Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Ensidig hörselnedsättningDela
  1. Vad är då problemet om man har
    en ensidig hörselnedsättning?

  2. Jo, dels har vi
    det vi kallar för huvudskugga.

  3. Det innebär att ljudet från
    den hörselskadade eller döva sidan-

  4. -dämpas till det hörande örat.

  5. Så där. Tack så mycket för
    att jag fick komma hit.

  6. Jag jobbar här i Linköping, så det
    var inte så långt att ta sig hit.

  7. Vi ska ägna några minuter åt
    att titta på vad det här är.

  8. Först kommer vi till problemet:
    Vad är det vi pratar om?

  9. Vi brukar ofta definiera
    en hörselnedsättning-

  10. -som en försämrad hörförmåga som är
    värre än 20 dB HL, alltså hörnivå.

  11. Den kan då vara sensorisk och sitta
    inne i hörselsnäckan eller på nerven-

  12. -eller konduktiv, där vi har problem
    med att få fram ljudet till snäckan.

  13. Men när vi pratar om dövhet då pratar
    vi om en avsaknad av hörförmåga.

  14. Man måste skilja på de här grupperna.
    De har helt olika förutsättningar.

  15. Sen måste vi titta på
    när man fick problemet.

  16. Den kan ju vara förvärvad.
    Ofta tittar vi på om vi har fått den-

  17. -efter det att vi har fått
    ett utvecklat språk - postlingualt.

  18. Då har vi bättre förutsättningar.
    Vi har ofta utvecklade nervbanor-

  19. -och vi har då möjlighet
    till en binaural förmåga-

  20. -det vill säga
    att vi kan koppla ihop våra två öron.

  21. Vad är då problemet om man har
    en ensidig hörselnedsättning?

  22. Jo, dels har vi
    det vi kallar för huvudskugga.

  23. Det innebär att ljudet från
    den hörselskadade eller döva sidan-

  24. -dämpas till det hörande örat.

  25. Det här kan mätas på olika sätt.
    Här har ni två olika grafer-

  26. -som båda visar att man hör väldigt
    mycket sämre på den döva sidan.

  27. Nu antar vi
    att vi hör ingenting på den sidan.

  28. För låga frekvenser går det ganska
    bra. Då hör vi i stort sett allting-

  29. -men för höga frekvenser,
    från 1 kHz och uppåt-

  30. -så får vi en dämpning av upp till
    20-30 decibel för höga frekvenser.

  31. Det innebär att vi har svårare
    att höra högfrekvent information.

  32. Finns det mer problem? Ja, ett minst
    lika stort eller större problem är-

  33. -att vi inte har
    vår binaurala hörselförmåga kvar.

  34. Binaural hörselförmåga bygger på
    att vi har två fungerande öron.

  35. Den binaurala förmågan
    är just de funktioner som är bättre-

  36. -när vi lyssnar med två öron
    om man jämför med bara ett öra.

  37. Det ger oss den rumsliga möjligheten
    att uppfatta hur stort ett rum är-

  38. -och vad det är för beskaffenheter
    där vi befinner oss.

  39. Vi har väldigt stora möjligheter
    att rent akustiskt höra detta.

  40. Det ger också möjlighet
    att höra varifrån ett ljud kommer.

  41. Vi kan också undertrycka störljud.
    Vi kan få dem dämpade.

  42. Vi har också den här möjligheten
    att frigöra oss från maskering.

  43. Det bygger på... Om vi tänker oss
    att ljudet kommer framifrån-

  44. -och så mäter vi hur ljudet ser ut
    vid de två öronen-

  45. -så ser ljuden exakt likadana ut.

  46. Att ni bara ser en blå graf överst
    beror på-

  47. -att den röda ligger under den blå.

  48. Så både vid vänster och höger öra
    ser det likadant ut.

  49. Men om vi flyttar ljudkällan till
    höger sida, som i det nedre exemplet-

  50. -då ser ni att de två signalerna
    skiljer sig markant mellan öronen.

  51. Hjärnan är programmerad
    så att vi kan utnyttja den infon-

  52. -och vi kan gruppera ljud
    som kommer från olika håll.

  53. Det ger oss god möjlighet
    att särskilja ljud.

  54. Det här är varför ni när ni minglar
    på kafferasten faktiskt kan höra-

  55. -vad de säger bakom er
    utan att behöva titta på dem.

  56. Det är vår binaurala förmåga.

  57. Det ger oss extremt stora fördelar
    att ha den gentemot att inte ha den.

  58. Man kan fråga sig hur vanligt det är
    att ha en ensidig hörselnedsättning.

  59. Det finns lite dåligt med data
    på det där.

  60. Det här är några data
    som jag grävde upp.

  61. Här definierades
    ensidig hörselnedsättning-

  62. -som att man har ett problem
    som är mer än 25 decibel.

  63. Då ser ni att det är
    en relativt stor andel ändå-

  64. -som har ett hörselproblem
    av den här karaktären.

  65. Bilateral nedsättning, det vill säga
    hörselnedsättning på båda sidor-

  66. -ökar markant med åldern-

  67. -medans den här ensidigheten ökar
    lite upp till åldersspannet 50 år-

  68. -och sen kan man säga
    att den bilaterala delen tar över.

  69. Men det finns ändå en markant andel
    personer med det här problemet.

  70. Sen kan man väl säga att om man har
    en ensidig nedsättning om 25 decibel-

  71. -så kanske det inte är
    ett jätteproblem-

  72. -och vi har lite att göra
    för att hjälpa den personen.

  73. Men om man har ett mer kraftigt
    problem så blir det större problem.

  74. På vilket sätt visar sig
    de här problemen?

  75. Man kan titta på hur det går i skolan
    om man har det som barn.

  76. Då finns det en del studier på detta.
    De här är från 80-talet.

  77. Vi mätte saker
    på ett annorlunda sätt då-

  78. -och vi rehabiliterade
    på ett annorlunda sätt än i dag.

  79. Men problematiken
    är ungefär samma i dag ändå.

  80. Om man tittar på
    vad man har för problem ser man-

  81. -att ungefär en tredjedel, om man gör
    ett genomsnitt av studierna-

  82. -har ett mätbart problem:

  83. Man blir underkänd i ett ämne, får gå
    om en klass eller behöver extra stöd.

  84. Så den här gruppen av barn-

  85. -har ett större problem
    än sina jämnåriga kamrater i skolan.

  86. Mycket beror ju på
    att man har svårare att höra-

  87. -när ljud kommer från den döva sidan
    eller den skadade sidan.

  88. Om man tittar på språkförståelse
    och språkutveckling-

  89. -så rapporterar de
    att de har svårare att höra-

  90. -framför allt
    när det är mycket ljud runtomkring.

  91. De har också svårare att lokalisera
    varifrån ljudet kommer-

  92. -vilket är den här
    binaurala effekten som man saknar.

  93. Det finns en del studier som visar på
    att man har lägre verbalt IQ-

  94. -men andra studier visar
    att det inte är så-

  95. -så man kan nog inte säga generellt
    att det finns en sån koppling där.

  96. Men i den generella språkutvecklingen
    ser man ingen skillnad-

  97. -mot normalhörande barn.

  98. Men man har svårare, framför allt har
    man svårare att höra i skolmiljöer.

  99. Så som den pedagogiska utvecklingen
    av skolan har skett-

  100. -så är det nog inte enklare
    för de här barnen i dag.

  101. Jag tror inte att de har det lättare
    i dagens skola än de hade tidigare.

  102. Om vi tittar på vuxna så finns det
    färre rapporter om konsekvenser där.

  103. Men man rapporterar ofta
    att man har en ökad trötthet-

  104. -och man har en ökad ansträngning.

  105. Man har problem med
    att lokalisera talare och ljudkällor.

  106. Man undviker ofta restaurangmiljöer
    för att det är mycket ljud.

  107. Det är svårt att kunna höra nåt
    i den typen av miljö.

  108. Men vi har mycket mindre information
    om hur det ser ut för vuxna.

  109. Så vad kan vi göra
    för den här gruppen av människor?

  110. Det beror mycket på vad det är
    för hörselnedsättning man har-

  111. -och vad personen har för behov.

  112. Så det finns ingen generell lösning:

  113. "Vid ensidig hörselnedsättning
    gör vi alltid så här."

  114. Utan det är väldigt individanpassat.

  115. Man kan säga lite generellt att om
    hörselskadan är upp till 80 dB HL-

  116. -så skulle vi kunna använda
    en konventionell hörapparat.

  117. Är det en konduktiv nedsättning
    skulle vi kunna använda-

  118. -förbättrande kirurgi
    eller benledningshörapparat.

  119. Det är oftast
    de två alternativen där.

  120. Men är det en ganska kraftig
    hörselnedsättning eller dövhet-

  121. -det vill säga
    över 60 dB HL och sämre-

  122. -då är det ofta en CROS-apparat.

  123. Det finns även möjlighet
    till cochleaimplantat.

  124. Om vi tittar lite mer i detalj
    på de här...

  125. Vad ger en hörapparat för en person
    med en måttlig ensidig nedsättning?

  126. Jo, den ger en hörförmåga. Personen
    får ljud på den skadade sidan.

  127. Man får en delvis binaural förmåga.
    Vi får en del av förmågan-

  128. -att undertrycka störande ljud
    och höra var ljud kommer ifrån.

  129. Problemet är
    att man ofta får en ojämn ljudbild.

  130. Man har ett väl fungerande öra-

  131. -och får en hörapparat
    på det sämre fungerande örat-

  132. -och det är svårt
    att koppla ihop de två ljudbilderna.

  133. Så många tycker att det är jobbigt
    att använda sin hörapparat.

  134. Man får förbättring
    i stort sett i alla situationer-

  135. -men det kan vara jobbigt
    att bära hörapparaten.

  136. Om den är konduktiv
    och vi har ett ledningshinder-

  137. -då har vi oftast en bra sensori-
    neural förmåga att höra ljudet.

  138. Då kan antingen kirurgi vara
    ett alternativ-

  139. -eller en benledningshörapparat.

  140. Där för vi in ljudet via
    skallvibrationer till hörselsnäckan.

  141. Det ger oss ofta
    ganska goda binaurala hörförmågor.

  142. De som får den här rehabiliteringen
    blir ofta ganska nöjda med den.

  143. Benledningshörapparater
    är inte jättelätta-

  144. -att få väl anpassade
    till ett normalt, fungerande öra.

  145. Dock får man korsstimulering:

  146. Ljudet från den skadade sidan
    går över till den hörande sidan-

  147. -och försämrar
    riktningshörselförmågan lite.

  148. Men man får egentligen förbättring
    i de flesta situationer.

  149. Om vi tittar på dem som har
    lite större hörselnedsättning-

  150. -så är det en CROS.

  151. Den bygger på att man plockar upp
    ljudet på den döva sidan-

  152. -och inte stimulerar den sidan-

  153. -utan man skickar över det ljudet
    till den hörande sidan.

  154. Man får då en möjlighet att höra ljud
    som kommer från alla håll.

  155. Däremot saknar vi riktningsförmågan-

  156. -så vi kan inte tala om att ljudet
    vi hörde kom från den döva sidan-

  157. -eftersom den hörande sidan
    får alla ljud.

  158. Det här ger oss en förbättring
    när det är ett ljud vi vill höra-

  159. -men är det ett ljud vi inte vill
    höra på den skadade sidan-

  160. -då får vi
    en försämrad lyssningssituation.

  161. Den som har den här typen av
    hjälpmedel behöver kunna kontrollera-

  162. -och alternativt
    kunna stänga av den ibland.

  163. Eftersom vi har bra,
    fungerande hörsel i vårt hörande öra-

  164. -så upplevs det ofta problematiskt
    att stoppa in nåt i det örat-

  165. -för att man på nåt sätt
    då försämrar den hörseln.

  166. Dessutom, om man då har bra hörsel
    så hör man alla de här brusljuden-

  167. -från själva apparatsystemet.
    Det kan upplevas som störande.

  168. Det är inte alla som får prova den
    typen av hjälpmedel som vill ha den.

  169. Man tycker att det blir mer störande
    än vad det hjälper.

  170. Den andra varianten av CROS
    som man använder är benledning.

  171. Då utnyttjar vi det här fenomenet
    att ljudet som går i skallbenet-

  172. -går till båda snäckorna.

  173. Då är det framför allt den hörande
    snäckan som plockar upp ljudet.

  174. I princip fungerar hörselupplevelsen-

  175. -på samma sätt
    som med en konventionell CROS:

  176. Vi får ljud från den döva sidan. Är
    det ljud vi vill höra så är det bra-

  177. -annars blir det en försämring.

  178. Så igen så måste man kunna hantera
    den här situationen.

  179. Dock är benledningshörapparater inte
    lika starka-

  180. -som konventionella hörapparater.
    De kan upplevas som lite svaga.

  181. Det finns de som tycker "Det här
    ger mig inte tillräckligt mycket"-

  182. -och väljer då att inte använda
    den typen av hörselförbättring.

  183. Sen finns det möjlighet
    att använda cochleaimplantat.

  184. Enligt den information jag har så är
    det ingenting vi gör i Sverige i dag-

  185. -av flera anledningar.

  186. I de få fall som jag känner till så
    har man haft väldigt svår tinnitus-

  187. -och därför får man
    ett cochleaimplantat.

  188. Det finns studier från framför allt
    Tyskland, Belgien och Holland-

  189. -där man har gjort mycket mer av den
    här typen av rehabiliteringsinsatser.

  190. De visar på att för vissa
    blir det jättebra men inte för andra.

  191. Vi stimulerar det döva örat
    med ett cochleaimplantat-

  192. -alltså elektrisk stimulering
    av snäckan.

  193. Problemet är att
    när man ska koppla ihop signalerna-

  194. -alltså det hörande örat
    och ett cochleaimplantat-

  195. -så låter de väldigt olika.
    För vissa blir det ett jätteproblem-

  196. -att upplevelserna är så olika.

  197. Men vi vet för lite
    om den här rehabiliteringen-

  198. -för att kunna säga om den är bra
    eller dålig och för vem.

  199. Om jag ska sammanfatta-

  200. -så finns det i dag personer som har
    ensidig hörselnedsättning och dövhet-

  201. -som har problem med det-

  202. -och vi ser på skolresultat att man
    har större problem än sina jämnåriga.

  203. Och det finns olika typer
    av hörselrehabiliterande system-

  204. -och erfarenhetsmässigt
    när man tittar på vem som ska ha vad-

  205. -så är det
    väldigt, väldigt behovsstyrt.

  206. Jag brukar säga att om en patient
    kommer in och har en ensidig dövhet-

  207. -och vill ha rehabiliteringseffekt
    så ska man titta på naglarna.

  208. Är det skit under naglarna hjälper
    oftast inte hörselförbättrande medel.

  209. Det handlar om att man förmodligen
    har en bullrig arbetssituation.

  210. Då har man väldigt lite nytta av det
    och upplever det mer som störande.

  211. De som har haft mest nytta av det
    är lärare-

  212. -där man har ett behov av
    att kunna höra från alla håll-

  213. -och personer som sitter mycket
    i möten av den karaktären-

  214. -men har en relativt kontrollerad
    ljudmiljö omkring sig.

  215. Det är oftast de
    som rapporterar god erfarenhet.

  216. Om vi jämför en konventionell CROS
    med en benlednings-CROS-

  217. -så gjorde vi en studie
    om vem som vill ha vad.

  218. En tredjedel ville ha benledning,
    en tredjedel ville ha konventionell-

  219. -och en tredjedel ville inte ha nåt.

  220. Vi kunde inte prediktera vem som
    ville ha vad, utan de fick prova.

  221. På det sättet såg vi vem som
    hade nytta av de olika hjälpmedlen.

  222. Så. Jag tror att jag stannar där.
    Tack så mycket.

  223. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ensidig hörselnedsättning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Dövhet, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Hörselskador, Personer med funktionsnedsättning, Personer med hörselskada, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.