Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019 : Nyord i finskanDela
  1. Ordet pärstäkerroinpotkut betyder-

  2. -att arbetstagaren sägs upp på grund av
    sina personliga egenskaper.

  3. Jag ska presentera
    de bästa nyorden från år 2018.

  4. Jag tycker själv att de är de bästa.

  5. De har gjort mig betänksam eller glad.

  6. Först ska vi ta en titt på
    den finska vokabulärens trender.

  7. Jag vill säga några ord om
    hur nyorden konstrueras grammatiskt.

  8. ISK har räknat ut-

  9. -att 60-70 % av orden i ordboken
    är sammansatta ord-

  10. -och 20-30 % är avledningar.

  11. 10-15 % är urgamla ord
    som inte är avledningar.

  12. De kommer sällan nya sådana.

  13. Liisa Nuutinen, som 2012 uppdaterade
    ordboken Kielitoimiston sanakirja-

  14. -räknade sökorden
    och kom till följande resultat.

  15. Cirka 75 % var sammansatta ord
    liksom elinkaarianalyysi och takuueläke.

  16. 20 % var avledningar
    som bloggailla och inhokki.

  17. De främmande orden som animeburka,
    parkour och liknande-

  18. -är förvånansvärt många, cirka 5 %.

  19. De är helt främmande ord
    som inte alls har förfinskats.

  20. Det finns också akronymer
    som AVIELY och liknande.

  21. De står för Aluehallintovirasto och...
    Nu minns jag inte vad ELY står för.

  22. Det är ett statligt verk av nåt slag.
    Henna, kan du hjälpa mig?

  23. ELY sysslar med samma uppgifter
    som länsstyrelsen hade tidigare.

  24. Hurdana nyord ser vi då i språket?

  25. Substantiven är vanligast.

  26. Medierna talar om lagstiftning,
    vårdreformen-

  27. -EU-politik i allmänhet och sport.

  28. Alltså språkbruk i vid bemärkelse.

  29. Då behövs substantiv
    för att namnge nya begrepp.

  30. En oändlig mängd begrepp
    måste få en term.

  31. Statistiken visar att 93 % av de nya
    sammansättningarna är substantiv.

  32. Det skapas mest substantiv
    och de nya sammansättningarna...

  33. Förlåt, sammansättningar är vanligast
    och nästan alla är substantiv.

  34. Laura Tyysteris avhandling
    Aamiaiskahvilasta ötökkätarjontaan-

  35. -är den största kartläggningen av nyord.

  36. Materialet för avhandlingen
    bestod av Språkinstitutets nyordlistor.

  37. Det fanns nästan 30 000 ord.

  38. Av dem var 26 000
    sammansatta substantiv.

  39. På basen av hennes forskning
    kan man säga-

  40. -att nya sammansättningar i finskan-

  41. -har skapats genom att kombinera
    två substantiv-

  42. -där förleden står i nominativ.

  43. Pelaajakäytävä är en gång som spelare
    går längs till omklädningsrummet.

  44. Kännykkälupa är ett fisketillstånd
    som man har köpt med mobilen.

  45. I orden avaruusturistikiirekulttuuri
    och äijäjooga är betydelsen uppenbar.

  46. De flesta nyorden i finskan
    är ord av den här typen.

  47. Hur ser då nyorden ut grammatiskt?

  48. En vanlig ordtyp är
    så kallade översättningslån.

  49. Man tar ett begrepp ur ett främmande
    språk och översätter det nästan direkt.

  50. Så gör man säkert i svenskan också.

  51. Ett exempel på direkt översättning
    är kuppikakku från cupcake.

  52. Pehmeä lasku kommer från soft landing.

  53. Här vet vi
    att ursprungsspråket är engelska-

  54. -och det märks också
    i den grammatiska strukturen, syntaxen.

  55. Orden lånas framförallt ur engelskan.

  56. Varför skapas ord som pelaajakäytävä,
    avaruusturisti och kiirekulttuuri?

  57. Varför är förleden i nominativ?

  58. De är populära eftersom de är
    mångsidigt användbara.

  59. Utan förklaring skulle jag inte ha vetat
    vad kännykkälupa betyder.

  60. Man kan tänka sig många olika kontexter
    där kännykkälupa kan användas.

  61. Det här kan vara en orsak
    varför förleder i nominativ-

  62. -föredras på bekostnad av andra.

  63. Orden är mångsidigt användbara
    och passar in på många ställen.

  64. Betydelsen består inte av ordets delar
    på ett sånt sätt-

  65. -att det från början bestäms
    för vad ordet kan användas.

  66. Därför kan kännykkälupa beskriva
    många olika begrepp.

  67. Det är kontexten som bestämmer
    att det är fråga om ett fisketillstånd.

  68. Ordet skulle kunna användas
    för andra tillstånd också.

  69. Nästa fråga handlar om-

  70. -sammansättningar
    med förleden i genitiv.

  71. Det har länge tvistats om de här orden.
    Saarimaa och Kettunen gjorde det.

  72. Heter det kieliopas eller kielenopas?

  73. De finns gamla språkguider-

  74. -som antingen kallades
    Kieliopas eller Kielenopas.

  75. Om man känner till historien
    vet man varför det blev så.

  76. Under min studietid
    hade man den uppfattningen-

  77. -att sammansättningarnas förleder
    är i nominativ eller i genitiv.

  78. Grammatikboken ISK säger-

  79. -att förleden oftast är i nominativ
    medan genitiv är nästvanligast.

  80. Enligt Tyysteris avhandling ser det ut
    som om detta inte längre stämmer.

  81. Om vi ser på den översta punkten-

  82. -ser vi att 80 % av sammansättningarna
    är ord som äijäjooga.

  83. Den typen är en klar favorit.

  84. Den sista punkten visar
    att i Tyysteris material är endast...

  85. Det består alltså av Kotus nyordlistor.

  86. Endast lite under 4 % av de nya
    sammansättningarna börjar med genitiv.

  87. Ord som hiekanveistäjä är
    egentligen undantag bland nyorden.

  88. Vår språkkänsla börjar föredra
    det engelska sättet-

  89. -att använda förleder i nominativ.

  90. Jag minns när det blev vanligt
    att publicera texter på nätet.

  91. Man publicerade olika saker på Internet.

  92. Då var den vanligaste frågan
    som Språkinstitutet fick:

  93. Heter det sisältötuottaja
    eller sisällöntuottaja?

  94. Sisällöntuottaja börjar med
    ett objekt i genitiv.

  95. Verbfrasen är tuottaa sisältöä.

  96. I sådana fall börjar sammansättningen
    ofta med genitiv.

  97. En som bygger båtar är veneentekijä.

  98. Vår språkkänsla säger
    att det inte kan heta venetekijä.

  99. Frågan om sisältötuottaja och
    sisällöntuottaja var vanlig då.

  100. Jag vet inte om såna experter
    ens existerar längre-

  101. -men vår språkkänsla skulle bestämma
    att de kallas sisältötuottaja.

  102. Det alternativet har en stark grund-

  103. -när man tänker på
    hur människan uppfattar språket.

  104. Heter det uskonnonpsykologia
    eller uskontopsykologia?

  105. De här är vanliga frågor
    när det gäller fackuttryck.

  106. Sen kommer vi till punkt två.

  107. Cirka 10 % är osjälvständiga
    lexikala element-

  108. -som inte är fristående ord
    i den avsedda betydelsen.

  109. Till exempel antiantimainonta
    eller bio... Alltså inte i biograf-

  110. -utan bio som i biopolttoaine.

  111. Bio är inte ett fristående ord
    i den här betydelsen.

  112. Ordet etäemäntä är ett lite äldre nyord.

  113. Antingen är ordet inte fristående-

  114. -eller så har det en egen
    grammatisk form.

  115. I den tredje gruppen finns ord
    som slutar på -inen eller -nen.

  116. Den här gruppen är stor.

  117. Ihminen blir ihmis- som i ihmiskoe.

  118. Den här gruppen utgör 6 %
    av Tyysteris material.

  119. Den gruppen är större
    än den med förleder i genitiv.

  120. Nyordlistan för 2018 har inga ord
    som hör till grupp två-

  121. -men ord med antibio, och etä
    är intressanta.

  122. Ord som börjar med nåt
    som liknar ett prefix-

  123. -som inte är fristående ord-

  124. -är mycket vanliga
    bland sammansatta ord.

  125. Jag tror att gruppen blir större-

  126. -eftersom facktermer i olika branscher-

  127. -gärna skapas på det här sättet.

  128. Ord som biopolttoaine
    figurerar ofta i medierna-

  129. -eftersom de är eftertraktade
    i den politiska diskursen.

  130. Man talar om klimatförändringen
    och ekokatastrofer-

  131. -och den diskussionen
    blir allt allmännare.

  132. Tyysteris avhandling är
    den största undersökningen-

  133. -som har kartlagt de finska nyorden.

  134. Hon har gjort mycket statistik
    på materialet.

  135. Forskare kan be om material
    från Språkinstitutet-

  136. -men Tyysteris material
    är säkert inte publicerat.

  137. Hon har sagt att det skulle kunna
    undersökas på många olika sätt.

  138. Det är nämligen mycket stort.

  139. Vi skulle säkert hitta många andra
    intressanta aspekter-

  140. -när det gäller hur vi har tänkt
    att ordens grammatiska struktur ser ut.

  141. Nästa exempel finns inte
    i Tyysteris material.

  142. Det här är ett ganska vanligt fenomen.

  143. Det har jag märkt
    när jag har läst tidningar.

  144. Det finns främmande ord
    som astronautti och kronologia-

  145. -som kan komma från andra
    indoeuropeiska språk-

  146. -men vars bakgrund ligger
    i grekiska och latin.

  147. Man brukar inte betrakta kronologia och
    astronautti som sammansatta ord-

  148. -fast de kan vara det
    i ursprungsspråket.

  149. De kan komma till finskan via
    till exempel engelskan eller svenskan.

  150. Folk börjar betrakta de här lånorden
    som sammansättningar-

  151. -där grunddelen uppfattas som en rot
    dit man kan foga andra ord.

  152. Autonautti är ett företag
    som säljer bilar.

  153. Man upplever att nautti är ett ord
    fast det egentligen inte är det.

  154. Språkkänslan kan kombinera ord
    ganska fritt.

  155. På universitetsområdet i Vik
    finns en firma som heter Bionautit.

  156. De är experter på miljöfrågor-

  157. -och erbjuder olika laboratorietjänster.

  158. Deras logga har en bild
    på en grön rymdfarkost.

  159. Man associerar tydligt till astronaut,
    kosmonaut-

  160. -eller kanske en taikonaut
    som reser till rymden från Kina.

  161. Det här är ett annat fenomen.

  162. Vilka ord som helst
    kan sporadiskt vara modell-

  163. -för hur man skapar nya ord.

  164. När vi tänker på avledningar
    och sammansättningar-

  165. -är de endast tendenser för fenomenen.

  166. Vilka som helst ord kan tillfälligt
    fungera som modell för ett nytt ord.

  167. Jag tyckte att nautti var intressant
    när jag såg det i tidningen.

  168. Det finns säkert flera.

  169. Ni har säkert märkt liknande fall-

  170. -där en del av ett ord
    som är främmande i finskan-

  171. -används som en led i ett nyord.

  172. Nu kommer vi till år 2018.

  173. Jag lämnar 2019 till hen
    som presenterar nyorden nästa år.

  174. Jag har tagit ett bara ord från början
    av 2019. Det var så kul.

  175. Tidskriften Kielikello brukar skriva om-

  176. -hur många ord
    som har tagits med i ordboken.

  177. När man samlar in nyord
    brukar man få cirka 10 000 per år-

  178. -som man matar in
    i den elektroniska databasen.

  179. Cirka 10 000 är en ganska bra
    uppskattning av antalet ord.

  180. Ordboken har också ibland uppskattat-

  181. -fast det inte går att räkna exakt-

  182. -att högst tusen av orden,
    och nu betonar jag ordet högst-

  183. -kommer nån gång
    att komma med i ordboken.

  184. Det blir 9 000 ord kvar.

  185. Vissa är inte långlivade
    eller så glöms de bort-

  186. -och ses inte mer.

  187. Eller så märker man
    efter flera årtionden-

  188. -att ett ord har använts tidigare.

  189. Tyysteri studerade alltså alla ord
    och inte bara dem som finns i ordboken.

  190. I ordboken Kielitoimiston sanakirja
    fanns från början 100 000 ord-

  191. -men den växer hela tiden.

  192. Kanske det finns 120 000 ord nu.

  193. Fast ett ord inte längre används-

  194. -försvinner det inte genast
    från ordboken.

  195. Vissa föråldrade ord tas nog bort-

  196. -eller så ändras stilen
    och ordet används i en ny kontext.

  197. Tiderna förändras.

  198. Vissa ord försvinner, men i praktiken
    växer ordboken hela tiden-

  199. -fast alla ord kanske inte används
    längre.

  200. Jag har delat upp orden
    enligt sex olika teman.

  201. Klimat, natur och väder,
    internationell politik-

  202. samhälle, arbetsliv-

  203. -och ord om människor.

  204. Människor pratar om hälsan
    och sina personliga angelägenheter.

  205. De berättar om sina subjektiva
    erfarenheter i tidningsartiklar.

  206. Det är annorlunda nu än på 80-talet.

  207. De här orden utgör en grupp av nyorden.

  208. Jag tar också upp ord som har
    med inlärning och skola att göra.

  209. Vi börjar med klimat, natur och väder.

  210. Ilmastoahdistus är ett översättningslån.
    Svenskan har säkert nåt motsvarande.

  211. Jag tar upp ilmastoahdistus först
    för att det används så ofta.

  212. Mina barn som går i högstadiet och
    gymnasiet använder det här ordet.

  213. Klimatförändringen är ett tema i skolan-

  214. -och i synnerhet unga diskuterar
    sånt som klimatångest.

  215. De grubblar över hur maktlösa vi är
    när det gäller klimatförändringen.

  216. Därför används ordet ilmastoahdistus.

  217. I somras kom ordet käristyskupoli.

  218. Det är ett skämtsamt ord som betyder
    en värmebölja som inte går förbi.

  219. I somras var det rekordhett i Finland.
    Värmen höll i sig från Valborg till jul.

  220. Då skapades ord som käristyskupoli.

  221. Kupoli är visserligen ett gammalt ord.
    En "värmekupol".

  222. Tidigare talade man om helleinferno,
    men nu finns också lumi-inferno.

  223. Det betyder snöoväder och trafikkaos.

  224. Inferno är ett gammalt lånord
    från de klassiska språken.

  225. Alla språk har säkert
    ett ord för mikromuovi.

  226. Det betyder plastpartiklar
    som förorsakar problem.

  227. När man tvättar ett tekniskt underställ
    lösgörs plast som hamnar i havet.

  228. Ordet mikromuovi förekommer ofta.

  229. Muovivero är nåt som man kanske
    diskuterar i EU också.

  230. Plast borde beskattas
    för att användningen ska minska.

  231. Man vill gynna återvinning-

  232. -och introducera material
    som är gjorda av trä eller cellulosa.

  233. Det är tanken bakom muovivero.

  234. Ordet myrskyvuoksi hade jag inte hört
    före jag såg det på listan.

  235. Det är en översvämning som uppstår
    vid lågtryck och kraftigt regn.

  236. Vuoksi och luode är gamla ord
    för flod och ebb.

  237. Det här är en översvämning
    som skapas-

  238. -när vattenmassorna rör på sig
    på grund av ett meteorologiskt fenomen.

  239. Napapyörre är en kall front som rör sig
    från nordpolen till sydpolen.

  240. Napapyörre förekom ofta
    i väderleksrapporterna.

  241. Tietosuoja-asetus är redan
    ett bekant begrepp från EU.

  242. Jag vet inte vad hermomyrkkykriisi
    kallas på svenska.

  243. Ordet hänvisar till den ryska agenten
    och hans dotter som blev förgiftade.

  244. Hermomyrkkykriisi var
    en internationell konflikt-

  245. -där Ryssland, England
    och andra länder var inblandade.

  246. Keltaliivi är kul
    fast kanske inte som fenomen.

  247. Man använder ordet keltaliivi
    om franska demonstranter-

  248. -men jag märkte nyligen
    att ordet har blivit mångtydigt.

  249. Ordet keltaliivi kan vara värdeladdat-

  250. -och också beskriva
    hur man förhåller sig till fenomenet.

  251. Jag har nyligen hört talas om
    todelliset keltaliivit.

  252. Vet ni vad de är?
    De är dagisbarn på utfärd.

  253. Det är ganska kul att man talar
    om "de sanna gula västarna"-

  254. -och menar småbarn som går på gatan
    på ett led mellan två ledare.

  255. När man använder det här uttrycket-

  256. -visar man också
    hur man förhåller sig till fenomenet.

  257. Uttrycket tas kanske inte upp
    i ordboken-

  258. -eftersom det har ett adjektiv framför.

  259. Natsinmestsästäjä är antagligen
    ett internationellt lånord.

  260. Det betyder en person
    som jagar såna som deltog i förintelsen.

  261. Ordet låter ganska grymt.

  262. Onnellisuusraportti är samma som
    World Happiness Report.

  263. Man mäter alltså hur lyckliga
    invånarna är i olika länder.

  264. Finland har varit i täten på den listan
    och tidningarna har skrivit om det.

  265. Finnarna kan inte förstå
    hur man kan säga att de är lyckliga.

  266. De tycker att det är en hemsk
    och omöjlig tanke-

  267. -och att det måste vara
    ett fel i statistiken.

  268. Vissa upplever det
    nästan som en förolämpning-

  269. -mot dem som inte har det så bra
    som genomsnittet.

  270. Alla saker kan förvrängas
    och presenteras hur man vill.

  271. Pandadiplomatia har funnits
    i 10-15 år om jag minns rätt.

  272. Jag tror att det är ett ord
    som gjorde comeback.

  273. I fjol kom pandorna Pyry och Lumi
    till djurparken i Ähtäri.

  274. Pressen i Finland och Sverige
    talar ganska fritt-

  275. -om internationell politik nuförtiden.

  276. Pandadiplomatia som fenomen är känt-

  277. -och betyder att Kina inte använder
    kraftåtgärder i diplomatin-

  278. -utan tar till "mjuka" lösningar.

  279. De donerar björnar
    och hotar inte med vapen.

  280. De vill finansiera en tunnel
    från Finland till Tallinn och dylikt.

  281. Det här anses vara
    den mjuka diplomatins medel.

  282. Kanske de inte är det,
    men de tolkas så i alla fall.

  283. Vi går vidare
    till de samhälleliga termerna.

  284. Om man hör mediatuomari
    vet man inte vad det är.

  285. År 2018 utsåg tingsrätten i Helsingfors-

  286. -en domare som svarar
    på journalisternas frågor-

  287. -om rättegångar och rättssystemet.

  288. Ordet mediatuomari säger egentligen
    ingenting utan kontext.

  289. Man måste veta var man hörde det.

  290. Nästa ord är kopplat
    till metoo-kampanjen.

  291. Markku Pölönen som bor
    i östra Finland nära Joensuu-

  292. -talade om Mie tuun -kampanja
    som främjar hjälp i grannskapet.

  293. Det är ganska kul.

  294. Kanske det är parodi-

  295. -men ordet har skapats
    genom att ta modell av ett annat.

  296. Vi vet alla att ordet hänvisar
    till metoo-kampanjen.

  297. Det var det roligaste ordet av alla
    tycker jag.

  298. Ruokakoira har en förled i nominativ.
    Jag visste inte vad ordet betyder.

  299. Jag måste skriva upp betydelserna
    för att minnas dem.

  300. Den här hunden letar efter
    animaliska produkter i tullen.

  301. Ordet är alltså ruokakoira.

  302. Den letar efter animaliska livsmedel
    i folks bagage.

  303. Yhteisöjääkaappi är en översättning av
    community fridge.

  304. Det är ett offentligt kylskåp där alla
    kan ställa mat som man inte behöver.

  305. Termen har att göra med återvinning.

  306. Vad heter det på svenska?
    Fenomenet är säkert bekant.

  307. Det här är mycket nära
    ett översättningslån.

  308. När orden lånas in i språket
    via en mekanism-

  309. -utgör översättningslånen en stor grupp.

  310. Det finns ett främmande begrepp
    i engelskan eller svenskan-

  311. -som man sen översätter direkt.

  312. Det blir en semantisk modifiering
    som passar i det egna språket-

  313. -av ord som redan finns.

  314. Man hittar inte på nya ord.

  315. Översättningslån skapas ibland så
    att den ena leden är ett nytt ord-

  316. -men det är ett undantag.

  317. Man kombinerar alltså gamla ord
    för att få en ny betydelse.

  318. Följande är ett uttryck:
    bolševistinen rauhallisuus.

  319. Ni vet säkert hur det gick
    för den finska regeringen.

  320. Uttrycket syftar på ett extremt lugn-

  321. -som behövs
    för att genomföra vårdreformen.

  322. Det sa stadsminister Sipilä
    på Centerns partimöte.

  323. Nu har ju lugnet lagt sig.

  324. Det skulle vara intressant
    att ta reda på varifrån ord kommer.

  325. Bolsjevism låter inte väldigt positivt
    i allmänhet-

  326. -men bolševistinen rauhallisuus
    är nånting positivt.

  327. Det har göra med maktförhållanden
    eller ett starkt ledarskap.

  328. Det är lätt att förstå varför bolsjevism
    behövs för att genomföra vårdreformen.

  329. Verbet kotvia är ett av mina favoriter.

  330. Det betyder att man tar pauser
    i jobbet och sträcker på benen.

  331. Kotva är ett gammalt ord,
    men nu har man avlett ett verb ur det.

  332. Avledningar är sällsynta.

  333. Substantivet blir alltså kotviminen.

  334. Man tar alltså paus en stund,
    alltså kotva.

  335. Avledningar är undantag bland nyorden.

  336. Irtisanomislaki här en lag
    som har att göra med arbetslivet.

  337. Man började använda termen
    tendentiöst.

  338. För arbetstagaren innebär det
    att uppsägningsskyddet försvagas.

  339. Lagen kallas "uppsägningslag"-

  340. -fast den inte endast
    har att göra med uppsägningar.

  341. Firettäjä kommer alldeles tydligt
    från engelskan.

  342. Ändelsen -ja eller -jä syftar på
    någon som gör nåt.

  343. Ordet syftar på en ung vuxen som
    snabbt vill komma bort från arbetslivet.

  344. Hen tjänar kanske på att spela
    eller programmera-

  345. -för att snabbt få ihop pensionspengar-

  346. -och kunna göra nåt roligt
    i femtioårsåldern.

  347. Hen kanske jobbar riktigt hårt nu-

  348. -eller samlar ihop så mycket pengar
    på ett eller annat sätt-

  349. -att hen klarar sig senare också.

  350. NEET hör till samma grupp
    som AVIELYNato och Kela.

  351. Det är en akronym ur engelskan.

  352. Det betyder att man skapar en term
    av ordens begynnelsebokstäver.

  353. NEET står för Not in employment,
    education or training
    .

  354. Akronymen används också i Finland.

  355. Begreppet hänvisar till folk som
    varken studerar eller är i arbetslivet.

  356. Ni har säkert märkt det här
    i Sverige också.

  357. När det är svårt att tala om nånting
    som kanske är värdeladdat-

  358. -brukar man använda ett engelskt ord-

  359. -eller en akronym som döljer nåt
    som lyssnaren kanske inte vet.

  360. Eller så förstår hen inte
    vad det betyder.

  361. Det är vanligt att administrationen
    vill maskera det som låter tråkigt-

  362. -med termer som NEET och liknande.

  363. Jag har inte sett några rapporter
    där NEET skulle ha använts-

  364. -men det används säkert allmänt
    i det talade språket.

  365. Ordet pärstäkerroinpotkut betyder-

  366. -att arbetstagaren sägs upp på grund
    av sina personliga egenskaper.

  367. Det här har delvis
    att göra med lagreformen-

  368. -med vilken man hade tänkt göra det
    lättare att säga upp folk.

  369. Man tror att man kan bli uppsagd
    på andra grunder än prestationen.

  370. Arbetsgivaren kanske kan hitta på
    en orsak att säga upp en person.

  371. Denna rädsla skapade ordet
    pärstäkerroinpotkut.

  372. Man ville visa att det kan finnas
    andra grunder till uppsägning-

  373. -än till exempel ett dåligt gjort jobb.

  374. Man kan bli uppsagd
    om chefen inte gillar en som person.

  375. Tolkningen var säkert tendentiös.

  376. Följande ord har med människor
    att göra. Här har vi kossuosake.

  377. När alkoholbolaget Altia
    listades på börsen-

  378. -började man kalla Altias aktie
    för kossuosake.

  379. Man tyckte att finnar också
    borde bli rika på placeringar.

  380. Det skapades "aktier för folket".

  381. Koskenkorva är en nationell institution.

  382. Nu skulle alla kunna placera i
    och dra nytta av "kossun".

  383. Pressen kallar Altias aktie
    generellt för kossuosake.

  384. Nästa ord är aikuistelu.

  385. Det är en sällsynt avledning.

  386. Det är ett ironiskt uttryck
    som ungdomar använder-

  387. -om att ta ansvar för sånt
    som egentligen vuxna borde ta hand om.

  388. Det kan handla om att betala hyra-

  389. -eller sina egna levnadskostnader.

  390. Ihmissuhdeanarkia och suhdeanarkia...

  391. Jag tror att det här begreppet
    är internationellt.

  392. Man skiljer inte åt kärleksrelationer
    och vänskapliga relationer.

  393. Det finns ingen skarp gräns
    mellan olika relationer.

  394. Man talar inte om familjer,
    sexuella relationer eller vänner.

  395. Det är det som menas med
    ihmissuhdeanarkia.

  396. Jag känner inte riktigt till begreppet
    kapselipukeutuminen.

  397. Jag har förstått att det betyder-

  398. -att garderoben innehåller
    olika plagg som passar ihop.

  399. Man kan kombinera de olika plaggen
    som kallas kapslar.

  400. De kan vara tröjor, byxor och skor.

  401. Det finns många ord som beskriver
    människan och hennes egenskaper.

  402. Kotihäpeä är en skam som man känner-

  403. -om hemmet är ostädat
    när gästerna kommer, kotihäpeä.

  404. Ordet förekommer säkert ofta
    i vissa veckotidningar.

  405. Man skäms alltså
    för det röriga hemmet.

  406. Motsatsen är kotipositiivisuus.

  407. Alla hem är lika bra. Man värderar ingen
    på basen av hur städat hem hen har.

  408. Med efterleden positiivisuus
    producerar man många nya ord-

  409. -liksom kehopositiivisuus.

  410. Det finns massor av liknande ord.

  411. I skolan talar man om
    positiivisuuspsykologia.

  412. Man tar upp det positiva
    i elevernas skolarbete-

  413. -och skapar en positiv bild.

  414. Positivitet och kanske lycka som tema
    hör till nutiden.

  415. Det är viktigt att människan strävar
    efter livskvalitet och välstånd.

  416. Sådana ord blir allt vanligare.

  417. Ordet lasi-iho är obekant för mig,
    men kanske nån vet vad det är.

  418. Magneettiripset är lösögonfransar
    som fästs med hjälp av magneter.

  419. Ordet är säkert ett översättningslån.

  420. Ploggailu
    är säkert känt i Sverige också.

  421. Det betyder
    att man joggar och plockar skräp.

  422. Ofta pratar man om
    hur det är enklast att motionera-

  423. -när man inte har så mycket tid.

  424. Man vill hitta på ett bra sätt
    att motionera och sköta om hälsan.

  425. Kanske det motiverar en att jogga
    om man plockar skräp på samma gång.

  426. Det är ekologisk gärning.

  427. Man kan jogga och plocka rosk
    och slå två flugor med en smäll.

  428. Ordet flippaus används i skolan
    och också vid universitetet.

  429. Det är en pedagogisk metod-

  430. -där man understryker vikten vid
    självständigt arbete.

  431. I Finland är det nästan fult
    att säga att läraren lär.

  432. Visserligen finns det elever
    som skulle vilja ha en lärare som lär.

  433. Flippaus har blivit vanligt i Finland.

  434. Man ger eleverna
    ganska lite instruktioner.

  435. Lärandet är snarare autodidaktiskt.

  436. Det har sina fördelar,
    men nackdelen är-

  437. -att riktigt unga inte klarar av
    att lära sig på det sättet.

  438. Jag tror att man kommer
    att sluta med det inom kort.

  439. Man kommer att märka att barnen inte
    klarar av såna uppgifter-

  440. -som de nuförtiden får i lågstadiet.

  441. Lukuhaaste betyder
    att man uppmuntrar barn att läsa.

  442. I skolan vill man i synnerhet
    få pojkarna att börja läsa.

  443. Pörssilähettiläs är en gymnasieelev
    som Börsstiftelsen utbildar-

  444. -och som berättar om sparande
    och placering i skolorna.

  445. Todistusvalinta har att göra med
    universitetsutbildningen.

  446. I Finland kommer hälften av de sökande
    från och med hösten-

  447. -att kunna komma in på universitetet
    på basen av studentbetyget.

  448. Den andra hälften väljs
    på basen av inträdesförhör.

  449. Todistusvalinta betyder att man kommer
    in på universitetet utan inträdesförhör.

  450. Hurdana ord kommer vi att se
    i framtiden?

  451. Kanske vi talar om det här nästa år.

  452. I fjol såg vi ganska få ord om klimatet.

  453. De var färre än väntat.
    De hade kunnat vara fler.

  454. Temat är gammalt
    och samma termer upprepas-

  455. -men nu har man börjat prata
    om klimatval.

  456. Vissa vill ha "invandrarval"
    och "vårdreformsval".

  457. Orden har med politik att göra.

  458. Sote är termen
    som används om vårdreformen.

  459. För några månader sen
    kom ordet esperöidä.

  460. Vet ni vad det betyder?

  461. Det finns ett stort bolag-

  462. -som erbjuder privat äldreomsorg
    som kommunerna köper.

  463. Företaget heter Esperi Care.

  464. När ett företag
    som erbjuder äldreomsorg-

  465. -sköter kunderna dåligt
    används verbet esperöidä.

  466. Invandring kommer säkert
    att skapa nya ord.

  467. Sotu är ett helt nytt ord.
    Vet ni vad det är?

  468. Sote är inte klar än,
    men Sotu är ren på väg.

  469. Det är trygghetsreformen i Finland.

  470. Det är en större reform är vårdreformen
    som har planerats i 9-14 år.

  471. Trygghetsreformen kommer säkert
    att skapa många nya ord.

  472. Socialskyddet, bostadsbidraget
    och medborgarlönen-

  473. -kommer att slås samman
    och då får vi säkert nya ord.

  474. Tack ska ni ha.

  475. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyord i finskan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Nyord, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Litterära plagiat

Hur mycket får en författare eller skribent låna från andra inom ramen för konstnärlig frihet? Universitetslektor Outi Oja talar om litterära plagiat: hur författare genom tiderna har lånat ord och handlingar av andra konstnärer samt plagierat och stulit deras identitet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språken i det självständiga Finland

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?