Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Hörselmätningar för hörselskadade barnDela
  1. Forskning visar att barn behöver ett
    mer positivt signalbrusförhållande-

  2. -för att uppfatta tal i brusig miljö.

  3. Jag heter Heléne Hjertman.
    Jag är audionom och doktorand.

  4. Jag började jobba som audionom 2002.
    Det är svårt att få ner mikrofonen...

  5. 2002 började jag jobba
    som barnaudionom-

  6. -här vid universitetssjukhuset
    i Linköping.

  7. Redan 2008 började jag titta på
    det här med HINT-meningar.

  8. Jag fortsatte att jobba med HINT
    både i min magister-

  9. -och använde mina data i min master
    vid Lunds universitet år 2012.

  10. Året därpå blev jag doktorand på 50 %
    här vid Linköpings universitet-

  11. -och jag tillhör även HEAD.

  12. Jag forskar på olika
    tal- och hörselmätningar för barn.

  13. Det föds 200-300 barn årligen
    i Sverige med hörselnedsättningar.

  14. Tonaudiometri ingår ofta
    som utgångspunkt-

  15. -men det finns inte så många
    bra språkliga taltest för barn-

  16. -eller som är verifierade för barn.

  17. Forskning visar att barn behöver ett
    mer positivt signalbrusförhållande-

  18. -för att uppfatta tal i brusig miljö.

  19. Det innebär inte att resultaten för
    vuxna stämmer överens med för barn.

  20. Det är inte uppenbart när barn kan
    använda språkbaserat testmaterial.

  21. Speciellt inte
    om det innehåller meningar.

  22. Eftersom talsignalen är koncentrerad-

  23. -till område 250-4 000 hertz-

  24. -så behöver hörtrösklarna
    i området vara tillräckligt bra.

  25. Det är för att de olika språkljuden
    ska kunna utskiljas.

  26. Man kan säga att från 2-årsåldern
    och under hela förskoletiden-

  27. -fram till tidig skolålder,
    så utvecklas ju ordförrådet snabbt.

  28. I sjuårsåldern växer medvetenheten
    om ordens flertydighet fram-

  29. -och förmågan att kunna förstå den
    underliggande betydelsen finns då.

  30. Det möjliggör då
    en mer förfinad språkanvändning.

  31. Till de först beskrivna hörseltesten
    tillhör "konversations och visktest".

  32. Det har använts så länge man
    har varit intresserad av hörsel.

  33. De tidigaste rapporterna
    finns redan från 1600-talet.

  34. Jag vet inte hur många av er
    som har varit med om ett sånt test.

  35. När jag var hos örondoktorn
    som liten, för länge sen-

  36. -så släckte örondoktorn lamporna
    i rummet, smög runt väggarna-

  37. -och viskade ord
    som jag skulle upprepa.

  38. Talaudiometrins grund utvecklades
    i USA under andra världskriget.

  39. På grund av lingvistiska barriärer-

  40. -kan man inte ha internationella test
    utan de behöver vara från eget land.

  41. Många olika saker påverkar,
    som semantiska skillnader.

  42. Jag menar det är uttal, fonetik,
    intonation och så vidare.

  43. I Japan är det ingen större skillnad
    mellan R och L-

  44. -medan det är viktigt i Sverige.

  45. 1948 kom det första kombinerade
    ton- och taltestet här i Sverige.

  46. Det var designat av Gunnar Fant.

  47. Och sen utvecklades det vidare
    året efter.

  48. Nej, år 1954 ska jag säga.

  49. Då var det Gunnar Lidén som spelade
    in det här på grammofonskivor-

  50. -och det var ju mer tänkt
    att användas i det kliniska arbetet.

  51. Redan här fanns tallistor för barn.

  52. Det fanns enstaviga ord
    i de här listorna.

  53. 50 enstaviga ord i varje lista.

  54. Sen kommer vi till 1966,
    och då reviderades det här.

  55. De här enstaviga orden
    hamnade då på cd.

  56. Det gjorde de inte, det kom senare.

  57. Men det var nya inspelningar,
    och inga normalvärden publicerades.

  58. Men sen 1988 kom de över på cd.

  59. Vi har Magnussons tal-i-brus-test,
    där man använde sex av listorna-

  60. -i ett mixat talvägt brus.

  61. Signalbrusförhållandet är +4 dB.

  62. Det valde man för att ingen
    normalhörande skulle klara av det-

  63. -eller att det är tillräckligt svårt.
    82 % av normalhörande klarar orden.

  64. Sen går vi vidare till 1982.

  65. Det kom ytterligare ett taltest,
    designat Björn Hagerman.

  66. Vi inom hörselvården
    kallar dem Hagermans meningar.

  67. Det är ett test främst för vuxna-

  68. -där man tittar på taluppfattning
    med och utan brus-

  69. -och där signalbrusförhållandet fast-
    ställs när man uppfattar 50 % ord.

  70. Det är lite bakgrund. Vad är HINT?

  71. HINT, eller Hearing In Noise Test
    är från Bamford-Kowal-Bench-listorna.

  72. De utvecklades 1979 i England.

  73. De är ursprunget till
    de amerikanska HINT-listorna.

  74. I den amerikanska versionen tog man
    bort de brittisk-engelska idiomen-

  75. -och justerade meningarna för
    att passa det amerikanska språket.

  76. Kvar fick man 250 meningar som
    balanserades fonemiskt i 25 listor.

  77. Två år senare kom HINT-C.
    Där utgick man från vuxen-HINT.

  78. Man anpassade listorna för barn,
    och fick 13 balanserade listor.

  79. Den fransk-kanadensiska versionen
    gjordes på liknande sätt, år 2008.

  80. Den norska versionen kom 2016.

  81. Och från Brasilien kom HINT-listor
    på portugisiska år 2017.

  82. Meningarna i HINT används
    i ett adaptivt förfarande-

  83. -så att man kan
    bestämma hörtrösklarna-

  84. -när 50 % av meningarna är
    korrekt uppfattade, eller upprepade.

  85. En svensk version av HINT har
    tagits fram av Mathias Hällgren-

  86. -Birgitta Larsby och Stig Arlinger.

  87. Det är för att fastställa förmågan
    att höra tal i brus för oss vuxna.

  88. Original-HINT innehåller korta,
    vardagliga meningar på amerikanska-

  89. -för personer som har det språket.

  90. Svenska HINT är gjort på samma sätt,
    med vardagsmeningar-

  91. -där man har 25 listor
    med 10 meningar i varje lista.

  92. Här har vi till exempel:
    "Cykeln ligger slängd i gräset."

  93. I min magister och i min master
    använde vi HINT för vuxna-

  94. -och såg att bland de 42 barn
    som vi testade i åldern 6-11 år-

  95. -så fungerade det bra att använda
    listorna på normalhörande barn.

  96. Men i enlighet med tidigare forskning
    så presterade de äldre barnen bättre.

  97. Även inom grupperna skiljer det sig
    mycket, främst bland de allra yngsta.

  98. Vi hittade ingen skillnad
    mellan pojkar och flickor.

  99. I studien såg vi meningar som avvek,
    och vi behövde ha mer information.

  100. Barnens inlärningsmiljöer
    där de spenderar mycket tid-

  101. -är ju ofta bullriga och störande.

  102. Det kan vara rätt utmanande
    när det gäller att höra i den miljön.

  103. Därför är det viktigt att det finns
    ett test där man kollar tal i brus-

  104. -så man kan förutsäga lite
    av svårigheterna för ett barn-

  105. -och för att kunna anpassa
    hörhjälpmedel på bästa sätt.

  106. Det är viktigt att talmaterialet
    också är effektivt åldersanpassat.

  107. I vår studie 1 var syftet
    att se om HINT fungerade till barn.

  108. Alltså fungerade alla listor,
    eller behövde vi...

  109. ...ändra någonting, anpassa dem.

  110. Det skedde genom att
    vi använde oss av HINT för vuxna.

  111. Sen analyserade vi resultatet-

  112. -för varje mening
    i olika stör- och brusnivåer.

  113. Det var tre olika
    stör- och brusnivåer.

  114. Vi började med att skicka 200 brev-

  115. -med information om projektet
    till en skola i Motala-

  116. -till barn i 6-11 årsåldern. Man
    fick tacka ja eller nej till studien.

  117. Inklusionskriterierna var
    att barnen var normalhörande-

  118. -hade svenska som första språk,
    och ingen sjukdom som kunde påverka.

  119. Alla skulle klara en
    tonaudiometriskrivning på 20 decibel-

  120. -på 250-8 000 hertz.

  121. Vi fick 125 svar. 115 tackade ja.
    2 barn klarade inte kriterierna-

  122. -och ett barn ville inte
    vara med på testdagen.

  123. Så återstod 112 barn.
    De delades in i tre grupper.

  124. Grupp 1 bestod av 38 barn.

  125. Grupp 2 bestod av 42 barn.

  126. Och grupp 3 bestod av 32 barn.

  127. Sammanlagt hade vi 60 pojkar
    och 52 flickor.

  128. Vi hade också en kontrollgrupp
    från hörselvården i Linköping-

  129. -med samma inklusionskriterier.
    Det var tre män och sju kvinnor.

  130. De testades på samma sätt som barnen.

  131. Jag testade alla barn i skolan,
    och de vuxna i ett rum på kliniken.

  132. Den totala testtiden var 30 minuter.

  133. Vi började med åe och sedan
    tonaudiometriskrivning-

  134. -för att fastställa normal hörsel.

  135. HINT-mätningen presenterades
    på höger öra på 65 dbsbl.

  136. Den svenska versionen av HINT
    för vuxna innehåller 24 listor-

  137. -med tio meningar i varje lista.
    Vi använde de här listorna.

  138. Och så använde vi tre olika
    stör-brusnivåer, på +2, -1 och -4.

  139. Det var för att jämföra meningarna.

  140. Vi använde en lista där barnen
    lyssnade på två meningar utan brus-

  141. -och två meningar med brus, för
    att se om de förstod instruktionen-

  142. -vilket var att lyssna, upprepa
    och att gissa om man inte var säker.

  143. Varje barn testades med 60 meningar
    i de tre olika stör-brusnivåerna-

  144. -som ändrades slumpmässigt
    efter varje mening.

  145. Vi tog en paus efter 30-40 meningar.

  146. Här ser vi talförståelsen i procent
    för grupperna-

  147. -på de olika nivåerna.

  148. Man kan se att talförståelsen
    blir bättre i den lättaste nivån-

  149. -men att det också förbättras
    på alla nivåer.

  150. Varje lista testades av 8-10 barn
    och en vuxen på alla nivåer.

  151. Resultatet analyserades.
    De listor som innehöll någon mening-

  152. -som uppfattades av mindre än 50 %
    vid det lättaste brusförhållandet-

  153. -alltså +2, de meningarna ströks.

  154. Av de 24 HINT-listorna,
    blev det 16 listor kvar.

  155. Vi satte ihop dem till
    åtta fonemiskt balanserade listor.

  156. Det kallar vi idag för HINT-C.

  157. I studie 2 var syftet
    att validera HINT-C från studie 1-

  158. -och att kunna ta fram ett
    normalmaterial för barn 6-11 år.

  159. Det var 28 barn som testades-

  160. -och det var samma kriterier som i
    studie 1, och samma gruppindelning.

  161. Här hade vi åtta barn i grupp 1.
    Fyra pojkar och fyra flickor.

  162. I grupp 2 hade vi elva barn.
    Sex pojkar och fem flickor.

  163. I grupp 3 hade vi nio barn.
    Sex pojkar och tre flickor.

  164. Totalt hade vi 28 barn.
    16 pojkar och 12 flickor.

  165. Vi hade återigen tio vuxna-

  166. -fyra män och sex kvinnor
    den här gången, från hörselvården.

  167. I studie 2 utfördes HINT-mätningen
    i ett ekofritt rum.

  168. Men innan gjordes samma mätningar som
    i studie 1, och samma HINT-träning.

  169. De lyssnade på 20 meningar, tog en
    paus, och lyssnade på ytterligare 20.

  170. Alla meningar presenterades i
    frifält, med tal och brus framifrån.

  171. Vi använde här en adaptiv metod-

  172. -där den första meningen
    presenterades vid 65 dB-

  173. -med ett brus på 0 dB.

  174. Sen ökades bruset med 2 dB-steg
    när meningen upprepades korrekt-

  175. -och sänktes 2 dB
    när meningen upprepades fel.

  176. Alltså, ökat brus 2 dB vid rätt svar
    och sänkt 2 dB vid fel svar.

  177. Poängen baserades på korrekta
    meningar, för en tröskel på 50 %.

  178. Här ser vi resultaten från grupperna.
    Tre barngrupper och en vuxengrupp.

  179. Vi har i grupp 1
    ett medelvärde på -1,55 dB.

  180. I grupp 2 har vi
    ett medelvärde på -2,23 dB.

  181. I grupp 3 har vi
    ett medelvärde på -2,85.

  182. Och vuxengruppen
    har ett medelvärde på -4.

  183. Det finns en trend att talförståelsen
    blir bättre med stigande ålder.

  184. Vi tittade på inlärningseffekten.

  185. Barnen fick ju lyssna på 20 meningar,
    ha en paus, och lyssnade på 20 till.

  186. Det vi ser här är skillnaden
    mellan mätning ett och två.

  187. Vi får en skillnad
    i grupp 1 på 0,42 dB.

  188. I grupp 2 har vi en skillnad
    på minus... Nej.

  189. En skillnad på 1,09 dB.

  190. I grupp 3 är skillnaden 0,5 dB.

  191. I vuxengruppen är skillnaden 0,76 dB.

  192. Vi jobbar med fler mätningar
    för barn, där vi ska använda oss av-

  193. -enstaviga ord och siffror.

  194. Det var allt från mig.
    Tack för mig.

  195. Textning: Beatrice Cronholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med hörselskada, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss