Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : EliDela
  1. Barnen ser upp till föräldrar
    och lärare som två förebilder.

  2. Om vi inte får förebilderna
    att samarbeta och vara respektfulla-

  3. -kan barnen splittras och hitta
    en ny, egen värld och nya ideal.

  4. Det är drygt ett år
    sedan situationen blev ohållbar.

  5. Ohållbar...

  6. Antalet flyktingar inte varit
    så många sedan andra världskriget.

  7. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  8. Jag vill till min familj i Sverige.

  9. 46 000 var skolbarn.

  10. Det som är bäst är matte,
    för det är bra för min tanke.

  11. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  12. Skillnaden mellan skolan
    i Sverige och Syrien är mycket stor.

  13. Mycket i den svenska skolan
    är annorlunda och innebär utmaningar.

  14. De pratar inte som i Syrien.

  15. -Skolan.
    -Skolan krockar med föräldrarna.

  16. -Föräldrarna.
    -Det är stor skillnad.

  17. Här har man en demokratimiljö.

  18. Och barnen.

  19. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  20. Jag heter Siham Abdul Aziz.

  21. I mitt jobb som modersmålslärare
    möter jag elever som är nya i skolan.

  22. God morgon.

  23. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även stora möjligheteter.

  24. I den här programserien träffar jag
    nyanlända barn och deras familjer-

  25. -för att se hur de har det-

  26. -och om vi och våra experter kan ge
    nyanlända föräldrar råd och tips-

  27. -så att de kan hjälpa sina barn.

  28. Jag träffar en familj från Syrien.

  29. De hade en tuff start med tonåringen-

  30. -och språket
    försvårade för föräldrarna.

  31. Och jag besöker ett allaktivitetshus
    i Malmö med alternativ efter skolan-

  32. -alla dagar i veckan.

  33. Jag har bjudit in några föräldrar som
    delar med sig av sina erfarenheter-

  34. -av att vara föräldrar
    i ett nytt land.

  35. På S:t Botvids gymnasium
    går 500 elever-

  36. -och många är nya i Sverige.

  37. Jag är här för att träffa Eli
    som kom hit för fyra år sen.

  38. Det mesta var nytt för familjen.
    Kulturen, språket och skolsystemet.

  39. Och samtidigt kom Eli in i tonåren.

  40. Det blev en utmanande tid-

  41. -och utan språket hade föräldrarna
    svårt att kommunicera med skolan-

  42. -där Eli hade det tufft
    och hamnade i fel sällskap.

  43. -Hej, Eli. Har du slutat?
    -Ja, det känns bra.

  44. I Syrien visste jag inget om Sverige.

  45. Men när jag kom hit
    började jag lära mig nya saker.

  46. Deras samhälle och deras kultur.
    Hur man pratar med människor.

  47. De pratar inte med människor
    som i Syrien.

  48. Det var helt annorlunda. I åttan
    började jag lära mig svenska.

  49. Men nian var lite svår
    eftersom det är sista året.

  50. Nu går jag i gymnasiet,
    ekonomiprogrammet.

  51. Det var svårt att börja gymnasiet
    för det finns skillnader från nian.

  52. Men jag lärde mig.

  53. Eli har bjudit hem mig till familjen.

  54. -Mamma!
    -Hej.

  55. Hej. Välkommen.

  56. Hemma jobbade Elis mamma som rektor
    och kunde hjälpa barnen med skolan.

  57. Men hur blev det i Sverige,
    och hur såg deras utmaningar ut?

  58. Det är skillnad på undervisning
    här och i Syrien.

  59. Jag jobbar på en förskola-

  60. -och där vill de
    att barnen ska delta i allt-

  61. -och kunna jobba i grupp.

  62. I Syrien är det mer att barnen sitter
    och läraren talar, inte mer än så.

  63. Utan att delta i nåt.

  64. Självklart hänger allt ihop.

  65. Om eleven har bra vänner
    vill man gå till skolan.

  66. Ursäkta, en sak håller jag inte med om.

  67. Det kan vara så att eleven gillar
    sina vänner, men att de inte är bra.

  68. Det fanns en tid
    då Eli hade dåliga vänner-

  69. -men han gillade att gå till skolan
    och träffa dem.

  70. Eli fick en dålig start-

  71. -i den svenska skolan.

  72. Han fick dåliga betyg-

  73. -och skolkade ofta
    eftersom han inte var van vid friheten.

  74. När Eli förstod
    hur systemet fungerar här-

  75. -utnyttjade han det.

  76. Han började skolka från skolan
    en eller två lektioner.

  77. Det tog lång tid för oss
    att förstå hans situation-

  78. -och det fanns olika orsaker till det.

  79. Språket var det första hindret.

  80. Han tog med sig brev hem där det stod
    att vi skulle på utvecklingssamtal-

  81. -eller nåt liknande-

  82. -men vi gick inte dit
    eftersom vi inte förstod vad det stod.

  83. Hade ni behövt mer stöd från skolan?

  84. I början hade vi lite svårt-

  85. -på grund av språket.

  86. På föräldramöten fattade jag ingenting.

  87. Jag kunde inte ens fråga nåt.

  88. -Så ni var där till ingen nytta?
    -Ja, precis.

  89. Så det var många föräldrar där,
    men ingen tolk?

  90. Nej, inte på föräldramötena.

  91. Hur fick ni då information?

  92. Min syster hade varit här länge.

  93. Hennes dotter gick på samma skola.

  94. Om hon inte hade följt med mig
    hade jag inte förstått.

  95. -Jag brukar hjälpa till med maten.
    -Ja, Randa berättade det.

  96. Jag lagar bra mat.

  97. -Hamburgare.
    -Nej, kyckling och potatis i ugnen.

  98. Jag önskar att skolan
    hade förklarat skolsystemet för oss-

  99. -när det gäller betyg och poäng
    till exempel.

  100. Om jag inte
    hade studerat vid universitet-

  101. -hade jag inte vetat att en elev-

  102. -måste få bra betyg
    i tolv grundläggande ämnen-

  103. -innan de får gå vidare till gymnasiet.

  104. Eli ska i väg, men jag passar på
    att höra hur det var-

  105. -att vara tonårsförälder
    den första tiden i Sverige.

  106. Bortsett från skillnaden mellan Sverige
    och Syrien så är den åldern jobbig.

  107. Jag var likadan.

  108. Mina föräldrar hjälpte mig bli
    den jag är i dag, och vi hjälper honom.

  109. Eli är inte en person
    som pratar särskilt mycket-

  110. -så vi måste dra orden ur honom.

  111. Så den här åldern är svår rent allmänt.

  112. Det kvittar om man kommer från
    Sverige, Syrien eller nån annanstans.

  113. Skolan har alltid informerat oss
    om Elis situation.

  114. Att Eli inte var bra i skolan-

  115. -att han hade dåliga betyg
    och skolkade från lektionerna.

  116. Vi hade konstant kontakt-

  117. -med både lärarna och rektorn.

  118. Han fick särskilt stöd
    och den hjälp han behövde.

  119. -Tack detsamma.
    -Hej då.

  120. Jag lämnar familjen för denna gång.

  121. Den första tiden i Sverige
    var jobbig för Randa och Fadi.

  122. Man kan fundera vilket ansvar man har
    när ens barn beter sig på fel sätt.

  123. Man har ett ganska stort ansvar.

  124. Vi vet att föräldrarna är det största
    skyddet för att en ungdom ska må bra.

  125. De är en otroligt viktig komponent
    och de viktigaste i barnets liv.

  126. Man har inte hela ansvaret,
    men det är otroligt stort.

  127. Det är en tillgång. Om barnet inte
    mår bra eller inte beter sig rätt-

  128. -har man en skyldighet att agera
    och kontakta dem som kan hjälpa en:

  129. Skolan, socialtjänsten, prata med
    andra föräldrar... Att engagera sig.

  130. Man ska inte som föräldrar tänka:
    "Jag kan inte göra nåt."

  131. Det signalerar till ungdomen
    att man har gett upp-

  132. -och det är inte bra för en ungdom.

  133. Att vara föräldrar i ett nytt land
    kan se olika ut.

  134. Jag har bjudit in föräldrar för att
    höra vad de tycker om svenska skolan.

  135. Vad är den största skillnaden-

  136. -mellan den skola ni och era barn
    har gått i och skolan i Sverige?

  137. Det är stor skillnad. Skolor i vårt
    land... Det är en ledande kultur.

  138. Här har de en demokratimiljö.

  139. Lärare i mitt land-

  140. -spelar en stor roll för att
    uppfostra barnen och ge dem kunskap.

  141. I Sverige är läraren
    en person som delar kunskap-

  142. -och eleven måste hitta själv.

  143. Skillnaden mellan skolan i Sverige
    och i Syrien är mycket stor.

  144. Den första principen här är respekten
    mellan lärare och elev.

  145. Respekt?

  146. I Syrien använder man käppen
    för att undervisa.

  147. Här lär man eleven demokrati
    i första hand.

  148. Man lär eleven att vara medborgare.

  149. Hos oss är det tvärtom.
    Man lär eleven att vara följare.

  150. Du får inte prata och inte diskutera.

  151. Det är tabu, eller synd. Man får inte
    säga det ena eller det andra.

  152. Och ibland använder man våld.
    Läraren har alltid käppen med sig.

  153. -Så respekten kommer från rädsla?
    -Det finns ingen respekt, bara rädsla.

  154. Förlåt, vi kan inte... Det är inte
    alla. Vi måste vara rättvisa.

  155. Det är inte alla, men en hel del.

  156. Jag hör ofta föräldrar
    som är missnöjda.

  157. De undrar varför deras barn
    är duktiga där, men inte här.

  158. Får jag svara? Vi föräldrar
    lägger alltid skulden på nån annan.

  159. Läraren är dålig, skolan är inte bra...

  160. Allt är dåligt.

  161. Vilken roll spelar vi som föräldrar?

  162. Det måste finnas ett samarbete.

  163. Om min son är dålig på matematik
    måste jag förmedla det till läraren.

  164. Då tar hon hänsyn till det i skolan.

  165. I våra länder är mycket annorlunda.
    Man måste studera för att få jobb.

  166. I Sverige finns det andra alternativ.

  167. Man kan avsluta nånting,
    börja på nåt annat-

  168. -jobba lite här och där... Man kan
    alltid gå tillbaka och plugga.

  169. Möjligheten finns inte i våra länder.

  170. Där är man tvungen. Här är det
    frivilligt. Det är mer avslappnat.

  171. Även om det svenska skolsystemet
    är annorlunda är de överens om-

  172. -att det i grunden är väldigt bra.

  173. Vid flykten från Syrien till landet
    i norra Europa förändrades allt.

  174. Elis familj
    har som så många andra fått börja om.

  175. Dani? Eli?

  176. Det finns både bra och dåliga saker.

  177. Det som är bra är-

  178. -att när vi kom till Sverige
    visste vi inget om det.

  179. I vårt område
    bor många arabisktalande-

  180. -som hjälpte oss mycket med
    Arbetsförmedlingen och Skatteverket-

  181. -och med papper
    och hur allt fungerar här.

  182. Vi kände oss inte som främlingar.

  183. -Har Eli vaknat?
    -Nej, han har sovmorgon.

  184. -Han börjar vid tio.
    -Okej.

  185. Vi valde det här området-

  186. -eftersom de flesta i min släkt bor här-

  187. -och jag tycker om området.

  188. -Har du gympa i dag?
    -Nej.

  189. Det finns många arabiska affärer här-

  190. -som har allt jag behöver i köket-

  191. -så jag kommer hit
    nästan en gång i veckan.

  192. Från Syrien. Jag är från Qamishli
    och min man är från Homs.

  193. Men jag fick höra mycket om droger-

  194. -och maffia och sånt här.

  195. Jag blir orolig
    när Eli är borta till sent på natten-

  196. -och ringer hela tiden-

  197. -och ber honom komma hem.

  198. Om jag ska vara ärlig...

  199. ...blir drömmarna inte lättare här.

  200. Vi håller fortfarande på
    att etablera oss.

  201. Allt är nytt för oss.

  202. Just nu har vi inga drömmar.
    Vi funderar bara på hur vi ska börja.

  203. Vi har redan gått igenom så mycket.

  204. Jag skulle tro
    att vi behöver två år till på oss-

  205. -innan vi är inne
    i det svenska samhället.

  206. Det är många svenska skolor-

  207. -med många elever från olika länder.

  208. Det kan bli mycket liv och rörelse
    och kanske också...

  209. ...ouppfostrade beteenden
    på raster och runt skoltiden-

  210. -som vuxna inte sätter stopp för.

  211. Alla skolor jobbar med det här,
    men ju mer vi föräldrar sätter stopp-

  212. -desto mer kanske de bråkar i skolan
    där man inte har samma förmaningar.

  213. Det hjälper inte att vi skäller.

  214. Det är viktigt
    att prata med skolpersonalen.

  215. Vad kan vi göra?
    Kan vi som föräldrar hjälpas åt?

  216. Kan vi vara i skolan? Göra nåt?

  217. Men att jobba på olika spår
    brukar inte fungera.

  218. I dag är jag i Malmö.

  219. Precis som i många svenska städer
    finns ett behov för barn och unga-

  220. -att göra roliga saker på fritiden.

  221. Det gör skillnad och är ett bra skydd
    mot att hamna i dåliga sammanhang.

  222. Innan vi startade fanns det inte
    så mycket att göra i Hermodsdal.

  223. Det fanns inget föreningsliv,
    ingen fritidsgård, inget bibliotek.

  224. Det innebar att gick man i skolan
    hade man två alternativ.

  225. Man gick antingen hem eller ut.

  226. Om man inte har nåt att göra kanske
    man går till centrum i stället-

  227. -och träffar andra
    utan sysselsättning.

  228. Tristessen i sig kan leda till
    att man sysslar med annat.

  229. Hermodsdalsskolans allaktivitetshus
    har massor av fritidsaktiviteter-

  230. -för olika åldrar baserade på barnens
    önskemål, alla dagar i veckan.

  231. Aktiviteterna baseras på
    vad medborgarna efterfrågar-

  232. -så i dag har vi allt från bakning
    till matlagning, olika sygrupper-

  233. -fotboll och olika evenemang.

  234. Det baseras på vad folk efterfrågar.

  235. Här i skolans aula
    har vi många aktiviteter.

  236. Uppe på scenen har vi ett
    sällskapsrum som kallas spelrummet.

  237. -Hej, allihop! - Vad gör du här?
    -Jag spelar.

  238. Jag tycker om det här spelet.

  239. Jag heter Ali och är tolv år.
    Det är jätteroligt att vara här.

  240. Det är jättekul för att man slipper
    vara själv och kan prata med vänner.

  241. -Brukar du spela air hockey här?
    -Ja.

  242. Alla barn har samma behov-

  243. -och det är att bli sedda,
    bli hörda och känna sig uppskattade.

  244. Vi ska in i detta rummet.

  245. Hej!

  246. Bästa sättet att nå barnen är att
    prata med dem. De vet vad de vill.

  247. Om man erbjuder det de tycker är kul
    är chansen större att de kommer.

  248. Den skillnad vi har märkt är att det
    är en annan sammanhållning på skolan.

  249. De äldre hjälper till med de yngre-

  250. -så när man går i årskurs ett
    och går igenom högstadiet-

  251. -är det inte lika läskigt.

  252. Det är samma kille som brukar hålla
    på med ansiktsmålning på halloween.

  253. Vad är det bästa med allaktivitet?

  254. Det bästa är att man får hjälpa
    människor uppfylla sina drömmar.

  255. Jag bara frågar: "Vad vill ni göra?"
    Sen gör vi det.

  256. Det är ett väldigt uppskattat jobb.

  257. Det har gått en tid sen jag träffade
    Elis familj, och jag vill ses igen.

  258. Jag har tänkt på hur frustrerad
    Randa var när hon inte kunde svenska.

  259. Som i så många familjer lärde sig Eli
    och hans bror Dani språket först.

  260. Vad hände i familjen när nyckeln
    till samhället låg i barnens händer?

  261. Är ni alltid så här tillsammans
    och bowlar?

  262. Vi är alltid tillsammans,
    men vi bowlar inte nödvändigtvis.

  263. Men på helgerna har vi nån aktivitet.

  264. Oj, titta! Bra!

  265. Påverkar det föräldrarna när de ser att
    barnen talar bättre svenska än dem?

  266. Ja, ibland.

  267. De kan säga nåt sinsemellan-

  268. -som jag inte förstår-

  269. -och då tänker jag:

  270. "Jaha,
    det finns nåt de vill dölja för mig."

  271. Jag blir inte arg för det. Tvärtom
    vill jag att de utvecklas mer och mer.

  272. Hur är det med skolan?

  273. Är det lättare att kommunicera nu,
    jämfört med förut?

  274. Självklart är det lättare
    nu när vi har lärt oss språket-

  275. -för ibland glömmer de
    att boka tid med tolk-

  276. -men nu klarar vi
    att diskutera med fröken utan tolk.

  277. Det är till och med bättre utan tolk.

  278. -På utvecklingssamtal behövs inte tolk.
    -Behöver ni inte tolk då?

  279. Det enda ställe vi behöver tolk
    är sjukhuset.

  280. Även på arabiska
    är det svårt med medicinska termer.

  281. Eli vill bli kurator-

  282. -för han vill hjälpa ungdomar.

  283. Han upplevde svårigheter
    när han kom hit-

  284. -och han vill hjälpa ungdomar-

  285. -att inte begå samma misstag
    som han gjorde när han kom hit.

  286. Så han försöker förbättra sina betyg
    för att nå dit.

  287. Eli hade det jobbigt första tiden.

  288. Skolan blev lidande
    och föräldrarna blev oroliga-

  289. -men med skolan hittade de lösningar.

  290. Var kommer vi att se Eli om tio år?
    Vad har du för drömmar?

  291. -Jag har säkert arbete som kurator.
    -Kurator?

  292. På nån skola? Kurator på nån skola?

  293. Ja, jag gillar att prata med elever.

  294. -Det var jobbet. Mer, då?
    -Hus.

  295. -Bil.
    -Bil?

  296. -Familj?
    -Nej, inte familj.

  297. Det krävs en by för att uppfostra ett
    barn, säger ett afrikanskt ordspråk.

  298. För även om man inte kan språket
    måste skolan och familjen jobba ihop.

  299. Nu när de behärskar svenskan har de
    ännu en nyckel till ett bra liv här-

  300. -och Eli är lite närmare sin dröm
    om att i framtiden hjälpa andra barn.

  301. Översättning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Eli

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Osäkerhet, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Språkförståelse, Tonåringar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Var ska Joel bo, i Stockholm eller Tornedalen?

Joel flyttar över 100 mil bort, från Stockholm till byn Hedenäset i Tornedalen. Hur är det att börja i en klass där det bara är fem elever i 2:an, mot att ha varit 75 elever i den gamla skolan? Och hur är det att bo med bara halva sin familj? Joels mamma fick ett nytt jobb i Övertorneå och Joel ville följa med. Varannan helg åker de hem till Stockholm till resten av familjen. Vi får följa Joel från januarivintern till skolavslutningen i juni.