Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : QusaiDela
  1. Barn som har kommit och har med sig
    en massa i sitt bagage-

  2. -och vars föräldrar
    har en massa bagage-

  3. -och dessutom kommer till ett nytt
    land man inte vet så mycket om-

  4. -och där man bor
    långt från sitt nätverk...

  5. Det är en rad olika belastningar som
    gör att man kan känna sig stressad-

  6. -och svår stress påverkar hur man
    fungerar i skolan på många sätt.

  7. Det är nu drygt ett år
    sedan situationen blev ohållbar.

  8. Ohållbar.

  9. Antalet flyktingar har inte varit
    så högt sen andra världskriget.

  10. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  11. Jag vill till min familj i Sverige.

  12. 46 000 var skolbarn.

  13. Det bästa är matte,
    för det är bra för min tanke.

  14. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  15. Skillanden mellan skolan i Sverige
    och skolan i Syrien är mycket stor.

  16. Mycket i den svenska skolan
    är annorlunda och innebär utmaningar.

  17. De pratar inte som i Syrien.

  18. -Skolan...
    -Skolan krockar med föräldrarna.

  19. -Föräldrarna...
    -Här har de en demokratimiljö.

  20. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  21. Jag heter Siham Abdul Aziz.

  22. Som modersmålslärare träffar jag
    elever som är nya i svenska skolan.

  23. God morgon!

  24. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även stora möjligheter.

  25. I den här programserien träffar jag
    nyanlända barn och deras familjer-

  26. -för att se hur de har det.

  27. Och om vi, med experthjälp, kan ge
    nyanlända föräldrar råd och tips-

  28. -så att de kan hjälpa sina barn.

  29. Flykten till Sverige har inneburit
    svåra upplevelser och förluster.

  30. I det här avsnittet träffar jag en
    familj som fick betala ett högt pris-

  31. -när de flydde från kriget i Syrien.

  32. Hur påverkas barn av trauma?

  33. Vilken hjälp finns
    för att de ska få en bra framtid här?

  34. Jag träffar också lärare
    och skolpersonal som möter elever-

  35. -som har med sig svåra upplevelser.

  36. Över sex och en halv miljon människor
    har flytt från Syrien sen 2011.

  37. Före flykten hade många förlorat allt
    som får vardagen att fungera.

  38. Jag levde i Syrien med min familj.

  39. Jag är gift sen 2008.

  40. Jag är gift och har ett barn.
    Han är sju år gammal.

  41. Jag hade en egen firma, ett litet tryckeri.

  42. Affärerna gick bra och jag tjänade
    bra med pengar på det.

  43. Men för flera av dem
    som lyckades ta sig till Sverige-

  44. -är minnena från kriget och flykten
    ständigt närvarande.

  45. Vore det inte för kriget hade vi stannat
    i Syrien. Vi hade det bra och tryggt.

  46. Jag är i Upplands Väsby
    för att träffa en familj-

  47. -som drabbades av det otänkbara.

  48. Trots det försöker de
    få ett fungerande liv här i Sverige.

  49. Jag ska träffa familjen för att höra
    hur vardagen är efter det som hänt.

  50. -Hej! Hur mår ni?
    -Hej. Tack, bra.

  51. Det här är Qusai. Han går
    i första klass och är sju år gammal.

  52. Innan kriget hade de ekonomisk
    trygghet och ett stabilt liv-

  53. -med Qusai och hans lillasyster Tala.

  54. -Vad gör du?
    -Leker.

  55. När oroligheterna började
    förlorade jag tryckeriet.

  56. Situationen försämrades kraftigt.
    Jag hade haft ett ganska bra liv.

  57. Situationen påverkade vårt liv.

  58. Det är nånting som har påverkat oss
    i allt. Det har förändrat vårt liv.

  59. Vi var vana vid en viss livsstil.

  60. Vi befann oss plötsligt
    nästan på botten...

  61. Hur levde ni i Syrien-

  62. -sista året innan ni kom hit?

  63. Det var svårt. Vi måste lämna landet.

  64. Vad var det som gjorde att ni bestämde
    att "nu måste vi ge oss i väg"?

  65. Yamen var tvungen att lämna landet.
    Han levde i fara.

  66. Ja, för män är det extra farligt.

  67. Det blev för farligt att stanna och
    för att barnen skulle vara säkra-

  68. -fanns ingen annan utväg än att fly,
    trots att det blev ännu farligare.

  69. När vi lämnade Syrien hade vi inte
    bestämt vilket land vi skulle till.

  70. Vi måste bara lämna landet.

  71. Vi bestämde oss för att lämna landet
    för våra barns skull-

  72. -varken mer eller mindre.
    Vi tänkte aldrig på oss själva.

  73. Min dotter var sjuk-

  74. -så han och Qusai skulle åka först
    och sen skulle vi komma efter.

  75. -Så Qusai följde med sin pappa?
    -Ja, han åkte med sin pappa.

  76. Han minns detaljerna från resan.

  77. -Så han minns resan, havet och allt?
    -Ja, han minns allt i minsta detalj.

  78. Resan var hemsk.

  79. Vi led svårt på resan
    från Syrien till Sverige.

  80. Det innebar svåra förluster för oss.

  81. Men vi kom fram till slut.

  82. Man kan inte säga att det var en resa,
    det var ett risktagande.

  83. Ett risktagande med förluster.

  84. Resan från Syrien till Sverige-

  85. -kallas för "dödens resa".

  86. Jag förlorade min dotter i havet.

  87. Det var det som hände.

  88. Hon var bara tre år
    och vattnet var kallt.

  89. Även vuxna dog, och nästan alla barn
    som var ombord dog.

  90. Det skiljde bara elva månader
    mellan dem.

  91. De var väldigt busiga.

  92. De lekte med varandra
    nästan hela dagarna.

  93. De förstörde saker,
    studerade eller sjöng.

  94. Det fanns ett nära band mellan dem.
    De var nästan lika gamla.

  95. Kom, så ska jag visa nåt i mitt rum.

  96. Vad då för nåt? En överraskning?
    Är det här ditt rum?

  97. Qusai är som vilken sjuåring som
    helst som vill visa sina leksaker-

  98. -och berätta om sitt liv.

  99. -Vad kommer du ihåg från Syrien?
    -Jag kommer ihåg min skola.

  100. Och så kommer jag ihåg min kyrka.

  101. -Liknar din skola den som finns här?
    -Nej.

  102. Där fick vi pengar av prästen.

  103. Jag köpte choklad för pengarna.

  104. -På rasten?
    -Nej, på morgonen.

  105. -Här, då? Äter ni choklad?
    -Nej.

  106. -Är det förbjudet här?
    -Ja.

  107. Kan du berätta om din fritid?
    Vad gör du?

  108. Jag spelar playstation, cyklar
    med min pappa eller spelar fotboll.

  109. Basketspelet vet jag inte
    när vi ska öppna.

  110. -Basket? Har du en leksak till här?
    -Ja, min födelsedag har redan varit.

  111. Man kanske kan sätta den här.

  112. Eller så kan man studsa den
    mot pappas huvud.

  113. Han frågade: "Varför lämnade vi
    Syrien? Jag vill åka tillbaka."

  114. Jag sa, "Min son, det var liksom Syrien
    som lämnade oss."

  115. "Men om Gud vill, så kommer vi
    att kunna återvända."

  116. "Men varför lämnade det oss"?

  117. Han frågar så mycket.
    "Syrien lämnade oss en stund för att..."

  118. "Varför kan vi inte åka tillbaka?"
    Frågor som jag inte kan besvara.

  119. Jag svarade:
    "Syrien har lite problem just nu."

  120. Jag kan inte ge honom svar. Han ställer
    frågor som jag inte har några svar på.

  121. "Det hände nåt som tvingade oss
    att lämna landet."

  122. -Här får ni te, fikon och dadlar.
    -Tack.

  123. Trots familjens stora förlust
    har Qusais pappa en plan-

  124. -för att livet i Sverige ska bli bra.

  125. -Hur är det med Qusais far?
    -Allt är i sin ordning.

  126. Jag har min femårsplan.

  127. Det tog tid innan jag fick den klar.

  128. Sedan startar jag egen firma.

  129. Om du vill kan jag visa huset
    som kan bli mitt i framtiden.

  130. -Det ligger här i närheten.
    -Vad kul!

  131. De har bestämt
    att livet måste fortsätta-

  132. -men jag undrar hur flykten och
    förlusten av systern påverkar Qusai-

  133. -och hur föräldrarna hanterar oron.

  134. Jag ska träffa familjen snart igen.

  135. Barn som har kommit hit nyligen-

  136. -kan ha varit med om olika saker.

  137. Det kan vara upplevelser i hemlandet.

  138. Ofta är det de upplevelserna som är
    orsaken till att familjen vill fly.

  139. Sen har saker hänt under flykten-

  140. -så det är inte ovanligt att de
    har varit med om skrämmande saker.

  141. Det handlar om
    att förlora kontrollen.

  142. Man kan ha varit på en båt eller
    i en lastbil utan vuxna runt om sig-

  143. -eller så har man inte vetat vad som
    ska hända så det har varit stark oro.

  144. Barn som har kommit över Medelhavet
    har minnesbilder av otäcka saker.

  145. Det finns barn som har sett andra
    människor dö eller försvinna.

  146. Alla barn påverkas olika av trauman.

  147. För Qusai gick den första tiden i
    Sverige bra och han tycker om skolan.

  148. Först började han på dagis,
    men det gillade han inte.

  149. När han skulle börja skolan frågade
    han mig hur den såg ut och fungerade.

  150. Och när han började skolan
    tyckte han väldigt mycket om den.

  151. Det som är bäst är matte,
    för det är bra för min tanke.

  152. När jag blir stor
    vill jag bli doktor eller polis.

  153. Eller det finns nåt som jag inte kan
    säga på svenska, bara på arabiska.

  154. Forskare.

  155. Qusai är en kämpe
    som kämpar för att lära sig.

  156. Han vill lära sig mer och mer
    hela tiden. Han frågar saker.

  157. Han är alltid glad.

  158. Jag vill ha den på fritids.

  159. Men när han är ledsen märker man
    att det kan ha hänt nåt lätt.

  160. Tre prick... Vänta...

  161. En prick...

  162. S-v-a-r-t.

  163. Svart.

  164. Om han känner sig ledsen i skolan
    berättar han det direkt för sin mor-

  165. -eller för mig.

  166. Han säger det
    till den som hämtar honom.

  167. Jag kan inte minnas att han
    någon gång har gått till sin fröken-

  168. -och berättat om sina känslor.

  169. Han kanske har klagat om nån kompis
    har gjort något mot honom-

  170. -som att ta hans penna
    eller riva sönder papper.

  171. Men inte om sina känslor.

  172. Det kanske har hänt,
    men det är inget jag vet något om.

  173. Han berättar inte samma saker
    för sin lärare som för sin mamma.

  174. Det är inte samma sak
    som att berätta för sin mamma.

  175. Men ibland märks det
    att Qusai bär på en sorg.

  176. Qusai var på fritids och en fritidsleadre
    kom fram och klagade på honom-

  177. -och sa att Qusai var arg hela tiden.

  178. Jag sa "Nej, han är så lugn".

  179. "Qusai är så artig, alla lärare säger det."

  180. Fritidsledaren sa att han och flickorna
    brukade reta varandra.

  181. Det fanns en flicka som hette Tala och
    Qusai brukade kalla henne "Talola"

  182. Hon började gråta när han gjorde det.

  183. Läraren förstod inte varför
    Qusai kallade henne Talola.

  184. Hans syster hette så.
    När jag hörde det började jag gråta.

  185. Jag blev så rörd.
    "Vad säger du? sa jag till läraren.

  186. Jag satt och grät i skolan. Läraren
    frågade mig varför jag grät.

  187. "Coco ler i solen."

  188. "Hon fryser och vill in i ladan."

  189. -Han kommer där! - Hej, hej!
    -Hej!

  190. -Välkommen.
    -Hej.

  191. -Hur var det idag?
    -Bra.

  192. Det var jättebra. Vad lärde du dig?

  193. Vi har lärt oss mycket idag...

  194. -Kan du ta det på svenska?
    -Vi har lärt oss "T" och en sång.

  195. -Vad handlar sången om?
    -Tiger.

  196. -Bra! Okej. Ska vi gå hem?
    -Ja.

  197. Hej då, Qusai. Ha det så bra.

  198. Vi som jobbar i skolan möter varje
    dag barn som har flytt från krig.

  199. Jag har bjudit in lärare
    och kuratorer med stor erfarenhet-

  200. -av att jobba med nyanlända barn och
    ungdomar som har flytt till Sverige.

  201. Om ni fick ge ett råd till nyanlända
    föräldrar, vad skulle ni då säga?

  202. Håll ett öga
    på era barns psykiska välmående.

  203. Ibland när man har flytt
    har man med sig erfarenheter som gör-

  204. -att man
    kan få hinder i sitt lärande.

  205. Barnen är ofta väldigt duktiga hemma-

  206. -och tar hand om mycket i hemmet.

  207. Men i klassrummet kanske man får höra
    att barnet är stökigt.

  208. De sitter inte still och fungerar
    inte, och man förstår inte varför.

  209. Då behöver man kanske prata
    med kuratorn för att få lite hjälp.

  210. -Det är ett känsligt ämne.
    -Ja.

  211. Det går att skapa inkluderande
    klassrum även om man har PTSD.

  212. Det betyder inte att det måste vara
    en kris. Man anpassar skolarbetet.

  213. Där är struktur, ordning och reda.
    Föräldraaktiviteter är viktiga.

  214. Det är viktigt att föräldrar förstår
    att skolan vill barnens bästa-

  215. -och att föräldrarna har en tillit
    till att skolan vill hjälpa barnen.

  216. Framför allt blir det tydligt när
    barnen har behov av särskilt stöd.

  217. Då är det många
    som sätter sig på tvären.

  218. De tror att skolan vill hitta fel.

  219. Men det skolan gör är att hitta vägar
    för att barnet ska utvecklas.

  220. Föräldrar tycker
    att de känner sina barn bäst-

  221. -men ibland kan barnen visa andra
    tecken på hur de mår i skolan.

  222. Om det händer finns det hjälp att få.

  223. Om ett barn inte visar något tecken
    utan anpassar sig och fungerar bra-

  224. -både i skolan och hemma,
    så kan det betyda lite både och.

  225. Ibland kan de vuxna ha så mycket
    symptom att barnet håller ihop-

  226. -och verkligen gör allt för att vara
    den duktiga familjemedlemmen.

  227. Ibland kan de vuxna ha varit helt
    fantastiska under och innan flykten-

  228. -så att det inte har varit så stress-
    fyllt för barnet. Barnet har det bra.

  229. Det kan betyda både och. Man behöver
    som vuxen fundera kring det här.

  230. Är det här ett barn
    som inte har tagit skada-

  231. -eller är det ett barn som kämpar
    allt det har för att vara duktigt?

  232. Han tränar gymnastik
    efter skolan varje torsdag.

  233. På kvällen tränar han gymnastik
    i en timme.

  234. Han tränar fotboll på lördagar
    och ibland på söndagar.

  235. Då vill jag att ni rullar så.

  236. Gymnastik är han inte så intresserad
    av, men går för att en kompis är med.

  237. Bra!

  238. -Var det bra på träningen idag?
    -Ja.

  239. Tränade du som du skulle?
    Gjorde du alla övningar på rätt sätt?

  240. -Bra jobbat.
    -Ja, och med kraftfulla rörelser.

  241. Kraftfulla rörelser? Vad bra.

  242. -Här!
    -Ta bollen!

  243. Snygg tackling, Qusai!

  244. Han har många vänner.

  245. Här är det fem och det finns ytterligare
    sju som spelar i ett annat lag.

  246. De har delat upp dem i två lag.

  247. Bra, Abdullah! En till! Jalla, jalla!

  248. Det var ett bra anfall av Qusai.
    Han skulle göra mål.

  249. Han kommer att göra mål snart.
    Han brukar överraska oss.

  250. För Qusais föräldrar är det viktigt
    att han får göra roliga saker.

  251. Fotboll och gymnastik får ta mycket
    plats, och det verkar vara rätt väg.

  252. När man kommer till ett nytt land
    vill man vara extra duktig.

  253. Man vill att barnen ska vara duktiga-

  254. -och göra sina läxor
    och ha med rätt saker till skolan.

  255. Ibland när man har barn som har varit
    med om svår stress på olika sätt-

  256. -som nästan alla barn som har kommit,
    och man själv varit med om stress-

  257. -är det lätt att lägga mycket
    tid och kraft på sånt som regler.

  258. Det känns viktigt att ställa krav.
    Som förälder bör man backa och tänka:

  259. "Min uppgift är att ge barnen omsorg
    och stöd när de blir stressade."

  260. Man kan få släppa lite av kraven-

  261. -och säga till barnet
    att det är duktigt precis som det är.

  262. "Vi får ha det bra tillsammans."

  263. Det har gått en månad
    sen jag träffade Qusais familj.

  264. De har trots sin stora sorg
    hittat ljus och hopp i tillvaron-

  265. -och har planer för sin framtid.

  266. -Hej! Hur är det?
    -Hej.

  267. -Qusai ser glad ut.
    -Ja, han är glad.

  268. Wow! Bra jobbat.

  269. -Det är enkelt. Jag ska fortsätta.
    -Lycka till!

  270. Vilken framtid önskar ni Qusai?
    Hur viktigt är utbildning?

  271. Jag önskar att Qusai,
    får en vacker framtid.

  272. För min del är Qusais betyg
    inte så viktiga.

  273. Jag vill att han ska vara glad. Oavsett
    vad han gillar så ska jag stötta honom.

  274. Nu tycker han mycket om fotboll,
    och jag stöttar och uppmuntrar honom-

  275. -om det är nåt han verkligen vill.

  276. Om det kommer information
    från skolan är det visst på svenska.

  277. Ibland skickar de papper, men jag
    vill helst gå dit och prata med läraren.

  278. -Om det behövs?
    -Även om det inte behövs.

  279. Var och varannan dag
    frågar jag hur det går för Qusai.

  280. Uppför han sig väl?
    Utvecklas han som han ska?

  281. Är det nåt
    vi kan hjälpa till med hemma?

  282. Det är bättre
    med direktkontakt med fröken-

  283. -utan nån app eller internet eller sånt.

  284. Hon är nöjd och säger vad hon tycker.

  285. Både positiva och negativa synpunkter.
    Och det är mycket bra.

  286. Barn som flytt har olika erfarenhet.

  287. Om och hur barnen påverkas av det de
    upplevt ser förstås väldigt olika ut.

  288. Ibland märks det bara i skolan,
    och då kan skolan erbjuda hjälp.

  289. Är det här din favoritmat?

  290. -Är det din favoritmåltid?
    -Ja, det är det.

  291. Förresten, vi har inte setts
    på en månad. Hur går det i skolan?

  292. -Det går bra.
    -På vilket sätt?

  293. Fotbollen. Nu kan vi spela varje dag.

  294. -Så du tycker om att gå till skolan?
    -Ja, och jag har fler kompisar nu.

  295. Vad gjorde ni sist?
    När du var stressad?

  296. Vi hade prov,
    men vi har inte fått resultatet.

  297. Tror du att du svarade bra på provet?

  298. Ja, jag tror att jag blir godkänd.

  299. Gud bevare er till varandra.

  300. Tack så hemskt mycket. Jag önskar
    att alla era drömmar går i uppfyllelse.

  301. -Och att vi fortsätter leva i Sverige.
    -Om Gud vill.

  302. Trots att de
    har gått igenom det ofattbara-

  303. -gör de allt för att Qusai ska må bra
    både hemma, på fritiden och i skolan.

  304. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Flykt, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Krig, Psykiska trauman, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Att vara en hackkyckling

Malin Engelbrektsson har gjort en handbok för dig som är utsatt för mobbning, känner dig kränkt, utfryst och ensam. "Att vara en hackkyckling" ska vara ett stöd för dig som mår dåligt psykiskt eller fysiskt i skolan. Intervjuare: Behrang Miri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mattias räddning

När Mattias var liten kunde han bli så arg att det kändes som att han skulle explodera. Han slog sina klasskompisar och sparkade sönder saker som kom i hans väg. Alla känslor han hade kom ut som ilska. Det blev till slut så jobbigt att han inte kunde gå kvar i skolan längre, men ett möte med en lärare kom att förändra hans liv.