Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019 : Språken i det självständiga FinlandDela
  1. De som talar invandrarspråk i Finland
    koncentreras i städerna.

  2. Tack. Goddag till alla.
    Hälsningar från Finland.

  3. Jag kunde börja med en frågesport.

  4. Kan ni gissa var jag var
    för 13 timmar sedan?

  5. I skidspåret i Esbo. Så det är roligt
    att komma till våriga Stockholm.

  6. Det är mycket varmare här.

  7. Men till saken. Jag ska tala om
    språken i självständiga Finland.

  8. Först går jag igenom finskans
    och de inhemska språkens situation-

  9. -från och med början av århundradet
    och därefter pratar jag om-

  10. -språksituationen i Finland
    efter 1990-talets början.

  11. Till slut förutspår jag hur Finlands
    språksituation ser ut år 2030.

  12. Så det lönar sig att vara vaken
    ända till slutet.

  13. Men först ska vi ta en titt
    på Finlands utveckling.

  14. Den står i samband med språket
    särskilt nu och i framtiden-

  15. -på så sätt att där finns
    den där blå linjen-

  16. -som beskriver tiden fram till idag.

  17. Man kan se små toppar
    uppåt och nedåt-

  18. -p.g.a. olika demografiska
    variationer som krig och dylikt.

  19. Men den gröna linjen
    eller den lime-färgade linjen-

  20. -som börjar från idag framåt-

  21. -stiger i rätt samma takt som tidigare,
    men i Finland är denna gröna andel-

  22. -en befolkningsökning som nästan helt
    beror på invandring.

  23. Finlands nativitet har sjunkit
    i flera år och sjunker än.

  24. Så egentligen beror folkökningen
    helt på invandringen.

  25. Det är förstås känt
    att de som flyttar till Finland-

  26. -åtminstone inte i början kan de
    nationella språken. Kanske engelska-

  27. -men oftast något annat språk.

  28. Detta är förstås
    Finlands stora utmaning just nu.

  29. D.v.s. hur man i framtiden
    ska förhålla sig till andra språk-

  30. -än gamla minoritetsspråk
    och finska och svenska.

  31. Här ser vi hur många som talar
    finska, svenska och samiska-

  32. -fr.o.m. år 1880 fram till idag.

  33. Det intressanta är att om vi
    först tittar på spalten för finska-

  34. -så har folkmängden vuxit
    rätt mycket i Finland.

  35. Men om vi tittar på utvecklingen
    efter år 1980-

  36. -och särskilt på 2000-talet,
    som jag nyss sa-

  37. -så är finländare inte särskilt
    avelsamma-

  38. -för mellan åren 2010 och 2016-

  39. -är skillnaden
    i antalet finsktalande 108.

  40. Folkmängden sjunker alltså.

  41. Denna statistik grundar sig på
    BRC:s uträkningar-

  42. -där man i Finland kan uppge
    sitt modersmål, som ni vet.

  43. Man kan uppge ett språk.

  44. Man får så att säga välja fritt
    och man får byta det-

  45. -med ett par veckors mellanrum.
    Det är inte permanent-

  46. -men ett språk måste alla uppge-

  47. -det gäller både infödda och invandrare.

  48. Då tar vi den andra spalten,
    svenskan.

  49. Man hör ofta påståendet
    att antalet svenskspråkiga minskar-

  50. -men antalet har absolut sett
    förblivit förhållandevis lika.

  51. Antalet har inte minskat så mycket.
    I början av 1900-talet-

  52. -fram till 1900-talets mitt
    fanns lite fler svenspråkiga-

  53. -men minskningstakten
    är inte särskilt snabb.

  54. På grund av statistikföringsmetoden-

  55. -motsvarar detta antal inte
    verkligheten särskilt väl-

  56. -för i Finland uppges ett modersmål-

  57. -medan det finns
    många tvåspråkiga familjer i Finland.

  58. Man kan alltså anta
    att antalet svenskkunniga-

  59. -är större än vad statistiken visar.

  60. Det har spekulerats i
    hur många svensktalarna kunde vara.

  61. Folktinget uppskattar att det
    finns ytterligare 150 000.

  62. Min egen uppskattning är likartad.

  63. I Finland finns ungefär
    en halv miljon människor-

  64. -som i praktiken talar flytande svenska,
    i det närmaste på modersmålsnivå.

  65. Det större antalet, som inte syns
    i statistiken-

  66. beror framförallt på dessa
    tvåspråkiga familjer-

  67. -i vilka bara den ena uppger svenska
    som modersmål.

  68. Barnens språk är nu vad det är.

  69. Det kan också vara slumpmässigt
    eller bero på preferenser-

  70. -vilket språk som uppges
    som modersmål.

  71. I Finland kan man numera även uppge
    kontaktspråk-

  72. -som kan vara annat än modersmålet.

  73. Men för finsk- och svenskspråkiga
    är kontaktspråket alltid samma-

  74. -som modersmålet.
    Det kan inte ändras.

  75. Man kan inte ha finska som modersmål
    och svenska som kontaktspråk.

  76. De är de två undantagen.

  77. De vars modersmål är något annat
    kan uppge modersmålet-

  78. -och sedan välja finska eller svenska
    till kontaktspråk.

  79. Sedan har vi den tredje spalten:
    samiska språk.

  80. Ni märker att enligt statistiken-

  81. -har det inte skett stora förändringar
    i antalet talare-

  82. -men redan från början
    och särskilt numera-

  83. -är denna siffra antagligen
    rätt missvisande.

  84. Det beror på det-

  85. -att det i Finland finns
    tre möjliga sätt-

  86. -åtminstone tre sätt,
    att räkna samernas...

  87. Nu pratar jag om människor
    som talar samiska-

  88. -och om antalet som kan samiska. Det
    första är förstås befolkningsregistret.

  89. Där kan man uppge ett samiskt språk
    som modersmål.

  90. Det är ett sätt. Baserat på det får vi
    ett antal som utgår från folkräkning.

  91. Det andra sättet är-

  92. -antalet människor som är upptagna
    i sameröstlängden.

  93. Det är helt andra kriterier.
    Vi har i lagen en sameparagraf-

  94. -som definierar vem som har
    rösträtt i sametinget.

  95. Denna sameparagraf som anger
    hur man blir same-

  96. -ur sametingets synvinkel
    har andra kriterier.

  97. Ett kriterium är språket,
    men det finns även andra.

  98. Paragrafen innehåller tre moment.

  99. Det tredje är förstås det-

  100. -att en person kan identifiera sig
    med någon grupp.

  101. Ganska många som kan samiska-

  102. -och som säkert identifierar sig
    som samer är de-

  103. -som kanske inte är medlemmar av
    samesamhället i den bemärkelsen-

  104. .att det skulle vara upptagna
    i sameröstlängden.

  105. Jag tror att det beror på
    dessa tre faktorer-

  106. -att det är praktiskt taget
    omöjligt att räkna antalet-

  107. -samer eller talare av samiska
    som etnisk grupp.

  108. Det är mycket svårt att bedöma
    antalet som kan samiska...

  109. Man kan göra en uppskattning.

  110. Men det är klart att statistiken
    från Befolkningsregistercentralen-

  111. -är absolut för liten. Det är klart.

  112. Om vi tittar skilt på samiskan...

  113. Vi har en samisk språklag.

  114. Det står alltså i grundlagen-

  115. -att samerna som ursprungsfolk
    har vissa rättigheter.

  116. Enligt den 17:e paragrafen-

  117. -ska det fastställas
    en särskild språklag för samiska-

  118. -eller att rättigheterna
    ska beskrivas i en separat lag.

  119. Samiska språklagen
    beskriver samernas rättigheter-

  120. -främst ur myndigheternas perspektiv-

  121. -men den berör främst
    det samiska hembygdsområdet-

  122. som består av Enontekis, Enare
    och Utsjoki kommuner-

  123. -och Lapplands renbetesland
    i norra Sodankylä.

  124. Och nu lyder frågan...
    Eller vi tittar först på siffrorna.

  125. Till höger syns samernas andel
    av kommuninvånarna.

  126. Dessa siffor har fåtts av sametinget.

  127. I Utsjoki 70, i Enare 30,
    i Enontekis 19, i Sodankylä 4 procent.

  128. Detta är alltså sametingets
    antal på samerna i dessa kommuner.

  129. Undertill har vi kommunernas
    invånarantal-

  130. -så man kan ungefär se
    hurdant antalet samer vore.

  131. Men om denna samma statistikföring
    gjordes-

  132. -på basis av BRC:s siffror,
    vore den lägre.

  133. Om man å andra sidan tänker på det-

  134. -att största delen av barn
    under skolåldern...

  135. 60-70 procent av skolbarnen
    bor numera-

  136. -nån annanstans än här
    i samernas hembygdsområde.

  137. I Esbo, Helsingfors,
    Uleåborg och Rovaniemi-

  138. -finns ungefär tusen samer.

  139. Nu lyder frågan-

  140. -hur detta framstår i förhållande till
    samernas lagstiftning.

  141. Den nuvarande situationen
    är svår på så sätt-

  142. -att den samiska språklagen
    gäller främst-

  143. -myndigheternas verksamhet
    på samernas hembygdsområde.

  144. Men efter ett par generationer
    bor största delen av samerna-

  145. -eller jag kanske ska säga av barn
    vars identitet är samisk-

  146. -och av unga, redan vuxna
    på annat håll.

  147. Detta är en fråga
    som på något sätt måste lösas.

  148. Nu har den lösts med
    distansundervisning i skolan.

  149. I Helsingfors grundades
    en samisk klass på hösten 2018.

  150. I stora städer finns samiska språkbad-

  151. -daghem och skolklasser-

  152. -men det är ändå rätt smått
    i förhållande till behovet-

  153. -som skapas av-

  154. -att samiska barn eller barn
    vars identitet är samisk-

  155. -bor långt från sameområdet.

  156. Detta är en fråga som säkert
    kommer att bli aktuell-

  157. -eller den är redan aktuell på ett sätt-

  158. -men jag tror att den i framtiden
    kommer det bli ännu viktigare.

  159. Om antalet samiskspråkiga...
    I Finland talas tre samiska språk:

  160. nordsamiska, skoltsamiska
    och enaresamiska.

  161. Enaresamiska talas ju ungefär där-

  162. -var det står "Inari",
    där runt Enare träsk.

  163. Det är svårt att uppskatta hur många
    talarna är, men ca trehundra.

  164. Det skoltsamiska området
    har märkts med blått.

  165. Även i Ryssland bor folk
    som talar skoltsamiska-

  166. -men i Finland är antalet talare
    kanske samma 300.

  167. Nordsamiska talas av mycket fler,
    av tusentals.

  168. Kanske av sju, åtta tusen.

  169. Det är också bara en uppskattning-

  170. -för det är mycket svårt att definiera
    vem som talar och vem som inte talar.

  171. Skillnaden är förstås den att nord-
    samiska talas även i Sverige och Norge.

  172. Den nordsamiska gemenskapen
    är kanske 40 000 totalt.

  173. Nordsamiskans situation
    är alltså helt annorlunda-

  174. -än situationen för de två andra
    samiska språken som talas i Finland.

  175. Jag ska säga ett par ord
    om karelska språket.

  176. Karelskan blandas ofta
    i finländsk folkmun-

  177. med finskans karelska dialekter.

  178. Karelska anses alltså vara
    ett fristående språk.

  179. Låt oss först titta
    på kartans ryska sida.

  180. Finland syns i vitt till vänster.

  181. Där är Ladoga och Onega.
    Det blå området beskriver...

  182. Där är finska områden
    som kallas karelska dialekter.

  183. Finskans karelska dialekter syns
    alltså där.

  184. De gamla språkområdena.

  185. Sedan karelskan och dess dialekter.
    Om dem kan sägas-

  186. -att det är mycket omtvistat
    om det finns flera karelska språk-

  187. -eller om de är varieteter
    av ett och samma språk.

  188. Det har diskuterats mycket på senaste
    år. Utgår vi från en sån klassificering-

  189. -som är rätt allmänt erkänd, och
    eftersom detta är en karta av Kotus-

  190. -lär Kotus ordboksredaktörer-

  191. -liksom också många på universitetet
    underteckna detta-

  192. -att det finns två karelska
    huvudvarieteter.

  193. Det är egentliga karelskan i norr-

  194. -och livvikarelskan
    nedtill ovanför Ladoga.

  195. Dessutom räknas lydiska oftast-

  196. -numera som eget språk,
    men det är inte nödvändigt.

  197. Det kan också anses vara
    en varietet av karelskan.

  198. Dessutom kan egentliga karelskan-

  199. -indelas i vienakarelska
    och sydkarelska.

  200. Nu frågas det förstås genast
    att var är Finland i detta.

  201. Det har uppskattats att det i Finland-

  202. -kan finnas upp till 15 000
    personer som talar karelska-

  203. -de har förstås kommit hit
    som evakuerade efter krigen.

  204. På Finlands karta kan man inte märka
    ut ett språkområde för karelskan-

  205. -för de som talar karelska
    bor utspridda på olika håll.

  206. Det kan finnas några koncentrationer,
    men ett geografiskt område-

  207. -där karelsktalande skulle bo
    finns inte.

  208. Karelskans ställning
    har varit dålig i Finland.

  209. Den har egentligen inte erkänts
    eller identifierats-

  210. -förutom under de senaste 10 eller
    15 åren har den blivit mer omtalad.

  211. År 2009 utfärdade president
    Tarja Halonen en förordning-

  212. -i vilken karelskan upptogs
    i Europeiska stadgan-

  213. -om landsdels- eller minoritetsspråk.

  214. Den är nu
    under Europarådets ramavtal.

  215. Det ansågs vara en form
    av erkännande-

  216. -eller en slags milstolpe.

  217. Sedan ett par ord
    om sista tidens händelser.

  218. Ifjol diskuterades det-

  219. -att man borde få en nämnd
    för det karelska språket.

  220. På samma sätt som vi i Kotus
    har en minoritetsspråknämnd-

  221. -och i teckenspråk, i samiska
    och i romani.

  222. Nu är problemet förstås det
    att var skulle den vara verksam-

  223. -vad skulle den göra,
    särskilt när man beaktar-

  224. -att det egentliga språkområdet
    ligger i ett annat land.

  225. Man tänkte att den kunde inordnas
    vid Joensuu universitet-

  226. -där det finns en professur i karelska
    och även annan verksamhet.

  227. Men om man nu säger...
    Eller så har jag tolkat det-

  228. -att den största frågan
    kanske är den-

  229. -att talare av olika varieteter,
    dialekter och t.o.m. språk-

  230. -kanske inte så lätt blir eniga-

  231. -om standarden för t.ex. skriftspråket
    och på vad det skulle baseras-

  232. -vilken varietet
    skulle utgöra grunden o.s.v.

  233. Jag skulle tro att i detta
    utvecklingsskede-

  234. -är frågor av denna typ
    mer än tillvägagångssätt.

  235. Var skulle den vara och
    vem skulle inrätta den?

  236. Sådana tvistefrågor
    är troligen en större orsak.

  237. Karelska språkföreningen-

  238. -representerar livvi.

  239. Där ovanför Ladoga
    kan man se ett område-

  240. -där mellan lydiska och Ladoga
    ligger livvis egentliga språkområde.

  241. Karelska språkföreningens
    överhuvud känner ni säkert till.

  242. Han är den ortodoxa kyrkans ärkebiskop.

  243. Biskop Leo.
    Han var mycket aktiv i frågan-

  244. -redan då förordningen planerades
    under Halonens presidentperiod.

  245. Karelska språkföreningen har grundat
    en egen språknämnd-

  246. -men den grundar sig på föreningen.
    T.ex. Kotus har inget med den att göra.

  247. En sådan förändring har skett.

  248. Nu är karelskans situation
    intressant på så sätt-

  249. -att det finns aktiv verksamhet,
    revitalisering, t.o.m. språkbon-

  250. -kanske på flera ställen.

  251. Men någon annan ställning har den
    ju inte för tillfället.

  252. När jag på slutet av föreläsningen
    förutspår det framtida läget-

  253. -kanske jag ännu säger något
    om karelska språkets situation.

  254. Det var kort om karelskans
    ställning i Finland för tillfället.

  255. På ryska sidan känner jag den inte
    särskilt väl.

  256. Joensuu universitet vet mer om det.

  257. Låt oss gå till språken
    som vi kan kalla invandrarspråk.

  258. I detta sammanhang är invandrarspråk
    bara en statistikterm-

  259. -som betyder andra språk än finska,
    svenska och samiska-

  260. -och kanske karelska och något mer.

  261. Invandrarspråk i den bemärkelsen
    att de inte traditionellt hört-

  262. -till den finska språkreserven.

  263. Jag sa redan i inledningen
    att i början av 1990-talet-

  264. -fanns en slags betydande punkt
    i Finlands demografi-

  265. -eller i den demografiska fördelningen
    när det gäller dessa språk.

  266. Här ser ni BRC:s antal för talare
    av invandrarspråk-

  267. -från år -90 till år 2016.

  268. Ni märker att förändringen
    har skett rätt snabbt.

  269. 25 000 år -90-

  270. -och nu i dessa dagar-

  271. -är det lite mer än 360 000 i år.

  272. Förändringen är mycket snabb.

  273. Figuren visar det bättre.

  274. -50 000 betyder att det har beaktats
    redan år -80.

  275. Från år -90 börjar den lineära...

  276. ...rakan, som beskriver
    den genomsnittliga utvecklingen-

  277. -enligt vilken antalet talare
    skulle stiga-

  278. -om det framskred rätlinjigt.

  279. Denna följande bild visar
    det väsentliga faktumet-

  280. -att kring år 2010 och därifrån framåt-

  281. -stiger staplarna rätt fort.

  282. Antalet personer som talar invandrar-
    språk ökar mycket fort i Finland nu.

  283. Följande bild tydliggör något väsentligt
    gällande denna ökning.

  284. Här ser vi år 2016
    i förekomstordning-

  285. -de tio vanligaste invandrarspråken.

  286. Ni märker att raderna som börjar
    från noll är intressanta.

  287. År -90 talade noll personer
    somaliska, men nu är de 19 000.

  288. Albanska har stigit
    från noll till 10 000.

  289. Antalet rysktalande
    har ökat en hel del.

  290. Då fanns 3 900 och nu 75 000, lite mer.

  291. Även estniskans och arabiskans ökning
    har varit rätt snabb.

  292. Antalet engelsktalande är
    de facto mycket större-

  293. -men de som talar det som
    modersmål är en annan sak-

  294. -än det att folk använder engelska
    som lingua franca.

  295. De engelsktalandes andel
    i statistiken...

  296. Engelskans roll syns förstås inte
    i ljuset av denna statistik.

  297. Dessa är alltså
    de tio vanligaste språken.

  298. Nu när vi tittar på statistiken-

  299. - visar denna följande bild
    en sådan väsentlig sak-

  300. -som säkert också gäller Sverige.

  301. Det lönar sig kanske inte att börja
    stava sig igenom språken där nere-

  302. -men att se på fördelningsmönstret.

  303. Det väsentliga är det
    att den vänstra kanten-

  304. -är rätt så bemannad.

  305. Där finns några tiotals språk
    som har rimligt med talare.

  306. Men sedan sjunker figuren
    så att det bildas en lång svans.

  307. Där finns alltså många språk
    med mycket få talare.

  308. Som sist är där kymriska,
    rätoromanska och tsonga.

  309. Enligt befolkningsregistret
    talas de av några få.

  310. Det är alltså en fördelningsbild-

  311. -där träffarna träffar i vänstra kanten-

  312. -och sedan finns en lång svans
    där språken är många-

  313. -men talarna bara få.

  314. Vi kunde ta en titt på
    vad detta i praktiken innebär.

  315. De officiella språken talas av 350 000-

  316. -och statistiken inbegriper 157 språk.

  317. Nu måste jag säga att Fred Karlsson,
    professor i lingvistik-

  318. skrev "Finlands språk",
    en bok med Finland 100-tema.

  319. Det är en bok utgiven av Lingsoft.

  320. En liten bok om Finlands språksituation.
    Han fick tag på Statistikcentralens...

  321. ...siffror på vad som ingår i klassen
    "annat".

  322. Det finns alltså inte ett språk
    som kunde ges en kod.

  323. Han gick igenom dem-

  324. -och ur kvalitetsmässigt perspektiv
    kom han fram till-

  325. -att det i Finland kan finnas
    närmare 500 olika språk.

  326. Det är förstås dagsklart
    att bland dem finns små språk-

  327. -som kanske talas av en person.

  328. I princip är siffran
    kvalitetsmässigt ännu mycket större-

  329. -men i denna statistikfördelning-

  330. -gör den bara den långa svansen längre.

  331. Men det är intressant. Jag skulle tro
    att det gäller även för Sverige-

  332. -att 157 är i underkant.
    Det är helt klart.

  333. Om vi börjar klassificera
    detta material ur den vinkeln-

  334. -att vilket antal språk
    täcker vilken andel-

  335. -av antalet som talar invandrarspråk-

  336. -märker vi
    att om vi tar de 60 vanligaste språken-

  337. -alltså de som ligger
    till vänster i figuren-

  338. -så utgör de 60 vanligaste språken
    90 procent av invandrarspråken.

  339. 60 språk talas alltså av ca 338 000.

  340. Man måste observera
    att för resten av språken-

  341. -som är uppräknade, återstår...
    Huruvida de är 100 eller 400...

  342. Vem vet? Det beror på
    vilken statistik man använder.

  343. Så för dem återstår ca 16 000 talare.

  344. Man får uppfattningen
    att fast det finns massvis med språk-

  345. -är det i praktiken så
    att när de gäller de språk-

  346. -som har få talare i Finland-

  347. -kan man fråga sig
    om de formar en talgemenskap-

  348. -i egentlig bemärkelse.

  349. De kan förstås vara enskilda
    personer och familjer-

  350. -kanske några stammar.

  351. Det måste man alltid förstå
    i språksociologi-

  352. -att formar de
    en sådan talgemenskap-

  353. -som t.ex. somaliska-, arabiska-
    och ryska formar i Finland.

  354. Den fördelningen måste alltid
    beskådas närmare.

  355. Vi går vidare till Finlands interna
    språkgeografi.

  356. Först måste vi konstatera
    dessa demografiska fakta-

  357. -som säkert gäller även för Sverige.

  358. Urbanisering är en global trend.

  359. Finland och Sverige följer den.
    Det är en sak-

  360. -som bl.a. regionalpolitiken
    i någon mån kan påverka-

  361. -men den kan inte helt påverkas.

  362. Den ekonomiska strukturen
    förändras och folks arbeten-

  363. -kräver samvaro och så vidare.

  364. Invandringen kan till en början
    riktas även någon annanstans-

  365. -men i praktiken skapas
    invandrargemenskaperna i städerna.

  366. Det är nästan så att ju större stad
    desto säkrare sker det.

  367. Nästa håller streck universellt alltid.

  368. Det är förstås klart att
    där det finns mycket människor-

  369. -där är språklandskapet alltid
    färggrannare än på landsbygden-

  370. -för det är mycket folk tillsammans
    och de har olika bakgrunder-

  371. -och invandringen riktas till städerna.

  372. Nu kunde vi ta en titt på
    Finlands mångspråkiga historia-

  373. -från år -90 framåt.

  374. Vi ska se hur tabellen kunde läsas.

  375. Till vänster är antalet
    som talar invandrarspråk.

  376. Alltså i kommunen noll
    eller upp till 100 talare.

  377. Tittar vi på år -90, ser vi
    att det fanns 13 kommuner-

  378. -som inte hade en enda invånare
    som talade invandrarspråk.

  379. Och år -90 har det funnits 277
    kommuner i Finland-

  380. -som haft under hundra invånare
    som talar invandrarspråk.

  381. Observera att kommunerna numera
    är 311. Förr var de lite fler.

  382. Ni ser att redan då var utvecklingen
    den att talare av invandrarspråk-

  383. -koncentreras i städer
    och större tätorter.

  384. År 2016 finns inte längre kommuner
    för att inte tala om städer-

  385. där det enligt befolkningsregistret
    inte finns talare av invandrarspråk.

  386. År 2016 fanns dock
    ännu 139 kommuner-

  387. -med under hundra talare
    av invandrarspråk.

  388. Ni märker att fördelningen
    är rätt tydlig.

  389. Talarna av invandrarspråk
    koncentreras i städerna.

  390. För tillfället är det...

  391. Det talas ibland om
    en slags demografisk-

  392. -eller om en urbaniseringstriangel.

  393. Som alltså Helsingfors,
    Tammerfors och Åbo bildar.

  394. Det är på det området
    som den största tillväxten koncentreras:

  395. Den demografiska och den ekonomiska.

  396. Sedan har vi Uleåborg och Kuopio.
    Städer av denna typ-

  397. -främst universitets- och sjukhusstäder
    finns även annorstädes-

  398. -men den största ökningen
    sker i dessa tre.

  399. Sedan kunde vi ta en titt
    på städernas utveckling.

  400. Här har vi situationen
    från år 2008 till år 2017...

  401. Esbo är visst näst största staden.

  402. Jag bor själv i Esbo.

  403. Det är inte för min skull
    som den har blivit stor.

  404. Och sedan har vi
    huvudstaden Helsingfors.

  405. Hur antalet talare av invandrarspråk
    har ändrats i dem under tio år.

  406. Ni märker att antalet har ökat
    rätt snabbt-

  407. -men det mest intressanta är
    kanske det-

  408. -att om vi tittar på
    kolumnen för år 2008...

  409. ...har det i Esbo funnits ca 20 000
    talare av invandrarspråk.

  410. I Helsingfors 55 000.

  411. Sedan jämför ni med den
    nuvarande situationen.

  412. Alltså från ungefär tio år tillbaka.

  413. Nu har vi i Esbo ca 45 000
    och i Helsingfors 100 000.

  414. Och antalet talare av invandrarspråk
    i Helsingfors-

  415. -är kanske 20 procent av befolkningen
    ganska snart.

  416. Det kan öka mycket snabbt
    till ännu större.

  417. I Esbo är tendensen den samma.

  418. Detta är förstås det som nu syns
    i städernas servicestruktur.

  419. Som ni kanske vet-

  420. -har det diskuterats
    om kommunens kommunikationsspråk.

  421. I själva verket beslöt Esbo ifjol-

  422. -att Esbo tar engelska
    som ett lags officiellt språk-

  423. -eller inte officiellt,
    men till kommunikationsspråk-

  424. -med vilket alla offentliga ärenden
    i praktiken kan skötas.

  425. I Esbo får man betjäning på engelska
    i rätt stor utsträckning.

  426. Kanske inte i lika stor utsträckning
    som på finska och svenska, men ändå.

  427. Helsingfors däremot ville ifjol
    absolut inte införa det-

  428. -för att stadsfullmäktige ansåg-

  429. -att det skulle innebära
    för stora kostnader.

  430. Man borde försäkra sig
    om översättningarnas kvalitet.

  431. Det skulle sysselsätt
    en massa översättare.

  432. Var skulle gränsen dras,
    vilka dokument skulle översättas-

  433. -när städernas agendor
    är sådana tegelstenar?

  434. I Helsingfors där antalet
    som talar invandrarspråk är större-

  435. -är engelska inte kommunikationsspråk.
    I Esbo är det det.

  436. Liknande diskussioner pågår hela tiden.

  437. Landskapsförbundet eller någon
    liknande instans föreslog-

  438. -i början av 2018-

  439. -att kommunikationsspråket
    i dessa landskap-

  440. borde vara engelska.
    Detta är något man hör ofta.

  441. Hur som helst kommer ökningen-

  442. -av talare av invandrarspråk i stora
    städer att på något sätt påverka.

  443. På något sätt måste det skötas
    och folk bli betjänade.

  444. I Helsingfors och Esbo-

  445. -fungerar stadsinfon och dylikt
    förstås på många språk.

  446. Man börjar ju inte från noll.
    Det hur långt tjänsterna erbjuds-

  447. -på andra språk än finska och svenska
    är en stor fråga i Finland just nu.

  448. Säkert också i andra länder.

  449. Jag berörde redan lite frågan-

  450. -gällande språkliga rättigheter
    i framtiden.

  451. Alltså främst i städer-

  452. -hurdana språkliga rättigheter-

  453. -kan ges till andra än talare av-

  454. -de gamla inhemska samiska
    och teckenspråk-

  455. -och till talare av finska och svenska?

  456. När de som talar invandrarspråk
    blir fler i Finland-

  457. -måste vi överväga i vilket skede
    vi är i den situationen-

  458. -att det krävs en annan lösning-

  459. -så att folk som flyttat till
    Finland får service.

  460. Nu är engelskan som
    kommunikationsspråk Finlands lösning.

  461. Engelskan erbjuds alltså överallt
    som ett tredje språk-

  462. -utan att alls beakta
    att en stor del av invandrarna-

  463. -inte nödvändigtvis alls kan engelska
    eller kan det dåligt.

  464. Så frågan om hur stor del
    av tjänsteutbudet-

  465. -eller språkutbudet som ska expanderas-

  466. -är säkert en fråga som
    på något sätt måste besvaras.

  467. Alltså invandrarnas
    språkliga rättigheter.

  468. Det är frågan.

  469. Sedan kort om svenskans ställning.
    Finland är statligt tvåspråkigt.

  470. Vi har två officiella språk,
    finska och svenska.

  471. Beroende på antalet språkanvändare-

  472. -är kommunen en- eller tvåspråkig.

  473. Och det intressanta är det-

  474. -att svenskans ställning ändå
    i praktiken hela tiden försvagas.

  475. Och det betyder det att...

  476. Vi tar som exempel
    social- och hälsovårdsreformen-

  477. -som än en gång gick åt skogen
    som ni vet.

  478. Ett centralt orosmoment var-

  479. -att när kommuner och små företag
    inte längre erbjuder tjänster-

  480. och de blir till större enheter,
    landskap och motsvarande-

  481. -så då kan
    de svenskspråkigas ställning-

  482. -som grundat sig
    på kommunindelningen, försvagas.

  483. Det diskuterades redan rätt mycket-

  484. -bland annat i samband med jouren
    vid Vasa centralsjukhus.

  485. När den flyttas till Seinäjoki,
    för där finns inte folk-

  486. -som utan vidare
    kan svenska i jouren.

  487. I söder däremot, i Helsingfors och Esbo-

  488. -är den svenskspråkiga servicen
    ofta centraliserad.

  489. Det medför förstås långa resor
    och frågor i den stilen.

  490. Nu kan man förstås fråga sig
    att när svenskans ställning-

  491. -varit officiell
    under hela självständighetstiden-

  492. -och inte heller det
    får vi riktigt att fungera-

  493. -så hur mycket kan vi då ta
    andra språk med samma resurser.

  494. Svaret är att vi inte kan. Då måste
    värderingarna helt tydligt ändras-

  495. -att språkarbete kostar
    och man satsar på språket.

  496. Det behövs översättare, tolkar
    och liknande.

  497. Det måste fås mer pengar.

  498. När det inte finns pengar
    är den tillfälliga lösningen-

  499. -säkert just att erbjuda engelska.

  500. Ungefär sådan är situationen-

  501. kanske t.o.m. på svenskans bekostnad.

  502. Ni hörde kanske nyheterna ifjol.

  503. Finska språknämnden lämnade
    ett förslag i oktober-

  504. -att Finland behöver
    ett statligt språkpolitisk program-

  505. -som innehåller en genomgång
    av Finlands språksituation-

  506. -och en utredning om regeringen
    kunde...

  507. ...utfärda eller ge i uppdrag
    ett program-

  508. -som skulle redogöra för
    Finlands förändrade språksituation-

  509. -och fundera hur invandrarspråkens
    ställning kan förbättras-

  510. -och om förordningarna gällande
    språkliga rättigheter borde ändras.

  511. Den 14. april har vi val, som ni vet.

  512. På hösten var säker många ivriga-

  513. -på att ta saken till
    regeringsförhandlingarna-

  514. -men därefter har många slags kriser
    uppstått i Finland.

  515. Ni känner säkert till frågan
    om äldrevården-

  516. -som diskuterades
    när problem i äldrevården avslöjades.

  517. Andra politiska ämnen
    tog uppmärksamheten.

  518. Nu vet jag inte om...

  519. Och det kan man ju inte veta
    före regeringsförhandlingarna.

  520. När regeringsförhandlingarna börjar
    kan det hända att någon...

  521. Det beror på vem som är med,
    men troligen åtminstone föreslås det-

  522. -att kan detta inkluderas
    i regeringsprogrammet.

  523. Jag vet också
    att på minister- och tjänstemannanivå-

  524. -fanns det planer,
    men det är inget säkert.

  525. Men om det skedde vore det
    en historisk nyhet.

  526. Det vore en stor sak, dylikt har
    inte åtminstone i den utsträckningen-

  527. -gjorts någonstans.

  528. Finland skulle göra något historiskt.

  529. Då går vi till förutsägelsen.

  530. 2030. Denna förutsägelse är gjord
    så att inget händer.

  531. Vi får inget språkpolitiskt program
    utan fortsätter i samma spår-

  532. -och inga stora politiska
    förändringar inträffar-

  533. -och inga lidelser åt någotdera hållet.

  534. Finskans ställning 2030 är okej. Dess
    användningsområde minskar långsamt-

  535. -kvaliteten försvagas och över det
    klagar man år 2030 mer än tidigare.

  536. Även myndighetstjänsterna,
    framför allt den privata sektorn-

  537. -på kaféer och liknande får man inte
    längre betjäning på finska.

  538. Svenskans användningsområde minskar
    ungefär i samma takt som hittills.

  539. Det innebär att en del
    av befolkningen är glad-

  540. -medan en annan är
    åtminstone missnöjd.

  541. Parallellspråkigheten
    kan lyfta svenskan-

  542. -och det betyder
    enligt min uppfattning det-

  543. -att man t.ex. omprövar om det i Finland
    kan finnas tvåspråkiga skolor.

  544. Och parallellspråkighet på arbetsplatsen
    inom staten och så vidare.

  545. Det kan ändra riktningen.
    Som jag ser det är det så.

  546. Invandrarnas språkliga rättigheter.

  547. Jag tror inte det kommer
    väsentliga författningsändringar.

  548. Och nu till Karelen.

  549. Om ett av de inhemska minoritets-
    språkens ställning förbättras-

  550. -är det i min mening
    karelskans ställning.

  551. De andra kommer inte...

  552. Romani kunde vara det enda möjliga,
    men det lyckas inte.

  553. Så jag skulle tro att om förbättring
    sker är det för karelskan.

  554. Till sist om engelskan.
    Användningsområdet vidgas obemärkt-

  555. -genom omedvetna och medvetna
    handlingar liksom hittills.

  556. 2030, om inget görs,
    blir universiteten engelskspråkiga-

  557. -och grundutbildningen vidgas
    till att bli engelskspråkig.

  558. Nästa generation märker inte ens
    användningsområdets utvidgning.

  559. Jag har sagt att om någon
    ifrågasätter bruket av engelska-

  560. -anses det redan lite barnsligt
    eller till och med fräckt-

  561. -att någon säger att engelska inte
    är officiellt språk i Finland.

  562. I offentliga tjänster och i affärslivet
    är det redan nu-

  563. -i allmänt bruk, men det blir allt
    vanligare i offentliga sektorn-

  564. -som kommunikationsspråk,
    som kanske sprids till andra städer.

  565. Engelskan har inte behövt regleras
    och behöver det inte framöver heller-

  566. -för den är i praktiken de facto
    ett officiellt språk.

  567. Tack.

  568. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språken i det självständiga Finland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finland, Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Litterära plagiat

Hur mycket får en författare eller skribent låna från andra inom ramen för konstnärlig frihet? Universitetslektor Outi Oja talar om litterära plagiat: hur författare genom tiderna har lånat ord och handlingar av andra konstnärer samt plagierat och stulit deras identitet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språken i det självständiga Finland

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Romska liv - förr och nu

Ett samtal om hur livet var för romer i Sverige under 1900-talet fram till idag. Samtalet leds av Fred Taikon och de medverkande är Hans Caldaras, Allan Demeter och Marianne Demeter. De har alla erfarenhet av att bo i läger och berättar om hur de bemöttes av svenska myndigheter och majoritetssamhället. Sverige gav inte romer medborgerliga rättigheter, som tillgång till bostad och skola, förrän på 1960-talet. Inspelat den 10 december 2018 i studio 11, Sveriges Utbildningsradio i Stockholm. Arrangör: UR Samtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.