Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?Dela
  1. Det vi jobbar med,
    i ett nordiskt samarbete, är-

  2. -"if you can't beat them, eat them".

  3. Jag skulle ljuga om jag sa
    att jag inte är nervös-

  4. -efter att vi har pratat
    om hur hemska de här arterna är.

  5. Jag hoppas vi kan få ett annat
    perspektiv efter det här föredraget.

  6. Då ska vi se om jag
    kan få den här att fungera. Så där.

  7. Hela dagen har vi pratat om negativa
    effekter med invasiva arter.

  8. Det finns en hel agenda-

  9. -som arterna kan använda sig av för
    att påverka våra inhemska ekosystem.

  10. Det finns också problem med att bara
    fokusera på de negativa effekterna.

  11. Det ingår i definitionen
    av invasiv art-

  12. -att det är en art som har en negativ
    ekologisk eller ekonomisk skada.

  13. Men det här skapar ett bias
    i vår kunskap om de här arterna.

  14. Man studerar hot
    i stället för värden.

  15. Språkbruket gör att man
    automatiskt associerar arterna-

  16. -till negativa effekter.

  17. Studier där negativa effekter inte
    dokumenteras publiceras knappt ens.

  18. Det här gör att det blir en klar
    kunskapsbrist om de här arterna.

  19. Det här får
    ganska stora konsekvenser-

  20. -när man gör bedömningar
    av påverkan på ekosystem-

  21. -och skapar
    de klassificeringar vi jobbar med.

  22. Hur gör man en vettig bedömning
    om man bara vet halva sanningen?

  23. Jag ska prata
    om de positiva effekterna.

  24. Invasiva arter kan påverka
    våra ekosystem i många aspekter.

  25. Jag exemplifierar med en art
    jag har jobbat mycket med sen 2010-

  26. -det invasiva stillahavsostronet,
    och lite andra exempel.

  27. En vanlig positiv påverkan
    invasiva arter kan ha-

  28. -är att skapa nya livsmiljöer.

  29. Om vi pratar om stillahavsostronet
    så pratar vi ofta om biodiversitet-

  30. -och risken för en lägre
    biodiversitet p.g.a. invasiva arter.

  31. Vi blev oroliga när arten kom hit,
    och tittade på ekosystemeffekter.

  32. Vi jämförde biodiversitet-

  33. -i blåmusselbankar,
    på barbottnar och i ostronmiljöer.

  34. Vi har en likvärdig diversitet
    i blåmusselbankar och ostronbankar.

  35. Diversiteten i de här miljöerna
    är högre-

  36. -än i kontrollmiljöer
    eller bara bottnar.

  37. Det intressanta var att vi kunde se
    en väldigt positiv effekt-

  38. -av tomma skal.

  39. De var gynnsamma för stationära
    fiskarter som använder dem som bon.

  40. Det kan i förlängningen få positiva
    effekter för kommersiella fiskarter-

  41. -som livnär sig
    på stationära fiskarter.

  42. Stillahavsmusslan
    gynnade också inhemska bivalver.

  43. Det har varit mycket diskussioner om-

  44. -att stillahavsostron konkurrerar ut
    våra inhemska bivalver.

  45. Men inom forskningen har man sett-

  46. -att stillahavsostron fungerar
    som ett substrat för blåmusslor-

  47. -och att de kan skydda blåmusslorna
    mot predatorer.

  48. Man får en ökad bottenfällning och en
    ökad överlevnad av blåmusslor-

  49. -om de blandar sig
    med stillahavsostron.

  50. Nylig forskning
    visar att stillahavsostronen-

  51. -kan vara positiva
    för vårt inhemska platta ostron.

  52. Här vet man väldigt lite.
    Det är inte den enda sanningen.

  53. Man har fått en återetablering
    av platta ostron i Holland-

  54. -där har man saknat arten i många år-

  55. -p.g.a. att stillahavsostron
    används som substrat.

  56. Men inte bara stillahavsostron
    bidrar med de positiva effekterna.

  57. Vi har tidigare under dagen
    hört om jättebalsamin-

  58. -som har många negativa effekter.

  59. Men just för
    springkornsstjälkvecklaren...

  60. Jag är marinbiolog.
    Det är en fjäril.

  61. Den var tidigare rödlistad,
    men tack vare jättebalsaminen-

  62. -som fjärilen använder som värdväxt,
    är den inte rödlistad längre.

  63. Den har ökat så mycket.

  64. Ett annat exempel är en liten fågel
    som heter pilempid-

  65. -som var utrotningshotad i USA
    p.g.a. habitatdestruktion.

  66. Numera bygger den bon
    i en invasiv art som heter tamarisk.

  67. Kontentan, både för inhemska ostron
    och de två andra exemplen, är-

  68. -att man måste veta vad man gör
    när man börjar prata om utrotning-

  69. -för det kan få oanade konsekvenser.

  70. Börjar man ta bort invasiva arter
    som används av sårbara arter-

  71. -kan man orsaka mer skada än nytta.

  72. Ett annat exempel är att främmande
    arter kan fungera som nya bytesarter-

  73. -och minska predationstrycket
    på inhemska arter.

  74. Jag ska vara kontroversiell och ta
    upp den svartmunnade smörbulten.

  75. Vi har i dag hört
    att den är en plåga-

  76. -men nån nämnde att den är jättebra
    mat för torsk, och det stämmer.

  77. Flera inhemska arter
    - abborre, torsk, plattfiskar, gös...

  78. ...utnyttjar den här som föda.

  79. Ibland föredrar de svartmunnad
    smörbult framför inhemska bytesarter-

  80. -och då minskar predationstrycket
    på dem.

  81. Vi har inte bara
    de biologiska värdena-

  82. -utan även ekosystemtjänster.

  83. Många av de arter som kommer in
    har ett kommersiellt värde-

  84. -och bidrar med de försörjande
    ekosystemtjänsterna.

  85. Nu kommer vi tillbaka
    till stillahavsostronet.

  86. Det här är importen av ostron
    i Sverige i dag.

  87. Den har ökat kontinuerligt
    de senaste åren.

  88. I dagens läge importerar vi
    över 600 ton ostron.

  89. Två tredjedelar av det
    är stillahavsostron.

  90. Och här ligger de på vår bakgård och
    väntar på att vi ska ta hand om dem.

  91. Det finns ett stort ekonomiskt värde
    i arten.

  92. Ni ska lägga märke till det
    pyttelilla orange strecket i botten.

  93. Det är skörd av
    inhemska vilda stillahavsostron.

  94. Vi har en industri som byggs upp
    baserat på den här arten.

  95. Det här
    gäller inte bara stillahavsostron.

  96. Jag kikade igenom risklistan snabbt-

  97. -och kunde identifiera
    åtminstone fem marina arter-

  98. -som har
    ett stort kommersiellt värde-

  99. -och kan bidra
    till den typen av ekosystemtjänster.

  100. Arterna kan också bidra
    till kulturella ekosystemtjänster-

  101. -med rekreation och estetik.

  102. Trots att stillahavsostron
    har funnits här i bara tio år-

  103. -har folk redan skapat
    en relation till dem.

  104. De används som utsmyckning
    i trädgårdar för de är vackra.

  105. Det här är
    en ostronsafaritur i Danmark.

  106. Folk plockar ostron
    och det är en trevlig upplevelse.

  107. Man öppnar sitt ostron och tar sin
    champagne på en kobbe i solnedgången.

  108. Det skapar ett värde för allmänheten.

  109. Ni märker säkert att det här
    blir en komplex situation-

  110. -där olika värden och hot
    ställs mot varandra.

  111. Jag pratar om ökad biodiversitet-

  112. -men det innebär också en förändring
    av det naturliga tillståndet.

  113. Rekreationsfiske innebär också-

  114. -att man kanske får begränsad
    tillgång till vissa miljöer-

  115. -för att man skär sig
    på de vassa skalen.

  116. Man kan odla eller skörda vilda
    bestånd och skapa arbetstillfällen.

  117. Odling kan bidra-

  118. -till ökad spridning
    eller ökad populationsstorlek-

  119. -i närliggande områden.

  120. Vi har en situation-

  121. -där inhemska ostron och
    stillahavsostron likställs i lagen.

  122. Det innebär att de tillhör markägaren
    eller den som har fiskerätten.

  123. Både ur ett kommersiellt perspektiv
    och ett förvaltningsperspektiv-

  124. -blir det svårt att hantera arten,
    för man har inte tillgång till den.

  125. Man måste ha tillstånd
    från markägaren att plocka den.

  126. Det är inte vettigt, men så är det.

  127. Sammanfattningsvis vill jag lyfta-

  128. -att förvaltning av främmande arter
    kräver ett systemtänk.

  129. Det är inte svart eller vitt.

  130. Invasiva arter
    kan faktiskt ha positiva effekter-

  131. -och de kan vara värdefulla
    ur ett förvaltningsperspektiv.

  132. Det finns en stor risk, när man gör
    den här typen av analyser-

  133. -att man får ett bias mot negativa
    effekter då de är väldokumenterade-

  134. -medan det saknas kunskap
    om de positiva effekterna.

  135. Det blir en stor utmaning.

  136. Hur prioriterar man olika nyttor?
    Vad ska väga tyngst?

  137. Fjärilen
    som utnyttjar jättebalsaminen-

  138. -eller alla de negativa effekterna
    den här arten får på andra områden?

  139. Jag är glad över
    att Havs- och vattenmyndigheten-

  140. -tar Artdatabankens arbete
    med riskklassificieringen vidare-

  141. -och väljer ut ett antal arter,
    gör den socioekonomiska analysen-

  142. -och inkluderar alla
    ekosystemtjänster, även de positiva.

  143. Det blir spännande. De har
    ett utmanande arbete framför sig-

  144. -då det saknas kvantifieringar
    av de positiva effekterna.

  145. Vi har fått höra om kostnaderna-

  146. -för de negativa effekterna
    av invasiva arter-

  147. -men det finns få kvantifieringar
    av ekonomisk vinst, med dessa arter.

  148. Bara en sån sak...

  149. Jag tror jag slutar där.
    Jag tror jag har förbrukat min tid.

  150. Tack så mycket.

  151. En liten bok...

  152. Om man då tittar
    på de här stillahavsostronen-

  153. -är de en fara Grebbestadsostronen?
    Kan de tränga ut dem?

  154. Menar du det platta ostronet
    som odlas i Havstenssund-

  155. -så kan de vara ett hot
    eftersom de är en påväxtorganism.

  156. Om de sätter sig på skalen
    sänker de produktkvaliteten-

  157. -men det hotar inte
    de odlade ostronen.

  158. Däremot är de ett hinder
    för vattenbruksindustrin.

  159. Den baseras i dag på att man samlar
    in yngel med kollektorer.

  160. Det är små plasthattar
    som ynglen sätter sig på.

  161. Vi får 95 % stillahavsostronyngel
    i stället för platta ostronyngel.

  162. Det finns inga yngel att odla.

  163. Tror du att de svenska ostronen
    kommer att konkurreras ut?

  164. Vi jobbar med det.
    Den senaste rapporten från Holland-

  165. -visar att det kan finnas
    en samexistens mellan dem.

  166. Hur är kvaliteten, för dem som gillar
    ostron? Är det likvärdigt?

  167. Det platta ostronet
    brukar betraktas som mer exklusivt.

  168. Jag tycker att stillahavsostronet är
    bättre. Jag gillar inte råa ostron.

  169. Jag gillar inte ostron heller,
    så jag är fel peson.

  170. Stillahavsostronet
    får man göra vad man vill med.

  171. Man kan gratinera, grilla
    och tillaga det på olika sätt-

  172. -som inte skulle vara "rumsrent"
    med platta ostron.

  173. Man får bära sig åt med
    stillahavsostron än så länge.

  174. Du säger att det är kontroversiellt.
    Vad möter du för reaktioner?

  175. Jag hoppas
    att jag möter positiva reaktioner.

  176. När man pratar en till en
    kan man ha en konstruktiv dialog.

  177. Det är lite svårare
    i ett sånt här sammanhang.

  178. Jag hoppas att jag har väckt tanken
    på att tänka ett steg längre-

  179. -och inte bara vara
    väldigt kategorisk.

  180. Man ska absolut hindra arterna från
    att komma hit, genom tidiga åtgärder.

  181. Vi såg att det kostar 100 000 kr-

  182. -att ta bort den här lilla grejen
    i vattnet.

  183. Med den här arten fick vi
    en massiv etablering 2006-

  184. -från Göteborg till Strömstad.

  185. Det hade inte kostat 100 000.
    Det hade tagit 2 000 personer-

  186. -ett år att knacka sönder
    ostronynglen. Det var inte möjligt.

  187. -Nu får vi "be happy".
    -Det vi jobbar med...

  188. ...i ett nordiskt samarbete är
    "if you can't beat them, eat them".

  189. Vi har fått ett helt nytt perspektiv.
    Tack så hemskt mycket, Åsa.

  190. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Fiske, Invasiva arter, Naturvetenskap, Ostronodling, Sverige, Västkusten
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.