Titta

Nyfiken på EU

Nyfiken på EU

Om Nyfiken på EU

I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.

Till första programmet

Nyfiken på EU : EU och populismenDela
  1. Vi klarade det! Vi kom in i förbunds-
    dagen och ska förändra det här landet.

  2. Europa har igen visat sig vara
    rena skiten och inte värt våra pengar.

  3. Det är dags
    att befria det franska folket-

  4. -från den arroganta elit
    som vill bestämma över det-

  5. -för ja, jag är folkets kandidat.

  6. "Folkets kandidater", eller populistiska
    partier, vinner nu mark i hela Europa-

  7. -och populismen utgör ett allvarligt hot
    mot både andra partier och demokratin.

  8. Det menar i alla fall författaren
    och statsvetaren Yascha Mounk.

  9. Med sina podcasts och böcker
    har Mounk blivit en stark röst-

  10. -i debatten om populism och demokrati.

  11. I sin senaste bok, "The People
    Vs. Democracy", hävdar han-

  12. -att demokratin är hotad i Ungen
    och Polen, men även i Västeuropa.

  13. Mounk är nu i Danmark för att tala
    på en socialdemokratisk konferens-

  14. -med titeln Fighting for Democracy.

  15. Men är demokratin hotad även här-

  16. -trots att Danmark ofta bedöms vara ett
    av världens mest demokratiska länder?

  17. Vårt fokus ligger inte på Danmark.

  18. Varningssignalerna lyser starkare
    i Ungern, Italien och andra länder.

  19. Men jag slås av att under alla år
    som jag har diskuterat populism-

  20. -har man i många länder sagt:
    "Det är ett hot i Latinamerika."

  21. "Det gäller andra länder - inte oss."

  22. Tyskarna sa förut: "Högerpopulister
    lär aldrig ta plats i förbundsdagen"-

  23. -"med tanke på vår historia." Kanaden-
    sarna sa att de var för snälla för sånt.

  24. Men i dag är tyska AfD det tredje
    största partiet i förbundsdagen.

  25. Kanadas största provins styrs av popu-
    lister, och i Danmark har ni dem också.

  26. Men om vi bara håller oss till Europa
    - var är hotet mot demokratin störst?

  27. Hotet är störst i länder där populister
    har styrt länge och fått mycket makt.

  28. Polen oroar mig,
    och Ungern är ingen demokrati längre.

  29. I Ungern har vi sett en populist bli vald
    och utlova att folket ska få mer makt-

  30. -men hans tillvägagångssätt har varit
    att avveckla oberoende institutioner-

  31. -sprida propaganda i statsmedia,
    censurera oberoende medier-

  32. -och ge sina anhängare viktiga poster.

  33. Valet som hölls i Ungern tidigare i år
    var inte fritt och rättvist enligt OSSE.

  34. Den folkvalde Orbán kan inte längre
    avsättas med demokratiska medel.

  35. Ungern är värst däran, men även Italien
    och andra länder i Västeuropa är hotade.

  36. Du kanske snuddade vid det här ämnet,
    men är vissa länder immuna mot hotet?

  37. Hotets omfattning beror på systemets
    förmåga att leverera resultatlegitimitet.

  38. D.v.s. känner folket att systemet
    levererar en fungerande politik?

  39. Känner de att levnadsstandarden ökar
    och att barnens framtid ser ljusare ut?

  40. Vissa länder lyckas bättre än andra.

  41. Skandinaviska länder har populister,
    och jag tror att de kan utgöra ett hot-

  42. -men de har inte lyckats få majoritet.

  43. Ökningen har varit lite långsammare än
    i andra länder, där den har varit drastisk.

  44. Men inget land är immunt. Titta bara
    på Sverigedemokraternas framgång-

  45. -ett parti med rötter i nynazismen.

  46. Alla länder som har trott sig vara
    immuna har visat sig inte vara det.

  47. Men utgör alla populister
    ett hot mot demokratin?

  48. Kan man ha en populistisk agenda
    och kritisera exempelvis invandring-

  49. -eller EU men ändå respektera
    demokratiska institutioner?

  50. Kan man ha mycket kritik
    utan att hota demokratin?

  51. En trasig klocka visar rätt två gånger
    om dagen - precis som populisterna.

  52. De har rätt i vissa klagomål-

  53. -men deras lösningar
    är ofta onyanserade.

  54. Jag kallar inte vem som helst "populist".

  55. Om du skulle vilja stoppa all invandring-

  56. -så skulle du ha all rätt att tycka så.

  57. En populist är nån
    som skyller alla politiska problem-

  58. -på elitens korruption och själviskhet
    eller invandringen eller nåt liknande-

  59. -så den enda lösningen är att en folkets
    kandidat kliver in och krossar systemet.

  60. Och ofta påstår populister att de är
    de enda som representerar folket.

  61. Inga andra politiska åsikter är legitima.

  62. Det går inte att ha olika värderingar.

  63. Om man inte står på deras sida är man
    illegitim, en förrädare, en folkets fiende.

  64. Det är ett farligt inslag i en demokrati.

  65. Jag är inte särskilt orolig
    för populisternas politik-

  66. -som ser helt olika ut för olika partier.

  67. Jag är främst orolig för de populister
    som vill ogiltigförklara oppositionen.

  68. Utan en opposition som skyddar obero-
    ende institutioner är demokratin hotad.

  69. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

EU och populismen

Avsnitt 19 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Intervju med den tyska forskaren Yascha Mounk om europeisk populism, framför allt i Ungern, men också i Polen och Italien. Vilka konsekvenser har populismen fått? Och vilka kan den komma att få i framtiden?

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Demokrati, Europa, Europeiska unionen, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Italien, Polen, Politik, Populism, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Ungern
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Nyfiken på EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Tyskland

Avsnitt 1 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, och reportern Morten Brink Iwersen reser till Tyskland för att ta reda på landets betydelse för Europa historiskt och i nutid. I samtal med vinproducenten Egon Müller IV och Daniella De Ridder, tysk socialdemokratisk politiker, diskuteras om öppna eller stängda gränser, om "den tyska skulden", har landet en skuld från andra världskriget, och kan den i så fall gå i arv? Och om bildandet av EU som en garant för "aldrig mera krig".

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Ungern

Avsnitt 2 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Ungern. De promenerar längs stängslet mellan Serbien och Ungern och samtalar om Ungerns politiska arv och hur flyktingar behandlas. Flyktingfrågan diskuteras sedan med en politiker på den yttersta högerkanten, en människorättsaktivist och ett antal män på en krog. Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, talar inför parlamentet och Morten Brink Iwersen analyserar landets politiska strategi och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien

Avsnitt 3 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Italien och tar tempen på landets politiska och ekonomiska tillstånd. De möter ett antal vinproducenter som ger sin syn på EU och Europa och de intervjuar Davide som är ansluten till Femstjärnerörelsen. Femstjärnerörelsen är ett politiskt parti som vill motarbeta korruptionen och vurmar för så kallad direktdemokrati. Morten Brink Iwersen analyserar partiets populistiska knep och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Frankrike

Avsnitt 4 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Frankrike. Vad präglar landet mest, andra världskriget eller det fransk-tyska kriget 1870-71? Är Frankrike det mest EU-vänliga landet inom unionen? Och kan ett starkare EU ge större frihet åt invånarna jämfört med Ungerns och Italiens EU-motstånd? Anders Fogh Rasmussen och Morten Brink Iwersen söker svar på sina frågor genom att bland annat intervjua personalen i en saluhall och en medlem i Emmanuel Macrons socialliberala parti En Marche!

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Storbritannien

Avsnitt 6 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Storbritannien. Landet befinner sig för närvarande i ångest inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Anders Fogh Rasmussen sammanfattar bakgrunden till landets iver att lämna unionen. Damian Green, före detta vise premiärminister, intervjuas om brexit och varför det brittiska folket röstade för utträde. Och på en lokal pub får vi höra några representanter för folket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Gula västarna

Avsnitt 7 av 20

Gula västarna är en fransk proteströrelse, som bildades 2018, mot president Macrons politik. Men vad kämpar de för? Intervju med en dansk journalist och nyhetsbilder från konfrontationer mellan Gula västarna och polis.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 1

Avsnitt 8 av 20

Radiorapport från Davos om Frankrikes president Macron och den politiska blandningen från yttersta höger till yttersta vänster bland Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 1

Avsnitt 10 av 20

Radiointervju med expert, om Italien och EU samt om den italienska finanspolitiken och migrationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 2

Avsnitt 11 av 20

Radiointervju med expert om migrationen från Nordafrika till Italien och om andra EU-länders förhållningssätt till migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Katalonien?

Avsnitt 13 av 20

Tv-rapport från demonstration i Barcelona med kommentarer och analys.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Brexit

Avsnitt 14 av 20

Reportage om brexit, bland annat om problemen med nationsgränsen mot republiken Irland, som kommer att stanna i EU. Politisk analys av Theresa Mays utspel i parlamentet och samtal med en brittisk familj som oroar sig för konsekvenserna av brexit.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 3

Avsnitt 15 av 20

Radiorapport från Davos om brexit, om konsekvenserna för britterna samt om Frankrikes president Macrons förhållande till Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Göran Persson dansar med kossan Doris

En dag i september 2001 tackar dåvarande statsminister Göran Persson ja till att bli intervjuad av kossan Doris i barnprogrammet Abrakadabra. Under inslaget dansar Göran Persson i tio sekunder med Doris, vilket skapar många reaktioner. Vad låg bakom beslutet att tacka ja, och hur långt kan - och ska man gå - för att nå ut till folket med sin politik?