Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : MunserDela
  1. En del skolor
    har ingen förberedelseklass.

  2. De vill hellre ha direktintegrering.

  3. Det betyder att nyanlända barn
    blir kartlagda-

  4. -och får en årskursplacering
    och en klassplacering.

  5. Och då går de alla ämnen med klass-
    kamraterna som inte är nyanlända.

  6. Men då ska man få stöd
    i undervisningen för att hänga med.

  7. Det är drygt ett år sen
    situationen blev ohållbar-

  8. -när situationen blev ohållbar.

  9. Antalet människor på flykt har inte
    varit större sen andra världskriget.

  10. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  11. Jag vill till min familj i Sverige.

  12. 46 000 av dem är skolbarn.

  13. Det bästa är matte.
    Det är bra för mitt tänkande.

  14. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  15. Skillnaden mellan skolor
    i Sverige och Syrien är mycket stor.

  16. Mycket i den svenska skolan är
    annorlunda och innebär utmaningar.

  17. De pratar inte som i Syrien.

  18. Skolans uppfostran av eleverna
    krockar med föräldrarnas.

  19. Det är stor skillnad
    från i vårt land.

  20. Skolorna här har en demokratimiljö.

  21. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensm i skolan?"

  22. Jag heter Siam Abdul Aziz.
    I jobbet som modersmålslärare-

  23. -träffar jag varje dag elever
    som är helt nya i den svenska skolan.

  24. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även stora möjligheter.

  25. I serien träffar jag nyanlända barn
    och deras familjer-

  26. -för att se hur de har det.

  27. Om vi med hjälp av några experter
    kan ge fler nyanlända föräldrar råd-

  28. -så kan de på bästa sätt
    hjälpa sina barn.

  29. Jag ska träffa familjen Lotfi-

  30. -vars två äldsta söner fick sämre
    betyg när de började i svensk skola.

  31. Vi följer också med när familjen
    umgås med sin svenska vänfamilj.

  32. Vi träffar också skolpersonal.
    Hur ser de på betygssystemet?

  33. God morgon. God morgon.

  34. Vi börjar med en stunds tyst läsning,
    för det gör vi ju alltid.

  35. Varsågoda att ta fram
    era tystläsningsböcker.

  36. Här är Omran. Han och brodern
    Mohammed har varit i Sverige 1,5 år.

  37. Nu går båda på Engelska Skolan
    i södra Stockholm.

  38. Trots att de hade goda ämneskunskaper
    med sig blev det svårt i början.

  39. Mitt första minne
    av att komma till skolan-

  40. -var att jag inte förstod vad de sa.
    Alla pratade svenska utom jag.

  41. Omrans utmaningar
    har varit språkförståelsen-

  42. -både med svenskan och engelskan.

  43. Så att göra sig förstådda när vi
    talar med varandra har varit knepigt.

  44. Jag har skrivit två saker på tavlan.
    Vi ska skriva klart ögonblicksbilden.

  45. Den svenska skolan och undervisningen
    är annorlunda-

  46. -från den många nyanlända
    hade i sitt hemland.

  47. Jag är på väg
    för att träffa familjen Lotfi.

  48. Pappan Munzer var rektor i Syrien-

  49. -och han är mycket engagerad
    i barnens skola.

  50. Jag har studerat engelsk litteratur
    och var lärare i Syrien och i Oman.

  51. År 2011 åkte jag hem
    och blev rektor.

  52. Under kriget jobbade jag
    som rektor fram till 2014.

  53. Sen kände jag att situationen
    blev omöjlig. Det var för farligt.

  54. Vi åkte till Turkiet,
    sen fortsatte jag själv till Sverige.

  55. Vi tänkte åka tillsammans över havet.

  56. Men det var för farligt för barnen
    så därför åkte jag i förväg.

  57. -Hej.
    -Välkommen. Kom in.

  58. De var i Turkiet i tre år.
    De mådde bra.

  59. De kände att det bara var
    en liten förändring.

  60. Åren i Turkiet var inte så annorlunda
    från livet i Syrien-

  61. -eftersom de hade samma skolor
    och lärare, som också hade flytt dit.

  62. -Hej. Hur står det till?
    -Bra, tack. Själv?

  63. -Hur mår ni, tjejer?
    -Bra.

  64. -Vad gör ni?
    -Ritar.

  65. Kul. Vad duktiga ni är.
    Jag kommer snart och ritar med er.

  66. Hej! Vad pluggar ni?

  67. -Jag lär dem kemi.
    -Oj. Kemi?

  68. Gillar ni kemi?

  69. Jag kan en del om kemi,
    så jag lär dem.

  70. Är det lätt att lära ut på svenska?

  71. -Nej, så jag lär dem på engelska.
    -Jag förstår.

  72. -Skulle det vara lättare på svenska?
    -Nej, svårare.

  73. -Det tar längre tid på svenska.
    -I skolan är det på svenska.

  74. Mohammed och Omran
    hade väldigt bra resultat-

  75. -både i Syrien och i skolan
    i det turkiska flyktinglägret.

  76. Men i Sverige förändrades det.

  77. Vilket ämne är svårast?

  78. -SO.
    -Varför?

  79. Vi kom för ett år sen
    så vi vet inget om Sveriges historia.

  80. Skillnaden mellan skolan i Syrien
    och Sverige...

  81. I Syrien kunde de språket
    så det var lätt för dem.

  82. Det är deras modersmål. Här är
    den största skillnaden språket.

  83. Det är svårt.
    Och vissa ämnen, som SO-

  84. -och historia,
    eftersom de inte vet nåt om den.

  85. Språket är det största hindret.

  86. Hur viktigt är det när du lär dem...
    Omran pluggar också kemi.

  87. Är det viktigt att de får höga betyg?

  88. -Att de alltid har bra betyg?
    -Ja.

  89. -Varför?
    -Det motiverar dem att bli bättre...

  90. ...och de kan studera
    till vad de vill sen.

  91. Det är bättre än... Då kan de mer.
    Det är viktigt för mig.

  92. Vad tror du
    att de kommer jobba med i framtiden?

  93. Folk säger alltid läkare
    eller ingenjör. Varför då?

  94. Jag lägger mig inte i deras val.

  95. Men Mohammed älskar matte
    och är begåvad i det.

  96. Blir han ingenjör?

  97. Han får göra som han vill. Men när
    jag frågar så säger han astronom.

  98. Och Omran...

  99. Omran,
    vad vill du bli när du blir stor?

  100. -Nåt har du väl tänkt?
    -Jag vet inte.

  101. Nu är vi klara med läxan.
    Nu tar vi en paus.

  102. Ja. Som för många andra
    blev språket ett hinder-

  103. -när de började i svensk skola.

  104. Hej, sötnosar. Vad gör ni?

  105. Vi gör en saga med bilderna.

  106. Familjen har trots det haft tur.

  107. De kom tidigt i kontakt
    med en svensk barnfamilj-

  108. -som betyder mycket för dem och som
    funkar som en brygga in i samhället.

  109. Vad brukar ni göra tillsammans?

  110. En svensk familj läste om oss.
    Munzer hade träffat en journalist.

  111. När vi kom hit rapporterade hon
    om vår resa och filmade när vi kom.

  112. Familjen läste om oss
    och kontaktade oss.

  113. Vi har hälsat på hemma hos varandra-

  114. -och ibland går vi ihop
    till turistställen.

  115. Barn, ungdomar och vuxna...

  116. Alla nyanlända
    kan lätt känna sig isolerade.

  117. Sociala sammanhang och att träffa
    andra ungdomar har stor betydelse.

  118. Runtom i Sverige
    drivs många initiativ.

  119. Jag ska träffa Kaveh Pakjoo.

  120. Han är en passionerad fritidsledare
    i Bromma-

  121. -som ville ta sitt engagemang
    till nästa nivå.

  122. Det började med en grillträff.

  123. Jag jobbade med en förberedelseklass.

  124. Jag skulle jobba samhälls-
    och föreningsintroducerande med dem.

  125. Det var kul, men tiden räckte inte.

  126. Så jag pratade
    med min sambo och min vän-

  127. -och vi planerade en grillträff
    efter arbetstid, ideellt-

  128. -för ungdomar, familj,
    vänner och kollegor.

  129. Det blev en jättehit. Vi gjorde
    en till som blev ännu större.

  130. -Som var godare?
    -Ännu godare. Bättre mat.

  131. Vi gjorde en tredje med andra
    föreningar, som Volleybollförbundet.

  132. Nånstans längs vägen insåg vi värdet
    av att erbjuda saker ideellt.

  133. Både för målgruppen och för oss.
    Det gav oss mycket.

  134. -Jag blev sen.
    -Man kommer när man vill.

  135. Det är jag som är Kaveh. De gör
    en dokumentär om det här. Välkommen.

  136. Det finns andra ungdomar...
    - Här är en till som ska vara med.

  137. -De kommer hela tiden?
    -Ja. Det är öppen verksamhet.

  138. Det är som en fritidsgård.
    Här är Jonathan.

  139. Hej! Grattis till priset.
    Lite blommor.

  140. Tack, vad snällt!

  141. Jag är snart klar. Kul att du kom.

  142. Nu fick jag blommor.
    Jag vann ett pris i lördags.

  143. Vad är det för människor här?

  144. Det är vår nya mötesplats Bromma Ink.
    Det står för "Bromma inkludering".

  145. Det är ett samarbete
    med Bromma folkhögskola.

  146. Deras elever schemaläggs
    att tisdagar klockan tre-

  147. -skapa en mötesplats med ett tema.

  148. Vi hjälper till att projektera
    och bidrar med ledare.

  149. I dag är det premiär,
    så jag är här med våra ungdomar-

  150. -och deras elever bjuder på brännboll
    och hamburgare, som ni ska få smaka.

  151. Säg till när det gäller.

  152. -Jag tacklade så där.
    -Hej!

  153. -Ni vann nu.
    -Så klart att vi vinner.

  154. -Vinner du alltid?
    -Ja. Vi förlorar inte på min sida.

  155. -Kommer du alltid?
    -Ja, på sån här aktivitet.

  156. Jag brukar vara här
    och spela fotboll, brännboll...

  157. Det är väldigt kul här. Man träffar
    nya människor och gamla kompisar.

  158. -Är det tjejer och killar?
    -Ja.

  159. Fast det verkar vara fler tjejer.
    Det är ju bra.

  160. Vad är det för människor som kommer?
    Har ni mycket nyanlända?

  161. Till en början handlade det om
    att stötta ensamkommande ungdomar.

  162. Allt eftersom tiden gick
    märkte vi att fler ville komma.

  163. Andra nyanlända är här med familjen.

  164. Det här har växt
    och blivit lite av varje.

  165. Vi har hittade ett kul koncept
    som funkar bra-

  166. -tillsammans med t.ex. KFUM,
    Rädda Barnen och Stockholms stad.

  167. Jag vill att det ska bli hållbart
    och stå på egna ben-

  168. -för alla som hjälper till
    gör ett jättefint jobb.

  169. -Och det är bra för samhället.
    -Ja.

  170. Om 20 år vill jag mäta
    vad det här har gjort.

  171. Det är viktigt att barnen har
    ett socialt umgänge utanför skolan.

  172. Det gäller alla, men för nyanlända
    är det viktigt att socialiseras-

  173. -och få kompisar, men också att de
    utvecklar talspråket och svenskan-

  174. -i autentiska situationer
    genom att prata med kompisar.

  175. Då blir ju det här
    ett informellt lärande-

  176. -och inte
    klassrumsundervisning i svenska.

  177. Utan att man tränar på språket
    genom att försöka kommunicera-

  178. -genom att lyssna och förhandla.

  179. Och det är väldigt bra
    för språkutvecklingen.

  180. Mohammed och Omrans skolresultat från
    Syrien försämrades i svenska skolan.

  181. För att de skulle få de bästa förut-
    sättningarna gjorde skolan en plan.

  182. Jag har jobbat med Mohammed och Omran
    i ett halvår.

  183. Det är min första termin med dem.
    Vi behövde sätta in extrainsatser-

  184. -för att de ska nå målen som krävs
    inom SVA, svenska som andraspråk.

  185. Här är ett gäng ungdomar i skolan.
    De gör olika saker. De tycks ha rast.

  186. När vi möttes
    var Mohammed och Omran försiktiga.

  187. De sa inte så mycket. De gjorde vad
    jag bad om, varken mer eller mindre.

  188. Det blev ingen riktig dialog, som man
    kan förstå vid en språkbegränsning.

  189. Men jag ser också att de har blivit
    mer och mer bekväma.

  190. Det vi gör är inte riktigt lektioner.

  191. Vi har roligt. Vi kan titta på film
    och jobba med projekt som de gillar.

  192. De är intresserade av fotboll t.ex.

  193. Vi har tittat på "Superhjältarna"
    på svenska-

  194. -och tagit fram egna superhjältar.
    Vilka krafter har de, hur ser de ut?

  195. Att jobba med nåt spännande som de
    tycker om har fått dem att blomma ut-

  196. -och ta för sig mer.
    Jag ser en enorm utveckling.

  197. Här kommer du att få skriva ord i
    bestämd form. Vet du vad det betyder?

  198. -Om vi tittar...
    -Ja.

  199. En bok, den boken.
    En tavla, den tavlan.

  200. -En skrivbok.
    -Skrivbok.

  201. Det viktigaste för att ungdomarna ska
    kunna anpassa sig är punktinsatser.

  202. Man kan inte sätta dem i svensk klass
    och vänta.

  203. De är duktiga. De vill och kan,
    men behöver förutsättningar.

  204. De behöver få egen tid,
    de behöver få extra stöd.

  205. Och det ska vi ge dem.
    Och när vi gör det ser vi resultat.

  206. Jag tror att Mohammed och Omran
    ganska snart-

  207. -läser svenska med sina klasskamrater
    på ungefär samma nivå.

  208. En häftig utveckling på den korta tid
    de har varit i Sverige.

  209. Svenska skolan bygger på inkluderande
    och analyserande.

  210. Långt ifrån den katederundervisning
    som är vanlig i många länder.

  211. Mycket är annorlunda,
    det hör jag ofta som brobyggare.

  212. I denna serie har jag bjudit in
    lärare och kuratorer-

  213. -med stor erfarenhet av att jobba
    med barn som har flytt till Sverige.

  214. Ett jätteviktigt ämne
    är betygssystemet.

  215. Om jag som förälder vill veta mer
    om betygssystemet i Sverige...

  216. -...vart ska jag vända mig?
    -Barnen får ofta info av sina lärare.

  217. Ofta hjälper studiehandledare dem
    att förstå systemet.

  218. För vårdnadshavare finns information
    på olika språk via Skolverket.

  219. Det är viktigt
    att förstå betygssystemet.

  220. För det är krångligt
    även för icke-nyanlända.

  221. De bör vända sig till skolan.

  222. Även om man kan gå via Skolverket
    måste man känna till att det finns.

  223. Det kanske man inte vet.
    Det är lättast att kontakta skolan.

  224. Sen tror jag att det handlar om vad
    föräldrarna vill med barnets skola.

  225. Har man A, B, C, D, E, F
    finns ju ganska många godkända steg.

  226. Då kanske man nöjer sig med att ett E
    och då är det godkänt.

  227. Men vad krävs
    för att gå på universitet?

  228. Det är en process. Det gäller
    inte bara att få godkänt om-

  229. -man strävar efter en utbildning
    på universitet.

  230. Skolverkets information finns-

  231. -men jag tycker också att
    betygshetsen inte alltid är så sund.

  232. Att man som förälder och elev
    ska se prestationen.

  233. Om man har varit i Sverige två år-

  234. -så är E en fantastisk prestation
    och nåt att vara stolt över.

  235. Det är inget misslyckande att man
    inte har fått ett A den här terminen.

  236. Men det är viktigt att veta
    vad som krävs för nästa steg.

  237. Sen är det ju hur man sätter betyg,
    att det inte bara är ett prov.

  238. Ett prov där man ska prestera.

  239. Utan det är så mycket annat. Det kan
    också vara annorlunda för nyanlända.

  240. Det är inte: "Nu är det ett test,
    nu får du betyg."

  241. Det är hela arbetet
    och helheten kring studierna.

  242. Det är formativ bedömning.

  243. Att du kan visa dina kunskaper
    på olika sätt.

  244. Att det finns flera olika sätt
    att visa vad du har lärt dig-

  245. -inom de här olika ämnesområdena.

  246. Man behöver inte bli så orolig
    för att ens barn får ett F.

  247. De flesta nyanlända i svenska skolan
    får det första och andra året-

  248. -innan man har lärt sig allt det
    som man behöver kunna.

  249. Men det som är bra är att läraren
    kan visa för både ditt barn och dig-

  250. -vad det är som fattas
    och vad man behöver lära sig mer av.

  251. Så man kan ha det samtalet för att
    förstå: Vad behöver vi jobba med?

  252. Och som förälder kan man fråga:
    Hur kan jag hjälpa mitt barn vidare?

  253. Det har blivit många utflykter med
    familjen Åhman sen de började umgås-

  254. -och i dag ska de träffas
    på Tekniska museet.

  255. Om man vill lära sig språket-

  256. -och komma in i svenskan-

  257. -och det sociala livet
    måste de lära känna en familj-

  258. -eller sin omgivning för att förstå
    hur svenskar tänker och lever.

  259. För det är här vi bor nu.

  260. Det är väldigt viktigt
    att lära känna en svensk familj-

  261. -att prata och umgås med.

  262. Det är viktigt
    för alla invandrarfamiljer.

  263. Familjen hjälper förståelsen-

  264. -för hur man gör
    i det svenska samhället.

  265. Vi brukar gå till nåt museum
    eller nån lekpark-

  266. -eller träffas hemma hos nån av oss.

  267. Det är mycket att utbyta erfarenheter
    från varandras länder.

  268. Ja, vi har ju...
    Vad vi har gemensamt.

  269. Ja, det är det. Vi bor i samma kommun
    och vi har barn i samma åldrar.

  270. Och sen... Vi kan vara en bra kontakt
    in i svenska samhället.

  271. Det är en glad familj. Vi har
    haft väldigt roligt tillsammans.

  272. De första gångerna
    var det ju knepigare med språket-

  273. -men de har lärt sig otroligt snabbt.

  274. Speciellt barnen är ju jätteduktiga.

  275. Familjen vet allt om samhället.

  276. Utöver språket hjälper de en
    att undvika misstag-

  277. -förklarar hur saker och ting
    går till och hur...

  278. Även om jag bodde här i 20 år hade
    jag inte känt till de här ställena.

  279. Det finns säkert frågor
    som dyker upp om samhället.

  280. Allt från hur man väljer skolor
    till vardagssaker.

  281. Att vara en svensk kontaktpunkt.

  282. Ja, även om en av de viktigaste
    uppgifterna jag har som brobyggare-

  283. -är att vara en länk
    mellan Sverige och nyanlända-

  284. -är inget lika bra som de möten
    familjerna själva upplever.

  285. Du som förälder och läraren
    ska samarbeta kring barnens lärande.

  286. Läraren har kompetens och profession
    för elevens utveckling och lärande-

  287. -men du vet ju
    hur ditt barn fungerar bäst.

  288. Så det är viktigt
    att ha en kommunikation-

  289. -så att man kan samarbeta
    för elevens eller barnets utveckling.

  290. Det är okej att prata med läraren
    och fråga om skolan.

  291. Det är inte att ifrågasätta
    lärarens kompetens.

  292. Tvärtom så vill man i Sverige
    att föräldrarna är delaktiga.

  293. Jag är på väg till biblioteket
    för att träffa familjen.

  294. Schack är ett stort intresse
    i familjen och de brukar gå hit.

  295. Jag är nervös. Jag har aldrig spelat
    schack och de har bjudit in mig.

  296. Hej. Hur mår ni? Vad gör ni? - Hej.

  297. -Vad gör ni?
    -Spelar schack.

  298. Får jag prova. Jag lärde mig lite
    sist jag såg er spela.

  299. Men jag vet inte om jag vågar.

  300. -Det är enkelt.
    -Vad säger du, Mohammed?

  301. Det är lätt, men...

  302. -Ska vi spela?
    -Okej.

  303. Jag trivs i skolan och har tre-fyra
    vänner och alla är snälla.

  304. Jag gillar matte. Det är många
    som tycker att det är svårt-

  305. -men jag älskade matte i Syrien.
    Jag vet inte varför.

  306. Jag gillar matten.

  307. Det är mitt favoritämne här, för
    siffror förstår man oavsett språk.

  308. Du flyttade hit.
    Jag flyttar hit. Bra.

  309. Jag trivs i skolan
    nu när jag kan lite svenska.

  310. Mina vänner säger
    att jag är bland de bästa på matte.

  311. Jag är bra på matte.

  312. Vi fick ett multiplikationstal med
    miljoner som bara jag lyckades lösa.

  313. En tjej försökte, men gissade fel.

  314. Jag var den enda som svarade rätt.

  315. Är det viktigt för dig att svara rätt
    och få höga betyg?

  316. -Varför?
    -Jag vill gå på universitetet.

  317. -Sen?
    -Jag vill bli snickare. Jag menar...

  318. -Snickare? Bra jobb.
    -Vad heter det? Ingenjör, menar jag.

  319. Att börja i en skola i ett nytt land
    kommer att vara jobbigt.

  320. Till de nyanlända jag träffar säger
    jag att det krävs en ängels tålamod.

  321. Men det kan gå fort.
    På bara ett och ett halvt år-

  322. -har det mesta i familjens liv och
    i skolan förändrats otroligt mycket.

  323. Det handlar förstås om tid-

  324. -men också om familjens envishet
    och inställning till att lära sig.

  325. Det kommer att bli riktigt bra,
    det här.

  326. Översättning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Munser

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Betygsättning, Emigration, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Språkförståelse, Språkinlärning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Adhd i vardagen

Psykologen Jonas Larsson presenterar boken "Adhd i vardagen". Den är tänkt att fungera som ett stöd för personer som i sin vardag är i kontakt med personer med adhd. Medverkar i presentationen gör också psykologen David Söderman. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Rockys osynliga skada

När Rocky är nio år ramlar hon och slår sig i huvudet. Händelsen förändrar hennes liv helt. Hon blir ett av de barn som varje år drabbas av förvärvad hjärnskada och idag lider hon av hjärntrötthet. Med en bristande förståelse från Rockys omgivning har kampen för att återgå till livet varit lång och inte förrän fem och ett halvt år efter skadan kunde hon återgå till sina studier.