Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Olika invasiva arter innebär olika mycket problemDela
  1. Ha ett riskbeteende... Så.

  2. Vi ska inte ha dem kvar!

  3. Jag har glädjen att få översvämma
    auditoriet med figurer.

  4. Den första - 877-

  5. -är antalet arter som vi har bedömt.

  6. Jag ska prata om 877, men jag är för-
    säljare, så jag lägger på två till-

  7. -för de ger
    en extra tvist till det här.

  8. När det gäller främmande arter
    är det viktigt att komma ihåg-

  9. -fördelningen mellan artgrupper.
    Det är väldigt mycket växter.

  10. Det gör att vi får en...

  11. Alla analyser som jag ska presentera-

  12. -kommer att präglas starkt
    av hur det ser ut på växtsidan.

  13. Det är 585 arter. Tittar vi på
    mossor och lavar så är det fem arter.

  14. Vi kan redan här se
    att olika grupper-

  15. -innebär olika mycket
    potentiella problem.

  16. Om vi i stället tittar på utfallet...

  17. Ju längre till höger,
    desto räligare artgrupper är det.

  18. Limniska evertebrater, de jag ska
    kalla sötvattenslevande småkryp-

  19. -ligger väldigt högt, medan
    landväxter ligger väldigt långt ner.

  20. Jag har valt att dela upp de här
    på myndigheterna-

  21. -så blått är HaV och grönt är NVV.

  22. Om vi går tillbaka, så kan vi se att
    NVV har många arter att bry sig om-

  23. -men att det är hos Havs- och vatten-
    myndigheten som problemen kan ligga.

  24. Det här är ju då en bild av alltihop-

  25. -och vi pratar ju
    om enskilda arter och artgrupper.

  26. Jag kan ju inte göra
    879 artpresentationer-

  27. -men om jag bara tar
    sötvattenslevande kryp-

  28. -så har vi i den gruppen
    väldigt många arter-

  29. -som har fått
    ett högt utfall.

  30. Det är mycket kräftdjur, kräftpest-

  31. -och en del rätt hyfsade rovdjur
    som kan förändra systemen.

  32. Väljer vi att titta på marina djur...

  33. Det finns många marina djur
    som vi inte har bedömt-

  34. -för vem vet nånting om
    stillahavsmaskar eller nåt annat?

  35. Vi måste ju ha kunskap om det här.

  36. Men här ligger det
    ganska jämnt spritt.

  37. I den grupp vi kallar
    "potentiellt hög risk"-

  38. -är det inte många arter
    som faller ut-

  39. -men låg, hög och mycket hög risk
    är ganska jämnt spritt.

  40. Tittar vi på svampar... eller
    landväxter hamnade det här på-

  41. -så är det lite förvånande, för land-
    växter sa vi är det stora problemet.

  42. Här har de flesta
    fallit ut med ganska låg risk-

  43. -men då ska vi titta på skalan-

  44. -för antalet arter med hög risk, den
    lilla stapeln, handlar om 50 arter.

  45. Så fördelningen är inte så farlig-

  46. -men det är ändå ganska många som
    kan innebära väldigt stora problem.

  47. På svamparna
    ser vi ett annat mönster.

  48. Antingen är de ganska harmlösa
    eller rätt rejält otäcka.

  49. Här har vi bland annat
    det som fick årets pris:

  50. Trädskadegörare, växtskadegörare.

  51. Det skiljer sig tydligt åt
    mellan artgrupper.

  52. Det här är nåt för myndigheterna att
    ta tag i. Hur hanterar vi problemet-

  53. -när det är så diverst?
    Sen tittar vi på hur det ser ut-

  54. -bland de arter som redan har
    kommit in. Av de här 877 är det...

  55. ...674 som är etablerade i landet.
    En väldigt hög andel.

  56. De flesta ligger ganska lågt-

  57. -men vi har ett gäng till höger här
    som kan innebära stora risker.

  58. Om vi tittar på tröskelarterna -
    de 203 som inte har etablerat sig...

  59. Det är mycket djur här.

  60. Ur prioriteringssynpunkt
    ser vi att det inte ser så bra ut-

  61. -i prognosen framåt, relativt sett.

  62. Många av de arter-

  63. -som vi tyvärr-

  64. -kommer att ha om vi inte gör nåt-

  65. -kan innebära jätteproblem.

  66. Det här är bara början.

  67. Vi har inte sett nånting
    av problemet.

  68. Riskklasserna, då. Räliga till höger,
    snällare till vänster-

  69. -uppdelade på myndigheterna.

  70. NVV har mycket att ta tag i. Det här
    är andelen, inte faktiska tal.

  71. HaV - lycka till.
    Det blir en utmaning, måste jag säga.

  72. Akvatiska miljöer
    är fruktansvärt svåra-

  73. -eftersom vi ofta kommer in för sent.

  74. Vi hittar inte arterna
    förrän de faktiskt är etablerade.

  75. Jag gjorde en annan uppdelning och
    tittade på arter som redan finns här-

  76. -i mörkgrönt, och tröskelarterna.

  77. Det är en väldig skillnad i höjd,
    men mönstret är ganska likartat.

  78. Om vi tittar på Havs- och
    vattenmyndighetens ansvarsarter-

  79. -så är det lite värre på höger sida.

  80. Tröskelarterna
    är en ganska stor andel.

  81. Återigen är det utmaningar.

  82. Ju mer jag har jobbat
    med GEIA, den norska modellen-

  83. -så blir jag mer och mer förtjust.

  84. Just att inte ha en additiv modell-

  85. -där den som får
    flest poäng i slutet vinner-

  86. -utan att man bedömer
    huvudkomponenterna i olika steg.

  87. Det är smart och ger oss möjlighet
    att bättre utvärdera det här.

  88. Vi nämnde invasionspotential, alltså
    förmågan att etablera och sprida sig-

  89. -och den ekologiska effekten.

  90. Vi har bedömt det på en fyrgradig
    skala, så det blir mycket figurer nu.

  91. Ju mörkare, desto värre.

  92. Vad vi kan se är att den samlade
    bedömningen av invasionspotential-

  93. -är ganska jämnt spridd.

  94. Det spelar ingen roll,
    utan de här arterna...

  95. Lika många arter har svårt för att
    sprida sig som har lätt för det.

  96. Det är bedömt utifrån tre kriterier:
    populationens livslängd är viktig.

  97. Hur stor är risken
    att arten lever vidare?

  98. Vi ser att det är
    55-60 procent av arterna-

  99. -som vi inte kommer att bli av med.

  100. Det är en hög andel där risken är att
    får vi hit dem och de etablerar sig-

  101. -så blir vi inte av med dem.
    Ett exempel: Hur ska vi bli av med-

  102. -den släta havstulpanen i Östersjön?
    Det går inte.

  103. Hur hanterar man en sån här art?

  104. Det mått som är konceptuellt svårast
    på axeln är expansionshastighet.

  105. Det handlar inte om hur snabb och bra
    en art är på att sprida sig-

  106. -utan det handlar om hur duktig den
    är på att ta landskapet i besittning.

  107. Skalan här är inte intuitiv-

  108. -men det viktiga är att det spelar
    ingen roll hur långt du kan flyga.

  109. Det viktiga är om du kan lägga
    allt land under dig på vägen.

  110. Vi ser att även här är risken bedömd
    att det är väldigt mycket arter-

  111. -som har stora möjligheter
    att etablera sig här i landet.

  112. Och det kan gå väldigt fort.

  113. Askskottsjukan
    kom väl in 2005 på Gotland...?

  114. Nån kan ju rätta mig här, men...

  115. Inom ett få...
    På Öland var det den kom in...

  116. Inom tio år fanns den spridd
    över hela askens utbredningsområde.

  117. Luftburen... Värsta sorten. Sånt här
    vill vi inte ha in över huvud taget.

  118. En annan fråga - den tredje para-
    metern - är vilken risk det finns-

  119. -eller i hur mycket av livsmiljön
    en art kan etablera sig.

  120. Då kan vi se
    att de flesta främmande arter-

  121. -räknar vi inte med att de kan
    ta hela landskapet i besittning-

  122. -utan det är en ganska liten del.

  123. Det kan ha att göra med
    hur vi definierar en naturtyp.

  124. Tajgan är en naturtyp
    som är jättestor-

  125. -men i vissa naturtyper -
    som i alvaren, som är sällsynta-

  126. -går det fort att etablera sig
    och ta landskapet i besittning.

  127. Så det här är lite lurigt.
    En art som är duktig på detta-

  128. -är svartmunnad smörbult, som snabbt
    har spridit sig längs Östersjökusten-

  129. -med lite udda fynd i Göteborg.

  130. Vi har stora problem.

  131. Den andra axeln, ekologisk effekt-

  132. -alltså hur arterna påverkar mång-
    falden, visar ett helt annat mönster.

  133. Ganska många arter bedöms totalt sett
    ha ganska liten effekt-

  134. -men vi har ett åttiotal arter
    som har väldigt stor effekt.

  135. De här växterna där vi har väldigt
    mycket etablerade främmande...

  136. ...etablerade växtarter... Vi har
    alla soptippsskådare, och så vidare-

  137. -som letar växter på våra tippar.

  138. Vi ser det här, men det spelar roll
    för hur bedömningen ser ut.

  139. Ungefär en fjärdedel av arterna
    har en betydande risk-

  140. -på hotade arter och nyckelarter.

  141. Däremot är det mycket färre som
    har effekt på vanliga arter. Varför?

  142. Det finns två förklaringar till det,
    dels att vanliga arter är vanliga.

  143. Att påverka en stor andel
    av en vanlig art kräver mycket mer-

  144. -än att påverka en stor andel
    av en liten population.

  145. Så är det,
    och det kan se väldigt lite ut.

  146. Vi pratar om tre, fyra, fem procent-

  147. -men det är fortfarande gånger åtta,
    så det blir 40-50 arter, kanske.

  148. 30-50 arter som kan ha väldigt stor
    påverkan på landskapet i Sverige.

  149. Sen bedömer vi effekter...
    Är det många arter i en naturtyp...

  150. Man kan peka ut enskilda arter eller
    hela artkomplex, som fisk i en damm-

  151. -som äter upp allt. I stället för
    att lista 37 arter eller 400-

  152. -säger vi att de har stor påverkan på
    miljön i dammen och kan bedöma det.

  153. Samma sak här. Effekten är större
    på sällsynta naturtyper-

  154. -än på ganska vanliga naturtyper.

  155. Så att... Men...

  156. Det ser kanske inte så farligt ut,
    men kom ihåg antalet arter.

  157. Det ÄR ett problem. Många arter är
    snälla, men lite för många är räliga.

  158. Överföring av genetiskt material är
    en parameter. Spelar det nån roll?

  159. Vi vet att det händer saker.

  160. Vi vet att selektion och genetisk
    drift är starka drivkrafter.

  161. Vi vet att man väljer plantmaterial.

  162. Det ska vara härdigt
    och snabbväxande.

  163. Vi vet att vi släpper ut arter
    i en helt ny omgivning-

  164. -och det finns en betydande risk
    att vi får väldigt snabb selektion-

  165. -som plötsligt frikopplar de här.

  166. Vi får ett problem för att arten
    "jihoo!", och så sticker vi.

  167. Det har den inte lyckats med innan
    med det genetiska urval den har haft.

  168. En annan... Överföring av genetiskt
    material är lite snävare definierat.

  169. Det handlar om arter
    där vi faktisk har en introduktion.

  170. Den här arten
    förorenar inhemska arter-

  171. -med sitt genetiska material.

  172. Ett exempel är en av de här två
    som inte var med.

  173. Engelskt marskgräs.

  174. Den har en släkting.
    Det här är en allopolyploid hybrid.

  175. Först hade vi
    ett marskgräs i England-

  176. -och ett marskgräs från USA.

  177. De hybridiserar, men har olika
    kromosomnummer, vilket inte funkar.

  178. Då har vi en steril art som sprids.

  179. Då dubblade de kromosomuppsättningen
    och blev fertila. "Yes, nu går vi!"

  180. Det här har varit en oerhört snabb
    spridning längs Västeuropas kuster.

  181. Överföring av parasiter
    och patogener.

  182. Det handlar inte
    om de som är parasiter och patogener-

  183. -utan om kräftdjur,
    kräftpest och en massa fiskar-

  184. -som har parasiter och patogener
    och som kan ta med sig nya arter hit.

  185. Lagstiftningen säger att man inte får
    flytta fisk på grund av det här.

  186. Ganska många skiter i det,
    och då får vi ett stort problem.

  187. Jag får nån minut till,
    för du drog över.

  188. Då tar jag två.

  189. Läs alltid kriteriesträngen.
    Den ger mycket information.

  190. Här är en art - 4AB, 4EF.

  191. Vi ser vilka faktorer som har störst
    effekt. Vad kan det vara för art?

  192. Ni hinner inte svara.

  193. Vresros. Den här är bortgrävd.
    Tack, Länsstyrelsen i Halland-

  194. -för att ni fixade sanddynerna
    i Haverdal.

  195. Tittar vi på dess förhållande...
    Det gröna är medelvärdet för allt.

  196. Då kan vi se hur den enskilda arten
    skiljer sig från medelvärdet.

  197. Det här är som vi har bedömt det nu,
    och vi ser att vi har en...

  198. Vi ska bedöma det 50 år framåt,
    vilket inte är lätt.

  199. Mora visade bilden
    på vegetationsperiodens längd.

  200. Ju rödare,
    desto längre vegetationsperiod.

  201. Kanske i slutet av min karriär
    kan jag alltid åka hit i kortbyxor.

  202. Hur har vi bedömt klimateffekter
    hos landlevande arter?

  203. Rött: ja, orange...

  204. Av landlevande arter har ganska få
    bedömts ha definitiva klimateffekter.

  205. Det kan bero på att så många växter
    redan finns här och kan sprida sig.

  206. Men vi som håller på med vatten är
    mer misstänksamma, så vi har satt-

  207. -att risken med det förändrade
    klimatet kan innebära väldigt mycket-

  208. -för hur det här kommer hit.

  209. Sen en liten utvikning.

  210. Vi vet sen tidigare att Sofiero
    har fantastiska rhododendronodlingar.

  211. Slottet norr om Helsingborg.
    De sköter dem.

  212. Patrik Sundström,
    som ärvde det här sommarhuset-

  213. -har aldrig skött sin rhododendron.

  214. Vi vet att de växer bra
    även utan skötsel.

  215. Då blir man lite fundersam.

  216. I julas för två år sen var vi ute
    och gick på en kraftledningsgata-

  217. -och hittade en rhododendronplanta.

  218. Jag vet inte vilken art det är, men
    den fanns en km från närmsta hus.

  219. På två år växte den 30 centimeter.
    Till sommaren vet jag vilken det är.

  220. Det här är ju lite otäckt. På Irland
    har vi arten Rhododendron ponticum-

  221. -som är..."landskapsbildande".

  222. Kan det här hända i Sverige också?
    Är det här en bra tröskelart?

  223. Och jag fick lite ont i magen-

  224. -när vi hittade de här
    464 fröplantorna av rhododendron-

  225. -hemmavid i en backskärning.

  226. Och det är...

  227. Mitt slutbudskap här är ju att...

  228. De är ganska söta, de här tre.
    De växer på grus.

  229. Små, fina rhododendronplantor,
    men det gäller att agera.

  230. Ha ett riskbeteende... Så.

  231. Vi ska inte ha dem kvar!

  232. Vad gör jag nu med jorden? Det har
    kommit upp tre plantor ur den här.

  233. Detta är riskavfall. Agera.

  234. Nu är bollen din, Nils. Tack!

  235. Tack. Jag älskar rhododendron.
    Nu blir jag lite nervös.

  236. Jag tänkte ställa en sista fråga...
    Tack och applåd, naturligtvis.

  237. Sista frågan är följande: Är du
    mest optimist eller mest pessimist-

  238. -när du tittar på allt du lagt fram?

  239. Alltså...

  240. Jag är en jättepessimist.
    Det finns ingen...

  241. Om jag tänker här hur...

  242. Under min livstid
    har jordbrukslandskapet förötts.

  243. Vi har ett industriellt skogsbruk-

  244. -och ett accelererande inflöde
    av främmande arter.

  245. -Jag kommer inte att känna igen mig.
    -Men nu har du visselblåst rejält.

  246. Jag ska ut och klippa mina
    rhododendron nu. Är det från botten?

  247. -Så länge de inte rymmer, som de här.
    -Nej då. Hjärtligt tack!

  248. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Botanik, Fröväxter, Invasiva arter, Naturvetenskap, Rhododendron
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Fulla vuxna och nyktra unga

Ett par glas vin till middagen gör väl inget? Inte heller snapsarna på midsommarafton. Eller? Hur påverkar egentligen vår dryckeskultur barnen runt bordet? Nuförtiden dricker ungdomar hälften så mycket som de gjorde för 20 år sedan och historiskt sett ligger vi på låga nivåer. Hur kommer det sig?