Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019 : Tvåspråkig undervisning i SverigeDela
  1. Utan planmässig undervisning
    försvagas minoritetsspråket.

  2. Forskning visar
    att det är skadligt på många sätt.

  3. Jag vill tacka Språkrådet för inbjudan.

  4. Det är trevligt att få presentera
    min undersökning här.

  5. Jag heter Annaliina Gynne.

  6. Jag är universitetslektor
    i Mälardalens högskola.

  7. Min presentation handlar om
    transpråkandet och kulturen-

  8. -som en del av vardagen-

  9. -i en tvåspråkig inlärningsmiljö
    och delvis också utanför.

  10. Presentationen grundar sig
    på material ur min avhandling.

  11. En del av materialet har publicerats.

  12. Största delen har samlats in år 2011.

  13. Det är en cliffhanger
    som ni kan tänka på-

  14. -när ni vet
    hurdana personer det är fråga om.

  15. Det jag kommer att prata om nu-

  16. -har att göra med elevernas och
    lärarnas språk- och kulturideologier-

  17. -och även med språkpolitik.

  18. Jag menar inte endast lagstiftning
    och formell politik.

  19. Jag ser snarare språkpolitik som
    processer, som man förhandlar om-

  20. -och som verkställs
    och även ifrågasätts-

  21. -i fostran och i ungdomarnas vardag.

  22. Följande information är säkert bekant.
    Tarja tog upp det tidigare.

  23. Jag börjar med att beskriva
    forskningens samhälleliga kontext.

  24. Man kan beakta den när man betraktar
    klassens interna kommunikation.

  25. Eftersom det är bekant
    går jag alldeles kort igenom det.

  26. I Sverige finns
    fem nationella minoriteter sen år 2000:

  27. Judar, romer, samer, tornedalingar
    och sverigefinnar.

  28. Sverigefinnarna utgör
    den största gruppen.

  29. Det finns 450 000-700 000 sverigefinnar
    av vilka 175 000-250 000 pratar finska.

  30. Sverigefinnarnas ställning har påverkats
    av många ändringar i lagstiftningen.

  31. De har också påverkat
    undervisningen i finska.

  32. Med lagen on nationella minoriteter
    och minoritetsspråk från år 2010-

  33. -vill man se till att barn och unga
    som hör till nationella minoriteter-

  34. -har bättre rätt
    att få undervisning i modersmålet.

  35. Med olika skollagar vill man också
    främja barnens rättigheter-

  36. -att studera minoritetsspråket
    som modersmål-

  37. -i grundskolan och gymnasiet
    fast barnet inte kan det från tidigare.

  38. Lagstiftningen har verkställts på olika
    sätt beroende på kommunen.

  39. Det vet ni säkert mycket om.

  40. Finskspråkig utbildning i Sverige
    har beskrivits som splittrad-

  41. -om man jämför den
    med svenskspråkig utbildning i Finland.

  42. Den är mer enhetlig.

  43. Sverigefinska barn har rätt att använda
    och utveckla sitt språk-

  44. -samt sin egen kultur i utbildningen.

  45. I grundskolan är denna rättighet
    begränsad i praktiken-

  46. -vad gäller modersmålsundervisningen
    i kommunala skolor.

  47. Undervisningen är inte tillräcklig.

  48. Detta har konstaterats i Sisuradios
    undersökning och av Europarådet-

  49. -samt av myndigheten
    som övervakar att konventionen följs-

  50. -och även forskare i minoritetspolitik
    som till exempel Jarmo Lainio.

  51. Finskundervisningen koncentreras
    nuförtiden till Stockholmsområdet.

  52. Där finns fem friskolor och några finska
    klasser med sammanlagt 900 elever.

  53. Siffran är från år 2018.

  54. Det har varit möjligt
    att starta friskolor sedan 1990-talet-

  55. -och de har en viktig roll i bevarandet
    av finskundervisningen-

  56. -och stödandet
    av en funktionell tvåspråkighet.

  57. Friskolorna fungerar utanför
    av det offentliga skolväsendet-

  58. -men de har rätt till kommunal skolpeng.

  59. De följer den svenska läroplanen
    och skollagstiftningen.

  60. Enligt lagen måste hälften
    av undervisningen ordnas på svenska.

  61. Svenskans andel måste stiga när eleven
    kommer till de högre klasserna.

  62. Vad gäller läroplanen...

  63. Så här står det
    i den svenska skolans läroplan Lgr11-

  64. -om målen för undervisningen
    i finska som minoritetsspråk.

  65. Språket har kulturell betydelse när man
    uttrycker gemensamma erfarenheter-

  66. -värden och kunskaper.

  67. Det förenar minoriteterna i Sverige
    med andra som pratar samma språk.

  68. Kunskaper i språket och kulturen
    ger perspektiv på den egna identiteten-

  69. -och stärker möjligheterna att delta i
    samhällslivet här och andra länder.

  70. Eleverna ges förutsättningar-

  71. -att utveckla förmågan att utrycka sig
    i tal och skrift-

  72. -att anpassa språket efter olika syften,
    förstå språkets normer-

  73. -reflektera över sociala,
    historiska och kulturella företeelser-

  74. -i olika språkmiljöer-

  75. -samt reflektera över språkets ursprung,
    utveckling och nutida status.

  76. Lgr11 fokuserar på språk,
    men skolan kan även betona kultur.

  77. Undersökningen som jag har som grund
    för presentationen-

  78. -uppdagade många
    av de nyss nämnda frågorna-

  79. -fast jag inte egentligen inte var
    så intresserad av läroplanen.

  80. Jag vill speciellt nämna
    språkets kulturella betydelse-

  81. -alltså hur språket uttrycker
    erfarenheter, kunskap eller information-

  82. -och hur man fungerar som talare
    i en tvåspråkig inlärningsmiljö.

  83. Den praktiska pedagogiken i skolans
    vardag är också intressant.

  84. Nu ska jag koncentrera mig på
    de två sista punkterna-

  85. -alltså språk- och kulturidentiteten
    i vardagen-

  86. -samt ideologierna som skapas
    i skolans interna språkpolitik.

  87. Analysens utgångspunkt är
    föreställningen-

  88. -enligt vilken språkpolitik fungerar
    på olika nivåer.

  89. Den har många nivåer
    och det finns många delområden.

  90. De är språkbruk, folks uppfattningar
    om språket och språkplanering.

  91. Språkpolitiken fungerar inte här
    endast uppifrån neråt.

  92. Den kan också bearbetas
    i praktiken i skolan-

  93. -eller nånstans där man förhandlar
    i olika situationer-

  94. -eller där man fungerar som
    olika slags aktörer i språkpolitiken.

  95. Min undersökning baserar sig
    på etnografiska metoder.

  96. Materialet samlades in under en period
    om 20 månader i en av fem friskolor.

  97. Vad betyder etnografi?

  98. Det betyder att forskaren beskriver
    folks handlingar i deras egen miljö-

  99. -och studerar deras tolkning och
    uppfattning om miljön och handlingen.

  100. Mitt etnografiska mål var-

  101. -att fokusera på det vardagliga
    i skolan, inlärningen och språkbruket.

  102. Jag måste säga några ord
    om transspråkandet innan vi går vidare.

  103. Vad betyder transspråkande?

  104. En av grundidéerna är
    att talarens språkresurser-

  105. -formar en enhetlig helhet-

  106. -utan att skilja på språk
    eller språkliga särdrag-

  107. -så de blir olika system som kallas
    finska, svenska, engelska eller dari.

  108. Här koncentrerar man sig på
    vad man kan göra-

  109. -med de språkresurser
    som finns i kommunikationen-

  110. -och vilken sociala betydelse de får.

  111. Transspråkandet har ifrågasatt
    kodväxlingen, som är ett äldre begrepp.

  112. I sin avhandling har Jaana Kolu
    lyft fram kodväxlingen-

  113. -som en praxis för transspråkande
    i tvåspråkig kommunikation.

  114. Kodväxlingen kan vara ett sätt
    att hänvisa till samhället-

  115. -eller till kulturella fenomen.

  116. Transspråkandet begränsas
    av talarnas olika associationer-

  117. -attityderna gentemot språken
    och talarna samt våra ideologier.

  118. Olika situationer och talarna själv
    inverkar på hur man transspråkar-

  119. -och hurdana språkbruk
    man anser vara möjliga och önskade-

  120. eller omöjliga och oönskade.

  121. Jag har bekantat mig med en pågående
    undersökning för en avhandling-

  122. -där Tuuli From studerar-

  123. -liknande företeelser
    i språk- och kulturpolitiken.

  124. Jag kan inte motstå frestelsen
    att ta upp det här.

  125. From fokuserar på svenskspråkiga
    inlärningsmiljöer i Finland-

  126. -men hon har också studerat
    den sverigefinska skolan.

  127. Det intressanta
    i både Froms och mina iakttagelser är-

  128. -att språkpolitiken inom utbildningen
    kopplas till såväl konkreta frågor-

  129. -alltså vilket språk
    vi använder just nu-

  130. -och på abstrakta frågor.

  131. Dessutom bör nämnas att Finlands
    och Sveriges historia och kultur-

  132. -ofta är sammanlänkade
    även i vardagen.

  133. Å andra sidan är det fråga om kontexter.

  134. Både From och jag har märkt-

  135. -att finsk och svensk språkpolitik
    påverkas av-

  136. -olika historiska, legislativa och
    språkpolitiska utgångspunkter.

  137. Behovet av tvåspråkig utbildning
    motiveras på olika sätt-

  138. -i Sverige och Finland.

  139. I Sverige pratar man om friskolor-

  140. -och om att försvara
    den tvåspråkiga utbildningen.

  141. Man kan placera diskussionen mellan
    den nationella minoritetspolitiken-

  142. -och den marknadsanpassade
    utbildningspolitiken.

  143. Det betyder att skolans språkbruk
    kan betraktas-

  144. -som en del av större politiska
    och kulturella maktförhållanden.

  145. Alltså om man tycker
    att det är intressant.

  146. Nu ska vi bekanta oss
    med vardagen i skolan.

  147. Jag hade möjlighet att iaktta en klass
    i 20 månader-

  148. -från vårterminen i femman
    tills barnen gick ut sexan.

  149. Jag var med på lektionerna
    och rasterna.

  150. Jag stod i kön i matsalen
    och besökte lärarrummet.

  151. Jag gick på skolavslutningen
    och idrottsevenemangen.

  152. Dessutom intervjuade jag eleverna
    och några lärare.

  153. Jag bad eleverna fotografera vardagen
    och berätta om bilderna.

  154. Jag återkommer till det materialet.

  155. Jag fokuserade på vad språket
    och kulturen betyder i en skola-

  156. -där det används många språk dagligen.

  157. Jag iakttog många olika situationer-

  158. -där man diskuterade om
    språkpolitiken i vardagen-

  159. -med tanke på skolan, eleverna,
    folk utanför skolan och lärarna.

  160. Man diskuterade både i formella
    och informella situationer.

  161. Här har vi några exempel
    på formella situationer-

  162. -alltså ett urval av de formella målen-

  163. -som utgjorde ramen
    för skolans tvåspråkighet.

  164. Målet var att eleverna skulle uppnå-

  165. -en aktiv och funktionalistisk
    tvåspråkighet.

  166. De skulle alltså lära sig
    att använda språket på alla områden:

  167. Prata, lyssna, förstå, läsa och skriva.

  168. Tvåspråkigheten skulle också stöda
    den personliga utvecklingen.

  169. När man läser dokumentet
    blir det tydligt-

  170. -att eleverna borde lära sig
    om finsk och svensk kultur.

  171. Man borde dra nytta av deras kulturarv.

  172. Dessutom borde skolan stöda elevernas
    en-, två- eller flerspråkiga identitet.

  173. Vilken roll spelar undervisningen
    i bevarandet av minoritetsspråket?

  174. Skolan spelar en mycket viktig roll.

  175. Utan planmässig undervisning
    försvagas minoritetsspråket.

  176. Forskning visar
    att det är skadligt på många sätt-

  177. -psykiskt, socialt och så klart
    när det gäller inlärningen.

  178. Innehållet i undervisningen
    påverkar det inlärda språket.

  179. Detta ställer naturligtvis krav
    på lärarna också.

  180. När kan man skilja på språken
    och när kan man kombinera dem?

  181. Hur kan man kombinera dem?

  182. En central utmaning är-

  183. -hur man kan uppnå en tillräcklig
    kompetens i båda språken.

  184. Det ser vi nedanför sträcket här.

  185. En tillräcklig språklig kompetens
    betyder-

  186. -att man inte måste upprepa
    samma saker på båda språken.

  187. Eleverna lär sig
    oavsett undervisningsspråket.

  188. Här har vi några exempel på hur man
    använde tvåspråkighet på lektionen.

  189. Det här var alltså klass 5-6
    och eleverna var 11-13 år gamla.

  190. Gruppen hade 5-6 lärare
    under den tiden jag var där.

  191. Då räknar jag inte med
    lärarna i främmande språk.

  192. Lärarna skiljde åt eller integrerade
    språken av olika orsaker.

  193. Ibland var gränserna tydligare
    mellan de olika språken.

  194. Man kunde välja språk
    enligt ämnet eller tidpunkten-

  195. -men jag märkte inte ofta att man
    använde ett visst språk en viss dag.

  196. Den tidsmässiga uppdelningen
    skedde snarare beroende på lektionen.

  197. Man valde också språk
    enligt undervisningsmaterialet.

  198. Den praxis jag oftast märkte var-

  199. -att läraren pratade om olika uppgifter
    på olika språk.

  200. Instruktionerna kunde ges på ett språk,
    medan materialet fanns på det andra.

  201. Administrationen kunde ske
    på ett annat språk än undervisningen.

  202. Ibland behövdes tilläggsförklaringar
    på det andra språket.

  203. I praktiken kunde eleverna
    läsa om ämnet på ett språk-

  204. -och lyssna på det andra språket.

  205. Eller så pratade de på ett språk och
    gjorde skriftliga övningar på det andra.

  206. Då gick man alltså igenom innehållet
    på båda språken.

  207. Under min tid i klassen
    hörde jag otaliga diskussioner om-

  208. -vilket språk man skulle få använda
    i provet.

  209. Förhandlingar i vardagen.

  210. Det är också en viktig uppgift
    som hör till lärarrollen-

  211. -när det gäller organiseringen
    av den tvåspråkiga undervisningen-

  212. att planera ändamålsenlig undervisning
    på ett lämpligt språk.

  213. Följande hör också till lärarens roll.

  214. Hur får man omvärlden in i skolan?

  215. Hur skapar man kontakt med samhället,
    eller samhällena i detta fall?

  216. Hur hålls de finska och svenska
    samhällena relevanta?

  217. Inom pedagogiken talar man om
    "bringing the outside in"?

  218. Mitt exempel är
    från en måndagsmorgon.

  219. Artikeln kanske är bekant för många
    fast den är gammal.

  220. DN hade publicerat en artikelserie
    i tre delar-

  221. -där man diskuterade det finska
    skolsystemets framgång.

  222. Den här rubriken är "Därför är
    finska skolan så framgångsrik."

  223. Läraren tog tidningen med sig
    till lektionen-

  224. -och presenterade den för klassen.

  225. Hen berättade att DN hade skrivit
    om den finska skolan-

  226. -i kulturbilagan.

  227. Artikeln var på svenska,
    men på lektionen pratade man finska.

  228. Läraren sammanfattade alltså artikeln
    på finska.

  229. När jag analyserade situationen-

  230. -märke jag att läraren här kunde nå
    skolans språkpolitiska mål-

  231. -gällande strävan
    att stärka elevernas kulturidentitet-

  232. -vad gäller
    finskhet och sverigefinskhet.

  233. Så här skapar läraren en bild
    på den kulturella ideologin.

  234. Hen berättar om sin egen uppfattning
    om artikeln.

  235. Artikeln beskrev otroligt bra, varför
    den finska skolan är bäst i världen-

  236. -medan den svenska skolan blir sämre.

  237. Artikeln är från början av 2010-talet.

  238. Läraren berättar att svenska elever
    säger att de trivs i skolan.

  239. Det framgick ur artikeln.

  240. Men att skolgången verkar allvarligare
    i Finland än i Sverige.

  241. Det var en slutsats.

  242. Eleverna vill att artikeln ska läsas
    högt, men det finns inte tid för det.

  243. Man fokuserar i stället på lärarens
    referat eller tolkning av innehållet.

  244. Med artikeln stärker läraren
    bilden av sverigefinnarna-

  245. -inte bara genom att jämföra länderna-

  246. -utan också genom att
    beskriva sverigefinskhet.

  247. Hen säger bland annat så här:

  248. "Ni har en del av det finska
    framgångskonceptet i det här huset."

  249. "Många av era lärare
    har utbildats i Finland."

  250. "Båda kulturerna finns här i huset."

  251. "När man kombinerar dem
    kanske vi når ännu bättre resultat."

  252. Det är intressant att hen hänvisar
    till själva skolhuset.

  253. Hen säger "i huset"
    som om det var en fysisk reinkarnation-

  254. -där kulturerna smälter samman.

  255. Här ser vi hur läraren använder
    språk- och kulturpolitik-

  256. -och förstärker vissa särdrag.

  257. Hur är det då med eleverna
    och deras vardag?

  258. Diskussioner om typiska finska
    och svenska frågor-

  259. -både positiva och negativa-

  260. -märktes på många sätt
    och jag har exempel på det.

  261. Här har jag transkriberat en diskussion
    som blev publicerad i en tidskrift.

  262. Jag hoppas att ni hänger med.

  263. Jag ska försöka förklara.

  264. Elevernas bild av sig själv
    som sverigefinnar syns i diskussionerna.

  265. Exemplet är från klassrådets möte.

  266. Eleverna har fått olika roller
    medan läraren håller sig utanför-

  267. -fast hen sitter i klassrummet.

  268. En av eleverna valdes till ordförande.

  269. Hen skulle styra diskussionen
    om frågor som eleverna hade valt.

  270. De hade skrivit dem på lappar
    och lämnat in dem före mötet.

  271. Den första diskussionen handlade om
    arbetsron i klassen.

  272. Min bild är lite otydlig.

  273. Det fanns en tvåspråkig skylt
    om arbetsro på väggen.

  274. Målet var självreglerande arbetsro.

  275. Namnen på eleverna
    är inte deras riktiga namn.

  276. Marika har en lapp i handen,
    men ser inte vad det står.

  277. Därför säger hon:
    "Jag ser inte vad det står."

  278. Då föreslår Hans att han kan läsa
    och tar lappen.

  279. Hugo har skrivit att man ska få en halv
    timme kvarsittning för tre kryss.

  280. Läraren och eleverna hade tillsammans
    bestämt-

  281. -att de som stör arbetsron
    skrivs upp på tavlan och får ett kryss.

  282. Hugo vill att tre kryss
    ska få en påföljd-

  283. -eftersom ingen tycker
    att systemet fungerar.

  284. Eleverna Nicole, Hugo, Clara och August
    diskuterar om kvarsittningen.

  285. De tycker olika om hur hårt straffet är.

  286. Nicole säger: "Det är ganska mycket."
    Alltså en halv timme kvarsittning.

  287. Hugo tycker att det är lite.

  288. Clara säger: "Vi är inte i Finland."

  289. "Vi är i en sverigefinsk skola",
    säger hon och gör high-five.

  290. Det intressanta är att förslaget
    avfärdas med "vi är inte i Finland".

  291. Man tror alldeles tydligt
    att det är striktare i Finland.

  292. "Vi är i en sverigefinsk skola" kan
    betyda att "vi fungerar på vårt sätt".

  293. Här ser vi hur transspråkandet fungerar-

  294. -och hur de gemensamma resurserna
    används.

  295. Några elever pratar svenska
    och andra finska.

  296. Språket som lappen och skylten
    på väggen är skrivna på-

  297. -kopplas ihop med det talade språket
    och kroppsspråket, high-five.

  298. Det är intressant att se hur eleverna
    förmodar att de känner till situationen-

  299. -fast endast få
    har gått i skola i Finland.

  300. De tror sig känna till kulturskillnad-
    erna i finska och svenska skolor.

  301. Innehållet i DN:s artikel, som hade
    presenterats en månad tidigare-

  302. -återspeglas i elevernas diskussion
    och kulturideologiska uppfattning.

  303. Andra exempel...

  304. I den sverigefinska skolan
    tryggar lagstiftningen inte-

  305. -en miljö som är finskspråkig
    eller som beaktar finsk kultur.

  306. Den tvåspråkiga skolan skapar den själv
    och man diskuterar om den.

  307. Det är logiskt eftersom målet är-

  308. -att fostra barnen med två språk
    och två kulturer.

  309. Vi märker också att det här skiljer sig
    från Tuuli Froms undersökning-

  310. -om skolans interna diskurs i Finland-

  311. -och finskans betydelse
    i den finlandssvenska skolan.

  312. Följande exempel på kultursnack
    är från matsalen strax före jul.

  313. Skolan bjöd på
    ett traditionellt svenskt julbord.

  314. Eleverna stod i kö till matsalen-

  315. -och läste menyn på väggen.

  316. Den väckte en diskussion om finsk
    och svensk matkultur och jultraditioner.

  317. Hans säger besviket
    att julmaten är svensk.

  318. Han tycker julbordet är en flopp.

  319. Många börjar räkna upp rätter
    som de saknar från det finska julbordet-

  320. -men också favoriter från det svenska.

  321. En tjej konstaterar
    att Hans saknar kålrotslåda.

  322. Läraren köar också
    tillsammans med eleverna.

  323. Hans bekräftar kompisens tolkning
    genom att säga till läraren:

  324. "I Sverige äter man samma mat till jul,
    påsk och på alla helger."

  325. Inte ens en etnograf klarade av
    att hänga med i diskussionen längre.

  326. Många höll med-

  327. -medan vissa lyfte fram
    det goda med köttbullarna.

  328. Sist och slutligen måste läraren ingripa
    och lugna situationen.

  329. Hen bad eleverna vara tysta.

  330. Hans fick den otrevliga rollen
    som den som förstörde julen.

  331. Det här är ett bra exempel på-

  332. -hur eleverna deltar i skolans
    och den egna vardagens-

  333. -språk- och kulturpolitiska diskussion
    och ifrågasättande.

  334. Kulturella symboler som mat
    blir heller inte förbisedda.

  335. Mina exempel visar hur lärarna och
    eleverna skapar en tvåspråkig vardag-

  336. -i sin egen inlärningsmiljö.

  337. Jag var också intresserad av
    hur elevernas liv såg ut utanför skolan.

  338. Det var omöjligt att följa 18 elever
    under fritiden.

  339. Några kunde jag följa med på nära håll-

  340. -men jag också gav en uppgift
    till hela gruppen.

  341. De skulle ta bilder eller videor-

  342. -och dokumentera sin vardag utanför
    skolan med temat "Jag och språken".

  343. De flesta lämnade in 3-5 foton
    eller videor efter en vecka.

  344. Efter det hade jag också möjligheten
    att intervjua dem.

  345. Barnen tog bilder framförallt
    på sådana språklandskap-

  346. -som de själva hade koppling till.

  347. Bilderna var inte slumpmässigt tagna
    för att nåt såg intressant ut.

  348. Barnen kunde också motivera hur
    bilderna var anknutna till dem själva.

  349. Återkommande motiv var
    till exempel såna här föremål-

  350. -som hänvisar till tvåspråkighet
    eller finskhet.

  351. En svensk studentmössa
    och Finlands flagga.

  352. Så här representerades det svenska
    och det finska i det egna hemmet.

  353. Här har vi ett jubileumsmynt från 2009-

  354. -som präglades till minne för Finlands
    och Sveriges "skilsmässa" 1809.

  355. Det här hängde samman med
    hur den tvåspråkiga skolan-

  356. -formellt upprätthöll tvåspråkighetens
    betydelse och värde i diskursen.

  357. I intervjuerna kom Sverige och Finland
    och sverigefinskheten ofta fram-

  358. -på samma sätt som i de informella
    diskussionerna om kålrotslåda.

  359. Det lönar sig också att nämna
    att eleverna hade rangordnat fotona så-

  360. -att foton om finskhet, svenskhet och
    sverigefinskhet ansågs viktiga-

  361. -men det fanns också andra bilder
    och symboler som beskrev identiteten.

  362. Till exempel såna här...

  363. Brasiliens flagga hänvisade
    till den ena förälderns hemland-

  364. -som eleven saknade
    och besökte alltför sällan.

  365. En bild av Facebook där eleven använde
    finska, svenska och engelska-

  366. -och försökte läsa alla språk
    som folk skrev på.

  367. I sociala medier finns dessutom
    intertextualitet.

  368. Länkarna kan leda till sidor
    som är skrivna på andra språk.

  369. Här har vi en bild av Ikeas varuhus
    med texten "Muebles y Decoración".

  370. Bilden är tagen på semestern i Spanien.

  371. Elevens familj hade besökt
    den här semesterorten flera gånger-

  372. -och eleven var intresserad av spanska.

  373. Här har vi en tysk målarbok
    av märket Top Model.

  374. De var populära för några år sen.

  375. Eleven ville hänvisa till
    den ena förälderns hemland-

  376. -och det andra hemspråket, alltså tyska.

  377. De här bilderna uttrycker
    multilingualism och multikulturalism.

  378. Många elever hade minst två språk
    och två kulturer.

  379. Jag har presenterat exempel på
    och analyser av-

  380. -transspråkande bland lärare och elever,
    språkpolitik i vardagen-

  381. -och kultur i en tvåspråkig
    inlärningsmiljö och utanför den.

  382. Resultaten visar att språkkunskap
    och kulturell identitet-

  383. -kan skapas som en summa av
    olika språkliga och visuella funktioner.

  384. De är kopplade till skolans formella-

  385. -och framförallt lärarnas formella
    språk- och kulturpolitik.

  386. Forskningen visar
    att undervisningen aktiverar-

  387. -användningen av språkresurser
    fast det också finns utmaningar.

  388. En utmaning, som kom fram
    i mitt övriga forskningsmaterial, var-

  389. -att en språkligt rätt heterogen grupp-

  390. -ställde höga krav på hur läraren
    planerar användningen av språken.

  391. Det behövs olika stödfunktioner
    och lösningar.

  392. Multilingualism och multikulturalism
    är ytterligare en utmaning-

  393. -som skolans tvåspråkighet ställs inför.

  394. Lärare och elever upprätthåller
    och bearbetar aktivt-

  395. -den kulturella ideologin.

  396. Men det som inte har med
    sverigefinskhet att göra-

  397. -förblir en utmaning.

  398. Många elever hade en förälder
    som hade en annan språklig bakgrund.

  399. Det framgick av bilderna
    och elevernas vardagsspråkbruk.

  400. När vi återkommer till språkpolitiken-

  401. -och skolans mål att stöda
    barnens och ungdomarnas identitet-

  402. -ser vi att det finns förutsättningar
    att ta mångfalden i beaktande.

  403. Vi ska ändå fråga oss
    om multilingualism i vidare bemärkelse-

  404. -kan radera gränserna
    mellan skolans två officiella språk.

  405. Vad skulle det innebära
    för minoritetsspråket?

  406. Här har vi några källor.

  407. Tack ska ni ha.

  408. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap, Sverigefinska, Tvåspråkig undervisning, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Litterära plagiat

Hur mycket får en författare eller skribent låna från andra inom ramen för konstnärlig frihet? Universitetslektor Outi Oja talar om litterära plagiat: hur författare genom tiderna har lånat ord och handlingar av andra konstnärer samt plagierat och stulit deras identitet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språken i det självständiga Finland

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.