Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarvDela
  1. Samtidigt odlades föreställningen att
    "lapparna" hörde hemma i Lappmarken.

  2. Det lagstiftades mot att samer
    skulle få vistas vid kusten.

  3. En del var utslagna
    och tiggde i gårdarna.

  4. Jag har ett forskningsprojekt
    vid Riksantikvarieämbetet:

  5. "Urval och gestaltning av nationella
    minoriteter i Gammelstad och Luleå"-

  6. -"som kulturarv."
    De städerna ligger nära varann.

  7. Gammelstads kyrkstad
    med över 400 kyrkstugor växte upp-

  8. -kring den stora stenkyrka
    som byggdes på 1400-talet-

  9. -och utifrån kyrkan
    skapades Luleå socken.

  10. Kyrkstaden upphöjdes 1621 till stad
    med namnet Luleå av Gustav II Adolf.

  11. Men mindre än 20 år senare-

  12. -flyttades staden en mil
    närmare havet för sjöfartens skull.

  13. Det nya Luleå byggdes upp. Det gamla
    sockencentrumet kallades Gammelstad.

  14. 1996 fick kyrkstaden status
    som världsarv på UNESCO:s lista.

  15. Jag ska berätta om två fall, ett från
    1600-talet och ett från 1900-talet-

  16. -om minoritetens plats
    i det kollektiva minnet-

  17. -i gamla och nya Luleå,
    i de här två stadsbildningarna.

  18. Och sen gör jag en tidsbåge fram
    till när Gammelstad blev världsarv.

  19. Platsen för kyrkan kallades Lulu-

  20. -efter det samiska namnet
    på Luleälven.

  21. Till socknen hörde
    från slutet av 1400-talet-

  22. -Kalix socken,
    som nu blev egen socken.

  23. Även Torneå ingick från början.

  24. Efter 1831 skildes Nederluleå socken
    från Överluleå socken.

  25. Den blir den kustnära socknen
    som ni ser på bilden.

  26. Den först kända bestämmelsen
    om kyrkstugorna från 1695 säger-

  27. -att bara de
    med hemman i Luleå socken-

  28. -hade rätt
    att uppföra en kyrkstuga vid kyrkan.

  29. Bönderna i byarna runt kyrkan
    var huvudsakligen svenskspråkiga-

  30. -så kyrkstaden i gamla Luleå
    kom att uppfattas som svensk.

  31. Föreställningen om
    den homogent kulturella kyrkstaden-

  32. -ingår i en minneskultur-

  33. -som valt att bara komma ihåg
    vissa delar av kulturarvets historia.

  34. Då är frågan:
    hur har det här urvalet gjorts?

  35. Och hur har förmedlingen
    av minoriteternas kulturarv skett?

  36. Vi kommer in på hur minnen
    skapas av olika aktörer.

  37. Jag utgår från Jan och Alida Assmans
    indelning av minneskulturer-

  38. -främst det kommunikativa minnet,
    det samtida vardagslivets minnen-

  39. -den generation eller två bakåt
    som man kommer ihåg.

  40. Och det kulturella minnet,
    som är mytiskt i en förfluten tid.

  41. Det kollektiva minnet,
    som jag kommer att prata om här-

  42. -det utgår från nutidens behov
    att skapa identitet.

  43. Det har en kapacitet att rekonstruera
    kulturarvet för specifika behov.

  44. Det är formaliserat av experter-

  45. -och reflekterar gruppers
    livsvärld och självförståelse.

  46. Gränsen mellan kommunikativt och
    kulturellt minne är inte tydlig.

  47. De kan också användas simultant
    i en given historisk kontext.

  48. Men när man drar ut linjen från
    1930-talet med de röda stugorna-

  49. -så ser man en formalisering
    och ritualisering av kyrkstugor-

  50. -som motsvarar det kollektiva minnet.

  51. De röda kyrkstugorna med vita knutar
    blir frusna i ett slags evig tid.

  52. Jag har valt två exempel
    på det kollektiva minnet-

  53. -i förmedlingen av Gammelstad
    och Luleå som kulturarv.

  54. Det ena är Erik Dahlberghs
    stadsmonografier på 1600-talet-

  55. -och det andra är
    Luleå stads 300-årsjubileum 1921.

  56. Erik Dahlbergh fick ett storartat
    projekt i uppdrag på 1600-talet:

  57. Att avbilda alla Sveriges städer-

  58. -med utgångsdevisen
    "det forna och nuvarande Sverige".

  59. Målsättningen var att skapa
    ett nationellt kulturellt minne-

  60. -i form av stadskartor
    med beskrivningar-

  61. -där forntiden och samtiden
    förenades.

  62. Han skickade ut tecknare,
    som skulle göra förstudier.

  63. Tecknaren Gustaf Läw
    skickades 1695 till Västerbotten.

  64. Han tecknade gamla och nya Luleå som
    förlaga till det grafiska trycket.

  65. Just Piteå stad och Luleå stad
    fick ju två stadsbildningar.

  66. Bägge flyttades närmare kusten
    på grund av landhöjningen.

  67. De hade gamla och nya Piteå
    och gamla och nya Luleå.

  68. När vi tittar på Gustaf Läws teckning
    från 1695...

  69. ...är det en ganska realistisk bild
    tecknad från söder.

  70. Man ser tydligt topografin.
    Kyrkan finns på ett berg.

  71. Och man ser ett gytter av kyrkstugor,
    som ligger lite huller om buller.

  72. På vänster sida ser man-

  73. -en ren med lite konstiga horn
    och en ackja-

  74. -och på höger sida
    en häst med en släde.

  75. Vi ser att det är vinter-

  76. -och att det inte är
    mycket aktivitet i staden.

  77. I hamnen är det upp-och-nedvända
    båtar. Det är vinter och fruset.

  78. Det finns inga aktiviteter där.
    Några sjöbodar.

  79. Det här är myrmarker, så man
    måste ha en brygga ut till båtarna.

  80. Konstnären Fritz von Dardel
    reste längs Norrlandskusten 1858.

  81. Han hade höga förväntningar
    på Burträsk kyrkby och skriver:

  82. "Vi gladdes oss
    åt att få skåda liv och rörelse"-

  83. -"men vid framkomsten
    funno vi blott en ödslig bygata"-

  84. -"portar och fönster stängda
    samt en dödens tystnad."

  85. En realistisk bild av en kyrkstad,
    för de var döda i mitten på veckorna.

  86. Kyrkstugorna
    användes ju under helgerna.

  87. Läws teckning ger ju intryck av
    att det inte är mycket liv i staden.

  88. Man ser lite rök. I borgarkvarteren
    ryker det i någon stuga i alla fall.

  89. Läws teckning är ett bra exempel
    på det kommunikativa minnet-

  90. -alltså vardagslivets minne.

  91. Det finns inget mytologiskt
    eller konstruerat-

  92. -över den här bilden. Inget
    fjärröverskridande tidsperspektiv-

  93. -för att legitimera identitet.

  94. Det är realistisk topografi
    och konsekvent årstid.

  95. Etnisk balans. Då menar jag att det
    är en same och en svensk på bilden.

  96. Det utspelar sig i samtiden.

  97. Vi kan titta på Erik Dahlberghs
    version, det officiella trycket.

  98. Det är en väldigt stor skillnad
    mot Läws förlaga.

  99. Här är topografin nedplattad.

  100. Gyttret av kyrkstugor har gjorts om
    till en luftig och välplanerad stad.

  101. På vänster sida
    ser man två renar med pulkor.

  102. Det står "mot Lappland"
    på latin - "den lappländska vägen".

  103. I förgrunden och nedanför
    ser ni ytterligare renar och samer.

  104. Men han till höger kan vara en köp-
    man. De hade renar till transporter.

  105. Och ni ser en något mytologisk jägare
    på vänster sida, med armborst.

  106. Och på höger sida: tre renar på rad.

  107. En jägare där också,
    och på fjärden en häst och en ren.

  108. Det myllrar av samer
    i Erik Dahlberghs version.

  109. Här ska samerna lyftas fram-

  110. -som en del av detta kulturarv
    och det kollektiva minnet.

  111. Det var tänkt att den här kartserien
    skulle göras i ett fint format-

  112. -och ges som gåvor till diplomater
    och säljas på kontinenten.

  113. Dahlbergh var berest. Han visste att
    kontinenten ville ha samer på bilden.

  114. Han kombinerar årstiderna fritt.

  115. Det är vinter, men sjöfarten är i
    full fart på den frusna Bottenviken.

  116. Det är en totalförfalskning,
    kan man säga, men han har valt att...

  117. Det kollektiva minnet är ritualiserat
    - inte realistiskt.

  118. Det här ska beskriva
    en essens som ska förmedlas.

  119. Det är ett exempel på det kollektiva
    minnet. Jämför den med Läws förlaga.

  120. Representationen av samerna är
    motsägelsefull i 1700-talets början.

  121. De lyfts fram på ett symboliskt sätt
    av Dahlbergh i det här kartverket.

  122. Samtidigt odlades föreställningen-

  123. -att "lapparna"
    hörde hemma i Lappmarken.

  124. Det lagstiftades mot att samer
    skulle få vistas vid kusten.

  125. En del var utslagna
    och tiggde i gårdarna-

  126. -men de bodde också i byarna utanför.

  127. Dahlbergh går från det kommunikativa
    minnet till det kulturella.

  128. Men bilden av gamla Luleå
    är inte till för-

  129. -att konstituera Gammelstadsbornas
    identitet på 1600-talet.

  130. Det är ett beställningsarbete för att
    konstituera elitgruppers självbild-

  131. -och var till för att presenteras
    för kontinentens elitgrupper.

  132. Han tillrättalägger topografin.
    Han har motsägelsefulla årstider-

  133. -etniska överdrifter, och en livfull
    kyrkstad - som egentligen var död.

  134. Här är en gravyr av nya Luleå.
    De här presenteras samtidigt i tryck.

  135. Man får se gamla Luleå
    ovanför bilden av nya Luleå.

  136. Här finns inga samer.

  137. Rådhuset i mitten - "curia" -
    är väldigt överdrivet.

  138. Det är som en italiensk mindre stad.

  139. Platsen nedanför
    påminner om Markusplatsen i Venedig.

  140. Det pågår båtbyggande vid stranden.

  141. Det är en kontinental idealbild
    av en stad.

  142. Ett tullstaket markerar den
    merkantilistiska tiden man levde i.

  143. Okej. Vi tar ett raskt steg framåt
    från 1600-talet till 1900-talet-

  144. -och Norrbottens museiförening,
    senare Norrbottens hembygdsförening.

  145. 1886 samlades en grupp män
    i Länsstyrelsens sessionssal i Luleå.

  146. De bildade Norrbottens museiförening.

  147. Syftet var att bevara etnografiska
    och naturhistoriska föremål-

  148. -och ge ut skrifter
    om det norrbottniska kulturarvet.

  149. I flygeln till vänster
    fanns Norrbottens första länsmuseum-

  150. -med den biologiska utställningen-

  151. -som man fick besöka en dag i veckan
    i residenset.

  152. Inför 300-årsjubileet 1921
    omorganiserades museiföreningen-

  153. -till en hembygdsförening med
    namnet Norrbottens hembygdsförening.

  154. Här gjorde man en storartad satsning.

  155. "300-årsjubileum.
    Vi måste sätta Luleå på kartan!"

  156. Med tydlig inspiration från Skansen-

  157. -skapade föreningen
    ett friluftsmuseum på Gültzauudden-

  158. -som var ett populärt utflyktsmål
    för Luleborna.

  159. En kopia av Luleås rådhus
    från 1700-talet byggdes upp-

  160. -Norrbottens
    första museibyggnad.

  161. Här iscensatte regionen
    det kulturella minnet.

  162. Precis som på Skansen samlade man
    ihop timrade stugor i Norrbotten.

  163. Folk som var "statister" skulle
    iscensätta det här kulturarvet.

  164. Man hade restaurang och kafé i
    nationalromantisk anda vid stranden.

  165. Och man hade en samisk representation
    i friluftsutställningen.

  166. I den nybildade hembygdsföreningen
    bildades genast en lappsektion-

  167. -där lappfogdarna Claes Österberg
    och Johan Olof Holm var ledamöter.

  168. Den allmänna meningen var-

  169. -att samerna var på väg
    att duka under för civilisationen.

  170. Det gällde nu att rädda
    något av deras säregna kultur.

  171. Det är som när etnologerna
    samlar in böndernas kultur.

  172. "Bönderna kommer att försvinna.
    Vi måste samla in!"

  173. Lappsektionen fick riksdagsmedel
    för att undersöka samisk kultur.

  174. Det bekostade språkundersökningar.

  175. Gestaltningen av det
    kulturella minnet hierarkiserades.

  176. Riksintressen kom in, i form av
    professorn i samiska K. B. Wiklund.

  177. Han var "expert på samer" och
    anlitades i alla möjliga sammanhang.

  178. Han var vid Uppsala universitet.

  179. Vid den är tiden fanns en national-
    romantisk föreställning om samerna-

  180. -att de tillhörde en mytisk forntid.

  181. Det är lite grann
    en fortsättning på Dahlberghs bild.

  182. Den organiska närheten till naturen
    och en högre andlighet.

  183. Samlingen med museiföremål
    som fanns i Länsstyrelsens byggnad-

  184. -flyttas till rådhuset,
    och man hade en utställning där.

  185. Man byggde upp ett skogssamiskt
    och ett fjällsamiskt lappläger.

  186. Det var
    ett väldigt ambitiöst projekt.

  187. En skogssamisk gärda anlades.

  188. Problemet var att det blev åter-
    kommande skadegörelse på lapplägret.

  189. Jag har inte undersökt det närmare,
    men det är en främlingsfientlig...

  190. "Rasistisk" är nog fel ord-

  191. -men en främlingsfientlig agenda
    mot det samiska.

  192. Det blev offentligt
    när arkeologen Gustaf Hallström-

  193. -hösten 1926 besökte Gültzauudden.

  194. Han hade besökt det tidigare
    och sett att det var vanvårdat.

  195. Han var också kritisk mot
    hur fjällapplägret var konstruerat.

  196. Han rapporterade det
    till riksantikvarie Sigurd Curman-

  197. -och intervjuades i tidningar,
    så det blev ett väldigt hallå.

  198. Hembygdsföreningens ordförande lands-
    hövding Gösta Malm skrev till Curman.

  199. Han kritiserade Hallström för att
    ha gått bakom ryggen på föreningen.

  200. Det slutade med en förlikning.

  201. Hallström fick ge sig
    beträffade detaljerna på lapplägren-

  202. -men hembygdsföreningen var tvungen
    att avveckla de två lapplägren.

  203. De sista delarna av lapplägren revs-

  204. -när Norrbottens museum
    var färdigbyggt 1936.

  205. Nu flyttas det samiska minnet
    in på museet-

  206. -och blir
    ytterligare institutionaliserat.

  207. Den Strömska lapska samlingen
    fick plats i museet.

  208. Jag ska snudda vid tornedalingarna
    - en annan minoritet i Norrbotten.

  209. De representerades
    av en loftbod från Kukasjärvi.

  210. Man förde en minoritetspolitik
    mot tornedalingarna.

  211. Man ifrågasatte deras nationella
    lojalitet. De skulle assimileras.

  212. De ingick i den svenska kulturen
    i utställningen på Gültzauudden.

  213. Språk pratade man inte om
    - inte med samerna heller.

  214. Friluftsmuseet flyttades
    på 1970-talet-

  215. -från stan
    ut till kyrkstaden och Gammelstad.

  216. Den nya chefen Harald Hvarfner
    genomförde det här.

  217. Till höger ser ni
    loftboden på ny plats.

  218. 1996 blev kyrkstaden Gammelstaden
    ett världsarv.

  219. Det här är från deras hemsida.
    Ett antal bondehemman.

  220. Vad är konklusionen?

  221. Det kulturella minnet har
    en kontinuitet men förändras också.

  222. Samerna har
    osynliggjorts-

  223. -när det gäller
    Gammelstaden som minne.

  224. Den tornedalska kulturen
    är neutraliserad-

  225. -som en del i svenskt kulturarv.

  226. Kopplingen mellan friluftsmuseet
    och kyrkstaden förstärker-

  227. -föreställningen om ett evigt
    svenskt monokulturellt minne.

  228. Tack.

  229. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Nationella minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ånger

Vad ångrar du i livet? Är det vettigt att ångra det man gjort och inte gjort? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.