Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Att stämma allmänheten till det goda levernetDela
  1. Enligt det sättet att resonera-

  2. -borde en bild inte reproducera
    verklighetens tillfälligheter.

  3. I stället borde en bild idealiseras,
    visa den bakomliggande ordningen.

  4. Hej! Jag heter Mattias Bäckström och
    är docent i idé- och lärdomshistoria.

  5. Nu är jag gästforskare vid Senter for
    museumsstudier på Oslo universitet.

  6. Jag disputerade
    på en avhandling i idéhistoria-

  7. -där jag jämför olika
    utställande och kunskapspraktiker-

  8. -bland annat på Skansen, som
    vi har hört här, och Nordiska museet.

  9. Det jämför jag
    med Norsk Folkemuseum i Oslo-

  10. -och Dansk Folkemuseum i Köpenhamn.

  11. Min utgångspunkt i dag är två begrepp
    och verksamhetsinriktningar-

  12. -nära kopplade till museiverksamhet.

  13. Att levandegöra förflutna perioder
    för att förbättra samhället.

  14. Jag visar hur museer nyttjar stämning
    för att levandegöra förflutenhet-

  15. -medvetandegöra samhällsproblem
    och forma identitet.

  16. Jag gör två historiska nedslag:

  17. 1890-talets friluftsmuseer
    med deras stämningsfulla stugor-

  18. -som skulle ge en samhörighetskänsla
    utifrån ett romantiskt folkbegrepp.

  19. Syftet var
    att få folket att känna sig själv.

  20. 1970-talets basutställningar skulle
    inspirera och informera besökarna-

  21. -och låta dem agera utifrån
    "det sociala" och "kulturekologi".

  22. Syftet var att visa sammanhang och
    ge röst åt grupper som inte hörts.

  23. Artur Hazelius grundade 1873
    Skandinavisk-etnografiska samlingen-

  24. -som blev Nordiska museet 1880.

  25. 1891 öppnade han Skansen som
    Nordiska museets friluftsavdelning.

  26. Hazelius förklarade Skansens syfte
    i en text från 25-årsjubileet 1898:

  27. "Det sträfvar mer och mer
    att varda ett lefvande museum"-

  28. -"ett museum som ej endast visar
    byggnader och bohag, redskap"-

  29. -"minnesmärken sådana som runstenar."

  30. "Det vill ännu mer än detta. Det vill
    framställa folklivet i levande drag."

  31. "Vid nyårsvakan och midsommarvakan
    flamma bålen"-

  32. -"valborgsmäss tändas vårdkasarna,
    i skogsbrynet brinner nyingen"-

  33. -"och i den gamla ekstocken i den
    lilla insjön glöder ljusterblosset."

  34. För att bygga sitt museum använde
    Hazelius både nya och gamla tekniker.

  35. Ett exempel på gamla tekniker
    är sätten att använda eld.

  36. På friluftsmuseet
    brann och glödde elden-

  37. -och skapade på så sätt
    lämpliga stämningar.

  38. Hazelius arbetade med stämningar.

  39. Han kombinerade
    gamla tekniker och material-

  40. -med nyare idéer om folk och nation-

  41. -etnografisk typologi
    och estetisk idealrealism.

  42. I samtiden ansågs han ha skapat-

  43. -helt nya museala sätt att framkalla
    sedelärande och effektfulla bilder-

  44. -av de gamla goda dagarna
    för de breda lagren av befolkningen.

  45. Hazelius och samtida kollegor som
    Bernhard Olsen vid Dansk Folkemuseum-

  46. -ville presentera vad de menade vara
    verklighetens väsentligheter-

  47. -i sina friluftsmuseer.

  48. Vid sekelskiftet 1900 sågs frilufts-
    museerna som permanenta föreläsare.

  49. Museistugorna ansågs inte behöva
    personer som förmedlade kunskapen-

  50. -utan de kunde förmedla sitt budskap
    om folket och deras kulturhistoria-

  51. -genom den stämningsfulla miljön
    själv, som permanent föreläsare.

  52. Hazelius och Olsen ansåg att de kunde
    införliva sin intention i stugorna-

  53. -som kunde stämma besökarna rätt.

  54. För att visa hur museiintendenterna
    förklarade detta samband-

  55. -mellan folket som museibesökare-

  56. -och folkets materiella lämningar
    i samlingarna-

  57. -tar jag hjälp av ett citat
    från en artikel från 1898.

  58. Den skrevs av
    Nils Edvard Hammarstedt-

  59. -som var amanuens på Nordiska museet.

  60. Hammarstedt
    skrev följande om Skansen:

  61. "Friluftsmuseets hufvuduppgift
    är mer att hävda det väsentligas"-

  62. -"än det tillfälligas rätt"-

  63. -"mer att sträva efter sanning
    än efter verklighet"-

  64. -"under vilket senare begrepp Müller
    allt för mycket gör sig till träl."

  65. Arkeologer som Sophus Müller,
    chef för nationalmuseet i Köpenhamn-

  66. -försvarade typologiska utställningar
    grundade i empirism och evolutionism.

  67. Som utställda stenyxor
    ordnade typologiskt och geografiskt.

  68. Kulturhistoriker som Hazelius
    försvarade museala interiörer-

  69. -och museistugor
    som levande folklivsbilder.

  70. Hazelius använde en typologisk och
    geografisk ordning i utställningarna-

  71. -men de gestaltade denna ordning-

  72. -genom ett idealrealistiskt sätt
    att uttrycka sig.

  73. Museistugorna visade-

  74. -hur väl museiintendenterna förstod
    att gestalta folkets kulturhistoria-

  75. -på ett gripande sätt.

  76. I det här citatet skiljer Hazelius
    mellan väsentlig och tillfällig.

  77. På 1800-talet var det ett argument
    för att idealisera konstverk-

  78. -eller idealisera folklivsbilder.
    Enligt det sättet att resonera-

  79. -borde en bild inte reproducera
    verklighetens tillfälligheter.

  80. I stället borde en bild idealiseras,
    visa den bakomliggande ordningen.

  81. För att uttrycka
    det väsentliga i en bild-

  82. -måste det tillfälliga
    som skymmer det väsentliga uteslutas.

  83. Enligt Hazelius borde då de museala
    folklivsbilderna idealiseras-

  84. -och sanningen i verkligheten
    uttryckas på kulturhistoriskt vis.

  85. Folkets sanna väsen
    skulle uttryckas i all sin mångfald.

  86. Så skapades den självförklarande
    stämningen på friluftsmuseet.

  87. För kulturhistorikerna
    Hazelius och Hammarstedt-

  88. -var arkeologen Müller verklighetens
    träl som hanterade tillfälligheterna.

  89. Vad gäller Hazelius levande museum-

  90. -var han influerad av och tillämpade
    sin egen generations-

  91. -faktiskt sin egen krets estetiska
    ideal i sina folklivsbilder.

  92. Det var en bildskapande strategi
    hos poeter och estetiker-

  93. -runt konsthistorikern
    Lorentz Dietrichson-

  94. -och hans idealrealistiska program
    i Namnlösa sällskapet grundat 1860.

  95. Hazelius var nära sällskapet,
    kände Dietrichson-

  96. -och var god vän med medlemmen
    och estetikern Carl Rupert Nyblom.

  97. Programmet för "signaturpoeterna"-

  98. -var en jordnära diktning
    i Johan Ludvig Runebergs efterföljd.

  99. Ett slags idealrealism
    med det enkla livet i fokus.

  100. I sina memoarer från 1899 beskrev
    Dietrichson signaturpoeternas-

  101. -idealrealistiska estetik
    från 1860- och 1870-talet.

  102. "Vi trodde på idealen bakom tingen"-

  103. -"den moderna realism
    som i verkligheten är naturalism"-

  104. -tror blott på naturen, intet annat."

  105. "Vi trodde att det dolde sig
    en grodd till sant och gott"-

  106. -"att det var kärlek
    att söka denna grodd"-

  107. -"uppvisa den i dikten, värna om den,
    freda den och vårda den."

  108. "Den realism vi förkunnade står lika
    långt från idealism och romantik"-

  109. -"som från naturalism
    och materialism."

  110. Det idealrealistiska programmet
    för gestaltelse-

  111. -med dess fokus på naturens
    och livets innersta väsen och grodd-

  112. -ligger nära hur Hazelius gestaltade
    sina folklivsbilder-

  113. -i museistugor på Skansen.

  114. Från 1873 var Hazelius
    den första kulturhistorikern-

  115. -som översatte det här programmet
    till interiörer.

  116. Och sedermera
    till museistugor på Skansen-

  117. -som fick internationellt genomslag.

  118. Så fick friluftsmuseerna
    sin idealrealistiska sida-

  119. -där intendenten uttryckte sin syn
    på sanningen och väsentligheterna-

  120. -i kontrast till att enbart använda
    verklighetens tillfälligheter.

  121. Jag vill slutligen nämna Hazelius
    påverkan på 70-talets utställningar.

  122. Här ser ni Morastugan på Skansen.
    En interiör med dräktdockor.

  123. Dräktdockan är troligen av
    skulptören Carl August Söderman.

  124. Morastugan var Hazelius första köp.
    Den återuppfördes på Skansen 1891.

  125. Det här fotografiet avbildar
    iscensättningen "Mina vid spisen".

  126. Alltså en morgonscen 1910
    med figurdocka av Christel Ståhle.

  127. Nybygget Handsktummen
    revs och återuppfördes 1908-

  128. -på Västerbottens museum i Umeå.

  129. Hazelius stämningsfulla
    kulturhistoria befann sig-

  130. -fjärran från den senare interiören
    med sina namngivna inbyggare-

  131. -bland dem
    Mina Arvidsson som 55-åring.

  132. Men museidirektören Per-Uno Ågren
    som lett utställningsarbetet-

  133. -hävdade i en artikel 1972-

  134. -att museerna upplevde en renässans
    för den hazelianska metoden.

  135. Både på Skansen på 1890-talet och
    Västerbottens museum på 1970-talet-

  136. -användes interiörer
    iscensatta med figurdockor.

  137. Även i SOU om utställningar från 1974
    lyftes den hazelianska metoden-

  138. -alltså miljöutställningen,
    fram som aktuell och viktig.

  139. "I det pågående arbetet att nydana
    historiemuseernas basutställningar"-

  140. -"eftersträvas en framställning där
    föremålens funktion och relation"-

  141. -"framhålles och belyses."

  142. "Detta görs till stor del
    med det miljöbildande arrangemang"-

  143. -"som i stort har den
    hazelianska metoden som förebild."

  144. SOU 1974:43.

  145. Hazelius stämningsfulla
    museistugor och miljöutställningar-

  146. -där folkets väsen skulle gestaltas-

  147. -hade omformats till inspirerande
    miljöer i 70-talets basutställningar.

  148. Där fokus låg på det materiellas
    funktion och sociala relationer.

  149. Men 70-talets basutställningar
    var också annorlunda-

  150. -då de syftade till
    att aktivera befolkningen-

  151. -informera dem om
    sociala, politiska, estetiska frågor-

  152. -och debattera problem i samhället.

  153. Gärna i breda samarbeten
    med flera kulturinstitutioner.

  154. 1970-talets kulturliv lyfte fram
    idéer om animering och kreativitet-

  155. -om en aktiverande, lärande
    och debatterande kulturverksamhet.

  156. Västerbottens museum
    var en del av strömningen.

  157. Men använde också
    den hazelianska miljöutställningen-

  158. -för att animera och stimulera
    sina besökare.

  159. I basutställningarna skulle besökarna
    först komma till stimuleringsdelen-

  160. -med de sinnliga upplevelserna.

  161. I miljöutställningsdelen
    skulle besökarna inspireras-

  162. Museistugan på bilden.

  163. Genom miljöerna skulle besökarnas
    nyfikenhet på kulturhistoria väckas-

  164. -i studiedelens
    tredimensionella uppslagsbok.

  165. Skärmar med föremål,
    foton, video, texter och modeller.

  166. Basutställningens aktivitetsdel-

  167. -skulle ge besökarna möjlighet
    att arbeta med utställningens tema.

  168. På sista bilden återfinns 1970-talets
    version av Hazelius miljöutställning-

  169. -sida vid sida
    med faktadelen och aktivitetsdelen.

  170. I miljödelen
    syns stugan från Handsktummen-

  171. -med interiören "Mina vid spisen".

  172. Basutställningen på Västerbottens
    museum hade dessa tre delar för att-

  173. -animera och aktivera besökarna.
    Det liknar Hazelius intentioner.

  174. Informera dem. Det är faktadelen.

  175. Och få dem att agera inspirerat och
    informerat. Det är aktiviteterna.

  176. Det här var den typiska modellen
    för 1970-talets deltagandeverksamhet-

  177. -både på museer och i utställningar
    av bland annat Riksutställningar.

  178. Basutställningar var en metod för att
    animera och informera besökarna-

  179. -och att få dem att agera
    informerat och inspirerat.

  180. Västerbottens museum använde
    den hazelianska metoden för att-

  181. -levandegöra dåtiden,
    animera och inspirera sina besökare.

  182. För att vara till nytta för sin
    samtid gav 1890-talets intendenter-

  183. -dåtiden en idealrealistisk stämning-

  184. -och skapade identitet genom att
    gestalta idén om ett folkets väsen.

  185. 1970-talets intendenter
    gav å sin sida dåtiden-

  186. -ett sociokulturellt
    och kulturekologiskt innehåll.

  187. De skapade identitet runt "klass"-

  188. -där fattiga och hårt arbetande
    individers liv gestaltades.

  189. På så vis menar sig intendenterna-

  190. -kunna stämma allmänheten
    till det goda levernet. Tack!

  191. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Historia, Museer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.