Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Främmande arter och naturvårdDela
  1. På Hawaii koloniserar
    de främmande invasiva arterna-

  2. -med cirka två miljoner gånger
    högre hastighet än naturligt.

  3. Hjärtligt välkomna till årets
    Flora- och faunavårdskonferens.

  4. Den handlar om natur i förvandling,
    främmande arter och naturvård.

  5. Då ska vi se... Så.

  6. Våra konferenser handlar om arter vi
    välkomnar och en rik och känd natur.

  7. De handlar om arbetet vi gör för att
    vi ska nå en rik och känd natur-

  8. -men nu kommer konferensen handla om
    arter vi inte vill ha i vår natur.

  9. År 2004 var det år då främmande
    invasiva arter blev personligt.

  10. År 2004-

  11. -då hade jag bott i ett hus söder om
    Göteborg, i Lindome, i två år.

  12. År 2004...
    Oj, nu tryckte jag lite fel här.

  13. År 2004 var det år jag upptäckte
    det här blötdjuret i min trädgård.

  14. Hjärtat sjönk,
    och jag använde några år-

  15. -för att försöka åtgärda det här
    djurets framfart i mina odlingar.

  16. Odlingsglädjen försvann lite grann-

  17. -och jag är nog inte ensam om
    att känna den känslan.

  18. Hur många fler har känt den?
    Räck upp en hand.

  19. Ja, det är ganska utbrett.

  20. Främmande arter som kan bli invasiva-

  21. -sprids främst
    genom trädgårdshandeln.

  22. Det är arter man säljer
    och arter som är medpassagerare.

  23. Den spanska skogssnigeln kom in från
    Frankrike till Sverige på 1970-talet.

  24. Enligt siffror från Naturvårdsverket
    tar trädgårdsnäringen in-

  25. -över dubbelt så många främmande
    arter som jordbruk och transporter.

  26. År 2016, det var det år då jag
    verkligen insåg vidden av hotet-

  27. -som de främmande invasiva arterna
    utgör för vår biologiska mångfald.

  28. År 2016 var det år då jag,
    och 13 000 andra delegater-

  29. -anlände till Internationella
    naturvårdsunionens världskongress.

  30. IUCN:s världskongress
    på ön Oahu i Hawaii.

  31. Vi hade ett sidoevent
    som handlade om folk och natur-

  32. -och engagemang för biologisk
    mångfald och natur i Sverige.

  33. Vad var det då jag såg på Oahu
    som var så fel?

  34. Jo, det här. Då tänker ni kanske:
    Vad är det som är fel med den bilden?

  35. Den ser ju vacker och idyllisk ut.

  36. Men all växtlighet på Oahu
    under 600-metersnivån över havet-

  37. -är främmande arter.

  38. Så all den grönska ni ser på den här
    bilden ska egentligen inte vara där.

  39. Öar är
    särskilt utsatta för främmande arter.

  40. Det är ju brist på konkurrens
    och predatorer i deras ekosystem.

  41. På Hawaii koloniserar
    de främmande invasiva arterna-

  42. -med cirka två miljoner gånger
    högre hastighet än naturligt.

  43. Främmande invasiva arter,
    tillsammans med habitatförstöring-

  44. -är de två största, allvarligaste
    hoten mot biologisk mångfald.

  45. År 2018, det var det år
    då jag insåg riktigt också-

  46. -att vi håller på att förlora kampen
    mot en del av våra invasiva arter.

  47. Det här har varit en äng
    full av smörbollar, skogsnycklar-

  48. -prästkragar och midsommarblomster.

  49. Lupiner är vackra, och det är en
    smart och bedräglig strategi de har-

  50. -för att snabbt kunna ta överhanden.

  51. Den här bilden är tagen
    i Frostviken i norra Jämtland-

  52. -ungefär två, tre kilometer
    från den norska gränsen.

  53. Jag och min mans familj har börjat
    bekämpa den här invasionen.

  54. Hela familjen är involverad-

  55. -och jag vill framhålla
    min svärmor Lillys ihärdiga arbete.

  56. Hon ska fylla 94 år. Jag hoppas att
    hon kan vara med ytterligare ett år.

  57. Det hade varit mycket lättare
    att arbeta och mindre kostsamt-

  58. -att åtgärdad den här lupininvasionen
    tidigare än vad vi gjorde.

  59. Vi duperades av blomsterprakten,
    och vi är nog inte ensamma om det.

  60. EU-förteckningen över främmande
    invasiva arter listar 49 arter-

  61. -och de får ju inte introduceras,
    spridas eller gynnas på annat sätt.

  62. Elva av dessa arter finns i Sverige.
    Blomsterlupinen är inte en av dessa.

  63. En förteckning över främmande
    invasiva arter i Sverige är på gång.

  64. För att lyckas med den måste man veta
    vilka arter som utgör ett hot.

  65. Naturvårdsverket och Havsmyndigheten-

  66. -har gett Artdatabanken i uppdrag
    att screena arter i Sverige-

  67. -och göra
    en riskklassificeringslista.

  68. Mer om det får ni höra senare i dag-

  69. -av mina medarbetare
    från Artdatabanken.

  70. 125 triljoner dollar-

  71. -är det årliga värdet
    av naturens bidrag till världen-

  72. -enligt årets Global Risk Report.

  73. Det vill säga ekosystemtjänster
    i form av mat, vatten, rening-

  74. -skydd mot översvämningar o.s.v.

  75. 125 triljoner dollar-

  76. -eller två tredjedelar av
    den globala bruttonationalprodukten.

  77. Det blir dyrt att inte agera på hotet
    som främmande invasiva arter utgör.

  78. Vi har helt enkelt inte råd
    att förlora naturens bidrag till oss.

  79. Det är de främmande invasiva arterna
    och habitatförstöringen-

  80. -som utgör de två allvarligaste hoten
    mot biologisk mångfald i dag.

  81. För att bemästra hotet från främmande
    invasiva arter måste vi ha kunskap-

  82. -för att kunna göra rätt åtgärd
    på rätt plats vid rätt tidpunkt.

  83. Den här kunskapen
    kan vi från Artdatabanken ge er.

  84. Vi ser till att fakta kommer ända
    fram, till nytta för naturvården.

  85. Vi måste agera tidigt och sätta in
    de nödvändiga resurserna som behövs.

  86. Vi måste vara beslutsamma
    och inte ge upp.

  87. Men framförallt måste vi samarbeta,
    gammal som ung-

  88. -Svensson som naturvårdare,
    politiker som tjänsteman.

  89. Då kan vi lyckas.

  90. Men arbetet får inte ske på bekostnad
    av det övriga naturvårdsarbetet.

  91. För en effektiv naturvård
    måste vi synkronisera och integrera-

  92. -det här med övrigt naturvårdsarbete.

  93. Det här kommer att bli dyrt,
    och vi måste vara beslutsamma.

  94. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Främmande arter och naturvård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Invasiva arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Främmande arter och naturvård

Vi håller på att förlora kampen mot en del invasiva arter i Sverige, berättar Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken. Med risklistan och genom att agera i tid kan vi dock göra något åt det. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ligga i Lund

Panelsamtal om hur långt vi har kommit när det gäller sexuell frigörelse och vad det innebär. Är vi fördomsfria och vidsynta eller lever vi kanske fortfarande under begränsande normer? Medverkande: Gunilla Thorgren, journalist, politiker och författare; Manne Forssberg, frilansskribent och författare; Ingela Steij Stålbrand, beteendevetare och lärare i sexologi vid Lunds universitet; Elina Pahnke, journaliststudent och redaktör. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 12 maj 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

För dom är jag bara tjock

När Albin var 14 år började hans lever visa sämre värden på grund av övervikt. Han bestämde sig för att försöka bli smal och fick hjälp av Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset, som även årligen ordnar ett sommarläger för överviktiga ungdomar.