Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Risklistan, Artdatabankens uppdragDela
  1. Om man kom hit med en människas hjälp
    på 1700-talet och etablerade sig-

  2. -så räknas man också som inhemsk.

  3. Utgångspunkten är frågan:

  4. ...givet ett klimatscenario
    med tidsperspektiv 50 år framåt?

  5. Så den får ni ha i huvudet framöver.

  6. Då behöver man de här definitionerna
    som Helen använde sig av.

  7. "Främmande" är nåt som har kommit med
    människan på ett eller annat sätt-

  8. -utanför
    sitt naturliga utbredningsområde.

  9. Det andra begreppet som vi använder
    är ju "inhemsk".

  10. Hur definierar man inhemsk?

  11. Vi har använt samma definition som i
    rödlistan och många andra sammanhang.

  12. Det ena är ju att den helt enkelt
    är naturligt förekommande.

  13. Den har inte kommit med nån människa
    på nåt sätt. Den har tagit sig hit-

  14. -och den har etablerat sig,
    den kan reproducera sig.

  15. Det har den gjort i minst tio år
    för att bli inhemsk.

  16. Den andra gränsen är år 1800.

  17. Om man kom hit med en människas hjälp
    på 1700-talet och etablerade sig-

  18. -så räknas man också som inhemsk.

  19. Det har framför allt att göra
    med tillgången på data.

  20. Så de två definierar inhemsk
    i det här sammanhanget.

  21. Man behöver också en metod
    för att besvara den här frågan.

  22. Det finns gott om metoder att
    uppskatta risker eller effekter.

  23. 2016 hade Havs- och vattenmyndigheten
    och Naturvårdsverket en workshop-

  24. -med representanter från
    alla de här organisationerna.

  25. Där letade man efter nåt som skulle
    kunna gälla för en nationell ansats-

  26. -för att kunna hantera alla organism-
    grupper på nåt jämförbart sätt.

  27. Så finns det såna metoder...

  28. Då föll valet på två olika metoder
    efter den här workshopen.

  29. Den ena kallades för EICAT.

  30. "Environmental Impact Classification
    for Alien Taxa."

  31. Den används ganska stort och brett
    och tar upp...

  32. Utöver effekter på mångfald
    och naturtyper-

  33. -tar den upp ekosystem-tjänster,
    ekonomi, människors hälsa...

  34. Vi fick ett uppdrag att använda
    en del av EICAT-protokollet-

  35. -och det andra metodvalet föll på-

  36. -"Generic Ecological Impact
    Assessment of Alien Species", GEIAA.

  37. Den har ett fokus på
    ekologiska effekter.

  38. Vi fick också en lista
    med 5 000 arter som var främmande.

  39. Vad vi gjorde i första steget var
    att vi körde de här 5 000 arterna-

  40. -genom ett protokoll
    som vi lyfte ut ur EICAT.

  41. Här var ju då huvudsyftet
    att sortera bort de som sannolikt-

  42. -inte alls kommer att utgöra
    nån effekt på 50 år framåt.

  43. Alltså...nån som bara
    vill leva på bananer.

  44. Det är osannolikt att bananer
    etablerar sig i Sverige.

  45. Den typen av bedömningar.

  46. Efter den screeningen som vi
    genomförde med EICAT-protokollet-

  47. -gick vi vidare med 2 000 arter,
    som vi hade kvar på vår lista.

  48. Då var det tänkt att den skulle
    fördjupas, riskklassificeringen-

  49. -mot ekologiska effekter
    med GEIAA-metoden.

  50. 2 000 arter är väldigt mycket,
    så vi hann med 1 033.

  51. Då har vi prioriterat dem
    som redan förekommer i Sverige.

  52. Den här GEIAA-metoden...

  53. Jag har tagit sammetsgetingen också
    som exempel. Den är på alla listor.

  54. Den har två axlar.

  55. Den ena axeln, x-axeln, bedömer
    möjligheten att bli invasiv.

  56. Så x-axeln visar invasionspotentialen
    och y-axeln den ekologiska effekten-

  57. -som man med nån sannolikhet
    uppskattar att den kan få.

  58. Metoden gör också fem kategorier.

  59. Det är de här SE, HE, PH, Low och NK.
    Vi kommer tillbaka till dem.

  60. Så det slutgiltiga utfallet
    efter metoden blir strängen-

  61. -där det står
    "Sammetsgeting SE 4C 4DF".

  62. Så 4 och 4 innebär att den är
    högst upp på både x- och y-axeln-

  63. -så den hamnar högst upp
    i det högra hörnet.

  64. SE indikerar kategorin,
    som jag snart kommer till.

  65. Bakom det här
    ligger nio olika kriterier.

  66. Jag ska inte fördjupa mig i dem.
    Tre påverkar x-axeln, resten y-axeln.

  67. Om man tittar på sammetsgetingen
    står det ett C, ett D och ett F.

  68. Och det har att göra med
    att den kan kolonisera en naturtyp...

  69. ...och att den kan ha interaktion
    med inhemska arter-

  70. -och att den dessutom
    kan skapa förändringar i en naturtyp.

  71. Det är så man läser utfallen.

  72. De här fem kategorierna då.

  73. De heter "Severe", "High",
    "Potientially high"...

  74. "Low impact."

  75. Den sista är NK, och den var
    längst ner till vänster i matrisen.

  76. Man tänker sig att är man långt ner
    till vänster är man ofarlig-

  77. -och är man långt upp till höger
    har man nån sannolik stor risk.

  78. Men man ska vara lite uppmärksam på
    att den här NK, "no known impact"...

  79. Ibland betyder det "inga data".

  80. Så man ska inte stirra sig blind
    på det högra hörnet alltid.

  81. Sista sliden talar om
    vad vi faktiskt gjorde i siffror.

  82. Ni ser ungefärlig uppdelning
    på organism-grupper.

  83. Ni kan se
    att det är väldigt många kärlväxter.

  84. Ni ser siffrorna.
    Antal bedömda arter.

  85. 5 026 gick in i screeningen med
    det förenklade EICAT-protokollet.

  86. Omkring 2 000 fick vi kvar
    efter den första screeningen.

  87. Av dem hann vi med omkring 1 000.

  88. Till slut har vi 877 arter
    som har en kriteriesträng.

  89. Dem lämnar jag över till Mora
    och Micke, som presenterar senare.

  90. Så 877 är det ni har i risklistan.

  91. -Jag har ju faktiskt en minut kvar.
    -Ja, varsågod. Utnyttja den.

  92. Jag ska också säga att vi har haft
    en nationell approach.

  93. Det betyder att vi inte har hanterat
    Västerhavet och Östersjön olika.

  94. Det finns ju saker på västkusten
    som man inte vill ha i Östersjön-

  95. -men i den här approachen
    så är ansatsen nationell.

  96. Det betyder att vi inte har regionala
    uppdelningar i riskklassificeringen-

  97. -utan det är Sverige som är...

  98. -Så. Nu.
    -Du utnyttjade minuten bra. Tack!

  99. Du får en bok. Du kanske är bekant...
    En fantastisk bok. Stort tack!

  100. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Invasiva arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.