Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Hur man löser ett problemDela
  1. I framtiden har vi slutat med
    kärnkraft och med fossila bränslen.

  2. Det är inte ett tyckande. Det har vi.

  3. När det gäller arterna i stort
    och mångfalden i stort-

  4. -så har hållbarhetsförfattaren
    Paul Hawken kallat artutrotning-

  5. -för "the death of birth".
    Alltså "födelsens död".

  6. Att en art som har utvecklats
    under lång tid försvinner.

  7. Det har hänt förut, och som vi hörde
    i presentationen om komplexitet-

  8. -så är det inte alltid svart
    eller vitt i det korta perspektivet-

  9. -men problemet är att förändringarna
    av artsammansättning går så fort.

  10. Inplanteringen av invasiva arter
    går så fort p.g.a. vår rörlighet.

  11. Det tempot har vi inte sett tidigare.

  12. Aspekter av detta
    har med hållbarhet att göra-

  13. -och handlar inte om vad som är önsk-
    värt ekonomiskt eller biotopmässigt-

  14. -utan om vi kommer att klara oss.

  15. Det är hållbarhetsaspekten. För att
    kunna hantera såna här frågor-

  16. -inom ramvillkor för vad som är
    förenligt med livets bestånd-

  17. -så måste man lära sig ramvillkoren
    för hållbarhet.

  18. Nyckeln till det jag ska prata om nu
    är vad ramvillkor är.

  19. Vi har en lång historia av forskning
    om hur det kommer att gå åt helsike-

  20. -och varför, och hur man skulle kunna
    lösa just det problemet.

  21. Då säger nån annan: "Gör vi
    på det sättet får vi andra problem."

  22. Det är lätt att visa på problem,
    men när man ska designa nåt bättre-

  23. -så krävs ramvillkor i ett komplext
    system. Det är alldeles nödvändigt-

  24. -om man har ett komplext problem.

  25. Om vi tittar på invasiva arter, så är
    det en sorts underavdelning till...

  26. Funktionella ekosystem som utvecklats
    under lång tid har en viss funktion-

  27. -och sen har jordbrukslandskapet,
    skogsvård och allt sånt där...

  28. ...placerat sig med hänsyn till det.

  29. Det är en del
    av det biogeokemiska kretsloppet-

  30. -som i sin tur är en underavdelning
    av hela biosfären.

  31. Den är en förutsättning
    för civilisationen.

  32. Civilisationen är större, ur ett
    mänskligt organisationsperspektiv-

  33. -än varje organisation, som borde
    ställa sig i civilisationens tjänst.

  34. Sen finns organisationernas önskemål.

  35. Här kan man alltså titta på
    hur olika beroenden ser ut.

  36. Om vi tittar på hållbar utveckling
    i ett överlevnadsperspektiv-

  37. -där vi förstör själva biosfären-

  38. -så kan man betrakta det
    som en stor tratt-

  39. -där civilisationen tappar
    mer och mer biologisk mångfald-

  40. -mer och mer skog, mer och mer
    produktionskapacitet i jordarna-

  41. -mer och mer renhet.

  42. "Mer och mer" är dynamiken
    som våra beslutsfattare glömmer bort.

  43. Man tittar i snapshot-perspektiv
    på hur mycket det kostar.

  44. Men i det stora perspektivet
    går hela systemet ner i slasken.

  45. Det är det som är icke hållbart.

  46. Det är inte så att jag påstår det,
    utan begreppet betyder det.

  47. Och får vi det hållbart, så får vi se
    sen om det blir attraktivt.

  48. Om jag nu frågar-

  49. -om det här kommer att påverka
    morgondagens marknad-

  50. -är det oförskämt att vänta på
    svaret. Det är klart att det kommer.

  51. Vad tror ni kommer att hända med
    efterfrågan på överlevnadstjänster?

  52. Vad kommer att hända med kostnader
    för att lägga avfall på risktippar?

  53. Försäkringsavgifter?

  54. Kostnadstrycket, att vara en del
    av problemet, kommer att drivas upp.

  55. Så det är världens affärsidé, ju
    längre vi kommer in den här tratten-

  56. -att vara en del av lösningen-

  57. -för just jag kommer att drabbas
    hårdare ekonomiskt än andra-

  58. -om jag är en del av problemet.

  59. Min risk för kostnadsökningar
    på grund av slöseri med resurser-

  60. -eller mitt behov
    av försäkringsavgifter-

  61. -eller mitt behov av arbetskraft
    som inte vill jobba hos såna...

  62. Det betyder, i sin tur,
    att det här är en dynamisk möjlighet-

  63. -för efterfrågan på överlevnad
    lär explodera.

  64. Kostnaderna för att inte fatta
    det här i tid kommer att explodera.

  65. Det här vet vi teoretiskt, men även
    empiriskt. Det visar sig redan nu.

  66. Bilindustrin är i panik på grund av
    utvecklingen av mer hållbara system.

  67. De påminner om ankor.

  68. Ovanför ytan är de coola, för de vill
    tjäna pengar på de gamla systemen-

  69. -men under ytan paddlar de på av bara
    helsike. Hur får man då ihop detta?

  70. Forskning som binder ihop "så här
    illa kan det gå" och "därför"-

  71. -måste kompletteras med ändamålet
    "så här blir det helt hållbart".

  72. Det kallas "hållbar design" eller
    "redesign" och är en vetenskap i sig.

  73. Jag kommer
    att berätta om den i korthet.

  74. Det är nyligen publicerat hur
    ramvillkoren för hållbarhet ser ut.

  75. Robusta ramvillkor. Och plötsligt
    ändras spelförutsättningarna helt.

  76. Journal of Cleaner Production har
    störst "impact" på hållbarhetsarenan.

  77. De publicerade ett temanummer som jag
    var en av gästredaktörerna för.

  78. Där kartlade vi den internationella
    frontlinjen för "Hur gör man, då?"

  79. Inte bara
    "Vad händer om vi inte gör det?"-

  80. -utan
    "Hur redesignar jag hela systemet?"

  81. Min yrkesbakgrund är att jag är
    cancerforskare och cancerkliniker.

  82. Jag såg en ändlös ström
    av patienter med döende...

  83. ...eller döende patienter
    med föräldrar vid handen.

  84. Jag såg hur fantastiska människor är
    när de slår sig ihop.

  85. Vid cancer är människokroppen,
    ett otroligt komplext system-

  86. -hotad
    av ett mycket komplext problem-

  87. -och lösningarna står att finna
    i komplexa sammanhang.

  88. Före mitten på 1900-talet dog alla
    med spridd cancer, utan undantag.

  89. De gick in i en annan tratt-

  90. -där utrymmet
    för hälsa och välfärd krympte-

  91. -och den var kantad av många symptom,
    precis som icke-hållbarhet.

  92. Det var anemi, trötthet, dys-
    funktionella organsystem och knölar.

  93. Vi hade en mångfald av instrument
    att tackla den situationen med.

  94. Cytostatika fanns på den tiden också,
    antibiotika, kirurgi-

  95. -transfusioner... Ingenting funkade.

  96. Vi hade ingen definition av bot
    av cancer för vi visste inte orsaken.

  97. Det är poängen: Den designmässiga
    grundorsaken till sjukdomen-

  98. -i förhållande till den friska
    kroppen. Plötsligt kom lösningen.

  99. Roten till det onda är en enda
    cancerstamcell som blir galen-

  100. -och behåller genomet
    till nästa generation.

  101. Det expanderar på patientens bekost-
    nad och ger en mångfald av symptom.

  102. Samtidigt kom ramvillkoren direkt
    för bot av cancer.

  103. Det är enkelt.
    När vi har botat patienten-

  104. -har vi lyckats med två saker:
    Vi har dödat alla cancerstamceller-

  105. -men inte patienten.
    Vi måste uppfylla bägge.

  106. Det fattade patologen
    som kan mycket om celler, kirurgen-

  107. -medicinaren, toxikologen, farmako-
    logen, sköterskan och kuratorn.

  108. Alla kunde nu bidra mot samma mål
    med sina expertkompetenser.

  109. Vi började bota cancer, för vi skapa-
    de strategier som mötte ramvillkoren.

  110. Där är vi nu
    vad gäller hållbar utveckling.

  111. Vi pratar om symptom efter symptom.

  112. Den här konferensen tacklar ett av
    de djupast liggande och viktigaste-

  113. -men det är ett av många symptom.
    Vi har mängder med verktyg-

  114. -men vi vet inte hur vi ska sätta det
    här i ett systematiskt sammanhang.

  115. Vi har lagt ramvillkoren på bordet.

  116. De organisationer som börjar
    redesigna med dem går det bättre för-

  117. -både ekonomiskt
    och ur ett hållbarhetsperspektiv.

  118. För att tillgängliggöra det här-

  119. -så kan man antingen klicka och komma
    fram till det där temanumret-

  120. -eller be mig skicka såna artiklar.

  121. Men man kan också gå igenom
    min bilderbok-

  122. -där varje bild har en liten text.
    Det är en PDF-fil som ni får sen.

  123. Jag har tagit anteckningarna åt er.

  124. Efter den här grundpresentationen
    går det nu fort.

  125. Sen slår jag ner
    på några särskilt viktiga saker.

  126. Den här bilden
    sammanfattar problematiken.

  127. Det här är vad Löfven borde göra.
    Och Trump. Alla borde göra det här.

  128. Alla med inflytande borde göra det,
    för det görs i alla andra avseenden.

  129. Man lägger en vision i framtiden, vid
    A. "Det där är vad jag drömmer om."

  130. Men det måste finnas ramvillkor för
    framgång där, annars går det inte.

  131. Där är man, för man är visionär.
    Sen frågar man sig baklänges i tiden:

  132. "Vad ska jag göra i dag
    för att kunna komma dit?"

  133. Det är strategi. Man vet vart man
    vill, det är det första kravet-

  134. -annars kan man inte vara strategisk.
    Sen tar man ett steg.

  135. Det där är suveränt som nästa steg,
    för då kan jag komma hit.

  136. Varje steg är en plattform för nästa.

  137. Det krävs
    för att kunna vara strategisk.

  138. B är alltså nulägets situation med
    avseende på svagheter och styrkor.

  139. Spelar man schack är ramvillkoren
    för schack matt alltid desamma-

  140. -men det kan se ut
    på tusentals olika sätt.

  141. Man ligger bra eller dåligt till, och
    sen försöker man fixa det stegvis-

  142. -tills man når ramvillkoren
    eller inte.

  143. C är de tänkbara steg man kan ta.

  144. De genererar man tillsammans
    i grupper.

  145. Sen prioriterar man bland idéerna.
    Det kan ni läsa om till den bilden.

  146. Nu tänker några: "Schack och cancer-
    behandling... Det här blir rörigt!"

  147. Tänk då på att ni gör så här varenda
    dag. På morgonen ska ni till jobbet.

  148. Ramvillkor styr. Ni ska vara klädda
    då ni kommer dit. Ni ska komma i tid.

  149. Ramvillkoren trasslar man inte med.

  150. Men när ni är på väg till jobbet
    med cykeln och gatan är uppgrävd-

  151. -då tänker man inte "Det var det"
    och går hem, utan man tar en omväg.

  152. Och man kanske har andra kläder än
    man tänkte, för skjortan var borta.

  153. Ramvillkoren strular man inte med.

  154. De är desamma. Ramvillkoren
    för att bota cancer är också desamma.

  155. När de inte ligger på bordet
    är det svårt att vara strategisk.

  156. Det här har vi tagit vidare
    till matematisk modellering-

  157. -olika stödverktyg, och vi hjälper de
    organisationer som vill göra det här.

  158. Högskolan där jag har min professur
    har den internationella ledartröjan-

  159. -när det gäller
    strategisk hållbar redesign.

  160. Vi håller ihop ett antal universitet.

  161. Varje universitet har
    sina specialiteter, sina borrhål-

  162. -men de sköter de borrhålen
    med samma förståelse av ramvillkoren-

  163. -och mot att stegvis
    tillfredsställa dem.

  164. Då kan ju universiteten
    samarbeta bättre.

  165. Allt det här krävs, för annars ramlar
    man ner i hålet reduktionism.

  166. Man söker kunskap,
    men man drunknar i information.

  167. Man vill se helheten och förstå den
    innan man kan vara strategisk-

  168. -men det är så förvirrande med alla
    tidningsrubriker och bekymmer-

  169. -och detaljproblemen skymmer bilden.

  170. Och verktygen har blivit så många,
    som respons på bekymren-

  171. -att de är en ny källa till bekymmer.
    Vilka av de här verktygen behöver vi?

  172. Det var
    som innan vi lärde oss bota cancer.

  173. Vi hade ingen aning om hur alla
    verktyg skulle passa in i syftet.

  174. Och slutligen har vi aktörerna,
    var och en i sitt borrhål.

  175. De glider alltmer isär ju mer kunskap
    som hämtas i djupet på varje.

  176. Det är inte fel att människor är
    nördar och specialiserar sig.

  177. Det är en gåva att vi har nördar som
    gräver djupt för att ta fram kunskap.

  178. Problemet är att vi inte sätter
    kunskaperna i ett sammanhang.

  179. Då ser det ut så här. Vi behöver
    en vision där visionen är ramvillkor-

  180. -som symboliseras av den röda ringen.

  181. För cancer är det en tratt,
    precis som för hela samhället-

  182. -och den öppnar upp
    när vi har ramvillkoren.

  183. För att ramvillkor ska funka måste de
    ha de där kriterierna uppfyllda.

  184. De måste vara absolut nödvändiga.
    Alla forskare är eniga om det.

  185. Men inte mer än nödvändiga, för då
    har man lagt till egna tyckanden.

  186. Ramvillkoret måste vara
    strikt nödvändigt, men inte mer.

  187. Sen måste ramvillkoren vara till-
    räckliga, annars har man glömt nåt.

  188. Når man då ramvillkoren
    blir det ingen framgång ändå.

  189. Och de måste vara generella,
    så att vem som helst kan förstå dem.

  190. Alltså konkreta, så att de vägleder
    spelet. Inte som Brundtlandrapporten.

  191. Den är filosofiskt jättefin, men den
    måste delas upp och bli konkret.

  192. Och de får inte överlappa varandra.

  193. Var och en täcker sin grej.

  194. Då kan man alltså nå hållbarhet.

  195. När det gäller hållbar utveckling-

  196. -för patienten som dör av
    den dödliga sjukdomen ickehållbarhet-

  197. -så måste vi hitta såna ramvillkor.
    Vi lyckades efter många, många år.

  198. Sen har vi förfinat det,
    fått ny kritik och förbättrat.

  199. Så har vi hållit på i 30 år.
    Och så har vi testat det med bolag.

  200. Det första: När världen är hållbar-

  201. -har allt som vi grävt upp från berg-
    grunden slutat öka i koncentration.

  202. Som bläck man har ut i ett akvarium.

  203. Kvicksilver, bly, kadmium,
    fossilt kol i atmosfären och fosfat.

  204. Men även kemikalier har slutat öka.

  205. PCB, DDT, freoner, ftalater - vad ni
    vill - som nu ökar, har slutat öka.

  206. Var och en närmar sig ett tröskel-
    värde som inte får överskridas.

  207. Det tredje är: Vi får inte fysiskt
    tränga undan ekosystem mer och mer.

  208. Och det fjärde är
    att de som ska göra jobbet är vi.

  209. Vi är en social art, och vi fungerar
    inte om vi inte litar på makten.

  210. Då litar vi inte på varandra heller.

  211. Så vi får inte utsättas för det
    som vi uppfattar som maktmissbruk.

  212. Och maktmissbruk, vilket raderar ut
    tilliten oss emellan-

  213. -den, har forskning visat,
    fördelar sig längs fem axlar.

  214. Det får inte finnas makt i vägen
    för att vi ska vara friska.

  215. Det får inte finnas makt i vägen
    för inflytande.

  216. Det är noga studerat-

  217. -och visat att det går att använda
    robust som designkriterier.

  218. Då kommer vi in i...

  219. Förlåt!

  220. Det blir möjligt att lösa ett problem
    utan att skapa nya nån annanstans.

  221. Det här är en förutsättning
    för att få ihop verktygen.

  222. Gör jag en sån plan, som näringslivet
    kallar SWOT-analys...

  223. Om man har en hållbar vision,
    då blir det en hållbar SWOT-analys.

  224. Nu kan jag använda
    Rockströms planetgränser-

  225. -och FN:s 17 hållbarhetsmål bättre,
    för jag kan sätta dem i sammanhang.

  226. Nu kan jag få ihop allmänheten,
    politiker, näringsliv, alla aktörer-

  227. -kring samma ramvillkor.
    Detta sker i dag.

  228. Hela värdekedjor styr och hjälper
    varandra mot samma ramvillkor-

  229. -och då har man kommit bort från
    att det ena blir det andras fiende-

  230. -och att det bästa blir det godas. Om
    det inte är perfekt väljs nåt annat-

  231. -oavsett om det är
    ett steg framåt eller inte.

  232. Hur blir det när man gör så?

  233. Om man använder ramvillkoren
    för att modellera en möjlig framtid-

  234. -måste man komma ihåg att allt
    den dagen blir en kamp mot ytor.

  235. Det kan varken beslutsfattarna
    i näringslivet eller politikerna.

  236. De inser inte trycket detta kommer
    att ställa på deras strategier.

  237. För när vi har slutat fuska med lin-
    jära resursflöden för energiändamål-

  238. -alltså att material från berggrunden
    inte ökar i koncentration...

  239. I framtiden har vi slutat
    med kärnkraft och fossila bränslen.

  240. Det är inget tyckande. Det har vi,
    för de är ändliga resurser-

  241. -som vi hanterar så att det blir allt
    farligare konsekvenser i andra änden.

  242. Ingen säger emot det. Även om det
    skulle vara ofarligt tar det ju slut-

  243. -så det här är
    icke hållbara energisystem.

  244. Dit kommer vi nog snabbare än vi
    tror. Då blir allt en kamp om ytor.

  245. Naturens egna kretslopp kräver ytor.
    Sen ska vi ha mat.

  246. Vi ska ha ytor till att ge oss annat
    än mat och en fungerande biosfär.

  247. Sen ska vi ha ytor
    till att bo nånstans.

  248. Sen ska vi ha golfbanor,
    men de kommer sist.

  249. Vi har alltså en prioritering.

  250. När vi bara har förnybar energi hand-
    lar allt om ytor till primärenergi.

  251. Det är alltså biobränslen, kanske.
    De har ingen framtid i stora drag-

  252. -men det är ändå ett sätt att hantera
    energi inom hållbara ramar.

  253. Sen har vi solpaneler, dammar
    och annat som är ytkrävande.

  254. Maten är likadan. Det är mer ytkräv-
    ande att ge mat på ett hållbart sätt-

  255. -än att ge det med fossila bränslen,
    som snart tryter.

  256. Då kommer den hemska sanningen
    att gå upp för alla.

  257. Vi måste reservera större matytor
    och integrera dem i naturen.

  258. Det är ett enormt uppdrag. Sen behövs
    ytor för material och infrastruktur.

  259. Om man tittar på vad det där innebär
    när det gäller en hållbar framtid-

  260. -så ska det tryckas ner mat motsvar-
    ande ca 9-10 miljarder människor.

  261. Det kräver en skog och en åker
    som funkar interaktivt tillsammans.

  262. Det är välmodellerat vad det innebär.

  263. En skog och en åker
    som inte förstörs.

  264. Det är en helt annan typ av skogs-
    och jordbruk än vi har i dag.

  265. Kunskapen om hur man gör det finns.

  266. Sen återvinner vi inte
    så mycket metaller vi kan.

  267. Vi återvinner metallerna
    med nya system.

  268. Stödenergin kommer från flöden,
    inte biomassa.

  269. Vartenda geopolitiskt program i dag
    från stora institutioner har fel.

  270. Biomassa som ersättning för fossil
    energi finns inte i framtiden-

  271. -för biomassa är extremt ineffektivt
    för att ta fram energi-

  272. -jämfört med solpaneler och
    vindkraft, som är mycket effektivare.

  273. Dessutom behöver vi biomassan
    för nåt annat än att köra bil på.

  274. Det är ju den som ska hålla i gång
    de biogeokemiska kretsloppen.

  275. Skogen är också åkerns moder.
    Vi vill ha ett samspel dem emellan.

  276. Det är det vi ska ha biomassan till.

  277. Men varför säger ekologer
    att gröna celler är så effektiva?

  278. Att sätta materia på rätt plats,
    där är de effektiva, energimässigt.

  279. När en ek växer till en ek
    eller när du växer till den du är-

  280. -så sker informationsteknologin
    i varje cell-

  281. -med en effektivitet som är femhundra
    miljoner gånger effektivare-

  282. -än när en dator flyttar ettor och
    nollor. Vi blir inte mycket bättre-

  283. -men dina celler är femhundra
    miljoner gånger effektivare.

  284. Gröna celler är rätt värdelösa på
    att fånga in primärenergi från solen.

  285. Det säger sig självt att i framtiden
    eldar vi inte upp såna.

  286. Då har vi biomassan till det
    som den är bra på. Att göra material-

  287. -att hålla i gång kretsloppet, att
    sköta mångfalden - villkoren för liv.

  288. Vi har sån planering i dag.
    Det här är Eindhoven.

  289. Philips jobbar för att bygga visioner
    för hur Philips fungerar.

  290. De har övertalat Eindhovens stad
    att bygga upp visioner för Eindhoven.

  291. Det här är hämtat från deras hemsida.
    De går dit där de vill vara.

  292. De har visat hur attraktiv
    en sån bild kan vara.

  293. Det ryker inte.
    Det är rent och fräscht.

  294. Skogar, åkrar
    och grönytor hålls levande-

  295. -genom att följa samma ramvillkor
    som uppbyggnaden av staden.

  296. Så slutsatserna av det här är att...

  297. För att samhället ska kunna ta sig
    till hållbarhet på riktigt-

  298. -måste vi röra oss systematiskt
    från "så här illa kommer det att gå"-

  299. -eller "det här är lösningen på det"-

  300. -till att också fundera över "så här
    gör vi när det gäller helheten".

  301. Många organisationer använder redan
    den metodik som vi har tagit fram.

  302. Då kan man få ihop den lilla
    organisationen med hela världen.

  303. Nutid med framtid. Där ligger
    framtiden. Den är noga definierad-

  304. -och likt en schackspelare
    modifierar man längs vägen-

  305. -utan att kompromettera ramvillkoren,
    för man kan dem.

  306. Det här har jag givit ut
    som en sorts bilderbok till er.

  307. Varje kritisk fråga är vi där för att
    svara på. Det har vi gjort i 30 år.

  308. Det räcker med en enda jäkel
    som kommer på ett fel-

  309. -när det är konsensus
    man är ute efter, så måste man ändra.

  310. Det har vi gjort sex gånger. Det har
    kostat skjortan av svett och blod-

  311. -men vi har inte ångrat oss. Tack!

  312. Tack!
    Varsågod, här får du en tung bok.

  313. Du har identifierat alla problem
    och hur vi ska lösa detta.

  314. -Varför lyssnar inte politikerna?
    -De gör det på kommunal nivå.

  315. Vi har kört det här i tvåhundra
    kommuner världen över, och de säger:

  316. "Vi hade stjärnor och experter,
    men vi fick inte ihop det."

  317. "När nån från den sektorn gick dit
    rymde den nog från jobbet"-

  318. -"för vi hade silor
    i vårt sätt att driva budgetarna."

  319. "Vilken lättnad det här är!"
    Nu är det inget konstigt.

  320. Redan på Rio-konferensen -92 sa de-

  321. -att nyckelorganisationsnivån är
    kommunen-

  322. -för den är stor nog
    för att ha tyngd-

  323. -och liten nog för att vara rörlig.

  324. Medan nationerna, på den nivån... För
    att svara på varför de inte lyssnar:

  325. Där sitter man av ideologiska skäl.

  326. Socialdemokraterna är rädda för att
    naturlagarna hotar sysselsättningen.

  327. Liberalerna vill inte ha nån
    jädrans tratt. De är ju för frihet.

  328. Moderaterna tror att om man inte vill
    skita ner är man kommunist.

  329. Det är rörigt på de stora nivåerna,
    men aldrig på kommunal nivå.

  330. Partiernas kommunalråd står vid samma
    soptipp och undrar vad de ska göra.

  331. Om man säger "Materia försvinner
    inte", då säger de "Det har vi anat"-

  332. -och sen lyssnar de. Det är lättare.
    Vi växer från kommunal nivå.

  333. -Så kommunerna får fixa det här?
    -Ja, och sätta press på nationsnivån.

  334. Det första landet vi har börjat med
    är Åland.

  335. Vi har kört en hel dag med regeringen
    och sen en med riksdagen.

  336. Nu sprider de
    det här sättet att jobba.

  337. -Tack så hemskt mycket!
    -Tack så mycket!

  338. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur man löser ett problem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Företagsekonomi, Företagsorganisation, Hållbar utveckling, Invasiva arter, Naturvetenskap, Organisationsutveckling, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. UR. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Att läka ben med metall som försvinner

Silvia Galli forskar inom odontologi och berättar här om magnesiumets fördelar om det används som skruvar vid ett benbrott. När magnesium används behöver en andra operation för att ta bort skruvarna inte genomföras. Magnesiumet löser upp sig och ombildas till ben. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.