Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019 : Arbete med finska i Övertorneå kommunDela
  1. Vi vill att det finska språket
    ska få leva och blomstra-

  2. i Övertorneå kommun och
    i hela Tornedalen även framöver.

  3. Jag heter Sari Oja.
    Jag kommer från norra Sverige-

  4. -från Tornedalen
    i Övertorneå kommun.

  5. Övertorneå ligger på gränsen
    mellan Finland och Sverige.

  6. Torne älv ligger emellan.
    Finska sidan är där.

  7. Där är svenska sidan.

  8. Övertorneå är förvaltningskommun
    för finska och tornedalsfinska.

  9. Jag ska berätta om mitt arbete som
    kulturpedagog och metodutvecklare.

  10. Jag är utbildad förskollärare.

  11. Jag flyttade till Sverige år 1989-

  12. -från finska Tornedalen.

  13. Jag tog mig nästan genast till Luleå
    för att studera till förskollärare.

  14. Där började samtidigt
    en profilskolning för förskollärare-

  15. -som innehöll Tornedalens
    kultur och språk.

  16. Jag hade inte sökt till den
    men blev ombedd att delta.

  17. Jag tänkte "okej,
    jag kan läsa det samtidigt".

  18. Det var en jättebra grej.
    Det gav riktning åt min karriär.

  19. Jag blev färdig år -92.

  20. Efter det har jag arbetat mycket
    med finskan och tornedalsfinskan.

  21. Jag hoppas att detta föredrag
    ska ge er tips-

  22. -och inspiration till ert eget
    arbete med det finska språket.

  23. Många saker kunde göras
    mycket bättre.

  24. Det känns alltid att det skulle
    finnas mycket att göra överallt.

  25. Jag ska nu berätta om det
    som fungerar bra hos oss.

  26. Jag är finländsk, som ni hör.

  27. Jag är född och uppvuxen
    i Pello i Finland.

  28. Finska Pello är den nordligaste byn
    i Övertorneå kommun.

  29. Min man däremot
    kommer från svenska Pello.

  30. Vi bor i svenska Pello.

  31. Jag är alltså "korsgift".

  32. Jag nämner denna term,
    som även står där-

  33. för korsgifte har i stor mån
    inverkat-

  34. -på att det finska språket
    fortfarande lever i Tornedalen.

  35. Det är ett levande språk.

  36. Denna bild är från Aavasaksa
    och Övertorneå.

  37. Pello är en by
    belägen i två länder.

  38. En by som finns
    på båda sidorna om gränsen.

  39. Vi i finska Pello
    brukade säga-

  40. att vi går en sväng
    till "Pellos Sverige".

  41. I Pello fanns Finland och Sverige.

  42. Förr var det en och samma by.

  43. För ett par hundra år sedan
    delades den i två delar.

  44. Västra stranden kom att
    höra till Sverige-

  45. -och östra stranden till Ryssland.

  46. Då delades släkterna.

  47. Men människorna fortsatte att umgås
    och gör det fortfarande.

  48. Det är klart att svenskan
    har övertagit finskans plats.

  49. Finskan är alltjämt levande,
    fast den har minskat.

  50. Vi arbetar med finskan
    för att den ska hållas vid liv.

  51. Och vi har...

  52. I vår kommun kan
    ärenden uträttas-

  53. -på finska överallt.
    Hela livet kan levas på finska.

  54. Fast jag bor på svenska sidan-

  55. -lever jag i två länder.

  56. Jag går i butiken i Finland
    om något är bättre där.

  57. Jag kan gå till frissan
    på finska sidan.

  58. Det är mycket vanligt.

  59. De som arbetar för vår kommun
    är naturligtvis mycket språkkunniga.

  60. Och...

  61. Över 50-åringar är egentligen
    nästan helt finskspråkiga.

  62. Även människor i medelåldern
    är för det mesta finskspråkiga.

  63. Bland de unga har finskan minskat,
    men även de kan rätt bra.

  64. Männens fem svar ger inte rätt bild.

  65. Av 20- till 35-åriga kvinnor ser man-

  66. -hurdan situationen är.
    Kartläggningen gjordes på vintern.

  67. Deltagarna frågades om de kan
    läsa och skriva finska.

  68. Även de siffrorna är höga.

  69. Dessutom finns de
    som talar tornedalsfinska.

  70. De är lite fler än de
    som talar finska.

  71. Vi ordnar kurser i finska.

  72. Förstås också i tornedalsfinska.
    För kommunanställda.

  73. Till exempel i äldrevården
    hade vi en sådan kurs.

  74. Man måste kunna finska.
    Annars kan man inte jobba där.

  75. Största delen av de äldre
    talar finska.

  76. Även de som fötts utomlands
    går dessa kurser-

  77. -för att kunna göra sitt jobb.

  78. Jag visar er en bild på vad
    man kan se i kommunens utrymmen.

  79. Finska språket syns så här.
    Denna bild är från vår aula.

  80. Den är visst från nedre aulan. Där är
    kommunens arbetare från en avdelning.

  81. Att översätta är alltid lite svårt.

  82. Vi gör själv ganska mycket
    översättningsarbete -

  83. -för vi har så många
    finländska anställda.

  84. Någon kan tycka att "löneräknare"
    låter som något från 70-talet.

  85. Det kan finnas ett bättre ord.

  86. Ordlistan över termer i offentlig
    förvaltning är bra. Jag kollar där.

  87. Detta fanns inte där.
    Jag försökte också googla.

  88. Nu är det så. Har någon ett bättre
    förslag, byter jag ut det.

  89. På kontorsdörrarna finns
    pratbubblor-

  90. -som visar vilka språk man talar.

  91. "Jag talar även finska"
    står det på många dörrar.

  92. Jag har tagit bilder på kommunens
    utrymmen lite varstans.

  93. Där är traditionella skyltar.

  94. De finns på förskolor, skolor
    och bibliotek.

  95. Utrymmena är märkta med skyltar.

  96. Texterna är på finska,
    svenska och tornedalsfinska.

  97. När vi beslöt göra detta-

  98. -väckte beslutet stor uppmärksamhet
    i sociala medier.

  99. Till och med i södra Finland
    skrev man om det.

  100. Äldre lokalbor som talar
    tornedalsfinska var ifrån sig.

  101. "Hur kan detta göras? Att skriva
    så där. Nej."

  102. Många äldre som talar tornedalsfinska-

  103. -förhåller sig negativt till det.
    Det borde vara "riktig" finska.

  104. Där är de nu i alla fall.

  105. Det är viktigt att språket syns.
    Det där är från förskolan.

  106. Där syns "personalen".
    Det står på dörren.

  107. Man övade sånger och lekar.
    De gjorde bilder.

  108. Det där är från biblioteket och
    det där från Nordkalottbiblioteket.

  109. Den bilden tog jag
    på grund av vattenautomaten.

  110. Det stod även på finska-

  111. -att man kan ta te.

  112. I skolorna har vi förstås
    finskundervisning på alla stadier.

  113. I dagsläget, från första klass
    till gymnasiet-

  114. -har vi 115 elever som läser finska.

  115. Vi har även elever
    som läser tornedalsfinska.

  116. Vi har mycket fler
    som läser finska.

  117. Vi har nu i några år
    årligen delat ut stipendier.

  118. De delas ut i tredje
    och i sjätte klassen.

  119. Eleverna inspireras i tidigt skede
    att fortsätta med finskstudierna.

  120. Det är viktigt att inspirera
    eleverna redan när de är unga.

  121. Kultur och föreläsningar.

  122. Det är inte bara det
    att man läser finska.

  123. Det är viktigt att ordna
    även andra aktiviteter.

  124. Det kan till exempel vara
    en temavecka.

  125. Nu när det var Finland 100 -temaår-

  126. -tänkte vi att nu lär sig eleverna
    jättemycket om Finland.

  127. Vi hade olika typer av verksamhet.

  128. När festveckan närmade sig
    gjorde vi lite extra.

  129. Det fanns allt möjligt...

  130. Föreläsningar om Finlands
    dramatiska historia och identitet.

  131. Musik, teater, film.

  132. Eleverna gjorde temaarbeten.
    De hade olika ämnen.

  133. Till exempel Finlands historia-

  134. -sport, litteratur, finsk design.

  135. Alla elever lärde sig jenka.

  136. Fjärde-, femte-
    och sjätteklassisterna-

  137. ordnade självständighetsbal.

  138. Där var presidenten
    och fru Jenni Haukio.

  139. Någon hade klätt ut sig till Jenni.

  140. De tog emot alla andra fjärde-,
    femte- och sjätteklassister.

  141. Festen ordnades för dem.

  142. Allt var kopierat från slottsbalen,
    även handskakningen.

  143. Där hördes Vårt land
    och Finlandiahymnen.

  144. Eleverna visade upp
    sina grupparbeten.

  145. Det var ett riktigt Finland-bad.

  146. På högstadiet var allt finskt
    i ett par dagar.

  147. Man åt finsk mat och lyssnade
    på finsk pop på rasterna.

  148. En del hade finskjorta på sig.
    Andra hade Finlands ishockeytröjor.

  149. Det var riktigt trevligt.
    Vi har fantastiska lärare.

  150. Sedan åt vi som sagt finländsk mat.

  151. Vi har inte hela tiden något finskt-

  152. -men till exempel temaveckor-

  153. under vilka vi gör mycket.
    Vi ordnar aktiviteter.

  154. Det var för alla åldrar
    från förskolan till gymnasiet.

  155. Det är viktigt för så många i
    Övertorneå har finsk bakgrund.

  156. Sedan har vi förskolan.

  157. I alla förskolor har vi
    minoritetsspråkpedagoger.

  158. Alla förskolor kan motta
    finländska barn.

  159. Eller barn som vill lära sig
    finska eller tornedalsfinska.

  160. Pedagogens uppgift är att ordna
    verksamhet och aktiviteter.

  161. Material och dylikt i förskolan.

  162. Man måste även tala det språk
    som föräldrarna önskar.

  163. Här är våra pedagoger.

  164. Jag drar den här gruppen.

  165. Jag ordnar möten, skolning och annat.

  166. Jag inspirerar och ger
    pedagogiska råd.

  167. Här ser vi en temadag som vi hade.

  168. Jag besöker även barngrupperna.
    Jag ordnar verksamhet åt dem.

  169. Min uppgift är att ordna
    den åt alla.

  170. Vi har ju många...

  171. Någon till exempel önskar att en
    i personalen talar finska med barnet.

  172. Eller att...

  173. ...att: "Jo, jag vill också
    att mitt barn lär sig finska."

  174. Det finns av båda stilarna.

  175. En gång var jag på en förskola.

  176. En pappa hämtade sitt barn.

  177. Jag sa på finska:
    "Hej, din pappa kom".

  178. Pappan tittade på mig.
    "Talade du finska till mitt barn?"

  179. Jag var lite... "Ja..."

  180. "Toppen! Det är klart jag vill
    att mitt barn lär sig finska."

  181. Information är ytterst viktigt.

  182. I förskolan måste alla föräldrar
    informeras om det-

  183. -för informationen har kanske inte
    har nått alla.

  184. Alla måste veta att man hos oss
    kan välja språk.

  185. En gång talade jag
    om äldrevård.

  186. Jag föreläste. Efteråt kom
    två unga kvinnor upp till mig.

  187. "Vad ska jag göra?
    Vi kan inte finska."

  188. "Jag och min man kan inte finska
    och vi har inte barn."

  189. "Vi missar det här."

  190. "I förskolan ja, men nu när det
    börjar en klass, fungerar det?"

  191. Det är ytterst viktigt
    med undervisning på alla nivåer.

  192. Inte bara i förskolan, utan att
    den finns även i förskoleklassen.

  193. Plötsligt har dessa minoritetsspråk
    blivit eftersträvansvärda.

  194. Detta är en bild från en förskola.

  195. Den här förskolan fungerar ypperligt.

  196. Här syns språket
    även i inredningen.

  197. Där finns en traditionell
    "Egen härd är guld värd" -tavla.

  198. Man har lagt till Marimekko
    för en modern prägel.

  199. Där läser Lilli
    Pippi Långstrump.

  200. Varför är detta då för alla?

  201. Varför är det inte bara för dem
    som är finskspråkiga?

  202. Vi vill väcka entusiasm
    och intresse gentemot finskan.

  203. Vi vill att det finska språket-

  204. -får leva och blomstra
    i Övertorneå kommun även framöver.

  205. Och i hela Tornedalen.

  206. Det har varit
    ett finskspråkigt område.

  207. Det är mycket viktigt.

  208. Att alla som flyttar dit-

  209. -och även alla andra
    skulle få förståelsen-

  210. -att finska språket hör hit
    och att det är viktigt.

  211. Vi har minoriteterna i majoritet.

  212. Nästan alla är finländare,
    tornedalingar.

  213. Den här bilden tycker jag
    visar rätt bra vårt mål.

  214. Sedan har vi metoder.
    Det kommer ett par bilder på dem.

  215. Vi använder konstens metoder.

  216. Då när det är för alla
    använder vi konstens metoder.

  217. Det är roligt. Till exempel teater.

  218. Vi till exempel dansar på finska.

  219. Det måste vara roligt.

  220. Om det inte är roligt
    måste metoderna ändras.

  221. Nu talar jag inte om lektioner
    utan om det som riktas till alla.

  222. Det måste vara roligt och kul.
    Annars måste man hitta på annat.

  223. Man måste ändra på metoderna.
    Det är mycket viktigt.

  224. Barnen ändras hela tiden.

  225. Jag har märkt att något
    som förr fungerade jättebra-

  226. -kanske inte längre alls fungerar.

  227. Man kan ju inte heller kopiera
    gamla lektioner.

  228. Eller föreläsningar. Jag kan aldrig
    ha samma föreläsning två gånger.

  229. Allt utvecklas hela tiden.
    Barnen förändras.

  230. Man måste vara kreativ.
    Det kräver ganska mycket kreativitet-

  231. -när man på detta sätt
    arbetar med språket.

  232. Barn har ofta svårt att se skillnad
    mellan finska och tornedalsfinska.

  233. Ni kanske tycker det är omöjligt.
    Men så är det.

  234. Den finska, som här
    och i svenska Tornedalen talas-

  235. -är den finska-

  236. -som talas på finska sidan.

  237. Nu är kartan inte där.

  238. Det är ju Nordbottens dialekt.

  239. Visst talas det också
    södra Finlands dialekt hos oss.

  240. Nordbottens dialekt är nästan
    lika som tornedalsfinska.

  241. I tornedalsfinskan på Sveriges sida
    kommer låneorden från svenskan-

  242. -och i Finland gör de det inte.
    Det är skillnaden.

  243. Det är det som talas mest hos oss,
    men-

  244. -ändå väljer största delen
    finska i skolan.

  245. Av någon orsak är det fler som läser
    finska än tornedalsfinska.

  246. Vi har för länge sedan märkt
    också en sådan sak-

  247. -att allt som görs gällande
    det finska språket i Sverige-

  248. -intresserar enormt i Finland.

  249. Finska medier är mycket ivrigare
    på plats än svenska medier-

  250. -om vi har något på gång.

  251. Så har vi ännu några metodbilder.
    Jag vill ge er tips.

  252. För att ni ska ha något att ta med er
    från min presentation.

  253. Kulturen är också viktig.

  254. Språket så klart, men även kulturen.
    Här har vi till exempel-

  255. -traditionella ringlekar
    som alltid har dansats i norr.

  256. Det är viktigt att barnen ser
    sin egen kultur.

  257. Att man inte alltid hämtar
    från majoritetens kultur.

  258. Främmande kulturer är förstås fina-

  259. -men man måste också hämta
    från den egna kulturen.

  260. Det har förr inte gjorts
    i svenska Tornedalens skolor.

  261. Det är viktigt att lyfta fram
    dessa saker.

  262. Man måste ordna kulturevenemang.

  263. Här dansar Thomas och Janne
    med barnen.

  264. Jag minns när jag fick höra
    att Thomas är helt toppen.

  265. Så jag bokade dem.

  266. Den första gruppen var
    niondeklassister.

  267. Jag gick dit för att titta.

  268. "Hjälp, det här blir till ingenting."

  269. Eleverna lutade sig mot
    gympasalens väggar.

  270. Med kepsarna på. "Ringlekar
    på finska och svenska?"

  271. Det här var tvåspråkiga saker.
    Jag kände mig hemsk.

  272. Jag tänkte att nu gick det åt skogen.
    "Vad gör vi nu?"

  273. Men de var jättebra.

  274. De fick fart på ungdomarna.

  275. De dansade på slutet.
    Det var fantastiskt att se.

  276. I takt med dragspelsmusiken.
    Pojkarnas kepsar flög av.

  277. Eleverna gav toppbetyg för det.

  278. De har varit hos oss många gånger.

  279. Om ni har möjlighet,
    rekommenderar jag dem.

  280. Åtminstone hos oss
    har det fungerat bra.

  281. Om man vill satsa mest på språket-

  282. -kanske det inte är så mycket,
    men mer av kulturen.

  283. Här har vi en grafitgrej.

  284. Målning.

  285. Den har gjorts med grafitteknik.
    Barnen-

  286. sökte ord på minoritetsspråken.

  287. Något ord som intresserade dem.

  288. Jag tyckte det var kul.
    Arbetena var fantastiska.

  289. Jag är på den bilden.
    Jag besöker förskolor.

  290. Det var en sådan där
    situation.

  291. Jag har en docka. Piika.

  292. När jag blev förskollärare-

  293. gjorde jag mig en rollfigur.
    Jag var en trasdocka.

  294. Det slutade jag med i något skede.

  295. Jag beslöt att göra ett barn till
    trasdockan. Jag gick på dockkurs.

  296. Jag gjorde den här dockan,
    som blev Piika.

  297. Min dotter sa
    "mamma, du har gjort mig".

  298. Piika är alltid med mig
    när jag åker runt.

  299. Piika kan inte svenska.

  300. Det är viktigt att hon inte är
    en tvåspråkig docka.

  301. Med Piika måste man tala
    finska eller tornedalsfinska.

  302. Piika har varit länge med mig.

  303. Det händer ännu ibland,
    när jag går någonstans-

  304. och träffar äldre barn.
    "Hej Sari, har du ännu Piika?"

  305. "Hälsa Piika."
    Hon blev lite som en kändis.

  306. Jag har henne ofta med i bilen.

  307. En gång hade barnen samlats runt
    min bil. "Piika!"

  308. Jag borde nog skaffa henne
    en bilbarnstol.

  309. Det är en bra grej.

  310. Det har fungerat redan länge.

  311. Det måste också utvecklas. Gamla
    Piika-lekar intresserar inte längre.

  312. Det är ibland rätt tungt.

  313. Sakerna som man gör...

  314. Här målar jag till exempel.
    Finländare minns tant Kylli.

  315. Jag tyckte väldigt om tant Kylli.

  316. Jag tänkte att jag ska göra
    något liknande.

  317. Jag målar samtidigt
    som jag berättar en saga.

  318. Det ser lätt ut
    men det är det inte.

  319. Dessa grupper är för alla barn,
    inte bara för dem som kan språket.

  320. Det kräver hemskt mycket.

  321. Man måste använda miner och drama
    för att behålla uppmärksamheten.

  322. Om något inte fungerar
    tynar barnens intresse.

  323. Om ni börjar göra sådana här saker...

  324. Mycket kan göras spontant,
    men om det riktas åt alla-

  325. är det viktigt att det
    är välplanerat.

  326. Fast en del barn
    inte kan finska-

  327. håller jag timmarna
    nästan helt på finska.

  328. Jag försöker undvika svenska.
    Ibland säger jag något.

  329. Jag försöker hålla timmarna
    så gott som helt på finska.

  330. Det är nästan
    en teaterföreställning.

  331. Man ska veta precis vad man ska säga
    och när man ska ta fram någon pryl.

  332. Eller... Det blir mycket miner.

  333. Drama är ett utmärkt redskap
    i språkarbete.

  334. Jag minns när jag undervisade
    finska på högstadiet.

  335. Av någon anledning bestod gruppen
    främst av pojkar.

  336. Rektorn sa till mig:
    "Du är förskollärare."

  337. "Jag har alltid sagt till lärare-

  338. -att använd förskolepedagogik
    också på högstadiet."

  339. Jag tänkte "okej".

  340. I början av lektionen eller under den
    hade vi alltid någon lek.

  341. Lekar åt högstadiepojkar...

  342. Om vi inte hade det var de besvikna.
    "Vi har inte lekt."

  343. Och de sa faktiskt "lekt".

  344. Det var en bra rektor.

  345. Jag har haft bra chefer.

  346. Den rektorn
    gav mig många bra råd.

  347. Så är det.

  348. Det har säkert redan framgått-

  349. -att det är fantastiskt att göra
    olika projekt med eleverna.

  350. Vi har gjort böcker.
    Två böcker på några år.

  351. Detta är en kokbok.

  352. Den är gjord av finska
    Övertorneås specialklass-

  353. och av svenska
    Övertorneås Särskola.

  354. De hade ett samarbetsprojekt
    som resulterade i en kokbok.

  355. De hade även annat samarbete.
    De gjorde själv fast vad.

  356. Här var jag med.
    Vi gjorde en kokbok.

  357. På varje uppslag finns ett recept
    på finska och på svenska.

  358. Några recept finns också
    på tornedalsfinska.

  359. Det kan kännas svårt
    att börja göra en bok.

  360. Det var inte svårt
    när gänget var entusiastiskt.

  361. Det var ett trevligt projekt.

  362. Svårast var att hitta på ett namn.

  363. Ett svenskt eller ett finskt namn
    lät inte bra.

  364. Ett tvåspråkigt kändes lite tråkigt.

  365. Tornedalsfinskan är gemensam för oss
    så boken blev "Meän resähtit".

  366. Man kan beställa boken på Adlibris
    och på Bokus.

  367. Den är inte slutsåld än.

  368. Här visar de unga upp
    vårt andra bokprojekt.

  369. Boken heter "Muistaks sie?"
    ("Minns du?") Det är en -

  370. minnesträning- och diskussionsbok.

  371. Eleverna på Svanstedts skola
    gjorde den för äldreboenden.

  372. Förskolornas chef såg den och
    ville ha den på förskolorna också.

  373. De finns där också.
    Man kan diskutera dem.

  374. Om gamla föremål, möbler
    och vad allt där finns.

  375. Vid gränsen
    är gränssamarbete viktigt.

  376. Vi strävar efter gränssamarbete.

  377. Vi har till exempel haft
    en gemensam skola.

  378. För Finlands och Sveriges barn.

  379. Den var i Pello,
    varifrån också jag kommer.

  380. Där fanns
    Pellos språk- och kulturskola.

  381. Det var för drygt tio år sedan.
    Det var ett femårigt EU-projekt.

  382. Jag jobbade där.
    Jag lärde mig mycket.

  383. Där fanns fantastiska pedagoger
    från båda länderna.

  384. Där läste och lärde sig barnen...

  385. De läste inte bara språket-

  386. -utan till exempel historia
    lästes med finskläraren.

  387. Lektionerna översattes inte. Hos
    svenskläraren lästes det på svenska.

  388. Den skolan var ett bra exempel.

  389. Vi hade gäster
    från alla Europas länder.

  390. Så sa i alla fall rektorn.
    Verkligen från alla?

  391. Även från Makedonien?
    Jag vet inte.

  392. Det var mycket gäster där.

  393. Skolan var en förebildsskola
    för andra gränsområden i Europa.

  394. Det är synd att skolan stängdes.

  395. Det var ett politiskt beslut.

  396. Pello är den nordligaste byn
    i Övertorneå kommun.

  397. Sedan har vi Svanstein och Juoksengi.
    De är ungefär lika stora byar.

  398. I norra delen skulle finnas
    bara en skola.

  399. Alla byar hade egen skola.

  400. Man beslöt att Svanstein var
    geografiskt bäst för en skola.

  401. Det sägs fortfarande att det var
    ett misstag att stänga skolan.

  402. På skolan finns nu annan verksamhet
    som jag strax ska berätta om.

  403. Detta är en bild på
    gränssamarbetet.

  404. Svenska Pellos förskola
    håller nu till i den skolan.

  405. Finska Pellos förskola är på finska
    sidan. Det är två kilometer emellan.

  406. Man kan gå över bron.

  407. Samarbetet är naturligt. Inte alltid-

  408. men nu och då har de ett projekt.
    Kanske ett par gånger i året.

  409. Förra våren till exempel-

  410. -gjorde förskolorna en resa.

  411. De åkte tåg från Pello till Kolari.
    De besökte Ylläs och Äkäslompolo.

  412. Det var kul. Den där bilden är-

  413. -från en skidtävling
    en vacker vårdag.

  414. Här är cirkusskolan. Finska
    Övertorneå har en bra cirkusskola.

  415. Mycket högklassig.
    De deltar ofta i tävlingar.

  416. Många elever från Övertorneå
    går i den cirkusskolan.

  417. Här uppträder de.

  418. Ibland besöker de oss.
    Här är de på Matarengi marknad.

  419. Där fanns ett område, "Trevlig
    plats". Där fanns allt möjligt.

  420. En gång besökte cirkusskolan
    alla skolor i vår kommun.

  421. De höll verkstad. Eleverna fick
    pröva på cirkustricks.

  422. Traditionellt har barnen
    gått över gränsen-

  423. -på grund av hobbyer.
    Det har också mina barn gjort.

  424. Ishockey, judo,
    cirkus, scouterna.

  425. Av någon anledning är utbudet
    större på finska sidan.

  426. Det bidrar också till att många
    elever vill lära sig finska.

  427. De har sina hobbyer i Finland.

  428. Då kan de tala och lära sig.
    Då förstår de vad läraren säger.

  429. Vi har också ett sådant samarbete.

  430. Samarbetspartner är jätteviktiga.

  431. Dylika projekt kunde ju inte
    genomföras utan dem.

  432. Även kyrkan gör
    minoritetsspråkarbete.

  433. Kyrkan har redan i många år
    deltagit i våra rådslag.

  434. Vi har alla möjliga
    samarbeten med kyrkan.

  435. Nu har vi börjat fira
    Sverigefinnarnas dag.

  436. Innan det hade vi alltid
    på Finlands självständighetsdag-

  437. -en gemensam självständighetsfest
    med kyrkan.

  438. Här har vi en bild därifrån.
    Det var många barn som sjöng.

  439. Vi har också ett samarbete
    som varat redan i åtta år.

  440. Kyrkans och kommunens
    "Spännande Bibel-färd".

  441. Den är på svenska och tornedalsfinska
    men den återupplivar även finskan.

  442. Känner ni till Bibeläventyret?

  443. Bibeläventyret berättas varje dag
    i någon svensk skola.

  444. Denna idé kom från kyrkan.

  445. "Vi har en bra samarbetsidé."

  446. "Kunde vi göra Bibeläventyret
    tvåspråkigt?"

  447. Skolan och kyrkan diskuterade
    och beslöt göra det.

  448. Vi gick på skolning. Jag och
    en kollega från kyrkan är med.

  449. Vi gjorde Bibeläventyret tvåspråkigt.

  450. Det har varit fantastiskt.

  451. Det har gillats. Vi får alltid
    bra feedback från skolorna.

  452. Det består av sju besök.

  453. Fyra fokuserar på Gamla testamentet
    med fjärdeklassisterna.

  454. När de blir femteklassister
    fortsätter vi med Nya testamentet.

  455. Lärarna gillar det.

  456. Det är till hjälp i undervisningen.
    Eller det är religionsundervisningen.

  457. Språket kommer bra fram.
    I feedbacken står det ofta:

  458. "Jag visste inte att jag kan språket
    men jag förstod allt."

  459. Det är bra. Vi fortsätter projektet.

  460. Här-

  461. berättas Bibelns historier på
    intressant sätt med hjälp av drama.

  462. Det innehåller rap och trollkonster.
    Eleverna är aktiva.

  463. Det är inte skådespel
    utan eleverna är med.

  464. Vi har försökt berätta om detta-

  465. för att kyrka och kommun skulle
    samarbeta även i andra kommuner.

  466. Vi kunde hjälpa till.

  467. Det har varit jättebra.

  468. Om ni är intresserade
    ska ni kontakta oss.

  469. På äldreboenden är det förstås också-

  470. -för största delen av de äldre
    är finskspråkiga.

  471. I ålderdomen återvänder man ofta
    till sitt första språk.

  472. I alla äldreboenden
    är det möjligt att få vård.

  473. Personalen är överlag tvåspråkig.

  474. I äldrevården arbetar
    mycket finländare.

  475. Annars går de kurser.

  476. Annars kan man inte göra jobbet.
    De äldre skulle inte förstå.

  477. Det är viktigt att det är naturligt.

  478. Och det där...

  479. Där... Har vi...

  480. Sådana människor som är
    helt svenskspråkiga-

  481. -känner sig utanför.
    Det händer ofta.

  482. Om barnen sjunger:
    "På svenska! Svenska!"

  483. Eller... Att det där... Okej.

  484. Men...

  485. Här har vi bilder.
    Där sjunger Seppo Mäkinen.

  486. Ibland dansar personalen
    med de äldre.

  487. Här är Heidi från Finland.
    Heidi pysslar.

  488. De valkar och diskuterar på finska.

  489. Där har en lite flicka målat
    en vacker bild.

  490. På alla platser finns varje vecka
    en tid-

  491. när en artist eller dylik kommer.
    Musik-

  492. böcker, dikter, pyssel,
    skolbarn på besök.

  493. Teater och liknande finns också.

  494. Dessutom finns det helt nya
    Älvstranden eller Väylänranta.

  495. I norr brukar å heta "väylä", farled.

  496. Detta är i huset som inhyste
    Pello språk- och kulturskola.

  497. Pello kultur- och språkskolan.
    Nu finns det här där.

  498. Där finns äldreboende,
    förskola och restaurang-

  499. -under samma tak.
    Där är finskan mycket närvarande.

  500. Där hör man mer finska än svenska.

  501. Även restaurangen besöks
    av många finländare.

  502. Om ni besöker Pello
    ska ni gå dit.

  503. Finska språket och kulturen
    är levande där.

  504. Den syns i inredningen
    och särskilt i förskolan.

  505. Där är barn och äldre
    naturligt tillsammans.

  506. Där arbetar språk- och kultur-
    inspireraren Marianne, som är där.

  507. Marianne arbetar där nu.

  508. Mariannes uppgift är att skapa
    förutsättningar för samarbetet.

  509. Sedan börjar det fungera.
    Det hänger inte längre på en person.

  510. All verksamhet borde vara sådan
    att den börjar flyta på.

  511. Folk får det ingjutet i sig
    att det här är ju...

  512. "Det här är en bra grej."
    Därför är identitetsfrågan viktig.

  513. Om man hela tiden fokuserar
    bara på språket...

  514. Också unga börjar tänka på sin
    identitet och kulturbakgrund.

  515. Då väcks intresset även för språket.

  516. Det är viktigt.

  517. De har mycket besökare. Eller hur?

  518. Det är...

  519. Förr inhyste huset Pello språk- och
    kulturskola, som hade gäster.

  520. Nu detta. Barn och äldre
    brukar inte vara under samma tak.

  521. Nu har de många besökare. Det har
    skrivits mycket om det i medierna.

  522. Detta är i själva verket
    sista bilden.

  523. Barn frågades varför det är bra att
    kunna finska och tornedalsfinska.

  524. De svarade på följande sätt.

  525. "Det är bra att kunna
    om någon i släkten är finsk-

  526. och man vill säga något viktigt."

  527. "Om man fast sjunger på finska.
    Det är dessutom roligt."

  528. "Jag går på finsklektioner."

  529. "Det är bra att kunna finska-

  530. -om man till exempel tänker spela
    ishockey i FM-ligan."

  531. Barnen har ofta något praktiskt mål.

  532. Om det inte härrör från föräldrarna.

  533. "Det är en rikedom
    och man får fler vänner."

  534. "Det är bra för då kan man prata
    med så många."

  535. "Jag lär mig finska varje dag
    för min farfar talar finska."

  536. "Vi bor så nära Finland."

  537. "Så många talar finska.
    Det är kul att kunna själv."

  538. Nästa berättar om finskans och
    tornedalfinskans likhet.

  539. "Om någon frågar på finska,
    kan man svara på tornedalsfinska."

  540. "Man får vara med på tv."

  541. "Det är tufft att kunna
    tornedalsfinska," sa någon.

  542. Jag måste nämna något
    gällande tv-grejen.

  543. Medierna har gjort mycket för
    tornedalsfinskan och finskan.

  544. Jag vet inte om det syns här i söder.
    I norr syns det i varje fall.

  545. Det är ofta man söker barn-

  546. för något program eller dylikt.
    Till vår kommun kommer de ofta.

  547. Vi har familjer där finska, svenska
    och tornedalsfinska är hemspråk.

  548. Det är mycket vanligt. Så har vi,
    och vi är inte speciella.

  549. Det finns en massa andra.

  550. Man söker barn till
    olika program.

  551. Jag har också gjort radio för barn.
    Jag minns när jag gjorde det...

  552. Jag vet inte om de längre är lika
    spännande, för det är rätt vanligt.

  553. Jag minns när jag gick till en klass
    för att söka barn.

  554. Alla ropade: "Ta mig!"

  555. Det var hemskt att bara kunna ta
    barn som kunde språket.

  556. Barnen skulle tala flytande.

  557. Jag kände mig som ett monster.

  558. Barnen klagade att det alltid
    var samma barn som fick delta.

  559. "Han/hon är filmstjärna."

  560. Jag vet inte hur det är numera,
    då jag inte själv gör program.

  561. Om de fortfarande är ivriga,
    när programmen är så många.

  562. Serier och filmer
    har dubbats mycket.

  563. De som talar tornedalsfinska
    kommer ofta från oss.

  564. De finskspråkiga kommer säkert
    söderifrån.

  565. De unga har fått göra
    alla slags grejer.

  566. De har flugit till Stockholm
    för att göra något program.

  567. De unga märker att de får göra
    roliga saker.

  568. Dörrar öppnas. Utan finskan
    hade de inte fått göra dem.

  569. Annars hade de inte fått chansen.
    Det har många sagt.

  570. De stärker deras självkänsla
    och självförtroende.

  571. Många kan även välja
    en karriär av den typen.

  572. Så...

  573. Man kan säga att kunna finska
    är eftersträvansvärt.

  574. Det var min sista bild.

  575. Nu om ni har...

  576. Tack.

  577. Översättning:
    www.btiistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli
Ämnesord:
Finska språket, Meänkieli, Språkvetenskap, Sverigefinska, Övertorneå
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Litterära plagiat

Hur mycket får en författare eller skribent låna från andra inom ramen för konstnärlig frihet? Universitetslektor Outi Oja talar om litterära plagiat: hur författare genom tiderna har lånat ord och handlingar av andra konstnärer samt plagierat och stulit deras identitet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språken i det självständiga Finland

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.