Titta

Nyfiken på EU

Nyfiken på EU

Om Nyfiken på EU

I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.

Till första programmet

Nyfiken på EU : Vad vill Gula västarna?Dela
  1. Våra svar har under 1,5 år inte varit
    tillräckligt snabba och kraftfulla.

  2. Jag tar på mig min del av ansvaret
    för det. Jag kan ha gett er intrycket-

  3. -att jag inte brydde mig,
    och att jag hade andra prioriteringar.

  4. Jag vet också att jag har sårat
    vissa av er med mina uttalanden.

  5. Självinsikten var stor
    när president Macron talade till folket-

  6. -från Paris tidigare i veckan.

  7. Talet kom efter våldsamma protester
    där sex dött och tusentals skadats.

  8. Oroligheterna i landet
    är de värsta på 50 år.

  9. Protesterna anförs av Gula västarna.

  10. De utlöstes av planer
    på höjd bensinskatt-

  11. -men handlar nu också om
    bl.a. höga levnadskostnader.

  12. Även i Belgien och Nederländerna
    protesterar medborgare i gula västar-

  13. -men de protesternas omfattning
    kan inte jämföras med Frankrikes.

  14. Vad ger oroligheterna uttryck för?

  15. Är det bara missnöje
    med etablissemanget-

  16. -eller är det ett större uppror
    mot de växande klyftorna?

  17. Vi är trötta på alla kapitalister som
    utnyttjar oss. Lönen tar slut den 15:e.

  18. I januari vill vi bland annat
    slopa bränsleskatten-

  19. -och sociala avgifter på pensionen.

  20. Vi vill också frysa
    alla planerade skattehöjningar.

  21. Vi vill återfå köpkraften,
    höja våra löner, höja minimilönen-

  22. -och återinföra förmögenhetsskatten,
    och inte bara det.

  23. Uppror har blivit allt vanligare i Europa.

  24. Enligt vänstern handlar problemen om
    nyliberalism, kapitalism och ojämlikhet-

  25. -och inte invandring, som andra påstår.

  26. Och i Gula västarna finns det nu några
    demonstranter som säger samma sak.

  27. Är det här ett uppror mot kapitalismen?

  28. Det ska vi tala om nu. Välkomna!

  29. Gry Inger Reiter,
    debattredaktör på tidningen Information.

  30. Malte Frøslee Ibsen,
    forskarassistent inom statsvetenskap.

  31. Och Philip Rosenbaum,
    doktorand inom ekonomi.

  32. Du har nyligen studerat i Frankrike,
    och vi börjar hos dig, Rosenbaum.

  33. Det här är ju rätt anarkistiska protester-

  34. -men om de till viss del handlar
    om klyftor - vilka klyftor är det?

  35. Klyftorna har vuxit i Frankrike,
    precis som i andra västländer-

  36. -men inte som i Storbritannien och USA.

  37. Men fransmännen upplever ändå
    att klyftorna är stora i Frankrike-

  38. -särskilt mellan stad och landsbygd
    och mellan eliten och vanligt folk.

  39. Så klyftorna upplevs som stora.

  40. Många får flytta från Paris
    eftersom det är så dyrt där.

  41. Det är såna saker som...

  42. Inkomstklyftorna har vuxit lite,
    men inte så vansinnigt mycket.

  43. Men levnadskostnaderna har ökat-

  44. -så folk upplever
    att de har det sämre ställt nu.

  45. Så hur ekonomiska klyftor uppfattas
    beror på hur landet utvecklas i stort?

  46. Ja, och så finns det sånt
    som vi alla upprörs över-

  47. -som att stora företag smiter från skatt.

  48. Det skapar också en uppfattning om
    att det finns en elit som lurar folket.

  49. Gry, du följer vänsterdebatten-

  50. -från din utsiktspost på Information.

  51. Har vänstern nu äntligen fått
    sin revolt mot nyliberalismen?

  52. Det blir nog ingen revolution
    eller europeisk vår av det här-

  53. -men protesternas omfattning
    är förstås enorm och påtaglig.

  54. Men sätt det i relation till det som sker-

  55. -i andra länder med politisk instabilitet.

  56. Vi har fått uppleva en mycket unik
    regeringssammansättning i Italien-

  57. -och Storbritannien ska lämna EU,
    och Sverige kan inte bilda regering.

  58. Det är många länder där folket beter sig
    på ett annat sätt än de har gjort tidigare.

  59. De gör liksom uppror mot en diffus elit
    som de ofta inte själva kan identifiera-

  60. -och utan att vara överens om kraven.

  61. Men självklart är växande klyftor också
    en del av förklaringen till det vi ser nu.

  62. Att folket beter sig oberäkneligt
    kallar man ofta för "populism".

  63. Malte Frøslee Ibsen, du forskar om-

  64. -hur politisk populism uppstår
    som svar på demokratikriser.

  65. Dagens populister
    talar ofta om invandring-

  66. -men Gula västarna
    talar mer om ekonomi.

  67. Är de över huvud taget populister?

  68. Jag vill reservera begreppet "populism"
    - om man nu ens ska använda det alls-

  69. -för en parlamentarisk rörelse.

  70. Alltså partier som i Nordeuropa
    mest vill prata om invandring-

  71. -men även till viss del om ojämlikhet,
    och i Sydeuropa om klyftor och EU.

  72. Men det är viktigt-

  73. -att lyfta den populistiska vågens och
    Gula västarnas likheter och olikheter.

  74. En likhet är
    att man kan se båda rörelserna-

  75. -som ett svar på det som man
    kallar för "legitimeringskrisen".

  76. Allt fler medborgare i västländerna
    upplever i större och större grad-

  77. -att dagens politiska system inte
    kan agera i deras bästa intresse.

  78. Populism är en första reaktion mot det-

  79. -men det är nåt som försiggår
    inom det politiska systemet.

  80. Men det som gör att man kan se
    Gula västarna som en eskalering-

  81. -av den här legitimeringskrisen är
    att rörelsen är utomparlamentarisk.

  82. Missnöjesyttringen mot etablissemanget-

  83. -sker utanför det politiska systemet.

  84. Rörelsen uttrycker inte bara
    ett stort missnöje med eliten-

  85. -utan med hela den etablerade
    politiska strukturen i Frankrike-

  86. -och det är väl det som gör den så unik
    och, om man är Macron, illavarslande.

  87. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Europeiska unionen, Frankrike, Gula västarna (fransk proteströrelse), Internationella relationer, Internationellt samarbete, Politik, Proteströrelser, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Utomparlamentariska metoder
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Nyfiken på EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Tyskland

Avsnitt 1 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, och reportern Morten Brink Iwersen reser till Tyskland för att ta reda på landets betydelse för Europa historiskt och i nutid. I samtal med vinproducenten Egon Müller IV och Daniella De Ridder, tysk socialdemokratisk politiker, diskuteras om öppna eller stängda gränser, om "den tyska skulden", har landet en skuld från andra världskriget, och kan den i så fall gå i arv? Och om bildandet av EU som en garant för "aldrig mera krig".

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Ungern

Avsnitt 2 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Ungern. De promenerar längs stängslet mellan Serbien och Ungern och samtalar om Ungerns politiska arv och hur flyktingar behandlas. Flyktingfrågan diskuteras sedan med en politiker på den yttersta högerkanten, en människorättsaktivist och ett antal män på en krog. Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, talar inför parlamentet och Morten Brink Iwersen analyserar landets politiska strategi och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien

Avsnitt 3 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Italien och tar tempen på landets politiska och ekonomiska tillstånd. De möter ett antal vinproducenter som ger sin syn på EU och Europa och de intervjuar Davide som är ansluten till Femstjärnerörelsen. Femstjärnerörelsen är ett politiskt parti som vill motarbeta korruptionen och vurmar för så kallad direktdemokrati. Morten Brink Iwersen analyserar partiets populistiska knep och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Frankrike

Avsnitt 4 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Frankrike. Vad präglar landet mest, andra världskriget eller det fransk-tyska kriget 1870-71? Är Frankrike det mest EU-vänliga landet inom unionen? Och kan ett starkare EU ge större frihet åt invånarna jämfört med Ungerns och Italiens EU-motstånd? Anders Fogh Rasmussen och Morten Brink Iwersen söker svar på sina frågor genom att bland annat intervjua personalen i en saluhall och en medlem i Emmanuel Macrons socialliberala parti En Marche!

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Storbritannien

Avsnitt 6 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Storbritannien. Landet befinner sig för närvarande i ångest inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Anders Fogh Rasmussen sammanfattar bakgrunden till landets iver att lämna unionen. Damian Green, före detta vise premiärminister, intervjuas om brexit och varför det brittiska folket röstade för utträde. Och på en lokal pub får vi höra några representanter för folket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Gula västarna

Avsnitt 7 av 20

Gula västarna är en fransk proteströrelse, som bildades 2018, mot president Macrons politik. Men vad kämpar de för? Intervju med en dansk journalist och nyhetsbilder från konfrontationer mellan Gula västarna och polis.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 1

Avsnitt 8 av 20

Radiorapport från Davos om Frankrikes president Macron och den politiska blandningen från yttersta höger till yttersta vänster bland Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 1

Avsnitt 10 av 20

Radiointervju med expert, om Italien och EU samt om den italienska finanspolitiken och migrationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 2

Avsnitt 11 av 20

Radiointervju med expert om migrationen från Nordafrika till Italien och om andra EU-länders förhållningssätt till migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Katalonien?

Avsnitt 13 av 20

Tv-rapport från demonstration i Barcelona med kommentarer och analys.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Brexit

Avsnitt 14 av 20

Reportage om brexit, bland annat om problemen med nationsgränsen mot republiken Irland, som kommer att stanna i EU. Politisk analys av Theresa Mays utspel i parlamentet och samtal med en brittisk familj som oroar sig för konsekvenserna av brexit.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 3

Avsnitt 15 av 20

Radiorapport från Davos om brexit, om konsekvenserna för britterna samt om Frankrikes president Macrons förhållande till Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Brott

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?