Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Invasiva främmande arters ekologiDela
  1. Det som arbetet också tydligt visar-

  2. -är att 25 % av de nya förekomsterna-

  3. -saknar inkräktarbakgrund.
    De kan kallas "okända inkräktare".

  4. Det är ett stort nöje att vara här,
    så jag vill tacka Artdatabanken.

  5. Ursäkta att jag inte talar svenska bra-

  6. -men tack så mycket för er inbjudan.

  7. Jag ser fram emot många samtal i dag,
    och jag är här i morgon också.

  8. Centre for Ecology & Hydrology-

  9. -är kopplat till ett forskningsråd
    inom UK Research and Innovation.

  10. Jag ska göra en snabb genomgång
    av en del av mitt arbete-

  11. -i Storbritannien och även i övrigt-

  12. -med särskild fokus
    på europeiska samarbeten.

  13. Det är viktigt
    att börja med definitioner-

  14. -för en del av förvirringen,
    kontroverserna och tankarna-

  15. -kring främmande arters påverkan
    på andra arter-

  16. -och även andra följder därav-

  17. -ofta missförstås på grund av att
    definitionerna inte stämmer överens.

  18. När jag pratar om en icke inhemsk art,
    som jag även kallar "främmande"-

  19. -för britter säger "icke inhemsk art"-

  20. -men i Europa säger man oftast
    "främmande art"-

  21. -så avser jag arter som har kommit
    från en del av världen till en annan-

  22. -till följd av mänsklig inblandning-

  23. -så jag tänker inte prata om arterna
    som naturligt sprids norrut-

  24. -till följd av uppvärmning. Människor
    måste ha varit aktivt inblandade.

  25. Jag leder dessutom arbetet
    för UK Ladybird Survey som volontär-

  26. -i Storbritannien,
    vilket är fantastiskt-

  27. -så nyckelpigor nämns ofta i exemplen-

  28. -men de är trots allt
    ett bra modellsystem.

  29. Det här är Henosepilachna argus-

  30. -som kom till Storbritannien
    i mitten på 1990-talet.

  31. Utbredningskartan visar
    att utbredningen är väldigt begränsad-

  32. -trots att den har funnits
    i Storbritannien i över 20 år.

  33. Jag begav mig till en parkering
    i södra London för att se den.

  34. Allt den gör är att leva i såna habitat
    och äta hundrova, men den är vacker.

  35. Den är en främmande art som inte har
    orsakat besvär i Storbritannien.

  36. Begreppet "invasiv främmande art"-

  37. -avser den lilla andel främmande arter
    med nån påverkan-

  38. -som hot mot biologisk mångfald,
    ekosystem, ekonomin eller samhället.

  39. Harlekinnyckelpigan, som är
    "huvudarten" för den här konferensen-

  40. -är ett bra exempel
    på en invasiv främmande art.

  41. Det här är harlekinnyckelpigans
    utbredning i Storbritannien.

  42. Den kom tio år
    efter Henosepilachna argus-

  43. -men utbredningen är helt annorlunda.

  44. Den spreds 100 km per år västerut
    i Storbritannien.

  45. Det har gått långsammare norrut,
    men nya förekomster visar-

  46. -att den just nu tar sig fram
    genom åtminstone södra Skottland.

  47. Den är stor,
    ungefär som Henosepilachna argus-

  48. -men den senare är en växtätare,
    och harlekinnyckelpigan är ett rovdjur.

  49. Den introducerades i flera olika länder
    för att bekämpa skadeinsekter.

  50. Den kommer från Asien, så den är
    en uppenbar invasiv främmande art-

  51. -både på grund av utbredningen och
    för att den äter många olika insekter.

  52. I många länder ser vi utan tvivel-

  53. -en fullständig förändring
    av nyckelpigebestånden, till exempel.

  54. Ett annat exempel på
    en invasiv främmande art-

  55. -är hottentottfikon, eller Carpobrotus.

  56. Den visar tydligt hur vissa arter
    som flyttas från sina hemområden-

  57. -kan bli riktigt besvärliga.

  58. På den vänstra sidan av bilden
    ser man växten-

  59. -i sitt ursprungsområde i Sydafrika
    omgiven av pingviner i ett dynsystem.

  60. Till höger ser man hur den sprids på
    Cornwalls nordkust i Storbritannien-

  61. -där det saknas pingviner.
    Annat är också annorlunda.

  62. Den har bildat en monokultur
    i våra dynsystem-

  63. -och orsakat stora förändringar
    i de viktiga och känsliga habitaten.

  64. Flera olika faktorer ligger bakom
    dess framgång som en inkräktare.

  65. Miljömässiga faktorer,
    frihet från naturliga fiender-

  66. -och många andra orsaker
    kan tillskrivas dess framgång.

  67. Ett av områdena som vi blir bättre på-

  68. -i vårt arbete med invasiva främmande
    arter är att bevisa deras påverkan.

  69. I går diskuterade vi riskbedömningar
    och bevisen som används i dem-

  70. -och hur viktiga bevisen är-

  71. -om vi ska fatta välunderrättade beslut
    om möjliga åtgärder.

  72. Det råder fortfarande brist
    på empiriska bevis ibland-

  73. -men vi ser en ökning av studier som
    granskar vilken påverkan arterna har-

  74. -där de inkräktar. Harlekinnyckelpigan
    har varit ett fantastiskt modellsystem.

  75. Många studenter har arbetat med dem-

  76. -men vi har även samlat in data tack
    vare fantastiska frivilliginventerare.

  77. Nu har vi en fantastisk databas
    med harlekinnyckelpigans förekomst-

  78. -men även förekomsten av många
    inhemska arter under flera årtionden-

  79. -så vi kunde göra en storskalig analys
    av harlekinnyckelpigans påverkan-

  80. -på inhemska nyckelpigor. Vi tittade på
    åtta inhemska nyckelpigearter-

  81. -och vi använde en korrelationsanalys
    i väldigt stor skala.

  82. Jag ska inte gå igenom allt,
    men fokusera på de svarta linjerna.

  83. Högst upp till vänster ser ni
    den tvåprickiga nyckelpigan-

  84. -en art som är vanlig även i Sverige.
    Den heldragna linjen-

  85. -visar den tvåprickiga nyckelpigans
    utbredning utan harlekinnyckelpigan.

  86. Den streckade linjen är med harlekin-
    nyckelpigan, och den sjunker kraftigt.

  87. En utbredningsminskning på 44 %
    efter att harlekinnyckelpigan dök upp.

  88. Den äter tvåprickiga nyckelpigor-

  89. -och den är även en stark konkurrent
    till arten med hög nischöverlappning-

  90. -så vi ser en kraftig påverkan.

  91. Vi vet inte hur det påverkar
    ekosystemen.

  92. Vi kan skapa hypoteser, men det är
    arbete som måste göra i framtiden.

  93. Öppna data är väldigt viktigt.

  94. Vi har publicerat harlekinnyckelpigans
    dataset i tidskriften Scientific Data-

  95. -så det är nu tillgängligt för alla-

  96. -och vi hoppas att folk använder det.

  97. Det har samlats in
    av tusentals frivilliginventerare.

  98. Jag lämnar nyckelpigorna
    och Storbritannien ett slag-

  99. -och tittar på det globala läget. Det
    här är ett paper som kom rätt nyligen-

  100. -som visar
    ökningen av nya arter över tid-

  101. -för alla främmande arter
    på land, i sötvatten och i hav.

  102. Många olika dataset från hela världen
    har använts i den här analysen-

  103. -som leddes av Hanno Seebens.
    Förvånande nog sker ingen mättnad.

  104. Trenden pekar fortsatt uppåt för alla
    grupper i alla miljöer i hela världen.

  105. Det som arbetet också tydligt visar-

  106. -är att 25 % av de nya förekomsterna-

  107. -saknar inkräktarbakgrund.
    De kan kallas "okända inkräktare".

  108. Vi måste också bli allt bättre på
    att förutse-

  109. -vilken som blir nästa art
    som kan orsaka besvär i en region-

  110. -och hur vi kan förhindra att det sker.

  111. Att 25 % är arter utan tidigare
    inkräktarbakgrund blir utmanande.

  112. Hur ska vi hantera det?
    Vi kan granska olika spridningsvägar-

  113. -och tänka på hur arter flyttar runt,
    men vi har mycket kvar att göra-

  114. -men det ges även spännande
    möjligheter inom det området.

  115. Mitt och många andras arbete...

  116. Inget av det här är bara mitt arbete.

  117. Allt har varit samarbeten mellan
    enorma team från hela världen-

  118. -och i synnerhet
    inom min egen forskningsgrupp-

  119. -så jag riktar ett stort tack
    till alla som har varit inblandade.

  120. Flera internationella och nationella
    kontexter driver arbetet framåt-

  121. -och ger det
    ett ramverk för att gå vidare.

  122. Storbritannien har en strategi
    för invasiva främmande arter-

  123. -som 2015 gavs ut
    i en reviderad version.

  124. Den fastslår de politiska målen-

  125. -när det gäller framtida prioriteringar.

  126. Men det finns många internationella
    strategier och kontexter.

  127. Hållbarhetsmålen,
    konventionen om biologisk mångfald-

  128. -EU-kommissionens regelverk
    som trädde i kraft 2015-

  129. -och plattformen
    för biologisk mångfald och ekosystem.

  130. De ska arbeta med just invasiva arter
    som ett globalt tema.

  131. Om några månader vet vi
    vilka som kommer att delta i det.

  132. Det här är viktiga kontexter för hur
    vårt arbete kan prägla processerna.

  133. Andra viktiga kontexter
    är COST Action Alien Challenge-

  134. -som upphörde 2017. Jag hade
    den stora äran att få leda insatsen-

  135. -med människor från över 35 länder-

  136. -och vi lyckades uppnå otroligt mycket.

  137. Jag visade ju ett paper
    om tillväxten av främmande arter-

  138. -som var ett samarbete
    från Alien Challenge.

  139. Jag leder nu en ny COST-insats:
    Alien Citizen Science Investigate.

  140. Michelle Cleary och Johanna,
    som kanske är här inne-

  141. -är era svenska kommittédeltagare.

  142. Jag pratar gärna mer med er om Alien
    CSI och hur ni kan delta i det här.

  143. Vi har inte ens hållit på i ett år, så
    det finns gott om möjligheter att delta.

  144. Jag rekommenderar COST-insatser.

  145. De ger fantastiska möjligheter
    till nätverkssamarbeten.

  146. Jag hoppar fram och tillbaka mellan
    Europa, Storbritannien och världen-

  147. -men jag vill prata mer
    om Storbritannien.

  148. Jag leder en statlig kollation
    av information om främmande arter.

  149. Vår databas med främmande arter.

  150. Jag ska inte ta upp allt, men det är ett
    samarbete mellan många olika parter-

  151. -som vår artdatabank,
    National Biodiversity Network-

  152. -Biological Records Centre-

  153. -och frivilliginventerare som bidrar
    med mycket information till databasen.

  154. Databasen innehåller artnamn,
    men även kännetecken för arterna.

  155. Det här är årsprotokollet
    för Storbritannien.

  156. 2 000 etablerade främmande arter-

  157. -arter med livsdugliga populationer
    i Storbritannien.

  158. Det finns politiska skillnader.

  159. Vi räknar främmande arter
    på skotsk, engelsk och walesisk nivå.

  160. Vi verkar alltid komplicera saker.

  161. Irland och Nordirland
    driver ett eget initiativ-

  162. -även om vi har ett gott samarbete,
    men det här gäller bara Storbritannien.

  163. Växterna är flest till antalet
    i databasen-

  164. -men om vi granskar
    arterna med tydlig påverkan-

  165. -så är andelen växter ganska liten,
    cirka 7 % av växterna-

  166. -men hos djuren finns vissa bevis för
    att över en tredjedel har en påverkan.

  167. Vi har cirka 1 000 första förekomster
    utan bevis för livsdugliga populationer.

  168. Vi använder våra data på olika sätt,
    men varje år tar vi fram en indikator-

  169. -åt DEFRA, regeringsdepartementet-

  170. -och vi tar fram en trend för arter
    i sötvatten, i havet och på land.

  171. Det är nedslående
    att siffrorna stiger varje år.

  172. Vi har nu en 25-årsplan för miljön
    från regeringsdepartementet-

  173. -och vi ska ta fram
    en ny indikator för prediktioner-

  174. -och sen börja överväga hur preventiva
    åtgärder eller biosäkerhet, exempelvis-

  175. -på ett eller annat sätt
    kan börja motverka trenden.

  176. Vi dokumenterar vad vi har
    och vad som har kommit hit-

  177. -men det är viktigt att fundera på hur
    vi kan förhindra att arter dyker upp-

  178. -och förutse vilken som blir
    nästa besvärliga art.

  179. Här och i Norge
    kallas de "dörrknackare".

  180. Jag tror att vi bara kallar dem "oftast
    obefintliga arter i Storbritannien".

  181. Jag har arbetat med stora grupper
    i konsensusworkshopar-

  182. -för att skapa prioritetslistor.
    Först gjorde vi det för Storbritannien-

  183. -och deltagare från EU-kommissionen
    och andra fick göra framtidsanalyser-

  184. -för hela EU.

  185. Med det kan man fatta
    flera olika beslut-

  186. -om hur åtgärder från listorna
    ska tillämpas.

  187. Vårt senaste paper som nyss gavs ut-

  188. -publicerade listan för EU som vi tog
    fram med hjälp av framtidsanalysen-

  189. -men redan 2014 gav vi ut en lista för
    Storbritannien med samma metoder.

  190. Vi har tagit med en mängd olika arter
    i de där listorna.

  191. Ett exempel från den brittiska listan
    är sammetsgetingen, Vespa velutina.

  192. Den är ett landlevande rovdjur
    som dök upp av en slump.

  193. Den kom med en leverans av lergods
    till Frankrike och spreds snabbt-

  194. -men den befruktade drottningen
    var invasionspunkten.

  195. Det krävdes kanske inget snille för att
    ta med sammetsgetingen på listan.

  196. Den kan flyga långt
    och lifta på flera olika sätt-

  197. -och minskningen av pollinerande
    insekter oroade oss redan.

  198. Vespa velutina kan påverka dem.

  199. Den är ett rovdjur med försmak
    för honungsbin, till exempel-

  200. -men den äter också flera olika
    andra pollinerande insekter.

  201. Med stöd av DEFRA gjorde vi snabbt
    en spaningsapp för sammetsgetingen-

  202. -och vi har med andra arter i den.

  203. Folk ska registrera sammetsgetingar
    med den. De ser oftast bålgetingar-

  204. -så vi fick en fantastisk databas med
    bålgetingar tack vare spaningsappen.

  205. Det här visar hur man kan få problem
    till följd av framgångar på ett sätt-

  206. -för appen fick stor publicitet...

  207. Jag skriver i BBC Wildlife och andra
    populärvetenskapliga tidskrifter.

  208. Artiklar, tv-framträdanden, intervjuer
    i radio, samtal med människor...

  209. Att skapa medvetenhet är viktigt.

  210. Om människor inte ska sprida arter
    måste vi ge dem god information-

  211. -så att de kan delta i beslutsprocessen.
    Vi ska prata mer om det i morgon.

  212. Det är centralt
    i COST Action Alien CSI.

  213. När det gäller spaningen
    efter sammetsgetingar-

  214. -anade vi inte hur många som skulle
    anmäla misstänkta sammetsgetingar.

  215. Tusentals rapporter,
    och det blir fler varje år.

  216. Den röda linjen är våra data för 2018,
    och som synes har vi fullt upp ibland.

  217. I oktober fick vi över 2 000 mejl-

  218. -så allt kom inte via onlinesystemen-

  219. -och vi måste granska vartenda ett
    och försöka ge återkoppling.

  220. Vi har haft färre än tio iakttagelser,
    men förmodligen 8 000 anmälningar.

  221. Den är en nål i en höstack,
    men det är ändå fantastiskt.

  222. Sammetsgetingen har blivit utrotad
    sen den först sågs 2016.

  223. I höstas fick vi en rapport på en
    söndag. Boet förstördes på måndagen.

  224. Det är en fantastisk och effektiv
    förvarning-

  225. -men att sköta logistiken bakom
    kulisserna, vilket vi gör, är krävande.

  226. Vi tittar på sånt som bildigenkänning
    och ordsökningar i mejlen-

  227. -för att hitta andra tillvägagångssätt.

  228. Det har varit lyckat,
    men arbetskrävande.

  229. Vi har gjort framtidsanalyser
    för Storbritannien och EU-

  230. -och jag har arbetat
    med våra utomeuropeiska territorier.

  231. Vi har sexton territorier ute i världen.

  232. Samtliga
    har en unik biologisk mångfald.

  233. Det har varit ett privilegium
    att arbeta med grupper där-

  234. -för att skapa prioritetslistor
    och inleda handlingsplaner-

  235. -för att förhindra vissa arters ankomst.

  236. Det blev en sorts fallstudie
    för att förutse globala inkräktare-

  237. -eftersom territorierna är utspridda
    över hela världen.

  238. Arbetet har finansierats av staten.

  239. Vi har utvärderat över 2 500 arter
    i framtidsanalysen-

  240. -på ett snabbt och primitivt sätt. Det
    går inte att göra det så snabbt annars.

  241. Vi tillämpar en försiktighetsprincip.
    Men vi har hittat 209 arter-

  242. -som kan vara ett hot i nåt territorium.

  243. Listan innehåller
    mellan 10 och 30 arter.

  244. Vi har inte bara granskat
    den biologiska mångfalden-

  245. -utan även hur människors hälsa
    och ekonomin påverkas.

  246. Jag tog med eldmyran Wasmannia-

  247. -för nästan överallt tycktes
    den arten vara väldigt oroväckande.

  248. Det här är Västindien.

  249. Vi har alla hört talas om invasioner
    av öar och hur sårbara öar är-

  250. -men att få besöka en del av de här
    platserna och höra deras berättelser-

  251. -har gjort det verkligt. På
    Grand Cayman har de en grön leguan.

  252. Det finns en miljon individer.
    Ön är inte stor.

  253. Ett bra år fördubblas populationen.
    Ett dåligt år är ökningen 60 %.

  254. Det är en djupt oroande invasion-

  255. -och om vi kan förhindra att nästa
    gröna leguan kommer till såna platser-

  256. -så måste det anses vara till gagn.

  257. Den europeiska trendanalysen-

  258. -har handlat om att prioritera arter
    för en mer detaljerad riskbedömning.

  259. Vi har arbetat med ett projekt i två år,
    det här är det tredje och sista året-

  260. -där vi tar fram riskbedömningar
    som möter minimikraven-

  261. -som bestämdes av en grupp. EU
    vill veta hur vi vet att bevisen håller.

  262. "Hur vet vi att riskbedömningen
    har all nödvändig information"-

  263. -"som kan hjälpa oss att fatta beslut
    med handelsorganen eller andra?"

  264. Så vi skapade listan med minimikrav.
    Den visade våra kunskapsluckor.

  265. Vi har inte många bevis för
    att ekosystemtjänster påverkas.

  266. Ramverken börjar först nu utvecklas
    och användas för ekosystemtjänster.

  267. Vi har pratat mycket om interaktioner
    med klimatförändringar-

  268. -men vi har inte forskat mycket om det.

  269. Socioekonomiska effekter är också ett
    område med en stor kunskapslucka.

  270. Vi gav ut arbetet i Journal of Applied
    Ecology och uppmärksammade det-

  271. -för att visa andra runtom i världen-

  272. -vad vi i den europeiska gemenskapen
    anser vara en robust riskbedömning.

  273. Vi har gjort modelleringar
    för att få med klimatförändringen.

  274. Hur får vi starkare bevis om klimatets
    påverkan och framtida invasioner?

  275. Det här gavs ut för två dagar sen,
    så jag vill bara visa det.

  276. Vi använder
    förbättrade utbredningsmodeller-

  277. -med hjälp av data som främst samlas
    in av frivilliga från många länder-

  278. -så att vi kan granska
    framtida artutbredningar-

  279. -och fatta välunderrättade beslut.

  280. Vi började även tackla
    socioekonomiska effekter.

  281. Vi frågade ekonomer
    och samhällsvetare-

  282. -hur vi kan kvantifiera
    bevisen för socioekonomiska effekter.

  283. Klassifikationssystemet för socio-
    ekonomiska effekter är ett framsteg-

  284. -men det måste testas på flera arter-

  285. -för att vi ska se hur det fungerar
    och om det är ändamålsenligt.

  286. Vi har tänkt mycket på spridningsvägar.

  287. Alla olika databaser hade information
    om spridningsvägar i olika format-

  288. -så databaserna
    hade svårt att kommunicera.

  289. Vi har med CBD och Europarådet
    arbetat för att samordna terminologin-

  290. -baserat på Phil Humes arbete-

  291. -och publicerat det inom IUCN-

  292. -och som en terminologihandbok
    för spridningsvägar åt EU.

  293. Nu kan vi analysera mycket, och när
    vi gör trendanalyser runtom i världen-

  294. -förutser vi möjliga inträdesvägar.

  295. Vilka spridningsvägar
    måste vi oroa oss för?

  296. I Antarktis är man bekymrad över-

  297. -arterna som kan anlända
    i ballastvatten och på fartygsskrov.

  298. Jag tänkte avsluta
    med några tankar om mikrober.

  299. Jag är samhällsekolog, och jag
    fascineras av parasiter och patogener.

  300. Det har oroat mig att våra databaser-

  301. -är åtskilda från databaserna med
    djurs och växters hälsa och sjukdomar.

  302. Den brittiska databasen har dåliga data
    om patogener och mikrober.

  303. Vi har inte med dem.
    Vi kan inte göra mycket med dem.

  304. Vi måste tänka på
    mikrober och patogener.

  305. Vi måste se det som en hälsa
    och tänka mer på djursjukdomar.

  306. Vi vet ju hur chytridsvampen påverkar
    världens groddjurspopulationer.

  307. Det har nyligen skrivits mer om den.

  308. Vi måste tänka mer på patogenerna
    innan de blir ett så stort problem.

  309. Återigen: trendanalyser. Vi försökte
    göra det inom Alien Challenge-

  310. -men kunskapsluckorna var så stora-

  311. -att inte ens de bästa experterna
    kunde göra trendanalysen.

  312. Vi tog fram policyrekommendationer-

  313. -om baslinjedata
    och förståelse för hur arter förändras-

  314. -när de flyttar
    från en plats till en annan.

  315. Förhoppningsvis blir vårt paper
    en startpunkt för några av studierna.

  316. Sammanfattningsvis... Det är
    så många som arbetar tillsammans-

  317. -så vikten av samarbete är självklar.

  318. Det har varit en ära att få arbeta med
    så många människor världen över-

  319. -i synnerhet inom Europa.

  320. Jag har lärt mig så mycket och träffat
    så många fantastiska människor.

  321. Vi har samordnat våra databaser så att
    vi kan skapa de storskaliga trenderna-

  322. -och begrunda
    vad som driver trenderna.

  323. Det finns mer lokala skalor också. Att
    engagera människor är oerhört viktigt.

  324. Om de ska vara med och fatta beslut
    behöver de informationen som krävs.

  325. Dåliga beslut fattas när människor
    saknar informationen som krävs.

  326. Engagemang är viktigt. Folk är alltid
    intresserade när jag håller föredrag-

  327. -och de ställer många frågor. Vi kan nu
    bli bättre på att förutse invasioner-

  328. -och fundera ordentligt på hur vi kan
    planera åtgärder vid spridningsvägar-

  329. -så att vi kan förhindra
    de värsta invasionerna.

  330. Jag tackar alla människor, sponsorer
    medarbetare och även Artdatabanken-

  331. -som bjöd in mig hit. Prata med mig
    om Alien CSI. Ni får gärna delta. Tack.

  332. Tack så mycket. Jag vill bara...

  333. Du har redan betonat att folk måste
    engagera sig och besitta kunskapen.

  334. Samtidigt ser man alla dessa barn.
    De får lära sig att skydda allt.

  335. Hur ska man lära ungdomar
    och oss som inte är så unga-

  336. -att vi ska skydda samtidigt som vi
    ska förhindra att fel arter kommer hit?

  337. Det är en utmärkt fråga.

  338. Inom naturvård
    finns det många olika rätta svar.

  339. Det finns många sätt att nå ett mål.

  340. Ibland är svaret
    att utrota sammetsgetingen.

  341. När man anmäler en geting
    med hjälp av appen-

  342. -så kan man förvänta sig att en av
    våra biinspektörer tar hand om boet.

  343. När man pratar med dem-

  344. -och förklarar
    hur komplexa systemen är-

  345. -så börjar de förstå, och de kan då
    fatta välunderrättade beslut.

  346. Apropå harlekinnyckelpigan...
    Folk älskar ju nyckelpigor.

  347. Man måste säga till dem att den inte är
    så trevlig, även om den ändå är det.

  348. Men de förstår
    att dess introduktion i artbestånden-

  349. -i Storbritannien eller runtom i Europa
    är ett bekymmer. De förstår nog det.

  350. De kan fatta den sortens balanserade
    beslut om de har rätt information.

  351. Det behövs ett medborgarkorståg.

  352. Vi måste acceptera komplexiteten.

  353. Det gäller att prata med varandra-

  354. -och att förstå
    både folket och forskarna.

  355. Jag gillar att man utmanar mina åsikter
    så att jag måste tänka på nya sätt.

  356. -Det hjälper oss också.
    -Tack så mycket, Helen.

  357. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Invasiva främmande arters ekologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Ekologi, Invasiva arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Nyckelpigor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Sex, drugs and rock'n'roll

Varför kan sex och förälskelse kännas så bra och mat smaka så gott? Vad är det egentligen som händer i kroppen, och varför söker vi oss till olika typer av njutning? Den amerikanska vetenskapsjournalisten Zoe Cormier och den svenska professorn Ulf Ellervik förklarar här de evolutionära fördelarna, de kemiska aspekterna och varför vi människor är skapta för att njuta. Moderator: Lisa Kirsebom. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Maja och tvångssyndromet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. När beteendet utvecklades och hon började verka olycklig tog föräldrarna tag i saken. Maja fick diagnosen tvångssyndrom. Idag är hon elva år och har ganska bra kontroll över sitt tvätt-tvång.