Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Fantastik i interkulturellt perspektivDela
  1. I samtliga fall har människans
    hantering av drakar och liknande-

  2. -nåt slags stiftande,
    auktoritetsuppbyggande-

  3. -genererande funktion i berättelser.

  4. Hejsan. Jag är historiker
    på Linnéuniversitetet-

  5. -med specialiteterna
    öst- och sydöstasiatisk historia.

  6. Jag är också
    intresserad av medeltiden.

  7. Jag har försök kombinera
    de tre geografiska fälten.

  8. Det är en rätt ny idé från min sida.

  9. Ett utkast till ett möjligt
    framtida forskningsområde.

  10. Att titta på fantastik
    i ett interkulturellt perspektiv.

  11. Och... Ja...

  12. Människan har alltid
    dragits till det fantastiska.

  13. Det vi inte
    normalt förnimmer med våra sinnen-

  14. -som kanske inte finns,
    men som kittlar vår fantasi.

  15. Det fantastiska kan komma
    ur en massa olika stämningar:

  16. Religiösa, litterära, konstnärliga...

  17. Det kan röra sig om sånt
    som man har föreställt sig existerat-

  18. -som bibelns Leviathan
    eller kinesiska drakar.

  19. Det kan också röra sig om
    historier som redan i sin samtid-

  20. -togs mer som underhållande skrönor
    än på allvar, som Nibelungens ring-

  21. -och den björn som avlade
    de medeltida danska kungarna.

  22. Generellt kan vi säga att fantastiken
    skiljer sig från mytologi-

  23. -genom att den innehåller en aktiv
    och föränderlig estetisk gestaltning.

  24. Även där motiv från religiösa texter
    och traditioner-

  25. -används som inspirationskälla.

  26. Forum för fantastisk
    i vår moderna värld-

  27. -har varit böcker, bilder och filmer.

  28. Det fantastiska har blivit
    en underhållningsgenre.

  29. Fantastiken har i äldre tid
    använts i sammanhang-

  30. -där visioner om det historiska
    förflutna har vävts samman med-

  31. -det mytologiska
    och det underhållande elementet.

  32. En del legendariska berättelser från
    äldre tid är ganska roliga att läsa.

  33. Jag kommer
    att göra några globala kopplingar-

  34. -mellan tre historiska regioner.

  35. Det är det medeltida Europa,
    i runda slängar 500-1500.

  36. Det förmoderna Kina,
    före Kristi födelse ungefär-

  37. -och det förmoderna Sydöstasien
    innan kolonialismen galopperade in.

  38. Jag är medveten om problematiken med
    att använda såna här termer-

  39. -"medeltida" och "förmoderna"
    som kategorier.

  40. Men jag är i alla fall
    intresserad av gamla krönikor.

  41. Gamla krönikor
    som innehåller ohistoriska delar.

  42. Sånt som moderna historiker inte har
    visat särskilt mycket intresse för.

  43. Om man läser det nya
    åttabandsverket "Sveriges historia"-

  44. -som redigerades av Dick Harrison
    avfärdas det i en halv mening-

  45. -att historikerna är obarmhärtiga,
    och det där har vi ju slutat med.

  46. Det är intressant för att det inte
    är historia i vanlig mening.

  47. I vissa sammanhang
    dyker fantastikens troper upp-

  48. -i krönikornas äldre partier.

  49. De legendariska, protohistoriska
    eller pseudohistoriska partierna.

  50. Vad har de för funktion?

  51. Hur förhåller sig likartade troper
    i olika kulturkretsar till varandra?

  52. Den här frågan är
    både kulturhistoriskt-

  53. -och antropologiskt intressant.

  54. Vilka motiv och gestalter kommer igen
    i de mest skilda kulturkretsar-

  55. -med begränsad
    eller ingen kontakt med varandra?

  56. Man kan
    hänvisa till Claude Lévi-Strauss-

  57. -som blev mer än 100 år gammal.
    Han har betecknat myter-

  58. -som å ena sidan
    fantastiska och oförutsägbara...

  59. Men å andra sidan visar han
    hur förvånansvärt likartade troper-

  60. -som finns i vitt skilda kulturer.
    Det är ett led-

  61. -i hans strukturalistiska teori
    om myters funktion-

  62. -där motsättningar mellan myt-
    gestalter har en framträdande roll.

  63. Det kan överföras till mythistoria-

  64. -legendarisk historia,
    pseudohistoria.

  65. När man nämner Lévi-Strauss
    ser några rött-

  66. -och tycker att han har fel.
    Men det är intressant-

  67. -att drakar,
    varulvsliknande varelser-

  68. -och häxor förekommer
    i de mest skilda kulturer.

  69. Det har jag tittat lite på.

  70. Ja...

  71. I alla tre fall jag har tittat på,
    Europa, Kina och Sydöstasien-

  72. -förekom det en historieskrivning
    som skilde sig mycket från-

  73. -den kritiska prövning
    och rationalisering-

  74. -som skapade
    den moderna historieforskningen.

  75. Och... Claude Lévi-Strauss
    har vi redan pratat om.

  76. Om vi tittar på
    historiografiska traditioner-

  77. -i de här tre geografiska regionerna
    kan man säga...

  78. Medeltida europeiska krönikor
    har en religiös inramning.

  79. De utspelas i en kristen miljö.

  80. De skrivs i allmänhet av klerker.

  81. De har en linjär syn med avgörande
    bibliska händelser som noder.

  82. Strukturen har en religiös funktion.

  83. Vanligt är
    att de europeiska krönikorna-

  84. -tar sin början
    i en protohistorisk tid.

  85. Sen övergår de långsamt
    till verifierbar historia.

  86. Ofta sker det i samband med
    kristendomens genomslag.

  87. Det införs
    en ny skriftlig, kyrklig kultur-

  88. -där man bevarar uppgifter
    på ett annat sätt-

  89. -än under den förkristna perioden.
    Sverige och Danmark och så vidare.

  90. Kinesisk krönikeskrivning är
    ett jättestort fält.

  91. Kinesisk krönikeskrivning har,
    även under äldre perioder-

  92. -en mindre tydlig
    religiös anknytning.

  93. Men man har en cyklisk uppfattning
    av tidsförloppet.

  94. Det som strukturerar stoffet
    i kinesiska historiska texter-

  95. -är det moraliserande draget.

  96. Historien formas efter
    vissa moraliska kriterier-

  97. -med dynastiers uppgång och fall.

  98. Sydöstasien är
    ett lite mer spritt område.

  99. Där finns
    olika historiografiska traditioner.

  100. Men gemensamt för sydöstasiatisk
    historisk litteratur i äldre tid-

  101. -är att texterna präglas av
    föreställningen om-

  102. -nåt slags förbindelse mellan
    det mänskliga mikrokosmos-

  103. -och det universella makrokosmos.

  104. Det gör att en koncentration
    av transcendental makt-

  105. -eller auktoritet kan fästas
    vid personer - "men of prowess".

  106. Dynastiska förfäder och så.

  107. Förfäder är ett av de teman
    som jag har tittat lite grann på.

  108. Dynastiska förfäder i en avlägsen
    och detemporaliserad miljö-

  109. -tjänar i sak att definiera ett rikes
    eller en folkgrupps anspråk-

  110. -i nyare tider.

  111. Nån nationalism kan man knappast
    prata om i europeisk medeltid.

  112. Men nån form av patriotism.

  113. Ett etnopatriotiskt medvetande
    kan man kalla det.

  114. Det träffar man på
    i den medeltida litteraturen.

  115. Vi har Geoffrey av Monmouths
    brittiska krönika-

  116. -som löper från äldsta tid
    fram till 600-talet efter Kristus-

  117. -där den första brittiska kungen
    är en Brutus.

  118. Inte den Brutus som hade ihjäl
    Caesar, utan en trojansk prins.

  119. Han kommer till Britannien
    och kör i väg en massa jättar.

  120. Han stiftar Britannien och är urfader
    till en räcka fantastiska kungar.

  121. Vi har också Dan
    i Saxo Grammaticus "Gesta danorum".

  122. Geoffrey och Saxo
    levde på 1100-talet.

  123. I Saxos krönika kommer Dan
    att markera ursprunget för-

  124. -den etniska gruppen, danerna.

  125. När det gäller kinesiska krönikor...

  126. Kina har ju varit ett rike
    sen mycket länge.

  127. Det finns en lång tradition av
    att beskriva Kina som en enhet.

  128. Krönikor som skrevs
    före Kristi födelse-

  129. -beskriver urtidshärskare
    som är halvmänskliga-

  130. -och kulturhjältar, som står bakom
    olika mänskliga innovationer.

  131. De ger upphov till
    det kinesiska folket.

  132. Bland annat Huangdi,
    den gule kejsaren-

  133. -som gör en massa bra saker och
    står i spetsen för kinesisk historia.

  134. Om vi tittar på
    sydöstasiatiska krönikor...

  135. Där lägger man stor vikt vid
    protohistoriska dynastiska urfäder.

  136. Ofta urfäder som har en inneboende
    övernaturligt metafysisk makt.

  137. "Sakti" som det heter,
    med ett begrepp lånat från sanskrit.

  138. Ett annat tema som går igen
    i de här tre kulturkretsarna-

  139. -är djurförvandlingar
    och sällsamma djur.

  140. Det är ett mycket vanligt tema
    i all typ av fantastisk.

  141. Fabeldjur
    och övernaturliga djurgestalter.

  142. Den mänskliga föreställningsförmågan
    har konstruerat varelser-

  143. -som vare sig är andeväsen
    eller konventionellt fungerande djur.

  144. De har
    ett extremt utseende och beteende.

  145. Drakar är det vi närmast tänker på,
    och ormliknande varelser.

  146. De finns i alla tre kulturkretsarna.

  147. Om vi tittar på
    Vincenti Kadlubeks polska krönika-

  148. -från 1200... Samtida med
    Saxo och Geoffrey ungefär.

  149. Den här krönikan
    börjar med de fantastiska orden:

  150. "En gång härskade mord och dygder
    i det här landet."

  151. Sen kommer det en fantastisk
    drakhistoria precis i början.

  152. Den första legendariska
    polska fursten, Krakus-

  153. -har att göra med en besvärlig drake,
    som kräver tribut i får.

  154. Hans söner har ihjäl draken
    på ett smart sätt.

  155. Naturligtvis växer staden Kraków upp
    på den platsen.

  156. Draken står i spetsen för
    polsk historia i den här versionen.

  157. Det finns drakhistorier
    även i Saxo och Geoffrey.

  158. Kinesiska och sydöstasiatiska drakar-

  159. -eller ormliknande varelser
    förekommer också en hel del.

  160. Skillnaden är
    att i de asiatiska kontexterna-

  161. -har påfallande ofta ormvarelserna
    en rituell signifikans-

  162. -som är i grund och botten positiv.

  163. De har en skyddande funktion
    och ger lycka.

  164. Till exempel de naga
    som finns i Sydöstasien.

  165. De är inlånade från Indien,
    men lever sitt eget mytologiska liv-

  166. -och förekommer ofta
    i legendariska krönikor.

  167. Och även fullt historiska texter.

  168. Drakhistorier förekom i Kina
    in på 1900-talet.

  169. I samtliga fall
    har människans hantering av drakar-

  170. -nåt slags stiftande,
    auktoritetsuppbyggande-

  171. -genererande funktion
    i berättelserna.

  172. Sex är en annan fråga,
    som kommer igen-

  173. -i fantastiktematiken
    i alla tre regionerna.

  174. På samma sätt
    som aspekter av fysisk makt-

  175. -accentueras av
    människors förhållande till vidunder-

  176. -finns det ett element av extrema och
    övernaturliga sexuella förbindelser-

  177. -i krönikor
    och protohistoriska berättelser.

  178. De spelar en viss roll
    i visionen av politisk auktoritet.

  179. Vi har Saxo Grammaticus krönika,
    skriven av en klerk.

  180. Den innehåller maffiga erotiska
    historier, som Balder och Nanna.

  181. Geoffrey av Monmouth skrev
    en lång erotisk berättelse-

  182. -om kung Arthur Pendragons
    samvaro med Igraine-

  183. -som ger upphov till kung Arthur-

  184. -som vi känner till
    från diverse filmer och böcker.

  185. Kinesiska krönikor innehåller
    en del kvinnor.

  186. De kvinnor som förekommer
    ses ofta i ett ganska negativt ljus.

  187. Det har varit en patriarkalisk kultur
    sen första årtusendet före Kristus.

  188. Kvinnors politiska agerande
    ses starkt negativt-

  189. -och ofta
    i ett mytologiserat sammanhang.

  190. Märkliga rävandar visar sig
    i vacker kvinnlig gestalt-

  191. -duperar nån stackars forntidskung
    och ger upphov till dynastiers fall.

  192. Sydöstasien är mer likt de europeiska
    legendariska krönikepartierna.

  193. Här kan också en härskare utvidga
    sin makt, stärka sin auktoritet-

  194. -genom sexuell förening
    med märkliga kvinnliga varelser-

  195. -till och med gudomliga kvinnliga
    varelser. Även i regioner-

  196. -som är,
    i alla fall nominellt, muslimska.

  197. En av de framträdande
    muslimska härskarna i Sydöstasien-

  198. -sultan Agung på Java, hade sex
    med drottningen av Söderhavet-

  199. -och stärkte sin auktoritet
    därigenom, enligt krönikan.

  200. Magiska föremål är också viktigt
    i den här typen av berättelser.

  201. Föreställningen om
    att fysiska objekt har betydelse för-

  202. -en individs, en släkts eller ett
    rikes välfärd finns i olika kulturer.

  203. Objekten har en koppling
    till maktaspekter.

  204. Det gör att tematiken gärna
    lånar sig till historiska texter.

  205. I europeisk kröniketradition
    har vi reliker-

  206. -som har en roll som lyckobringare.

  207. Det är ofta fullt historiska reliker
    och historiska kungar som äger dem.

  208. Spjutet som Jesus stacks med
    på korset och så vidare.

  209. Även världsliga föremål, som svärd,
    som tänks vara förbundna med en ätt.

  210. I kinesiska krönikor
    betonas rituella bronskärl-

  211. -som en del av dynastisk legitimitet
    och himmelskt sanktionerat styre.

  212. När bronskärlen tas ifrån kungarna
    förlorar de också makten.

  213. I Sydöstasien har arvobjekt-

  214. -som dolkar och spjutspetsar,
    väldigt stor betydelse.

  215. De tänks ofta ha
    inneboende maktgenererande krafter-

  216. -som ger en tidig förfader
    den makt som krävs-

  217. -för att skapa det här kungariket.

  218. Ja. Några tentativa slutsatser.
    Det nya i metoden-

  219. -hoppas jag ligger
    i jämförelsen mellan material-

  220. -som gör anspråk på
    att representera det förflutna-

  221. -snarare än att fungera
    som ren litteratur eller mytologi.

  222. Samtidigt som det finns tydliga
    litterära och mytiska kopplingar-

  223. -till de här framställningarna. Tesen
    så långt, som kan ändras framöver-

  224. -är att frågor om
    maktens utövande och legitimering-

  225. -kommer fram tydligare i stoff
    som inte bygger på konkreta data-

  226. -utan tillåter författaren
    att gestalta sitt material-

  227. -efter andra kriterier.
    En komparation mellan kulturer-

  228. -som har utvecklats efter
    olika premisser kan vara intressant-

  229. -som en del av
    ett globalhistoriskt studium-

  230. -av synen på politisk makt.
    Därmed får jag sluta. Tack så mycket.

  231. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Etnologi, Folkseder, Folktro, Magi, Socialantropologi, Övertro
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.