Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Den nationella biblioteksstrateginDela
  1. Lagstiftningen säger att det
    ska finnas skolbibliotek för alla.

  2. Det gör det inte.

  3. Jag förstår att det är utmanande
    för skolhuvudmännen. Jag förstår det.

  4. Men vi måste bli
    betydligt bättre på det här.

  5. Det här är en konferens som haft
    ett antal föregångare genom åren.

  6. Detta är den sjätte.

  7. Jag ser att den lockar en stor publik
    och det är roligt att få komma hit.

  8. Jag har aldrig tidigare varit
    på Bibliotopia-

  9. -så det var ju verkligen dags.

  10. Såvitt jag kan åstadkomma
    nåt utifrån-

  11. -efter 14 dagars så kallad frihet...

  12. Efter 33 år i branschen, eller 35 år
    om jag räknar riktigt noga-

  13. -så frågar mig alla:
    "Hur är det nu då?"

  14. Jag svarar konstant:
    "Det vet jag inte."

  15. Men en sak vet jag.

  16. Jag skulle aldrig,
    om jag fick chansen...

  17. Jag skulle aldrig valt en annan bana.

  18. Det har varit
    helt fantastiskt roligt.

  19. Jag kan inte tänka mig ett jobb,
    ett uppdrag-

  20. -som skulle vara roligare.

  21. Jag är fortfarande, efter alla
    de här åren enormt förvånad-

  22. -över att det inte är fler
    som förstår-

  23. -vilket otroligt roligt jobb det är.

  24. Vilken frihet man har.

  25. Katti, det är svårt
    att komma efter Katti.

  26. Det är svårt att komma efter Katti,
    hon är inspirerande.

  27. Du är inspirerande,
    om du är kvar i lokalen.

  28. Det är en utmaning
    att komma efter dig på scen.

  29. Du kan verkligen fånga känslan
    för biblioteket.

  30. Jag kan inte mer än understryka
    det som Katti sa:

  31. Det finns inget häftigare, faktiskt.

  32. Och tänk att vi inte är fler
    som har kommit på det.

  33. Det kanske är det enda jag riktigt
    kan känna dåligt samvete för.

  34. Varför har inte jag under 35 år-

  35. -lyckats göra bilden av
    bibliotekarieyrket mer attraktivt?

  36. Varför är det inte fler
    som vill bli bibliotekarier?

  37. Hur kan det vara så?

  38. Som Katti sa är det bara vi själva
    som sätter gränserna.

  39. Man kan nästan göra vad som helst.

  40. Det finns i princip ingen som tycker
    illa om det biblioteken gör.

  41. Det finns i princip ingen som
    ifrågasätter bibliotekens existens.

  42. Snarare tvärtom.

  43. Då kommer jag raskt in på
    strategiuppdraget.

  44. I många år arbetade jag i Svensk
    biblioteksförening på olika sätt-

  45. -bl.a. som vice ordförande
    och jag satt i styrelsen i många år.

  46. Ni vet säkert att
    Svensk biblioteksförening-

  47. -arbetade otroligt
    intensivt i många år-

  48. -för att få till ett gemensamt
    uppdrag för biblioteksbranschen-

  49. -och få det
    från högsta politiska ort.

  50. Jag hade faktiskt nästan gett upp.

  51. Jag hade varit på KB i några år-

  52. -och tänkte att strategiuppdraget,
    det kommer inte. Det gör inte det.

  53. Och så plötsligt så kom det.

  54. Och det kom med pengar
    och vi fick flera år på oss.

  55. Det var nästan lite jobbigt i början.

  56. Jag tänkte: "Hur ska vi hålla grytan
    kokande i så många år?"

  57. Det var en utmaning.

  58. Det var inte en SOU, det var ett
    uppdrag till Kungliga biblioteket-

  59. -som är en myndighet
    under utbildningsdepartementet.

  60. Uppdraget kom från kultur-
    departementet. Jag brukar hävda-

  61. -att vi har en regering,
    men man kan fundera lite.

  62. Men vi finns under
    utbildningsdepartementet-

  63. -men fick uppdraget
    från kulturdepartementet.

  64. Det gäller hela sektorn.

  65. Visserligen sa Katti
    att danskarna är alltid lite före-

  66. -ja, det har de varit
    under alla mina 35 år-

  67. -när det gäller biblioteksfrågor.
    Nu är jag inte lika säker.

  68. När uppdraget kom blev jag kontaktad
    av nordiska kollegor-

  69. -och kollegor utanför Norden.

  70. "Vad händer i Sverige?
    Det här verkar intressant."

  71. Då säger min danska kollega
    på Det Kongelige, Svend Larsen-

  72. -att det är enastående. "Det finns
    inte en politiker i Danmark"-

  73. -"som tar ordet bibliotek i sin mun."

  74. Då blev vi alla lite förvånade.

  75. Vi vet ju att danskarna verkligen
    har legat långt före, väldigt länge.

  76. Nu ska vi se... Är det den stora
    knappen man trycker på? Just det.

  77. Inte den stora...?

  78. Så kom demokratiuppdraget...

  79. Så kom strategiuppdraget.
    Och vad är bibliotek?

  80. Det har varken Erik Fichtelius,
    jag eller Christina Persson-

  81. -eller nån annan
    i strategigänget hittat på.

  82. Det har faktiskt Björn Ranelid sagt.

  83. Och det har han väldigt rätt i.

  84. Biblioteket är demokratins
    skattkammare-

  85. -och diktatorns skräckkabinett.

  86. Nånting som myntades tidigt
    i uppdraget-

  87. -var att biblioteken
    är den femte statsmakten.

  88. Vilka är statsmakterna egentligen?

  89. Det är den lagstiftande, den dömande,
    den verkställande och pressen-

  90. -och biblioteken.

  91. Vi skulle också göra en delrapport.

  92. För mig som har jobbat i detta
    så länge-

  93. -som känner biblioteksbranschen
    ganska väl...

  94. ...så kände jag också en viss oro
    men också en stark tillfredställelse.

  95. Jag tänkte: "Det här
    kommer att väcka många känslor."

  96. Det här är nåt som är kantat
    med stora förhoppningar-

  97. -jättestora förväntningar.

  98. Jag tror att många av oss vill
    att strategin ska fixa allting.

  99. Det gjorde mig lite orolig, faktiskt.

  100. Det finns många synpunkter
    och många olika röster i branschen.

  101. Samtidigt tänkte jag att jag inte
    vill sätta mitt namn under-

  102. -och vara från KB:s sida om vi inte
    har vänt på alla stenar.

  103. Väldigt tidigt kände jag starkt
    att vi måste utröna-

  104. -och försöka titta på
    allt vi bara kan-

  105. -och väcka alla de diskussioner
    vi mäktar med att göra.

  106. Så här glad blev Alice Bah Kuhnke
    när hon fick delrapporten.

  107. Det var hon som gav uppdraget.

  108. Hon sa när hon...

  109. ...gav oss uppdraget att...

  110. Vi ska göra en strategi-

  111. -därför att vi ska veta
    hur vi ska leva bibliotekslagen.

  112. Vi är ju unika när det gäller
    bibliotekslagstiftningen.

  113. Det finns faktiskt i princip ingen
    annan bibliotekslagstiftning-

  114. -som rör hela sektorn.

  115. Oftast är det lagstiftning
    som handlar om folkbiblioteken-

  116. -och inte de offentligt finansierade
    bibliotekssorterna.

  117. Därför känns det extra viktigt
    och extra unikt-

  118. -att vi som en hel sektor får
    ett tungt uppdrag av våra politiker-

  119. -som på det viset verkligen utmärker
    sig bland politiker i världen.

  120. Så glad blev Alice Bah Kuhnke.

  121. Så har vi en ny minister
    som vi lämnade det hela till.

  122. Så där ser det ut när en utredning
    får hålla på väldigt länge.

  123. Det blev...

  124. ...en karta som ser ut
    som ett kopplingsschema-

  125. -för ett kärnkraftverk
    eller nåt sånt.

  126. Den här var inte så bra, kanske.

  127. Det blev sex områden
    som utkristalliserades.

  128. Det diskuterades och ventilerades
    i många arbetsgrupper-

  129. -i många sammanhang.

  130. Processen var både djup och bred.

  131. Den här processen
    är jag jättestolt över.

  132. Hade vi fått ett mer normalt
    utredningsuppdrag-

  133. -på 1, 1,5 år-

  134. -då hade det blivit en skrivbords-
    produkt, av nödvändighet.

  135. Då hade man verkligen inte hunnit.

  136. Nu har stora delar
    av biblioteksvärlden/branschen-

  137. -på ett eller annat sätt
    arbetat tillsammans med uppdraget.

  138. Här är bilder från de fem träffar
    runt om i landet-

  139. -som handlade om när man i slutfasen-

  140. -verkligen penetrerade
    och gick igenom-

  141. -och hur skulle slutrapporten
    och strategin se ut.

  142. Vad skulle den innehålla,
    vad är en strategi egentligen?

  143. Det finns många strategier
    i vårt samhälle.

  144. Är det nån som bryr sig om
    en strategi?

  145. Det vet vi faktiskt inte riktigt.

  146. Men för att vi skulle få
    en strategi som branschen-

  147. -som vi skulle kunna känna att vi
    överlämnar till våra politiker-

  148. -så var förankringsarbetet
    väldigt viktigt.

  149. Så efter djupa diskussioner
    och ett brett deltagande...

  150. ...så ser strategin ut så här.

  151. Visionen är bibliotek för alla.

  152. Där har det varit diskussioner att
    det inte är tillräckligt visionärt.

  153. Jag vill påstå att det finns inte
    en större vision-

  154. -än att biblioteken
    ska vara för alla.

  155. Varför är det då så viktigt
    med bibliotek?

  156. För det finns bara den vägen
    för att kunna behålla-

  157. -och utveckla vår demokrati.

  158. Biblioteken är en av samhällets
    viktigare stöttepelare-

  159. -och bärare av vår demokrati
    och utvecklingen av den.

  160. Vi ska kunna ta del av
    all samlad kunskap och information-

  161. -för att vi ska bli
    bildade människor-

  162. -och kunna verka i samhället
    på våra egna villkor.

  163. Det var därför jag valde
    bibliotekarieyrket en gång.

  164. Det var inte för att jag älskade
    att läsa böcker.

  165. Jag läste naturligtvis, men det var
    inte därför jag blev bibliotekarie.

  166. Jag är uppväxt med en mamma
    som var bibliotekarie.

  167. Jag har åkt mycket bokvagn.

  168. Jag har åkt mycket kompaktushyllor
    också. Det var jättekul.

  169. Man kunde krypa in
    och få nån att rulla-

  170. -och sen kunde man skrika:
    "Aj, jag sitter fast."

  171. Jag hade en väldigt tillåtande mor.

  172. Hon var bibliotekarie men inte alls
    sträng, inte mot barnen.

  173. Kanske mot de andra barnen
    har jag förstått nu efteråt-

  174. -som inte fick göra det ena
    eller andra på bibblan.

  175. Jag trodde att de fick det.
    Så där kan det vara med föräldrar.

  176. Man vet inte alltid hur de funkar.
    Nog om det.

  177. Demokrati är ett överordnat...

  178. Hur skulle vårt samhälle se ut
    utan den demokrati vi är vana vid?

  179. Den är inte alls självklar,
    det ser vi.

  180. Hur ska vi nå det,
    vad är det vi ska jobba med?

  181. Då blev det de här sex molnen.

  182. Det är medel-

  183. -för att uppnå visionen och målet.

  184. Det är ju bibliotekslagen
    som är visionen bibliotek för alla.

  185. Vi har en ganska unik
    bibliotekslagstiftning.

  186. Jag kommer ihåg
    när den kom ganska väl.

  187. Det var väldigt mycket debatt
    kring den, ska ni veta.

  188. Vi skulle inte ha nån bibliotekslag,
    kommunerna fick bestämma själva.

  189. Det var väldigt mycket emot-

  190. -men till sist fick Sverige
    en bibliotekslag väldigt sent.

  191. De flesta länder med bibliotekslagar
    fick dem mycket tidigare.

  192. Kanske av den anledningen
    att vi fick den så sent-

  193. -så hade man också
    ett lite modernare tankesätt-

  194. -när det gäller vår
    bibliotekslagstiftning-

  195. -att det faktiskt skulle gälla
    för hela sektorn.

  196. Att en människa som behöver de
    tjänster ett bibliotek erbjuder-

  197. -inte alls bryr sig om
    vem som betalar-

  198. -eller hur vi organiserar det. Jag
    tror inte de bryr sig om det alls.

  199. De vill ju åt innehållet, platsen,
    det de verkligen behöver.

  200. Då visar bibliotekslagen
    faktiskt vägen-

  201. -att bibliotek arbetar tillsammans
    för medborgaren.

  202. Det är alltså en plats för alla.

  203. Folkbiblioteken är som
    att jobba på en centralstation-

  204. -om man jobbar på
    ett stort stadsbibliotek.

  205. Jobbar man på ett mindre
    så vet vi alla-

  206. -att det är den mest populära platsen
    i den kommunen.

  207. Jag har min längsta erfarenhet
    från folkbiblioteksvärlden-

  208. -och tycker fortfarande
    att det finns-

  209. -en starkare nerv i
    folkbiblioteksverksamheten-

  210. -än vad det gör i de mer...

  211. ...mer formerade världarna
    som forskningsbibliotek-

  212. -och nationalbibliotek är. Folk-
    biblioteken vilar på folkbildning-

  213. -och betyder otroligt mycket för
    den enskilda människans utveckling.

  214. Vi fick i inledningen betoningen
    på att det också är en mötesplats-

  215. -men det viktiga är att ja,
    det är en mötesplats.

  216. Men om mötesplatsen inte har nåt
    innehåll, då är den inte värd nåt.

  217. Mycket kan vara mötesplatser-

  218. -men biblioteken är en mötesplats
    där innehållet betyder nånting.

  219. Demokratin har jag pratat mycket om.

  220. Den kan man utveckla
    hur länge som helst.

  221. Man kan samtidigt säga att bildning-

  222. -som har blivit
    ett populärt begrepp...

  223. Det fanns ju bildade nazister också.

  224. Det vet vi ju.

  225. Men jag tror i alla fall
    att bildning är det enda som hjälper.

  226. Jag undrar... Det borde jag ha kollat
    innan. Är jag kopplad till...

  227. Nej, det är jag inte. Jag har ingen
    filmsnutt i detta tydligen.

  228. Det var lite olyckligt faktiskt.

  229. Nähä. Den har gått förlorad.
    Vad tråkigt!

  230. Jag ska göra det bästa.

  231. Jag pratade med några personer
    i Stockholm häromdagen-

  232. -om de stora stadsbiblioteken.

  233. Runt omkring oss ser vi
    hur man bygger stora bibliotek-

  234. -som landmärke.

  235. Oslo, Köpenhamn, Helsingfors,
    ett fantastiskt biblioteksbygge.

  236. I Sverige har vi lite svårt för det.

  237. Malmö fick ett fantastiskt bibliotek
    för ett stort antal år sen.

  238. Stockholm har svårt att åstadkomma
    det. Det är viktig med bibliotek-

  239. -nära människan.

  240. De stora skrytbyggena,
    om man så vill, vad betyder de?

  241. Lyssna på de finska politikerna
    när de pratar om sitt nya bibliotek-

  242. -i Helsingfors. Vilken stolthet, och
    vilken symbol det blir för landet.

  243. Jag tror att det betyder nånting.

  244. Låt oss hoppas att vi kan fortsätta-

  245. -att bygga ordentliga,
    rejäla och vackra-

  246. -och lite signaturkraftiga bibliotek.

  247. Eftersom jag inte har mina film-
    snuttar, blir det lite snuttifierat.

  248. Men jag försöker.

  249. En viktig del
    i det nationella demokratiarbetet-

  250. -nationella
    biblioteksstrategiarbetet-

  251. -var också naturligtvis
    minoritetsspråken.

  252. Det pekade speciellt
    på det uppdraget från regeringen.

  253. Det finns ett otroligt stort behov
    av den här verksamheten.

  254. Det finns också en väldig vilja
    och kraft-

  255. -att utveckla den delen
    av biblioteksverksamheten.

  256. Internationella biblioteket-

  257. -som KB är en del av
    finansieringen av-

  258. -och där finns en stor kompetens
    för att driva mångspråkig verksamhet-

  259. -och de nationella minoritetsspråken.

  260. Men det räcker inte,
    vi behöver ta ordentliga krafttag-

  261. -när det gäller att förse
    Sveriges invånare-

  262. -och våra minoriteter med litteratur
    och material på sitt eget språk.

  263. Det här kan man nog inte
    tydligt nog poängtera.

  264. Det här skulle varit en filmsnutt.
    Det här är...

  265. ...chefen för
    New York Public Library.

  266. Han heter Marx, dock ej Karl.

  267. Han ser som sitt största uppdrag-

  268. -att bibringa all mänsklig
    information som finns-

  269. -till alla. Det finns en film
    som jag rekommenderar-

  270. -den heter "NYPL".
    Jag tror den är fyra timmar lång-

  271. -och jag har sett den.

  272. Jag tänkte att jag inte kommer orka,
    jag går i pausen. Men så är det inte.

  273. Det är en fantastisk verksamhet
    som skildras.

  274. Man får vara med från början
    till slut i allt som händer på NYPL.

  275. Vi har i Sverige hämtat inspiration
    i ett tidigt stadium från USA.

  276. Folkbiblioteksverksamheten där
    var ju tidigt mycket väl utvecklad.

  277. Mycket har vi hämtat från USA.

  278. Det känns som en viktig inspiration
    att fortsätta titta på-

  279. -vad man faktiskt gör "over there".

  280. Som samhällets öppna rum
    är biblioteken helt oslagbara.

  281. Jag vet inte egentligen...

  282. Innan hade vi kyrkan som tillhörde
    staten, nu gör den inte det.

  283. Det finns inget annat ställe
    än biblioteken-

  284. -där vi kan föra de samtal
    som vi själva väljer-

  285. -och dit vi kan gå utan att betala
    och där vi kan få hjälp, om vi vill.

  286. Men vi slipper prata med nån alls,
    om vi inte vill.

  287. Läsdelegationen som gjorde
    ett sånt fantastiskt arbete-

  288. -har strategin tagit till sig-

  289. -och arbetat med de frågorna
    på samma sätt.

  290. De ställer sig helt bakom
    läsdelegationens slutsatser.

  291. Det diskuteras mycket nu,
    det var på radio i går om ljudboken.

  292. Är det där läsning egentligen?
    Jag tycker det.

  293. Att det skrivs speciellt för ljudbok,
    inte för tryckt bok...

  294. Ja, det är en ny form.

  295. Saker och ting ändras,
    vi upplever saker på olika sätt.

  296. Vi behöver olika upplevelser
    i olika skeden i livet.

  297. Skolbiblioteken.

  298. Läslust och lärande.

  299. Skolbiblioteken får också
    en specificerat utpekad del-

  300. -i strategiarbetet.

  301. Lagstiftningen säger att det ska
    finnas skolbibliotek för alla.

  302. Det gör det inte.

  303. Jag förstår att det är utmanande
    för skolhuvudmännen. Jag förstår det.

  304. Men vi måste bli
    betydligt bättre på det här.

  305. Både läsande och lärande ligger
    i skolbibliotekets uppdrag.

  306. Utbildningsbibliotek
    kan man prata om.

  307. För ganska många år sen pratade
    vi mycket om utbildningsbibliotek.

  308. Vi myntade det igen
    i strategiarbetet-

  309. -där man börjar i förskolan
    och tar med sig biblioteket-

  310. -som en sammanhållen kedja-

  311. -under hela sitt lärande liv.

  312. Det livslånga lärandet
    är nåt vi pratat om länge.

  313. Jag vill slå ett slag för,
    och stärka det som står i strategin-

  314. -att våra politiker
    måste ta ett större ansvar-

  315. -för biblioteksservice
    i det livslånga lärandet.

  316. Där jobbar folkbiblioteken jättebra,
    liksom lärosätesbiblioteken-

  317. -men det behövs mer resurser
    för att förse det livslånga lärandet-

  318. -med resurser
    när det gäller biblioteksutveckling.

  319. Vuxenstuderande... Vad heter det?

  320. Nu tappade jag det också.

  321. Det byggdes många gemensamma
    funktioner för 15-20 år sen-

  322. -kring folkbiblioteken
    och vuxenstuderande.

  323. Man har lite tappat farten,
    tycker jag.

  324. Där behöver vi göra
    väldigt mycket mer.

  325. Det står inte fel,
    det är "medpedagogen" vi pratar om.

  326. Den pedagogiska delen i biblioteks-
    arbetet kan aldrig överskattas.

  327. Och personalen, bibliotekarier,
    alla andra som jobbar där-

  328. -vi behöver många olika kompetenser.
    Utan oss är biblioteken-

  329. -nästan ingenting.

  330. Personalen och samlingarna
    är vad det handlar om.

  331. För skolbibliotekarierna
    är det jättetydligt-

  332. -men för skolledningarna
    är det inte alltid lika självklart.

  333. Vi vet att forskningen säger...
    eller hur, Cecilia-

  334. -som är här på bild nu. Egentligen
    skulle vi fått höra dig-

  335. -att skolbiblioteken ger resultat.

  336. Vi vet också att vi har svårt
    att rekrytera skolbibliotekarier.

  337. Det är en av utmaningarna, hur ska vi
    klara att det är svårt att rekrytera?

  338. Under alla mina år hade jag aldrig
    i min vildaste fantasi tänkt-

  339. -att vi skulle ha svårt
    att hitta bibliotekarier.

  340. Det har vi.

  341. "Så kan det väl inte vara, det är
    svårt att få jobb på bibliotek."

  342. Det är inte så längre.

  343. Med risk för att låta som
    en nollåtta-

  344. -så kan jag säga
    "till och med i Stockholm".

  345. Vågar jag säga så på Västkusten?
    Till och med i Stockholm-

  346. -så är det svårt att hitta.

  347. Skolbibliotekarier
    är kanske extra svårt att hitta.

  348. Det kan handla om anställningsformer-

  349. -så där behöver skolhuvudmännen
    tänka om.

  350. Det här är otroligt grundläggande
    och viktigt.

  351. Jag började som skolbibliotekarie,
    var inte det lite kul?

  352. Man kan börja som skolbibliotekarie
    och sen bli riksbibliotekarie.

  353. Här skulle ni fått se en liten film-

  354. -från en forskare vi haft med oss
    under hela arbetet.

  355. Hon är knuten till
    Södertörns högskola-

  356. -som nu startar en ny
    bibliotekarieutbildning.

  357. Så nu börjar detta också ge effekt-

  358. -bristen på skolbibliotekarier
    och bibliotekarier över huvud taget.

  359. Och forskningen, naturligtvis,
    som är en stor del av vårt samhälle.

  360. Forskningsbiblioteken som bidrar
    till forskare och studenter-

  361. -med material och utveckling
    på alla sätt.

  362. Nu börjar jag få ont om tid,
    därför rusar jag lite.

  363. De nationella digitala biblioteks-
    tjänsterna är den största motorvägen-

  364. -som vi behöver bygga gemensamt.

  365. Låt oss nu tänka
    att vi ska göra saker ihop.

  366. Vi har alltid varit bra på det-

  367. -men låt oss tänka ännu mer,
    nu måste vi stå starka tillsammans.

  368. Ingen är en ö, ensam är aldrig stark.
    Enade vi stå, söndrade vi falla.

  369. Man kan säga mycket kring detta,
    men nu är det viktigare än nånsin.

  370. För nu har vi den här strategin.

  371. Vi har möjligheten
    att få fortsatt gehör-

  372. -från våra politiker.

  373. Då kanske de digitala
    bibliotekstjänsterna-

  374. -ändå är det som vi behöver
    allra mest.

  375. Ni som sitter här vet ju att var
    och en kan inte på sin kammare-

  376. -snickra ihop nånting
    som blir användbart.

  377. Det måste vi göra tillsammans.

  378. Digitaliseringen ger möjligheter-

  379. -och det passar
    biblioteksverksamheten ovanligt bra.

  380. Jesper Klein ska berätta
    om biblioteket i skyn.

  381. Det får vi höra om lite senare i dag.

  382. Sen kommer vi det bakvända
    i digitaliseringen-

  383. -nämligen den digitala inlåsningen.

  384. Offentligt finansierad forskning
    ska vara tillgänglig för alla.

  385. Vi har en digital inlåsning
    som beror på lagstiftning-

  386. -och att det kostar
    otroligt stora pengar-

  387. -att lösa prenumerationer
    och licenser på forskningsmaterialet-

  388. -som ännu inte är
    fullt öppet tillgängligt.

  389. Det har blivit mycket bättre
    de senaste tio åren.

  390. Jag är väldigt positiv
    och optimistisk kring det här.

  391. Så låt oss alla fortsätta att jobba
    för vår gemensamma infrastruktur.

  392. Låt oss visa att det lokala,
    det regionala-

  393. -och det nationella
    hänger så starkt ihop.

  394. Låt oss fortsätta vara starka
    och bli ännu starkare-

  395. -i en gemensam biblioteksnation.

  396. Man har pekat på att det behövs
    en nationell biblioteksmyndighet-

  397. För närvarande är det KB.

  398. Det finns ett grundläggande material
    om allt tryckt material-

  399. -som publiceras i Sverige
    som finns på Kungliga biblioteket.

  400. Det finns också
    på en del universitetsbibliotek.

  401. Det finns ett reservexemplar i Lund.

  402. Det är en samlingsgrund-

  403. -för hela biblioteksväsendet.

  404. Jag vill snabbt visa det som
    också strategin har inneburit-

  405. -nämligen ett stort antal rapporter,
    14 stycken.

  406. Strategin i sin ganska korta form,
    25 eller 28 sidor-

  407. -är tänkt för våra politiker.

  408. Rapporterna är en fördjupning
    och tänkt för oss.

  409. Använd rapporterna
    för egna diskussioner-

  410. -använd strategin
    gentemot era politiker.

  411. Använd filmerna som också finns
    på olika sätt när ni jobbar-

  412. -för er gemensamma verksamhet.

  413. Vi lämnade också förslag
    på ett antal reformer.

  414. Vi har inte bara brist
    på bibliotekarier-

  415. -vi har också svårt att hänga med
    kompetensutvecklingen.

  416. Det tror jag är avgörande.

  417. En stärkt nationell biblioteks-
    myndighet för att bygga motorvägarna-

  418. -som vi behöver använda
    för vår gemensamma infrastruktur.

  419. Jag börjar närma mig slutet,
    jag tror det kan finnas frågor.

  420. Jag tror jag håller här.

  421. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nationella biblioteksstrategin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och samhälle, Bibliotekspolitik, Biblioteksväsen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Anna såld

När Anna var 13 år såldes hon mot sin vilja till flera män av en kompis som bara är ett par år äldre. Efter tumult i en lägenhet hos en 58-årig man kommer polisen till platsen. Det visar sig att en härva med våld, koppleri och prostitution måste utredas. Flickorna berättar att de brukar sälja sig och mannen erkänner att han brukar köpa sex. Ändå väljer åklagaren att inte väcka åtal. I många fall har ungas vittnesmål låg trovärdighet, vilket innebär att väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och lever ett barn som inte blivit trott, när samhället valt att inte åtala förövaren? Anna berättar om sitt liv i dag, 4 år efter övergreppen.