Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019 : Språkrådets finska språkrådgivningDela
  1. Vad är det man frågar oss?

  2. Främst översättningsmotsvarigheter
    från svenska till finska-

  3. -men i någon mån
    även från finska till svenska.

  4. Jag är alltså Tarja Larsson.

  5. Jag är språkvårdare i finska
    i Språkrådet-

  6. -om någon inte känner mig. Detta är
    min f.d. kollega, Henna Leskelä-

  7. -som jobbar med samma uppgifter-

  8. -på Institutet för
    de inhemska språken i Finland.

  9. Henna och jag ska berätta
    om en kartläggning av rådgivningen-

  10. -som vi har gjort på Språkrådet.

  11. Först berättar jag lite om
    kartläggningens bakgrund-

  12. -och om ett par tidigare
    undersökningar inom samma ämne.

  13. Därefter berättar Henna
    om denna nya kartläggning-

  14. -för hon har gått igenom materialet-

  15. -och sammanställt kartläggningen.

  16. Till slut har vi en liten
    sammanfattning och tid för frågor-

  17. -om sådana råkar finnas.

  18. Till en början ska jag berätta-

  19. -vad det var vi ville utreda.

  20. För det första omfattar
    kartläggningen tre år.

  21. De två första åren är rätt viktiga
    i Språkrådets historia.

  22. 2007 var första hela året-

  23. -efter att finska språkvården flyttade
    till Språkrådet.

  24. Sverigefinska språknämnden
    avskaffades 2006-

  25. -och språkvården övertogs
    av en statlig myndighet.

  26. 2010 är ett viktigt år av en orsak
    som ni många känner till-

  27. -nämligen att då fick Sverige en lag-

  28. -om nationella minoriteter
    och minoritetspråk.

  29. 2017 valdes därför att vi ville se-

  30. -om en utveckling har tagit plats-

  31. -och hurdan utveckling som skett
    inom loppet av tio år.

  32. Vad ville vi då utreda
    med denna undersökning?

  33. Vem är det som kontaktar Språkrådet
    och finska språkrådgivningen?

  34. Hur många och hurdana frågor
    får Språkrådet?

  35. Och sedan det som jag redan nämnde.

  36. Har situationen ändrats på tio år?

  37. Lite kortfattat
    om språkvårdens historia.

  38. Här är främst årtal.

  39. Termen "språkvård" har
    varit i användning i Finland-

  40. -som begrepp inom språkstyrning
    redan från slutet av 1950-talet.

  41. Men de normer som definierar finskan-

  42. -har fått nästan sin nuvarande
    form redan på 1800-talet.

  43. En viktig person i språkvårdens
    historia är E. N. Setälä-

  44. -vars grammatik var i bruk
    i skolorna från 1800-talets slut-

  45. -till åtminstone 1900-talets hälft.

  46. Några av er
    har säkert använt dem i skolan.

  47. I slutet av 1800-talet överfördes
    fastställandet av normer-

  48. -till kollektiva organ.

  49. Finska litteratursällskapet
    grundades år 1831.

  50. Under det verkade flera
    språknormerande förbund.

  51. År 1928 grundades
    SKS:s språkkommitté-

  52. -och Finska språkbyrån-

  53. -under SKS år 1945.

  54. Språkbyrån flyttades
    till Finlands Akademi år 1949.

  55. Och 1970 blev den humanistiska
    kommissionens språkbyrå-

  56. -på Institutionen för nufinska.

  57. Focis, numera
    Institutet för de inhemska språken-

  58. -inrättades 1976.
    Då flyttades språkvården dit.

  59. I forskningscentalen gjordes
    en organisationsreform 1994.

  60. Då flyttades alla språkvårdens
    uppgifter-

  61. -till forskningscentralens
    språkvårdsavdelning-

  62. -som fick namnet Språkbyrån.

  63. Namnet förkortade år 2012 till
    Institutet för de inhemska språken.

  64. Jag ska tala kort även om finska
    språkvården i Sverige.

  65. Många vet säkert att mycket folk
    från Finland flyttade hit-

  66. -efter andra världskriget,
    och särskilt på 1960- och 70-talet.

  67. Många invandrares svenskkunskaper
    var dock svaga.

  68. De kom hit främst
    för att arbeta inom industrin-

  69. -för Sveriges levnadsstandard
    och industri växte-

  70. -och folk från Finland kom hit
    i hopp om bättre levnadsstandard.

  71. Deras svenskkunskaper var ofta svaga.

  72. Det behövdes tolkar och översättare.

  73. Dessa översättare och tolkar
    konstaterade rätt snabbt-

  74. -att de behövde hjälp-

  75. -med att översätta termer som
    beskriver det svenska samhället.

  76. Trots att det finska och svenska
    samhället är i stort lika-

  77. -finns det fenomen i båda länderna
    som inte finns i det andra.

  78. Till exempel
    Försäkringskassan här i Sverige-

  79. -måste översättas till finska.
    Den finns inte i Finland.

  80. Och "landsting" är bekant.
    Nu finns de ju inte snart här heller-

  81. -men då förr fanns de.

  82. Säkert kommer "landsting" som
    begrepp att leva vidare ännu en tid.

  83. Detta behov
    av en sverigefinsk terminologi-

  84. -konstaterades även
    på tolk- och översättarkurser-

  85. -som ordnades av migrationsverket
    och Stockholms universitet.

  86. Det ledde till att man i Saltsjöbaden-

  87. -vid ett svensk-finskt
    översättarseminarium hösten 1974-

  88. -började diskutera behovet av
    en terminologicentral.

  89. På Hanaholmen ordnades följande år-

  90. -ett seminarium som stöddes av
    en finsk-svensk kulturfond-

  91. -och där grundade man en arbetsgrupp-

  92. -som skulle förbereda inrättandet
    av en sverigefinsk språknämnd.

  93. Språknämnden kunde inrättas
    25 augusti 1975-

  94. -men verksamheten inleddes
    först därpå följande år.

  95. Först behövdes medel av
    Sveriges och Finlands regeringar.

  96. Några ord om Svenskfinska
    språknämndens verksamhet.

  97. Uppgiften var att vårda och utveckla
    finskan som används i Sverige.

  98. Redan från början var rättesnöret-

  99. -att här i Sverige inte
    ska finnas någon egen finska-

  100. -utan man ville behålla finskan
    som används i Sverige-

  101. -så lika som möjligt
    med finskan som används i Finland.

  102. Skillnaderna fanns främst i ordförrådet.

  103. Det behövdes finska motsvarigheter-

  104. -till termer som beskriver
    det svenska samhället.

  105. Sverigefinska språknämnden
    gjorde från början nära samarbete-

  106. -med Institutet för de inhemska språken-

  107. -och också med Sveriges språknämnd.

  108. Största delen av sin verksamhetstid
    fanns Sverigefinska språknämnden-

  109. -i samma utrymmen
    som Sveriges språknämnd.

  110. Arbetet med termer har från
    början intagit en viktig plats.

  111. Trots att Sverigefinska språknämnden-

  112. -inte hade några vidare medel
    kunde den ändå rätt fort-

  113. -börja utarbeta
    dessa tre viktiga ordlistor-

  114. -som beskriver tre viktiga delar
    av samhället:

  115. skolordlistan, arbetsmarknadsordlistan
    och socialbranschens ordlista.

  116. Skol- och socialbranschens
    ordlistor har uppdaterats.

  117. Arbetsmarknadsordlistan inte än.

  118. Även många mindre ordlistor
    publicerades i bl.a. Kieliviesti-

  119. -som är en tidning
    som introducerades 1980.

  120. Språkvårdsseminarier har ordnats
    fr.o.m. 1980-talets början.

  121. Nuförtiden kallar vi dem
    språkseminarier.

  122. Här på Finlandsinstitutet i Stockholm-

  123. -har de ordnats sedan år 2006.

  124. Ännu några ord om Språkrådet.

  125. Sverige fick ju fem officiella
    minoritetsspråk år 2000.

  126. De var alltså till en början
    officiella minoritetsspråk.

  127. Numera är de nationella minoritetsspråk.

  128. Samma år grundades
    fem förvaltningskommuner-

  129. -som hörde till det
    finska förvaltningsområdet.

  130. 2002 kom ett betänkande
    som hette "Mål i mun"-

  131. -och som framförde att språkvården
    skulle bli statlig myndighetsverksamhet.

  132. År 2006 inrättades Institutet
    för språk och folkminnen-

  133. -och Språkrådet-

  134. -dit även Sverigefinska språknämndens
    verksamhet övergick.

  135. I Språknämnden finns ju förutom
    språkvårdare i finska även-

  136. -svenska språkvården på viktigaste
    plats och som största arbetsområde.

  137. Men även de andra minoritetsspråken
    är representerade.

  138. Finska, tornedalsfinska, romani,
    jiddisch, samiska-

  139. -som också är ett nationellt
    minoritetsspråk.

  140. Dess språkvård sköts av Sametinget.

  141. Dessutom har vi språkvårdare
    i svenskt teckenspråk.

  142. Sedan lite om de tidigare
    undersökningarna.

  143. Den första gjordes 1984 - 85.

  144. Den gjordes av
    Nordiska språksekretariatet.

  145. Följande undersökning gjordes av
    Svenskfinska språknämndens-

  146. -dåvarande chef Paula Ehrnebo,
    år 2002.

  147. Paula granskade dessa sex år
    i sin undersökning.

  148. Jag berättar lite om hennes resultat
    så ni kan jämföra med de nya.

  149. Vi tar först undersökningen av
    Nordiska språksekretariatet.

  150. I detta samband måste jag nämna
    att dessa resultat-

  151. -gäller endast
    Svenskfinska språknämnden.

  152. I undersökningen deltog ju
    Norges och Danmarks språkråd.

  153. Nej, Danmark var språknämnd.
    Norges språkråd-

  154. -Sveriges språknämnd,
    Sverigefinska språknämnden-

  155. -samt Focis Språkbyrå-

  156. -som ansvarade för finskan och
    Svenska språkbyrån för svenskan.

  157. Resultaten varierade markant
    mellan de olika språkråden.

  158. Här diskuterar vi bara dem-

  159. -som berör
    Sverigefinska språknämnden.

  160. I Nordiska språksekretariatets
    undersökning-

  161. -undersöktes
    nämndernas telefonrådgivning-

  162. -för då fanns det ingen e-post.

  163. Man ville utreda vart
    språkrådgivningen leder-

  164. -och om rekommendationerna
    används.

  165. Till dem som ringde till
    dessa rådgivningar-

  166. -ställdes dessa femton frågor.
    Man ville utreda folks bakgrund.

  167. Kön, ålder, modersmål,
    yrke, arbetsplats.

  168. Förstås vad de frågade,
    vad som svarades dem-

  169. -om de godkände svaret och om frågan
    ställdes privat eller p.g.a. yrke.

  170. Det fanns många olika frågor.
    Frågorna ställdes till 500 personer.

  171. Till 250 under båda perioderna.

  172. Perioderna var
    december 1984 och januari 1985-

  173. -samt mars-april 1985.

  174. Vad framgick då gällande
    Svenskfinska språknämnden?

  175. Av frågeställarna var 27 % översättare
    medan sekreterare, kontorister-

  176. -chefer, tjänsteman, journalister och
    informatörer var rätt jämt fördelade.

  177. De flesta arbetade inom
    offentlig förvaltning, t.o.m. 35 %-

  178. -eller på mediaförlag
    eller som freelance.

  179. T.o.m. 90 av frågorna
    ställdes p.g.a. arbete.

  180. Och 86 % gällde
    översättningsekvivalenter.

  181. Majoriteten av frågeställarna
    var kvinnor, 79 %-

  182. och största delen var
    i 36- till 50-årsåldern.

  183. Frågornas totala antal var 500,
    eller i själva verket 501-

  184. -medan frågeställarna var 232,
    alltså ställde många flera frågor.

  185. Sedan om Paula Ehrnebos
    undersökning.

  186. Paula kartlade
    åren 1980, 1984, 1988, 1992 och 2000-

  187. -och indelade frågorna på följande sätt:

  188. Term: svenska - finska,
    term: finska - svenska-

  189. -förkortningar, namn, fraseologi,
    synonymer, betydelse, etymologi-

  190. -böjning, rättstavning, uttal,
    stil, syntax, andra språk m.m.

  191. Vi har i ganska stor utsträckning
    hållit oss till Paulas indelning.

  192. Vi har haft den som grund
    i vår nya utredning.

  193. Vad fick Paula då reda på?

  194. Antalet frågor varierade
    rätt mycket under åren.

  195. År 1980 ställdes t.o.m. 2 324 frågor.

  196. Sedan sjönk antalet för att
    på nytt stiga till år 2000.

  197. Paula förmodade att variationen
    berodde på-

  198. -bl.a. publiceringsdatum
    för Svenskfinska språknämndens-

  199. -olika publikationer.

  200. T.ex. tidningen Kieliviesti
    lanserades år 1980.

  201. Under de tio första åren publicerade
    tidningen många ordlistor.

  202. Dessutom de tre stora ordlistorna
    som jag redan nämnde:

  203. skol-, arbetsmarknads-
    och socialbranschens ordlistor.

  204. De kom också ut under samma period.

  205. Paula antog att om termerna
    fanns att hitta i ordlistorna-

  206. -behövde man inte längre ringa
    och fråga Språknämnden.

  207. Man måste också nämna
    den i Finland publicerade-

  208. -Stora svensk-finska ordboken
    som SKS gav ut åren 1982-1987-

  209. -som också torde ha påverkat
    frågemängden.

  210. Det att frågemängden ökade
    år 2000 torde bero på det-

  211. -att då fick Sverige
    dessa fem officiella minoritetsspråk.

  212. Vad var det som frågades då?

  213. Överlägset mest frågades ord och
    termers översättningsmotsvarigheter.

  214. Ni ser att deras andel var 80-92 %.

  215. De var frågor
    som språkanvändarna tampades med.

  216. De andra frågornas andel fördelades
    rätt jämt mellan 0,3-7 %.

  217. De andra frågorna utgjorde
    en mycket liten andel.

  218. Nu ska jag ge ordet till Henna-

  219. -som berättar om vår nuvarande,
    nya undersökning.

  220. Jag är alltså inte här
    bara som mentalt stöd-

  221. -fast det också, båda ömsesidigt.

  222. Här är ännu en genomgång
    av vår kartläggning.

  223. Åren 2007, 2010 och 2017.

  224. Vi undersökte vem som frågar vad
    och hur mycket-

  225. -och hur det har ändrats på tio år.

  226. I kartläggningens första fas-

  227. -räknades frågornas och
    frågeställarnas månatliga antal.

  228. Frågeställarna räknades med
    bara en gång i månaden.

  229. Språkrådet har stamkunder-

  230. -som kan ta kontakt en gång i veckan-

  231. -men de räknades med
    bara en gång i månaden.

  232. Även kön beaktades.

  233. Det bestämdes om möjligt
    på basis av förnamnet.

  234. P.g.a. tekniska orsaker
    inkluderades i kartläggningen-

  235. -endast frågor som sparats
    i rådgivningens e-post.

  236. Frågorna per telefon var många
    ännu åren 2007 och 2010-

  237. -men de förblev i hög grad
    utanför denna utredning.

  238. Här kan man se i hurdana roller
    frågeställarna grupperades.

  239. Vi har nio olika grupper.
    Här ser ni vilka de är.

  240. Annars är de väl rätt tydliga,
    men i grupp 7-

  241. "övriga arbetstagare
    eller yrkesutövare"-

  242. -är bl.a. folk som jobbar i föreningar.

  243. I praktiken var 8, "privatperson"
    och 9, "vet inte" svåra att åtskilja-

  244. -för ingen skriver ju i ett meddelande
    "jag frågar detta som privatperson".

  245. Men om det t.ex. stod att
    "jag frågar i min mammas ställe"-

  246. -så räknades det som privatperson.

  247. Arbetsbakgrunden måste komma
    tydligt fram i meddelandet.

  248. "Jag ska tolka" eller att frågan
    kom från arbetsplatsen e-post.

  249. Ja.

  250. Frågorna grupperades i nio kategorier-

  251. -rätt långt
    enligt Paula Ehrnebos indelning.

  252. Dessa är säkert också
    till största delen klara-

  253. -förutom kategorin h,
    finska och finskhet.

  254. Den innehåller frågor om hur det är
    att ha finsk bakgrund i Sverige-

  255. -eller hurdana drag det finska språket
    har. Sådana frågor.

  256. I kategorin "annat" har räknats-

  257. t.ex. språkseminarier, ordlistor,
    prenumerationer av Kieliviesti-

  258. -eller andra frågor gällande
    Språkrådets tjänster.

  259. Här är först antalet frågeställare.

  260. Här är nu de som i kartläggningen
    har undersökts-

  261. -för det är de frågor
    som sparats i e-posten.

  262. Språknämndens officiella statistik
    visar på andra siffror.

  263. År 2007 hade Språkrådet
    enligt statistiken-

  264. -465 frågeställare,
    samtalen inberäknade.

  265. Så dessa 78 avviker rätt mycket.

  266. De beror på att en så stor del
    av frågorna ställdes per telefon.

  267. 2010 var den officiella statistiken 392.

  268. Från 2007 finns inte data
    gällande frågeställarnas antal-

  269. -utan bara om antalet frågor.

  270. Tendensen är att frågorna
    och kontakten minskar-

  271. men antalen stiger när vi närmar oss
    nutiden. Det beror-

  272. -att frågorna per e-post är numera fler.

  273. Liksom i de tidigare undersökningarna
    framgick det också i vår-

  274. -att en klar majoritet av
    frågeställarna är kvinnor-

  275. -vilket kan bero på att vissa
    yrkesgrupper tar mest kontakt.

  276. Och det är förstås naturligt
    att frågorna är färre på sommaren.

  277. Här är en Topp tre
    på frågeställarnas roller.

  278. Som ni ser år 2007 och 2010-

  279. -har översättare och tolkar
    utgjort den största gruppen-

  280. -och år 2017 den näst största gruppen.

  281. En ny tendens är att år 2017-

  282. -har kommunarbetare i
    förvaltningsområden stigit-

  283. -till tredje största grupp.

  284. Man kan se att alla år har det
    funnits rätt många frågeställare-

  285. -vars yrkesroll förblev oklar.

  286. Det beror på att detta inte är
    en enkätundersökning-

  287. -utan vi har använt det material
    som vi har haft.

  288. Journalister var fjärde största
    gruppen under alla tre år.

  289. Antalet är alltså konstant.

  290. Vi gör en liten sammanfattning
    om rollerna.

  291. Översättare och tolkar
    finns beständigt bland kunderna.

  292. Om man jämför med utredningen
    på 80-talet-

  293. -i vilken 27 % av kunderna
    var översättare.

  294. Alltså största gruppen,
    liksom även denna gång.

  295. Och antalet journalister och arbetare
    i förvaltningsområden och landsting-

  296. -är allt större. Särskilt om man
    jämför med år 2007-

  297. -för då kom ingen frågeställare
    från förvaltningsområdena.

  298. Nu utgör de redan nästan 20 %.

  299. Ett annat framträdande drag är
    att lärare och studenter-

  300. -utgjorde båda bara 3 % av
    frågeställarna, vilket är intressant-

  301. -för skolvärlden är-

  302. -en av Institutet för språk
    och folkminnens målgrupper.

  303. Det är en sak som kan begrundas
    i framtiden.

  304. Så har vi en sammanfattning
    över dessa tre år.

  305. Här är hela materialet med.

  306. 29 % av frågeställarna var
    översättare eller tolkar.

  307. Den näststörsta gruppen är "vet inte"-

  308. -för allas yrkesmässiga bakgrund
    framgick inte.

  309. Den tredje största gruppen
    är journalister.

  310. Och rätt få studenter, lärare,
    privatpersoner.

  311. Då går vi till det mest intressanta
    alltså vad frågas och i vilken mån.

  312. Här är Språkrådets officiella statistik-

  313. -som jag redan nämnde
    i samband med frågeställarna.

  314. Här ser man tydligt hur antalet frågor-

  315. -har sjunkit mycket under tio år.

  316. Vi hoppas förstås att det
    främst beror på-

  317. -att folk numera hittar hjälp på nätet
    och att där finns tjänster-

  318. -och att det vore den främsta orsaken.

  319. Å andra sidan har antalet frågor
    per e-post vuxit mycket på tio år.

  320. År 2007 ställdes bara 7 % av frågorna
    per e-post-

  321. -medan de år 2010 utgjorde 26 %
    och för två år sedan redan 76 %.

  322. Från 7 procent till 76 procent.
    Det är en kraftig ökning.

  323. Det syns förstås i följande siffror.

  324. Detta är vad vi i denna utredning
    har studerat.

  325. Dessa har alltså kommit per e-post-

  326. -och i föregående var också
    telefonfrågorna inkluderade.

  327. Här växer antalet frågor.

  328. Detta är antalet enskilda frågor.

  329. Liksom Tarja sa har frågeställarna
    ofta mer än en fråga.

  330. Vi tittade även på meddelandespråket-

  331. -och största delen var på finska
    och resten på svenska.

  332. Det kom inga frågor på t.ex. engelska.

  333. Här är motsvarande topp tre
    gällande frågornas ämnesområde.

  334. Här ser ni att översättningsfrågorna
    från svenska till finska-

  335. -har under alla år utgjort
    över hälften av frågorna.

  336. Också frågorna i motsatt riktning
    från finska till svenska-

  337. -har varit många förutom 2017
    då det endast utgjorde 3 %.

  338. 2007 var annat-kategorin rätt stor.

  339. Det beror på att då fanns inte
    tjänsterna i samma mån på nätet-

  340. -och informationen var inte heller
    lika bra som numera.

  341. Folk ställde många praktiska frågor-

  342. -som numera är i minoritet, men visst
    får sådana också ställas.

  343. År 2010 skedde en sådan förändring
    att rättstavning eller grammatik-

  344. kom att höra till de tre mest
    frekventa frågegrupperna.

  345. De var där även 2017-

  346. när språkpolitiska frågor dök upp
    som nyhet.

  347. Här har en fråga kunnat kategoriseras-

  348. -i flera kategorier d.v.s. ämnesområden.

  349. Sammanfattningsvis är översättningar
    från svenska till finska-

  350. -och översättningsfrågor överlag
    fortfarande aktuella.

  351. I Nordiska språksekretariatets
    undersökning, som Tarja presenterade-

  352. -och i Ehrnebos undersökningar
    var 80-92 % översättningsfrågor.

  353. Även nu, om man adderar
    åt båda hållen, utgör de cirka 70 %.

  354. Det är vad de flesta frågorna gäller.

  355. Sedan hade vi rättstavningsfrågor
    och språkpolitiska frågor-

  356. -vars antal har stigit.

  357. Här är de i en motsvarande figur.

  358. Räknar man ihop översättningarna
    svenska - finska och finska -svenska-

  359. är de sammanlagt 68 %.

  360. Rättstavning och grammatik 8 %.

  361. Och annat är 9 %
    särskilt p.g.a. de tidigare åren-

  362. -då det funnits mer praktiska frågor.

  363. Här ses även namn
    som utgjort 5 % av frågorna.

  364. Sedan tog vi ett par exempel-

  365. -på hurdana dessa frågor i praktiken är.

  366. Man kan se
    i t.ex. översättningsfrågorna-

  367. -hur olika ämnesområden
    frågorna berör.

  368. Vi har förvaltningsterminologi,
    medicin, religion och juridik.

  369. Om översättningsmotsvarigheter,
    två första från svenska till finska-

  370. -och de två andra
    från finska till svenska.

  371. Jag har även svaren på dessa
    om någon blir nyfiken.

  372. Den första lyder så här:

  373. "Vad kan verksamhetskoordinator
    tänkas vara på finska?"

  374. Språkrådets rekommendation är
    "toimintakoordinaattori".

  375. Sedan en fråga om medicin:
    "Jag skulle vilja veta-

  376. om termen cvk, central venkateter,
    har en finsk motsvarighet?"

  377. "Man hör denna term ofta i samband
    med blodprover."

  378. Ordet är "keskuslaskimokatetri",
    och förkortningen är "klk".

  379. Sedan åt andra hållet alltså
    från finska till svenska.

  380. "Svenska ord för
    väckelserörelserna-

  381. -herännäisyys och rukoilevaisuus."

  382. Råden som frågeställaren fått-

  383. -är för "herännäisyys" pietetisk
    väckelse eller väckelserörelse-

  384. och i Finland pietism.

  385. Och "rukoilevaisuus"
    är i Finland bedjarrörelsen.

  386. Sedan hade vi juridiktermen
    "oikeusturva". Hur ska den översättas?

  387. Den var helt enkelt rättsäkerhet.

  388. Jag måste säga att alla frågor
    inte är lika entydiga-

  389. -utan jag plockade med just dessa-

  390. -för att de är lätta
    att behandla nu idag.

  391. Sedan ännu ett par till.

  392. Jag sa att en del frågor
    räknas till flera kategorier.

  393. Här är exempel. De som är i
    rättstavning och grammatik-

  394. behandlar ju också namn, så de finns
    med också i namnkategorin.

  395. Här är några från rättstavning
    och grammatik -kategorin.

  396. Varför sägs "till Thailand” på finska
    ”Thaimaaseen", inte "Thaimaahan"?

  397. I standardfinska rekommenderas ju
    "Thaimaahan" fortfarande-

  398. -fast man hör ofta
    "Thaimaaseen".

  399. Jag måste säga att mitt öra
    har lite börjat vänja sig vid det.

  400. Men det är fortfarande
    mycket talspråkligt.

  401. Sedan frågas om böjningen av
    namnet "Linköping".

  402. "Vilken form är rätt?" Jag ska inte
    försöka uttala dessa olika skrivsätt.

  403. Men av dem är den första, dvs.
    "Linköpingiin" den som rekommenderas.

  404. Man lägger bara till bindevokalen "i"
    efter "Linköping".

  405. Man behöver inte göra något
    åt sista bokstaven "g".

  406. Om namn frågas också
    rätt mycket-

  407. -liksom de två föregående hade att göra
    med namn. Sedan har vi följande:

  408. "Vad heter Institutet för språk
    och folkminnen på finska?"

  409. "Kielen ja kansanperinteen
    tutkimuslaitos"-

  410. -som ni säkert under dagens lopp
    har hört.

  411. Och sedan en lite mer invecklad fråga.

  412. "Finns det någon rekommendation
    hur svenska ortsnamn ska skrivas?"

  413. Stockholm är Tukholma, men hur är det
    med mindre kända ortsnamn?"

  414. Vissa namn, liksom
    Stockholm, Umeå, Luleå-

  415. -har ett etablerat, traditionellt finskt
    namn, men numera är tendensen den-

  416. -att man åtminstone inte ska skapa
    nya förfinskade ortsnamn.

  417. Det är förstås en annan sak vad folk
    använder i sin privata kommunikation.

  418. Gränstrakternas frågor är
    kanske lite annorlunda.

  419. Det var det om vår
    rådgivningskartläggning.

  420. Ännu en liten sammanfattning.

  421. Såsom vi nämnde har antalet frågor-

  422. -minskat avsevärt
    sedan senaste kartläggning.

  423. Vi antar att orsaken är den
    att det finns mycket material på nätet-

  424. -som språkbrukare numera kan utnyttja.

  425. Frågorna behöver inte
    nödvändigtvis ställas till oss.

  426. T.ex. Institutet för språk
    och folkminnens sidor-

  427. -innehåller rikligt med fritt
    tillgängliga ordlistor.

  428. Vi har en svarsbank
    där man kan se-

  429. -hurdana frågor vi har fått tidigare.

  430. Där finns svar. Också Institutet
    för de inhemska språken har sidor-

  431. -med mycket nyttigt material.

  432. Antalet frågor per e-post-

  433. -har alltså vuxit märkbart
    under dessa tre år.

  434. Det beror på att e-posten
    blivit vanligare-

  435. -och våra kunder som kontaktar
    rådgivningen-

  436. -har tillägnat sig
    denna nya teknik i rätt hög grad-

  437. -för frågornas antal har stigit
    från 7 procent till 76 procent.

  438. Mest frågor kommer från
    översättare och tolkar-

  439. -men även från journalister
    och från förvaltningsområden-

  440. -har vi på sistone fått allt mer frågor.

  441. Och, som vi nämnde,
    rätt få frågor från skolvärlden.

  442. Vad handlar frågorna om då?
    Främst översättningsmotsvarigheter-

  443. oftast från svenska till finska,
    men även från finska till svenska.

  444. Och ändå inte lika mycket
    som i de tidigare kartläggningarna.

  445. Vårt medeltal under dessa tre år
    var 68 %-

  446. -men tidigare var det kring 80-90 %.

  447. Det har sjunkit, men å andra sidan
    har rättstavning och grammatik-

  448. -sysselsatt frågeställarnas tankar
    något mer än tidigare.

  449. Vad det kan bero på vet man inte.

  450. Också antalet språkpolitiska frågor
    har vuxit.

  451. Det beror säkert på lagen-

  452. -om nationella minoriteter
    och minoritetsspråk.

  453. Den stramades ju åt i början av året.

  454. Vi kan anta
    att vi kommer att få fler frågor om det.

  455. Vi har också skrivit en rapport. Vi ska
    publicera den när den är helt klar-

  456. -då kommer den ut på vår nätsida.

  457. Om någon är intresserad av
    att läsa mer om saken-

  458. -kan man där bekanta sig mer
    djupgående med vår kartläggning.

  459. Det kommer också att komma
    en svenskspråkig version.

  460. Det kommer en svenskspråkig
    sammanfattning i framtiden.

  461. Den första versionen publiceras
    på finska.

  462. Vi vill tacka för intresset
    och påminna om-

  463. att Språkrådet mottar gärna frågor-
    även i framtiden.

  464. Man kan ringa oss
    måndag till fredag 9-12.

  465. Per e-post kan man alltid skicka frågor.

  466. Vi svarar gärna på alla frågor
    rörande det finska språket.

  467. Tack.

  468. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkrådets finska språkrådgivning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkbruk, Språkforskning, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Litterära plagiat

Hur mycket får en författare eller skribent låna från andra inom ramen för konstnärlig frihet? Universitetslektor Outi Oja talar om litterära plagiat: hur författare genom tiderna har lånat ord och handlingar av andra konstnärer samt plagierat och stulit deras identitet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språken i det självständiga Finland

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Språkteknologi i vardagen

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.