Titta

Nyfiken på EU

Nyfiken på EU

Om Nyfiken på EU

I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.

Till första programmet

Nyfiken på EU : Rapport från Davos, del 2Dela
  1. Per Hansen, du har ju skrivit-

  2. -att man bör jämföra med 1930-talet.

  3. Varför tycker du så?
    Vilka kopplingar ser du?

  4. Vad är det du ser i den perioden
    som du även ser i dagens kris?

  5. Kris kanske är fel ord, men i den
    politiska och ekonomiska osäkerhet-

  6. -som Lagarde talar om?

  7. Jag vill påpeka
    att det finns stora skillnader-

  8. -men tar vi finanssektorn...

  9. Jag ser en likhet
    mellan mellankrigstiden-

  10. -när ekonomin kollapsade-

  11. -både här och utomlands,
    och depressionen kom-

  12. -och finanskrisen 2007 till 2009.

  13. Enligt min mening en följd av att finans-
    sektorn ses som en drivande kraft.

  14. Efter krisen på 90-talet
    är inte industrin nån motor.

  15. Om man tittar på finanskrisen, och inte
    minst det som började under Clinton.

  16. Man avreglerade kraftigt.

  17. Samma sak hände på 20-talet. Då var
    finanssektorn stark och dominerande.

  18. Så min huvudteori är-

  19. -att en för stor och för fri finanssektor
    ger ökad instabilitet.

  20. Och kraftig ekonomisk instabilitet
    leder till politisk och social oro.

  21. Där är vi nu, och därför kan man
    jämföra perioderna.

  22. -Var står vi nu?
    -Vi är inte ur finanskrisen.

  23. Bara ur de direkta konsekvenserna,
    som kan jämföras med 30-talet...

  24. ...när vi talar om reella ekonomiska
    effekter av ekonomisk ostabilitet.

  25. Vi är inne i det jag kallar
    finanskrisens tredje fas.

  26. Det är den politiska oron.
    Vi balanserar på en knivsudd-

  27. -i en ny transformation
    av hur världen är inrättad.

  28. På ena sidan har vi populismen,
    som vi hört om.

  29. -Brexit, Gula västarna, Trump.
    -Vi har det ju hemma också.

  30. Vi har problem med migration.
    Känslan av gemenskap är borta.

  31. Var finns den statsman
    eller statskvinna-

  32. -som har en vision om
    hur samhället ska utvecklas?

  33. Som kan inkludera de grupper
    som länge känt sig utanför.

  34. Klagade man på globaliseringen
    fick man höra: "Teven blir billigare."

  35. Men gemenskapen är borta.

  36. Idén om att vi är på väg nånstans,
    tillsammans.

  37. Christine Lagarde
    talar om att inkludera.

  38. Det handlar egentligen inte
    om ekonomi, även om det är viktigt.

  39. Det handlar om identitet och självbild.

  40. -Det har försvunnit i västvärlden.
    -Varför?

  41. -Det är en väldigt lång historia.
    -Så mycket tid har vi inte.

  42. Fragmentisering. Stora delar
    av befolkningen känner sig pressade-

  43. -ekonomiskt, kulturellt, socialt,
    identitetsmässigt. Och de gör uppror.

  44. Sen har vi idéer om vad som bör göras
    baserade på gamla ideologier-

  45. -som marxism eller fascism.
    Det anser jag är fel väg.

  46. Jag tycker att vi saknar
    pragmatiska förslag på-

  47. -hur vi kan ena samhället igen.
    Folk ska känna sig delaktiga.

  48. De ska känna sig som medborgare,
    inte konsumenter.

  49. Översättning: Carl-Johan Cederberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Ekonomi, Europa, Europeiska unionen, Finanspolitik, Finansrätt, Finansväsen, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Nationalekonomi, Populism, Samhällsvetenskap, Statsfinanser, Statshushållning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Nyfiken på EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Tyskland

Avsnitt 1 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, och reportern Morten Brink Iwersen reser till Tyskland för att ta reda på landets betydelse för Europa historiskt och i nutid. I samtal med vinproducenten Egon Müller IV och Daniella De Ridder, tysk socialdemokratisk politiker, diskuteras om öppna eller stängda gränser, om "den tyska skulden", har landet en skuld från andra världskriget, och kan den i så fall gå i arv? Och om bildandet av EU som en garant för "aldrig mera krig".

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Ungern

Avsnitt 2 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Ungern. De promenerar längs stängslet mellan Serbien och Ungern och samtalar om Ungerns politiska arv och hur flyktingar behandlas. Flyktingfrågan diskuteras sedan med en politiker på den yttersta högerkanten, en människorättsaktivist och ett antal män på en krog. Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, talar inför parlamentet och Morten Brink Iwersen analyserar landets politiska strategi och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien

Avsnitt 3 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Italien och tar tempen på landets politiska och ekonomiska tillstånd. De möter ett antal vinproducenter som ger sin syn på EU och Europa och de intervjuar Davide som är ansluten till Femstjärnerörelsen. Femstjärnerörelsen är ett politiskt parti som vill motarbeta korruptionen och vurmar för så kallad direktdemokrati. Morten Brink Iwersen analyserar partiets populistiska knep och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Frankrike

Avsnitt 4 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Frankrike. Vad präglar landet mest, andra världskriget eller det fransk-tyska kriget 1870-71? Är Frankrike det mest EU-vänliga landet inom unionen? Och kan ett starkare EU ge större frihet åt invånarna jämfört med Ungerns och Italiens EU-motstånd? Anders Fogh Rasmussen och Morten Brink Iwersen söker svar på sina frågor genom att bland annat intervjua personalen i en saluhall och en medlem i Emmanuel Macrons socialliberala parti En Marche!

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Storbritannien

Avsnitt 6 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Storbritannien. Landet befinner sig för närvarande i ångest inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Anders Fogh Rasmussen sammanfattar bakgrunden till landets iver att lämna unionen. Damian Green, före detta vise premiärminister, intervjuas om brexit och varför det brittiska folket röstade för utträde. Och på en lokal pub får vi höra några representanter för folket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Gula västarna

Avsnitt 7 av 20

Gula västarna är en fransk proteströrelse, som bildades 2018, mot president Macrons politik. Men vad kämpar de för? Intervju med en dansk journalist och nyhetsbilder från konfrontationer mellan Gula västarna och polis.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 1

Avsnitt 8 av 20

Radiorapport från Davos om Frankrikes president Macron och den politiska blandningen från yttersta höger till yttersta vänster bland Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 1

Avsnitt 10 av 20

Radiointervju med expert, om Italien och EU samt om den italienska finanspolitiken och migrationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 2

Avsnitt 11 av 20

Radiointervju med expert om migrationen från Nordafrika till Italien och om andra EU-länders förhållningssätt till migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Katalonien?

Avsnitt 13 av 20

Tv-rapport från demonstration i Barcelona med kommentarer och analys.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Brexit

Avsnitt 14 av 20

Reportage om brexit, bland annat om problemen med nationsgränsen mot republiken Irland, som kommer att stanna i EU. Politisk analys av Theresa Mays utspel i parlamentet och samtal med en brittisk familj som oroar sig för konsekvenserna av brexit.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 3

Avsnitt 15 av 20

Radiorapport från Davos om brexit, om konsekvenserna för britterna samt om Frankrikes president Macrons förhållande till Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Hur ser en svensk ut?

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Skrämsel

Vi pratar med utgångspunkt i filmen Blair witch project. Vid lanseringen av filmen lekte man medvetet med gränserna mellan verklighet och fiktion för att skapa uppmärksamhet. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström går också tillbaka i tiden och nystar i det kaos som radiodramat Världarnas krig sägs ha orsakat. Vad är sant och vad var propaganda? Och hur kommer det sig att uppföljaren är mindre känd, trots att den fick långt allvarligare konsekvenser?