Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : När blev Sverige evigt?Dela
  1. Under denna period
    svär man eder mot kungen och staten.

  2. Det visar
    att man har en syn på evigheten.

  3. Staten fortgår oberoende av regenten.

  4. Hej och välkomna till denna session:

  5. "Nationalismforskning
    efter den klassiska debatten."

  6. Jag heter Anne Berg
    och är historiker-

  7. -på institutionen för pedagogik, di-
    daktik och utbildningsstudier vid UU.

  8. Jag är ordförande för denna session-

  9. -för att jag var gästredaktör
    för ett temanummer-

  10. -i Historisk tidskrift för Sverige
    förra året.

  11. Framsidan på det numret
    ser ni på powerpointen på bilden.

  12. Den här sessionen samarrangeras med
    Historisk tidskrift för Sverige.

  13. De har ett bokbord här ute
    som ni kan kolla in.

  14. Så här ser tidskriftsnumret ut:
    "Tema nationen".

  15. Syftet med temanumret
    var att försöka ta pulsen-

  16. -på den historiska
    nationalismforskningen i dag-

  17. -efter den s.k. klassiska debatten
    inom nationalismforskningsfältet.

  18. I den här sessionen ska
    några av författarna i temanumret-

  19. -presentera sina artiklar
    och nya rön om nationalismen.

  20. Ni kommer att få kunskap om
    var forskningsläget står i dag:

  21. Vad vi beforskar i dag
    inom nordisk nationalismforskning.

  22. Jag tänkte snabbt
    kommentera sessionens titel-

  23. -som också var
    själva temanumrets huvudpoäng:

  24. Vad har hänt efter den klassiska
    debatten inom nationalismforskningen?

  25. Vad menas med den klassiska debatten?

  26. Under 1980-talet
    och det tidiga 1990-talet-

  27. -rasade en debatt framför allt
    inom samhällsvetenskaperna i Europa.

  28. Forskare som Ernest Gellner
    och Benedict Anderson-

  29. -gav ut stilbildande verk
    om var en nation var-

  30. -och hur vi
    skulle förstå dess framväxt.

  31. I den här diskussionen uppstod olika
    typer av skolor inom forskningen.

  32. De hade olika åsikter
    om vad som var grunden för nationen.

  33. Debatten handlade mycket om
    en historisk fråga:

  34. När nationen uppstod,
    när den formerades i det förflutna-

  35. -och vad som var dess grunder.

  36. Ur debatten utkristalliserade sig
    två olika läger eller skolbildningar:

  37. Primordialisterna och modernisterna.

  38. Primordialisterna hävdade
    att det fanns en etnisk grund-

  39. -hos den moderna nationen
    och nationalismen.

  40. Därmed hade nationen och nationa-
    lismen en väldigt lång historia-

  41. -med grunder i medeltiden
    eller antiken:

  42. Nåt som hade formerats
    ur en etnisk gruppering.

  43. Modernisterna menade att den moderna
    nationen var en effekt av processer-

  44. -som den politiska moderniserings-
    processen efter franska revolutionen-

  45. -nationalismens uppkomst som ideo-
    logi, upplysningen, demokratiidén-

  46. -men även kunde förklaras
    strukturellt.

  47. Man ville spåra nationens framväxt
    till kapitalismens utbredning-

  48. -och vilka konsekvenser den fick för
    den sociala samhällskommunikationen.

  49. Man kan se att svenska
    eller nordiska historiker-

  50. -gav sig in i de här debatterna under
    1990-talet och början av 2000-talet.

  51. Mot bakgrund av debatten
    var det många som skrev artiklar-

  52. -och försökte utreda
    de nordiska nationernas framväxt.

  53. Det historikerna gjorde,
    till skillnad från samhällsvetarna-

  54. -var att lyckas problematisera dessa
    teorier med sin empiriska forskning.

  55. I Sverige visade man t.ex.
    att den svenska moderna nationen-

  56. -hade äldre rötter
    i en tidig modern statsformering.

  57. En nationell identitet hade funnits
    under 1600- eller 1700-talet-

  58. -men hade då haft en annan betydelse.

  59. Det var inte det viktigaste
    man identifierade sig med-

  60. -som svensk undersåte
    under 1600- och 1700-talet.

  61. Enligt min tolkning lade man fram att
    den moderna nationen var effekten-

  62. -av en ganska lång historisk process
    med olika aktörer under olika eror-

  63. -och att det fanns olika orsaker-

  64. -till att processen hade inletts,
    växt fram och utvecklats.

  65. Men vad har då hänt efter debatten?

  66. Var står nationalismforskningen i dag
    i fråga om historiska teorier-

  67. -om forskning om nationer,
    nationalstater och nationalism?

  68. Det var syftet med temanumret-

  69. -och det är även bitar av temanumret
    som ni får lyssna på här i dag.

  70. Dagens session
    består av fyra föredrag-

  71. -som står i förhållande
    till några artikelbidrag.

  72. Jag har bett artikelförfattarna
    att presentera sig-

  73. -varifrån de kommer,
    vilken institution de tillhör, o.s.v.

  74. Sessionen är upplagd så att artikel-
    författarna kommer att komma upp-

  75. -och hålla sin presentation
    var för sig.

  76. När alla är klara
    ska vi ha en gemensam diskussion-

  77. -där vi förstås även tar upp frågor
    från publiken här i dag.

  78. Så är den här sessionen upplagd.

  79. Med det välkomnar jag våra första
    presentatörer: Sari och Wojtek.

  80. Jag heter Wojtek Jezierski och jag
    låter så här p.g.a. en förkylning-

  81. -som jag har släpat med mig
    till Växjö.

  82. Jag är medeltidsforskare vid
    Institutionen för historiska studier.

  83. När vi fick inbjudan till det här
    temanumret av Anne tänkte vi:

  84. "Vad kan äldre historiker bidra med
    till ett temanummer om nationalism?"

  85. Ingen av oss tror-

  86. -att den svenska nationen
    har sina rötter i medeltiden.

  87. Vi försökte snarare utröna frågor-

  88. -om vad nationalismen
    tog med sig från de äldre epokerna.

  89. Vad den approprierade,
    tog för sitt eget-

  90. -och använde som byggställning för
    den nationalistiska tanken senare.

  91. Jag kommer också att lyfta en del
    saker som inte rymdes i artikeln-

  92. -för att visa på de stora
    möjligheterna med att dra trådar-

  93. -från medeltiden
    fram till 1800- och 1900-talet.

  94. Så när blev Sverige evigt?

  95. Grundpelaren
    i nationalismens tidspolitiska tanke-

  96. -är att nationen är
    ett slags varelse-

  97. -som består av sina medborgare,
    i det här fallet svenskar.

  98. Varelsens kollektiva liv
    drivs av och mot ett gemensamt öde.

  99. Det var den idén som uppstod under
    1700-och 1800-talet framför allt.

  100. Detta öde skapar ett generations-
    överskridande solidaritetsband-

  101. -mellan forna och samtida svenskar-

  102. -och ett ansvar för framtida
    medborgare och medlemmar i nationen.

  103. Så mycket är klart.
    Men då är det i så fall fråga om-

  104. -vad för slags evighetspolitik
    som nationalismen föreslår.

  105. Evighetspolitiken
    är inte ny för nationalismen.

  106. Den sträcker sig tillbaka
    till medeltiden:

  107. Drömmen om att vara för evigt.

  108. I det här fallet tog vi fasta på
    forskning av Ernst Kantorowicz-

  109. -och verket "The king's two bodies"
    i vilket han hävdar en simpel sak:

  110. Att under medeltiden och tidig modern
    period hade kungen två kroppar.

  111. Den fysiska kroppen: den som dog. Den
    som ligger under i det här fallet.

  112. Kungens kropp dog med honom.

  113. Samtidigt fanns en fantastisk kropp
    som levde kvar.

  114. Under medeltiden
    och tidig modern tid-

  115. -begravdes kungar därför
    på två olika sätt.

  116. Man begravde både kroppen och dockan.

  117. Dockan var drömmen om evigheten
    och kontinuiteten av kungadömet.

  118. Det är den tanken som till slut
    approprierades av nationalismen.

  119. Under medeltiden fanns det
    tre olika sätt att uppfatta tid.

  120. Det är den tidspolitiken
    vi försöker komma åt:

  121. Vad försökte nationalismen
    ärva från medeltiden?

  122. Dels fanns aeternitas, det vill säga
    den tid som bara Gud varade i.

  123. En tid där inget förändrades,
    det var så att säga en statisk tid.

  124. Och längst ner, på jorden,
    fanns tempus.

  125. Det var människornas tid. Det var där
    människorna föddes, dog och försvann.

  126. Men vad fanns där emellan
    för ett mellanting, för en medeltid?

  127. Där fanns aevum.

  128. Det är det som är ursprunget
    till "evighet".

  129. Ursprungligen beboddes aevum
    av varelser som änglar-

  130. -som kom till vid nåt tillfälle
    och sen varade utan ände.

  131. Det är en attraktiv tanke
    att appropriera för andra varelser-

  132. -som är jordliga, men som lever
    vidare trots att medlemmarna dör.

  133. De första som flyttade in
    i medium aevum var påvarna.

  134. Det som vi kanske känner bäst till
    som eviga varelser-

  135. -är universitet: korporativa insti-
    tutioner som består av medlemmar.

  136. Vissa medlemmar dör,
    andra tar deras plats.

  137. Man kan kalla det ett slags
    "plurality in succession":

  138. Alla medlemmar finns närvarande: de
    dåtida, de samtida och de framtida.

  139. Det måste vara en attraktiv tanke
    för den politiska makten också.

  140. Det som härnäst flyttade in i
    medium aevum, under 1300-1400-talet-

  141. -var abstrakta begrepp som "regnum",
    d.v.s. kungariket-

  142. -men även kronan, som var mer ab-
    strakt än bara det fysiska föremålet.

  143. Det är just
    den här evighetspolitiken-

  144. -som kom
    att användas av nationalismen.

  145. Men samtidigt måste vi medge
    att Sverige under medeltiden-

  146. -var sent på bollen i nästan allt.

  147. Danmark och Norge hade bättre idéer,
    bättre legitimitet.

  148. Till exempel var det i Norge
    som man först kom på tanken-

  149. -att man skulle kunna ha en kung
    som regerar för alltid: Sankt Olav.

  150. I Sverige utvecklades i stället en
    säregen, byråkratisk evighetspolitik.

  151. I artikeln
    tar vi fasta på tre element:

  152. Den eviga skulden,
    skatter och "perpetua necessitas"-

  153. -och övergången från kungliga eder
    till nationell identitet.

  154. På en minut ska jag dra hela berät-
    telsen om statsskulden i Sverige-

  155. -från 1300-talet till 1800-talet.

  156. Under medeltiden
    fanns inte begreppet statsskuld.

  157. Bara regentens personliga skulder.

  158. Magnus Erikssons skulder var bara
    hans egna. De dog med honom.

  159. Men när Gustav Vasa intar tronen-

  160. -bedriver han en stark förändring.

  161. Han separerar nämligen
    sina egna skulder från kronans.

  162. För att ha någon som tog hand om den
    statliga skulden eller kronans skuld-

  163. -tillsätter han Sveriges första
    korporativa varelse: Kammarkollegiet.

  164. Då var kungen dödlig,
    men kronan var odödlig.

  165. Dess skuld kunde betalas av
    av kommande generationer.

  166. Under absolutismen, 1600-talet,
    raderades den uppdelningen.

  167. Den återkom först på 1700-talet när
    landets krigsskulder var så stora-

  168. -att de måste bekostas
    med obligationer. Under 1750-talet-

  169. -började man sprida ut skulderna
    i samhällskroppen i Sverige.

  170. Den biten som vi inte hann med-

  171. -var att vi kan titta på de nuvarande
    fiktionerna över statsskuld.

  172. De visar på vår egen
    ekonomiska evighetspolitik.

  173. Det vill säga statsskuldsklockor
    som tickar, fast de inte tickar.

  174. Så ser den svenska statsskulden ut.
    I den evighetspolitiken lever vi.

  175. Man kan också titta
    på den omvända situationen.

  176. T.ex. på den norska oljefonden:

  177. Den generationsöverskridande
    konstruktion eller fiktion-

  178. -som norrmän lever i för evigt.
    Tack!

  179. Tack, Wojtek.

  180. Hej! Jag jobbar på Institutionen
    för historia och samtidsstudier-

  181. -vid Södertörns universitet.

  182. Ihop med Wojtek och Thomas Lindkvist
    har jag skrivit den här artikeln.

  183. Jag ska börja med att gå igenom
    Thomas Lindkvists avsnitt-

  184. -om medeltida skatter
    och hur de blev en evig institution.

  185. Skatter är inte mitt område
    utan Thomas.

  186. Ni får ursäkta att jag står
    och sneglar på mina anteckningar.

  187. Alltså:
    Skatter och perpetuum necessitas.

  188. Under 1100- och 1200-talen i Sverige
    skedde skatteuttagen vid behov:

  189. "Casus necessitatis", kallades det.

  190. Skatter krävs ut
    när det finns behov för det:

  191. När ett krig ska föras eller ett
    kungligt äktenskap ska genomföras.

  192. Skatten är alltid extraordinär. Det
    finns inget normaliserat med uttaget.

  193. Under 1200- och 1300-talet
    förändras detta lite.

  194. Det har att göra med att...
    Ursäkta, jag ska försöka bläddra här.

  195. Man börjar lagfästa möjligheten
    för kungen att ta ut en skatt.

  196. I samband med att man gör det
    i Magnus Erikssons landslag-

  197. -skriver man att de laga ingälderna
    har kungen rätt att ta ut.

  198. I det här läget normaliseras skatten.

  199. Skatt tas inte bara ut vid extra-
    ordinära omständigheter utan årligen.

  200. Men det finns fortfarande begräns-
    ningar för när skatten får tas ut.

  201. Kungen får inte ge ifrån sig
    landområden till andra regenter.

  202. Han har en skyldighet
    att upprätthålla egendomsmängden-

  203. -för sin efterträdare. Då är det inte
    bara ett personligt regentskap.

  204. Vi går mot tanken
    att det finns en evighet.

  205. En föreställning om nåt efterkommande
    som ska upprätthållas.

  206. Under den här perioden
    blir skatterna mer normala.

  207. Särskilda fall finns fortfarande.

  208. Kungen kunde ta ut
    en särskild extraordinär skatt-

  209. -exempelvis om det skulle bli krig.

  210. Det här sker fortsatt
    under 1300- och 1400-talen.

  211. Under 1500-talet regerade Gustav I,
    eller Gustav Vasa.

  212. Då skapades lokala och centrala
    register för skatteutbetalningarna.

  213. Man började lägga
    skatten på hushållen.

  214. Alla hushåll
    var skyldiga att betala skatt.

  215. Skyldigheten som implementeras
    bland undersåtarna-

  216. -gör också att man får
    ett visst mått av tydligare evighet.

  217. Under samma period
    har vi också reformationen-

  218. -av den kyrkliga, eviga institutionen
    som Wojtek också nämnde.

  219. När kyrkliga egendomar
    läggs under staten-

  220. -tar staten över vissa
    av kyrkans eviga funktioner.

  221. De kyrkliga egendomarna skils också
    från kungens person.

  222. Det blir överhetens egendom
    som ska bevaras för fortsatta kungar.

  223. Även på 1500-talet
    och en bra bit in på 1600-talet-

  224. -finns extraordinära skatter. Nu
    växer Sverige fram till en stormakt.

  225. De många krigen avlöser varandra.
    Staten behöver få in extrapengar.

  226. Att låna pengar
    är ett sätt att få in pengar.

  227. Ett annat är att kräva pengar
    av andra genom skatterna.

  228. Under den här perioden
    normaliseras det extraordinära:

  229. Extraordinära skatter som utkrävs
    bara vid behov normaliseras-

  230. -och blir också de eviga skatter.

  231. Nu handlar det om att riket ska för-
    utse de extraordinära situationerna.

  232. Förut krävde man ut skatter
    när krig råkade hända.

  233. Men när krig börjar bli normalfallet
    förutser man att krigen lär fortgå.

  234. Skatterna kommer alltid att behövas.

  235. Skatteväsendet
    implementeras och normaliseras.

  236. Så skedde
    även under enväldesperioderna:

  237. Kungen hävdade sin rätt
    att kräva ut ytterligare skatter.

  238. Men varje enväldesperiod
    har också en backlash.

  239. Mitt avsnitt handlar om evig trohet.

  240. Under denna period ser vi skillnader
    mellan hur man vänder sin lojalitet.

  241. Den personliga lojaliteten
    utvecklades genom eder.

  242. Man svor en trohetsed till kungen
    och kungen svor en kungaed tillbaka.

  243. Men den personliga troheten
    på 1300-1500-talet-

  244. -behövde ske personligen. Man behövde
    mötas för att utväxla eder.

  245. Det personliga mötet var centralt
    för hur lojaliteten förstods.

  246. När en ny kung tillträdde
    behövde man på nytt utväxla eder.

  247. På 1600-talet
    sker en standardisering.

  248. Ederna förändras inte längre
    som tidigare efter varje situation.

  249. De standardiseras och normaliserades
    och blev alltmer en symbol-

  250. -för lojaliteten
    snarare än att etablera den.

  251. Under 1700-talet
    har vi en nationell lojalitet.

  252. Man svär eder dels mot kungen
    men också mot staten.

  253. Det visar att man har
    en syn på evigheten i stället.

  254. Staten fortgår oberoende av regenten.

  255. Man är skyldig trohet mot en stat
    men inte alltid mot regenten.

  256. Institutionen nedmonteras sedan under
    1800-talet och känns främmande i dag.

  257. Våra slutsatser: För det första
    hävdar vi att enskilda regenter-

  258. -var viktiga för de eviga
    institutionens utveckling:

  259. Gustav I, Karl XI, Karl XII.

  260. I samband med varje enväldig regent
    går institutionaliserandet fortare.

  261. Det är framför allt
    reaktionerna mot regenterna-

  262. -sätten att försöka förhindra en-
    väldigheten därefter som är centrala.

  263. Enväldiga faser ser vi som kataly-
    tiska kriser för eviga institutioner.

  264. Biprodukten av att man försöker skapa
    lösningar på ett problem just nu-

  265. -är att institutionerna i sig
    genererar en sorts evighet.

  266. Tidshorisonten
    för de statliga institutionerna-

  267. -ackumulerades gradvis
    i rikets fortgående liv.

  268. Likaså kunde folket förstås
    som en evig korporation-

  269. -alltmer oberoende
    av enskilda kroppars dödlighet.

  270. Senare approprierades denna tanke
    av nationalistiska rörelser. Tack.

  271. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När blev Sverige evigt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Historia, Historieforskning, Nationalism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Kvinnor i strid

Författaren Anna Larsdotter har tittat närmare på varför kvinnor som deltagit i krig ofta är bortraderade från historieskrivningen. Här berättar hon om sin bok "Kvinnor i strid", där hon vill utmana våra invanda föreställningar och ge en ny ingång till militärhistorien. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.