Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Nationella minoriteters symboliska nationsbyggeDela
  1. Det har länge funnits
    en syn på samerna som ett folk-

  2. -men inte Sápmi som en nation.
    Den synen växer fram på 1970-talet.

  3. Lars Elenius, professor i historia-

  4. -med utbildningsvetenskaplig
    inriktning i Luleå, tidigare i Umeå.

  5. Mitt föredrag bygger på forsknings-
    programmet "Recalling the past"-

  6. -som pågick 2011-2017 med arkeologer,
    språkvetare och historiker.

  7. Jag hade två ingångar i programmet.

  8. Dels undersökte jag det faktiska
    mötet mellan etniska grupper-

  9. -i kontaktzonen
    mellan Kalix och Torne älv.

  10. På bilden ser ni Torne älv.

  11. Finnar, samer, svenskar - hur möttes
    de från vikingatiden till medeltiden?

  12. Finns det ett samband
    mellan det mytologiska Kvänland-

  13. -Norra Botten och Tornedalen
    och hur ser det ut?

  14. Den andra delen
    handlade om Kvänland och Sápmi.

  15. Då ska vi se...

  16. Kvänland och Sápmi som exempel på
    minoriteters symboliska nationsbygge-

  17. -från 1970-talet.
    Det ska jag prata om i dag.

  18. Min fråga är: Hur har historia,
    myter, symboler och minnen använts-

  19. -för att skapa
    minoritetsidentiteter i dag-

  20. -och utveckla en ny etnopolitik?

  21. Hur ska man förstå det teoretiskt
    vad gäller nationalism?

  22. Språk och territorium är viktiga
    vad gäller nation i betydelsen folk.

  23. Jag ska gå igenom några av områdena.
    Jag börjar med Sápmi.

  24. En liten historisk tillbakablick.

  25. Det här är traditionell samisk
    organisation i byar från 1500-talet.

  26. Renskötsel, jakt och fiske är
    det gemensamma kulturella elementet.

  27. Språket är gemensamt-

  28. -men skillnaden är så stor att syd-
    och nordsamer inte förstår varandra.

  29. Det är som tyska och svenska.

  30. Det har länge funnits
    en syn på samerna som ett folk-

  31. -men inte Sápmi som en nation.
    Den synen växer fram på 1970-talet.

  32. Sápmi, som det i dag betecknas-

  33. -följer i princip renskötselområdet i
    Sverige, Norge, Finland och Ryssland-

  34. -de statligt reglerade gränserna
    för renskötsel i respektive land.

  35. Vi går vidare till Tornedalen.

  36. Här ser ni Västerbottens län 1795,
    ett gigantiskt stort län.

  37. Tornedalen, som vi ser det i dag...

  38. Här, före 1809, ser vi Tornedalen med
    den svenska och finska sidan intakt.

  39. Tornedalen sträcker sig högt upp-

  40. -jämfört med de övriga
    västerbottniska kustsocknarna.

  41. När man ställer samman
    samebyarna på 1500-talet-

  42. -och Tornedalens utsträckning 200 år
    senare så ser ni en överensstämmelse.

  43. Det finns en lucka i samebyarna där
    Tornedalen ligger, efter älvdalen.

  44. Det här säger nåt om den långa
    finska bosättningen i detta område-

  45. -och kontakten mellan samer och
    tornedalingar, eller finskspråkiga.

  46. Här är svenska Tornedalen efter 1809-

  47. -när kriget med Ryssland
    delade älvdalen i två delar.

  48. Det här är från språkräkningen 1930.

  49. Egentligen var det trespråkigt med
    finska, samiska, svenska på 30-talet.

  50. Men här framstår det
    som att det bara är finska.

  51. Nationsgränsen drogs rakt igenom
    Tornedalen som kulturområde.

  52. Det har stor betydelse även i dag
    för de svenska tornedalingarna.

  53. Vi går vidare till Kvänland.

  54. Kvänland
    är ett nästan mytologiskt begrepp.

  55. En engelsk kartbild från okänt år.

  56. Här har Kvänland en svensk sträckning
    ganska diffust, obestämt utdraget.

  57. Tittar man på finsk forskning
    hade det en mer östlig utbredning.

  58. Kvänland har rört sig åt olika håll-

  59. -beroende på hur den metodologiska
    nationalismen har definierat det.

  60. Den här kartan är intressant.

  61. Det är holländaren Simon van Salinger
    som etablerade sig på 1560-talet

  62. -i norra Norge,
    vid Kolahalvön och Vitahavsområdet.

  63. Han mätte och handlade där i 30 år
    och mötte många etniska grupper.

  64. Den här kartan gjorde han i tjänst
    hos Kristian IV, Danmarks kung.

  65. Det var stor konflikt om territoriet.

  66. Nu övergick området från att vara
    handelsmännens mer obestämda område-

  67. -till att bli
    ett territorium som skulle delas.

  68. Ryssland, Sverige och Danmark
    stred om det.

  69. Ni ser i Vita havet den danske
    kungens flagga centralt placerad.

  70. Det visar hans anspråk med kartan.

  71. Där ser ni det nuvarande Tornedalen
    men som då betecknades på annat sätt.

  72. När man tittar närmare
    ser man två centrala älvar.

  73. Kalix älv till vänster.
    Torne älv till höger.

  74. Kartan
    finns på Riksarkivet i Stockholm.

  75. Till vänster står "quernen finnen"
    och till höger "kayenshe finnen".

  76. "Quernen" betyder alltså "kvän".

  77. Så kallades de första finskspråkiga
    invandrarna till Vadsø på 1600-talet-

  78. -"quernen finnen".

  79. Det här är den mest konkreta karta
    man kan ha av Kvänland historiskt.

  80. I öster heter de "kayenshe finnen".

  81. Kajaner var den ryska beteckningen
    på finnarna i östra Finland.

  82. Den beteckningen tog svenskarna över.

  83. Jag har jämfört olika historiska namn
    för territoriet-

  84. -hur det inkluderar Tornedalen
    på olika sätt.

  85. Kvänland användes
    av norrmännen och islänningarna-

  86. -som beteckning på området på andra
    sidan kölen, andra sidan bergskedjan.

  87. Den obestämda beteckningen-

  88. -gör det svårt att bestämma
    var Kvänland egentligen låg.

  89. Norra botten var ett medeltida
    svenskt begrepp på Bottenviksområdet.

  90. "Bottnakarlar", handelsmän, for till
    Stockholm och handlade med skinn.

  91. Namnet Finnbygden uppstod efter 1809.
    Då kallades Tornedalen Finnbygden.

  92. Det var på nåt sätt en reminiscens
    efter att ha förlorat Finland.

  93. Det finska område som fanns kvar
    i norra Sverige kallades Finnbygden.

  94. Det heter nu Tornedalen, det moderna
    namnet från slutet av 1800-talet.

  95. Sen har vi Kvänland
    i senmodern beteckning.

  96. Jag ska beröra
    Kvänland som politisk mobilisering.

  97. Och även Meänmaa,
    som är författaren Bengt Pohjanens-

  98. -skapande av
    ett kulturöverskridande territorium.

  99. Han vill förena svenska och finska
    Tornedalen som kulturell enhet.

  100. Dessa beteckningar
    ska man ha i bakhuvudet-

  101. -när man pratar om etnopolitisk
    nationalism, som vi kommer in på nu.

  102. Det nutida sättet
    att kombinera modernt och förflutet-

  103. -är en sorts historiens återkomst-

  104. -i form av mytologier
    men också historiebruk.

  105. Med det här har det förflutna gått
    från historie- till minnesproduktion.

  106. Initiativet har förskjutits från
    professionella till amatörhistoriker.

  107. Internet ger alla en egen plattform
    att lansera sin egen historia på.

  108. Det förändrar positionerna inom
    historieämnet och epistemologin.

  109. Nya grupper skapar nya minnesplatser
    med nytt innehåll.

  110. Där använder man symboler, ceremonier
    och kommunicerar kollektiva minnen.

  111. Men
    teknikutvecklingen är inte avgörande-

  112. -för
    den etnopolitiska mobiliseringen.

  113. Utan det internationella regelverket
    reglerar minoritetspolitiken.

  114. De här grupperna
    är anslutna till nationer-

  115. -men också till EU,
    med sin lagstiftning-

  116. -och till FN
    med sin lagstiftning och så vidare.

  117. Här har jag satt samman de etnonymer-

  118. -som har använts från förhistorisk
    till senmodern tid, alltså nutiden.

  119. Då ser ni
    att kvän är det som har använts-

  120. -för Tornedalen
    eller norra Bottenviksområdet.

  121. Det har en kontinuitet i Norge. Men
    i Sverige har kvän aldrig använts.

  122. Inte i Finland heller. Det har varit
    ett okänt begrepp fram till nyligen.

  123. För Norske Kveners Forbund
    och Kvänlandsförbundet-

  124. -har jag satt
    en förmodern beteckning.

  125. Migrationen började på 1600-talet
    av finskspråkiga till norra Norge.

  126. Då förvandlades de
    från nordfinnar till kväner.

  127. Den norska etnonymen följde med och
    fick nytt innehåll för minoriteten.

  128. I Sverige etablerade sig
    svenska staten i Bottenviksområdet-

  129. -och kallade tornedalingarna finnar.

  130. Samtliga i Finland och skogsfinnar
    i Sverige hette bara "finnar".

  131. Etniska grupper kan även beskrivas
    som intressegrupper, enligt Brubaker-

  132. -och drivas av
    lokala och regionala politiska mål.

  133. Då använder man historia och myter
    som politiska medel.

  134. Jag ska visa hur det tar sig uttryck
    i det här nordliga området.

  135. Benedict Anderson såg nationalism
    som en föreställd politisk gemenskap.

  136. Det är viktigt,
    en politisk gemenskap.

  137. Ofta sägs slarvigt "en föreställd
    gemenskap" som kan vara allt möjligt.

  138. Den idén byggde på den monokulturella
    föreställningen om nationen-

  139. -som ett konglomerat av olika etniska
    grupper under en gemensam flagga.

  140. Men sådan nationell identifikation
    utmanas av enskilda etniska grupper-

  141. -som lanserar sina egna flaggor.

  142. Jag menar att det nu är omöjligt att
    bortse från etnopolitisk identitet-

  143. -när man dryftar nationell identitet.

  144. Den svenska flaggan godkändes
    officiellt 1906 i sin nuvarande form.

  145. Men den har använts sen 1400-talet.

  146. Norska flaggan 1821. Det hör samman
    med strävan efter autonomi-

  147. -Eidsvoll och så vidare.

  148. Den är en kombination av den danska
    Dannebrogen och den svenska flaggan-

  149. -väldigt medvetet.

  150. Finska flaggan 1918.
    Sen kommer den samiska 1986-

  151. -som första etniska mobilisering
    och att skapa en flagga att gå under.

  152. 2013 kommer Svenska Tornedalingars
    Riksförbund/Meänmaa med sin flagga.

  153. Det är två organisationer
    som står bakom.

  154. Samerna ser sig som ett folk,
    men detta är organisationer.

  155. Samma sak med Norska Kveners Forbund
    och Kvenlandsförbundet som 2017-

  156. -fick sina flaggor.

  157. Tornedalingarna ansökte hos Svenska
    Akademin om en dag i almanackan.

  158. Det fick man av Peter Englund 2014.
    Det blev deras flaggdag.

  159. Det var ett sätt
    att institutionalisera-

  160. -sin strävan efter större autonomi.

  161. Om vi ser på tornedalingarnas etno-
    politiska strategi under längre tid-

  162. -så har jag delat in det i "loyalty"
    för det första.

  163. Tidigt 1920-tal till sent 1970-tal.

  164. Här är man lojal mot staten.
    Man tycker det är helt okej.

  165. Man är hembygdskonservativa.

  166. Sen kommer "voice", sent 1980-tal.

  167. 1981 bildas Svenska Tornedalingars
    Riksförbund. Det kommer en tidskrift.

  168. Och i dag "cultural exit"
    från 1990-talet.

  169. Skapandet av Meänmaa, samgående
    med kvänerna, historiens återkomst.

  170. Här illustreras det tydligt. Man går
    från hembygd till bullentinformat.

  171. Lite av vänsterrörelsen kommer in.
    Man ställer krav på staten.

  172. Om man då ska sammanfatta det här.

  173. Tornedalingarnas gränsgående
    mellan Finland och Sverige-

  174. -alltså finsk kultur
    men svensk politisk tillhörighet.

  175. Adolf Iwar Arwidsson
    är känd för detta citat:

  176. "Svenskar äro vi inte längre,
    ryssar vilja vi inte bli"-

  177. -"låt oss alltså bli finnar."

  178. Den tornedalska identiteten
    under försvenskningen:

  179. "Svenskar är vi ej, finnar vill vi ej
    bli, låt oss förbli tornedalingar."

  180. Det sista, mångkulturella samhället:

  181. "Vi fanns här före svenskarna,
    finnarna vill inte veta av oss."

  182. "Låt oss alltså bli kväner!"

  183. Där nånstans, om jag ska sammanfatta,
    nationen som en föreställd gemenskap.

  184. Man kan också dela in
    i en föreställd religiös gemenskap.

  185. Det var vi före moderniteten,
    före franska revolutionen.

  186. Först kommer gud, sen kungen,
    sen undersåtarna.

  187. I den politiska gemenskapen
    ersätts gud av folket.

  188. Folket lyfts fram och överordnas.

  189. I dag, den senmoderna perioden:

  190. Medborgerlig, etnopolitisk, supra-
    nationell föreställd lokal gemenskap.

  191. En kombination
    av olika tillhörigheter-

  192. -som gör det möjligt att mobilisera.
    Tack så mycket!

  193. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitedsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.