Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Att förutsäga det oförutsägbaraDela
  1. I i stort sett alla städer
    har man tagit in den här.

  2. En stor, bra växt. Växer bra. Växer
    väldigt bra. Sprider sig väldigt bra.

  3. Hej, allihopa.

  4. Jag ska prata lite om de utmaningar
    som vi hade i samband med...

  5. Jag skulle behöva en kontroll.
    Var har vi den nånstans?

  6. Där. Så. Nu blir det lite enklare.

  7. Jag ska prata lite om de utmaningar
    som vi har haft under arbetet med-

  8. -att riskklassificera
    de här lite mer än tusen arterna.

  9. Jag ska utgå från det här schemat
    som Malin presenterade:

  10. Det här med invasionspotential
    och ekologisk effekt.

  11. Jag ska börja
    med ett exempel runt problematiken-

  12. -runt det här med invasionspotential.

  13. Det finns ju ett antal olika modeller
    för hur arter sprider sig-

  14. -och tyvärr är det väldigt få arter
    som följer skolboken.

  15. Det här exemplet som rullade på
    här bakom mig nu är ett utav dem.

  16. Och sen det här med mårdhunden-

  17. -där man har en front
    som förflyttar sig.

  18. Som sagt är det tyvärr många arter
    som inte beter sig på det sättet.

  19. Ett exempel är en art som har blivit
    ett stort problem de senaste åren:

  20. Kotula.

  21. Den här är alltså känd
    som bofast i Norden-

  22. -från en lokal nere i Danmark
    sen 1850-talet-

  23. -där den fortfarande är ungefär
    lika mycket som den alltid har varit.

  24. Den finns på en lokal längst in
    i Sognefjorden i Norge sen 1870.

  25. Där är den i stort sett utgången
    av sig själv i dag.

  26. Men nån gång runt 2000,
    runt millennieskiftet-

  27. -så kom det in en ny proveniens-

  28. -som importerades för att planteras
    i dammar i norra Europa.

  29. Arten kommer från Sydafrika.

  30. Och helt plötsligt
    började det hända saker.

  31. Hade vi gjort riskklassificeringen
    för tjugo år sen-

  32. -så hade väl den här arten klassats
    som tämligen harmlös.

  33. Men om ni ser
    vad som har hänt från 2010...

  34. ...på nordöstra Öland...

  35. ...så har den
    i stort sett tagit över...

  36. ...strandängarna helt i dag.

  37. Om ni är lite skarpögda... På
    den lilla bilden där nere i hörnet-

  38. -sitter det en massa glasört också.
    Så den går även in och jäklas-

  39. -med en utav
    EU:s utpekade naturtyper.

  40. Och...vidare mot ekologisk effekt.

  41. Vilken påverkan har de här arterna
    framför allt på andra arter-

  42. -och på naturtyper? I vissa fall
    kan det vara rätt så enkelt-

  43. -som i fallet med Stora Alvaret
    och spärroxbär-

  44. -som håller på att bli
    det vanligaste oxbäret på alvaret.

  45. Dessutom, efter den här förra,
    lite speciella sommaren-

  46. -så var det väldigt mycket vedväxter
    som dog av torka på Stora Alvaret-

  47. -men inte oxbären inte.

  48. Däremot ett sånt här fall...

  49. Okej, man ser problemet här. Den här
    tallskogen ser inte ut på nåt sätt-

  50. -som en svensk tallskog på sand
    borde göra.

  51. Men här har vi ungefär hundra arter
    som är inblandade-

  52. -och vilka av de här arterna
    är de verkliga problemen?

  53. En enskild av dem kanske inte ger nån
    större effekt på den här naturtypen-

  54. -men tillsammans förändrar de ju
    naturtypen helt och hållet.

  55. Malin nämnde också att vi har tittat
    i ett femtioårigt framtidsperspektiv.

  56. Och om vi hade en del utmaningar-

  57. -med de andra kriterierna-

  58. -så är det väldigt mycket
    att spå i kristallkulan-

  59. -kanske inte så mycket om
    hur klimatet kan se ut-

  60. -för det har vi
    rätt så bra framskrivningar för-

  61. -men hur arterna
    kommer att reagera på det.

  62. För i princip är det väldigt få arter
    som reagerar på samma sätt.

  63. Ett exempel på det
    är väl tromsölokan-

  64. -som kommer från bergsområdena
    i norra Iran.

  65. Den är i dag ett jätteproblem,
    på den vänstra bilden här-

  66. -i bland annat Tromsö. Över hela
    kusten mellan polcirkeln och norrut-

  67. -i i stort sett alla städer
    har man tagit in den här.

  68. En stor, bra växt. Växer bra. Växer
    väldigt bra. Sprider sig väldigt bra.

  69. Sen har man tyckt från svenska sidan,
    framför allt i Västerbotten:

  70. "Det där var ju en schyst växt.
    Den kanske funkar i våra trädgårdar."

  71. Så man har plockat in den
    rätt så mycket på rätt många håll.

  72. Den här bilden är
    uppifrån Marsfjället nära Tärnaby.

  73. Det händer ingenting. Den står i lika
    många exemplar som man har planterat.

  74. Det här beståndet
    är åtminstone fyrtio år gammalt.

  75. Ni ser två ex på bilden.
    Det står två ex till bredvid.

  76. De gamla i bygden säger att det är
    ungefär så det har varit alltid.

  77. Så det är ett exempel på
    att det är svårt att förutsäga-

  78. -vad vi faktiskt
    kommer att drabbas av i framtiden-

  79. -med ett förändrat klimat. Vi ser ju
    bara vad som hände förra sommaren.

  80. Generellt sett kan man väl säga att
    den här GEIAA-metoden som vi använde-

  81. -har gett oss ett hyfsat resultat.

  82. Vi känner att vi är rätt så bekväma-

  83. -med de arter
    som redan finns i landet.

  84. Däremot de här
    vi inte kan använda svenska data på-

  85. -känner vi är
    en mycket större utmaning.

  86. Där kommer vi säkert att behöva
    utveckla den här metoden framöver.

  87. För vi vet inte riktigt
    vad som väntar oss. Tack för mig.

  88. Tack, Mora.

  89. När man ser det
    som händer på Öland...

  90. -Vad heter de där gula som bara...?
    -Kotula.

  91. De har tagit över alltihopa.

  92. Hur ska man bli av med
    en sån enorm vegetation?

  93. Jag var med och gjorde ett litet
    inslag i "Klotet" här före jul-

  94. -och i julklapp önskade jag mig
    en metod att göra sig av med eländet.

  95. Jag fick tyvärr inte den julklappen.

  96. Vi vet faktiskt inte det.

  97. Vissa arter
    har vi en hyfsat bra metod-

  98. -för att göra oss av med,
    men andra är...

  99. Handarbete är det enda
    vi känner till i dag.

  100. Men att rensa
    ett antal trettio, hundra-

  101. -eller kanske ännu mer hektar,
    det är...

  102. Vi säger att hela Öland går
    man ur huse och ger sig på det här-

  103. -kan man komma åt dem eller
    har de rötter? Har de växt fast?

  104. Har de etablerat sig
    så att de inte går att få bort?

  105. Att få bort individerna
    är nog inga problem-

  106. -men hur mycket frön finns det,
    och hur lång frövila har de?

  107. Nu är den på väg uppför Västkusten.

  108. Den invaderade Getterön i fjol-

  109. -och vi har ett antal
    strandängsreservat norröver-

  110. -där länsstyrelserna
    absolut inte vill ha in den här.

  111. Många tänker väl
    att det ser gult och vackert ut.

  112. Hur ska man få folk att begripa att
    det gäller att vara på hugget tidigt?

  113. Det handlar om information
    och kommunikation.

  114. Att faktiskt peka på problemet.

  115. Och de här helgula strandängarna
    är inte så kul.

  116. Boskapen gillar det inte. Det ser ut
    som smörblommor, så de äter det inte.

  117. Fåglarna äter dem inte. Ingenting
    tycker om att vara där de är.

  118. Hur kommer det sig att de har blivit
    så spridda på Öland?

  119. Vi vet inte vad som hände.
    Antagligen så är de fågelspridda.

  120. Det är anledningen till
    att de kom dit.

  121. Sen verkar de gilla det här
    jättemycket.

  122. Mycket mer än vad de tycker om miljön
    där de kommer ifrån.

  123. Det är ju en utav grejerna med
    många av de här invasiva arterna:

  124. De trivs mycket bättre där de hamnar.

  125. För de är borta från Norge.

  126. Antagligen är det en helt annan
    proveniens. Det är en annan import.

  127. Direktimport från Sydafrika.

  128. För nere i Danmark på Thyborön är det
    lika mycket som det alltid har varit.

  129. Däremot är den ju på väg
    också efter den danska kusten-

  130. -på samma sätt som den är i Sverige.

  131. Om du tittar på oxbären på Öland...

  132. Du visade att de ursprungliga bären
    nästan hade dött bort-

  133. -under den heta sommaren,
    men de andra hade överlevt.

  134. -Hur ska man hantera det här, då?
    -Ja. Bra fråga.

  135. Ja. Jag ställer enkla frågor
    så där plötsligen.

  136. Och det är ju mekanisk bekämpning
    som gäller, så att säga.

  137. Många utav de här är tuffa att bli av
    med. Det är därför de är ett problem.

  138. Den frågan skulle man ställa
    till länsstyrelsen i Kalmar-

  139. -för de är på nåt sätt ansvariga
    för problemet.

  140. Det här är en av
    våra kanske förnämligaste naturtyper-

  141. -som är mest speciell för Sverige
    internationellt: våra alvarmiljöer.

  142. Men du som är expert på det här,
    ser du nånting som är litet just nu-

  143. -men som är på väg
    att kunna explodera, som på Öland?

  144. Som du tänker
    att där måste vi vara på alerten?

  145. Tyvärr är det rätt så mycket.

  146. Det är en hel del utav de buskar
    vi odlar i våra trädgårdar i dag-

  147. -framför allt med röda bär,
    som fåglar gillar.

  148. Men nu börjar de inse att även
    svarta bär går att äta, och vita bär.

  149. Alla snöbär, som nu också har börjat
    fröså sig i sydligaste Sverige.

  150. Men det återkommer nånstans till-

  151. -att vi alla måste bli medvetna
    om den här listan.

  152. Vi måste förstå vad vi sätter in
    i vår trädgård eller runtomkring-

  153. -som ser trevligt ut till en början
    men som sen utvecklar sig så här.

  154. En av de viktigare delarna i det här
    just när det gäller växter-

  155. -är ju trädgårdsnäringen. Det krävs
    en rätt så bra sanering där-

  156. -och att över huvud taget inte
    ta in arter som kan bli problem.

  157. Det är kanske det bästa sättet
    att vara proaktiv-

  158. -och slippa de där tvättbjörnarna.

  159. Just det.
    Du, hur ser din egen trädgård ut?

  160. Jag har faktiskt lyckats, hoppas jag,
    att göra mig av med-

  161. -ett litet bestånd av parkslide
    som jag har haft i studiesyfte.

  162. Jag har en robinia kvar,
    som också är i studiesyfte.

  163. Vi får väl se om jag sätter in
    nån annan art i studiesyfte-

  164. -men annars är det fritt
    från lupiner och sånt där.

  165. Man skulle vilja se Moras trädgård.

  166. Hjärtligt tack.
    Du ska få en bok också.

  167. Jag vet inte
    om du redan har bläddrat i den.

  168. -Ett praktverk. Lite tungt också.
    -Det ska böcker vara.

  169. Jag längtar efter att få se
    din trädgård nästa år.

  170. Tack så mycket.

  171. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förutsäga det oförutsägbara

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Invasiva arter, Naturvetenskap, Prognoser
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Att läka ben med metall som försvinner

Silvia Galli forskar inom odontologi och berättar här om magnesiumets fördelar om det används som skruvar vid ett benbrott. När magnesium används behöver en andra operation för att ta bort skruvarna inte genomföras. Magnesiumet löser upp sig och ombildas till ben. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.