Titta

UR Samtiden - Vad är liv?

UR Samtiden - Vad är liv?

Om UR Samtiden - Vad är liv?

En grupp världsledande biologer, fysiker, kemister, matematiker, datavetare, psykologer, filosofer och historiker försöker förstå vad liv är och diskuterar de utmaningar som forskningen står inför. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Vad är liv? : Arvet efter Erwin SchrödingerDela
  1. Schrödinger var okonventionell.

  2. Han levde ihop med två kvinnor.
    Båda var med vid Nobelceremonin.

  3. Skulle han väljas in i
    Kungliga Vetenskapsakademien i dag?

  4. Tack. Välkomna till
    kvällens Pi-Symposium.

  5. Temat för kvällen
    är ju "Vad är liv?".

  6. En fråga som sysselsatt filosofer
    och forskare sen urminnes tider.

  7. Aristoteles hade en vitalistisk syn.
    Han tänkte sig-

  8. -en särskild sorts livskraft
    som går utöver materiens egenskaper.

  9. Tanken levde kvar in på 1600-talet,
    då Descartes började kritisera den-

  10. -och presenterade
    en mer materialistisk syn på livet.

  11. Men frågan är ju ännu inte avgjord.
    Vad är liv, egentligen?

  12. Vi har samlat tjugo forskare
    i tre dygn - dag, kväll och sen natt-

  13. -på en kursgård och diskuterat
    frågan. Vi kommer precis därifrån.

  14. Matematiker har varit med.
    Kemister, biologer, fysiker-

  15. -kvantfysiker, kognitionsvetare,
    neurovetenskapare-

  16. -datavetenskapsforskare-

  17. -i en tvärvetenskaplig diskussion
    som har pågått nästan dygnet runt-

  18. -i tre dygn.

  19. Men tro det eller ej:
    Vi har inte löst det.

  20. Vi ska ägna den här kvällen åt det.

  21. Vi ska ägna oss åt frågan
    "Vad är liv?".

  22. Välkomna på en resa
    som kan vara ganska hisnande.

  23. Man kan få existentiell svindel
    när man talar om såna saker.

  24. Jag heter Christer Sturmark och är vd
    för vetenskapsförlaget Fri Tanke.

  25. Vi som har arrangerat konferensen
    i tre dagar och det här Pi-Symposiet-

  26. -är alltså förlaget Fri Tanke
    tillsammans med KVA-

  27. -som representeras av
    vetenskapsakademins preses-

  28. -alltså ordförande,
    professor Dan Larhammar... - Kom in!

  29. Och vi har gjort detta tillsammans
    med SSF-

  30. -som representeras av
    professor Hultman, vd.

  31. Det är dessa herrar.

  32. -Dan, jag lämnar ordet till dig.
    -Tack.

  33. Även jag vill hälsa er välkomna
    till aftonens diskussioner.

  34. KVA har, som många känner till,
    som uppgift-

  35. -att främja vetenskaperna
    och stärka deras roll i samhället.

  36. Vi anser att vetenskaperna,
    alltså samtliga vetenskaper-

  37. -kan berika oss och öka vår
    förståelse av världen och oss själva.

  38. Samtidigt kan de bidra till
    att göra vår tillvaro bättre.

  39. Med de bästa vetenskapliga underlagen
    kan beslutsfattare fatta bra beslut.

  40. Det borde inte behöva sägas,
    men ibland behöver det sägas ändå.

  41. Vetenskapsakademien har
    sedan tillblivelsen 1739-

  42. -arbetat med att föra ut vetenskap
    och kunskap i vårt land.

  43. Några av de sätt vi gör det på är
    seminarier och samtal som det här.

  44. Vi är glada att samarbeta
    med Fri Tanke förlag-

  45. -för att erbjuda spännande
    diskussioner och föreläsningar-

  46. -kring kluriga frågeställningar.

  47. Som biolog är jag förväntansfull-

  48. -på en sån här grundläggande
    frågeställning: "What is life?"

  49. -Lars?
    -Också jag vill hälsa er välkomna...

  50. ...å Stiftelsen
    för strategisk forsknings vägnar.

  51. Vi finansierar forskning inom
    bland annat teknik och medicin-

  52. -som ger oss svar på
    dels autentiskt liv-

  53. -men också
    artificiell intelligens.

  54. Jag vill börja mitt anförande
    med en fysikalisk touch-

  55. -och citera Spock. Science officer,
    om ni följer serien "Star Trek".

  56. -Så klart!
    -"Change..."

  57. Livet handlar om "change".

  58. "...is the essential process
    of all existence."

  59. Med det förstår man att liv kan
    ses som en biokemisk process-

  60. -som är inkodad i vårt dna-

  61. -och de spratt som hjärnan spelar-

  62. -med de algoritmer som tycks vara
    inprogrammerade med dna.

  63. Resten är historier vid lägerelden.

  64. Hur vi interagerar som människor.
    Våra loopar kommer i resonans-

  65. -och det hjälper oss att överleva.

  66. En annan överlevnadsfaktor
    är vetenskapen.

  67. Den är på stark frammarsch
    och kommer att hjälpa oss.

  68. Man kan göra
    en fysikalisk betraktelse.

  69. Jag ska titta på termodynamikens
    olika huvudsatser. Två av dem.

  70. De viktigaste i sammanhanget.

  71. Den andra: Att naturliga processer
    bara kan ske spontant-

  72. -och i en riktning, den riktning
    som höjer oordningen i universum.

  73. Livet skulle vara ett sätt att dra ut
    på processen att slippa städa.

  74. Som Spock säger:
    "Live long and prosper."

  75. Vi arbetar motströms och
    skjuter om ordningen nån annanstans.

  76. Den andra,
    men termodynamikens första huvudsats:

  77. Att energi varken kan skapas
    eller förgöras, bara omfördelas.

  78. Hur det kopplar in i liv?
    Vår ämnesomsättning omvandlar energi-

  79. -så att vi kan förflytta oss
    till mera mat eller en käresta.

  80. För att sluta: En definition är,
    per definition, alltid korrekt.

  81. Frågan är om den är ändamålsenlig.

  82. Det blir en fråga
    för livfulla samtal i kväll.

  83. -Tack igen.
    -"Livfulla", precis.

  84. Tack, Lars. - Dan, dig ber jag stanna
    och sätta dig där.

  85. Man hör ju ofta det påståendet:

  86. "Livet på jorden är så fantastiskt
    välordnat och underbart."

  87. "Det måste finnas en extern kraft
    som gör detta." Det gör det.

  88. Den heter solen.

  89. Kvällens första samtal...
    Skälet bakom konferensen-

  90. -är att det för 75 år sen kom ut
    en bok som hette "What is life?".

  91. 1944, skriven av en av kvantfysikens
    pionjärer, Erwin Schrödinger.

  92. Han kunde inte så mycket om biologi
    och kemi, utan han var fysiker-

  93. -men han skrev en bok
    som var ganska spekulativ.

  94. Han gick utanför sin "comfort zone"
    och spekulerade kring detta.

  95. Den boken har haft en enorm betydelse
    för utvecklingen senare.

  96. Watson och Crick, som upptäckte dna,
    säger att de blev inspirerade av den.

  97. Det är därför vi har ett samarbete.
    Fri Tanke och KVA-

  98. -ska ge ut
    en vetenskaplig klassikerserie-

  99. -där Erwin Schrödingers bok
    blir den första.

  100. Den har inte kommit än,
    men det blir i modern översättning.

  101. Vi ska tala om Schrödingers
    "What is Life?"-

  102. -och arvet efter Erwin Schrödinger.

  103. Nu byter jag till engelska,
    för samtalen ska föras på engelska.

  104. Vi är glada att ha matematikprofessorn
    Karl Sigmund med oss här i kväll.

  105. Karl Sigmund är professor i matematik
    vid Wiens universitet-

  106. -och en pionjär
    inom evolutionär spelteori.

  107. Han har skrivit en fantastisk bok
    om Wienkretsen-

  108. -en filosofisk diskussionsgrupp i Wien
    under 1920- och 1930-talen.

  109. Boken finns där ute på svenska.

  110. Titeln är: "Wienkretsen:
    filosofi vid avgrundens rand".

  111. Det var ett dramatiskt ögonblick
    i Europas historia-

  112. -och Wienkretsens
    filosofer och tänkare-

  113. -var kontroversiella på många sätt.

  114. Wienkretsens ledare,
    professor Moritz Schlick-

  115. -sköts till döds vid universitetets port
    av en filosofistudent.

  116. Det var 1936
    och efter det upplöstes gruppen.

  117. Mina damer och herrar,
    en applåd för Karl Sigmund.

  118. Vi ska börja i Wien-

  119. -men prata om
    ett annat centralt vetenskapsfenomen.

  120. Jag har nämnt honom på svenska.

  121. Kvantmekaniker och medgrundare
    till vår moderna fysik:

  122. Erwin Schrödinger.

  123. För 75 år sen gav han ut
    sin banbrytande och inflytelserika-

  124. -men spekulativa bok, "What is life?".

  125. Året var 1944. Bara tio år senare
    upptäcktes dna-molekylen.

  126. James Watson, Francis Crick
    och Rosalind Franklin-

  127. -som upptäckte dna-molekylen-

  128. -inspirerades av Schrödingers bok.

  129. Likadant med Craig Venter,
    bioteknikentreprenören i USA-

  130. -som kallas "bioteknikens Bill Gates"-

  131. -säger också att han har påverkats
    av den här boken.

  132. Karl, jag börjar med dig.

  133. Vem var Erwin Schrödinger?
    Hurdan var han?

  134. Ja, för det första var han
    en mycket begåvad forskare-

  135. -med flexibelt sinne.

  136. Han föddes i Wien vid en tid
    när modernismen låg i luften-

  137. -och han ville studera med Boltzmann.
    Han var inspirerad av honom.

  138. Men ungefär när Schrödinger
    skrev in sig på universitetet-

  139. -begick Boltzmann självmord.
    Schrödinger studerade där ändå-

  140. -och lärde sig
    om statistisk mekanik och så vidare.

  141. Han tog doktorsexamen
    och sen kom första världskriget.

  142. Det är inte bra för forskare
    att ligga i skyttegrav i fyra år.

  143. Efter det bytte han universitet,
    i stort sett varje år-

  144. -men år 1926 var han
    professor i Zürich-

  145. -och fick ett genombrott.

  146. På ett år skrev han fyra artiklar vilka,
    med Heisenbergs och Diracs verk-

  147. -etablerade kvantmekanikens värld.

  148. Han blev Max Plancks efterträdare
    i Berlin-

  149. -men år 1933 flydde han Tredje riket.

  150. Han blev så äcklad av Hitlers politik.

  151. -Visst var han inte judisk?
    -Nej, men han blev djupt äcklad.

  152. Han flyttade till Oxford,
    men märkligt nog valde han, år 1936-

  153. -att flytta till Österrike,
    som ännu inte var del av Tredje riket-

  154. -men var en milt fascistisk diktatur.

  155. År 1938, två år senare,
    invaderade Hitlers trupper Österrike-

  156. -och Erwin Schrödinger tvingades
    återigen fly från Tredje riket.

  157. Då lyckades han få en tjänst-

  158. -vid det nya
    Institute for Advanced Studies i Dublin.

  159. Han tillbringade krigsåren
    och tio år efter det i Dublin.

  160. Ett av kraven där-

  161. -var att han skulle ge
    en offentlig föreläsning varje år.

  162. År 1943 höll han
    en serie om tre föreläsningar-

  163. -om genetik,
    som inte var hans område.

  164. Han jobbade hårt med fältteorier
    som fysiker-

  165. -men hade sedan tjugo år
    varit intresserad av genetik-

  166. -och var insatt i de senaste rönen.

  167. Han skrev och gav ut boken
    utifrån dessa föreläsningar.

  168. Den var knappt hundra sidor lång-

  169. -som påverkade vetenskapen enormt.

  170. Den fick bra kritik
    och sålde hyfsat-

  171. -men framför allt fascinerade den
    många unga forskare-

  172. -mestadels fysiker,
    som ville upptäcka genens hemlighet.

  173. Jag tror du nämnde dem...
    Nästan på dagen tio år senare-

  174. -blev dubbelhelixen upptäckt
    av Watson och Crick.

  175. Dan, som biolog...
    Läste du boken som ung?

  176. Nej, men hade jag gjort det
    hade jag sluppit tänka så mycket.

  177. Det var ett nöje att läsa den nu
    och jag imponerades-

  178. -av hur han kunde fläta samman
    olika vetenskapsfält.

  179. Du har skrivit förordet
    till den nya svenska upplagan.

  180. Jag vet
    att du även faktagranskade boken.

  181. Det är svårt,
    för han använde koncept-

  182. -som inte var upptäckta än.
    Han fick spekulera mycket.

  183. Det är inte lätt att översätta.

  184. Precis. De termer
    som användes inom genetiken då-

  185. -hade ingen molekylär grund,
    vilket de har i dag.

  186. Han måste ha använt dem
    på ett mer generellt sätt.

  187. Vi har eftersträvat att upprätthålla
    en korrekt terminologi-

  188. -och undvika anakronismer,
    så gott det går.

  189. En fysiker
    som plötsligt skriver om biologi-

  190. -även om den inte finns än...

  191. Händer det i dag-

  192. -eller fokuserar ni på era små fält,
    utan att lyfta blicken?

  193. Ja, det är en intressant fråga.
    Jag beundrar hans mod i att göra det.

  194. Han ber om ursäkt flera gånger
    och kallar sig själv en naiv fysiker.

  195. Jag imponeras av hans kunskaper
    inom genetik.

  196. Om det händer i dag... Nej.

  197. Inte i samma utsträckning som förr.
    Fälten har blivit mer specialiserade.

  198. -Man förlorar kanske en del då.
    -Absolut.

  199. Det har vi upplevt under konferensen.

  200. Det är fantastiskt att träffa folk
    från andra forskningsfält-

  201. -och diskutera sånt här.
    Det får vi sällan göra numera.

  202. Mer generalism är vad vi hoppas på.

  203. Vore det möjligt att reformera
    det akademiska systemet eller KVA-

  204. -så att det tillåter-

  205. -mer interdisciplinärt tänkande
    och kreativitet?

  206. Det som begränsar är tiden.
    Vi har inte tid för sånt-

  207. -för dagens forskare är under press
    att publicera resultat i sina egna fält-

  208. -att undervisa
    och att nå ut till allmänheten.

  209. Det finns föga plats
    för akademiska diskussioner-

  210. -men vi måste försöka återfå den.
    De är väldigt givande.

  211. Schrödinger är väl mest känd
    för Schrödingerekvationen.

  212. -Är den inte inristad i hans gravsten?
    -Jo.

  213. -Kan du försöka förklara den?
    -Nej, snälla!

  214. -Okej.
    -Den beskriver sannolikhetsdynamik...

  215. ...hos en vågfunktion, vilket ger
    sannolikheter för kvanttillstånd.

  216. -Alla känner till Schrödingers katt.
    -Ja.

  217. Känner ni till Schrödingers katt? Ja.
    - Kan du förklara den?

  218. Ja, den försöker likna-

  219. -vad som sker på mikroskopisk nivå
    eller elektronnivå-

  220. -med vad som sker
    på makroskopisk nivå.

  221. Tanken är som följer:

  222. En icke-observerad elektron
    kan anta ett antal olika tillstånd.

  223. Schrödinger gör ett tankeexperiment-

  224. -och säger att från det följer
    att katten i lådan är död och levande.

  225. Det är förstås absurt. Katten är ju
    antingen det ena eller det andra.

  226. Om atomen sönderfaller-

  227. -krossas giftflaskan och katten dör.
    Om atomen inte sönderfaller lever den.

  228. Enligt kvantmekaniken
    sker båda saker hela tiden-

  229. -till dess att man tittar efter.
    Så katten är både levande och död.

  230. Men han påpekar
    att vi inte behöver kvantmekanik-

  231. -för att förstå genetik...
    Så oroa er inte!

  232. Det är sant.

  233. Ni har väl hört om
    när Schrödinger går till veterinären?

  234. Veterinären säger:
    "Det gäller er katt..."

  235. "Jag har goda nyheter och dåliga."

  236. Det klassiska Schrödingerskämtet.

  237. Berätta hur...

  238. Dan, tror du att nån som Schrödinger...
    Han var okonventionell på många sätt.

  239. Han levde ihop med två kvinnor.
    Båda var med vid Nobelceremonin.

  240. Den ena var hans fru,
    den andra hans älskarinna.

  241. Skulle han väljas in i
    Kungliga Vetenskapsakademien i dag?

  242. -Jag undrar bara.
    -Det är en svår fråga.

  243. Det är svårt, för man måste
    ha genusaspekterna i åtanke.

  244. Vi tittar förstås
    på forskarnas prestationer.

  245. Det är det Nobelprisen baseras på.
    Han var en utländsk ledamot.

  246. -Han fick Nobelpriset... När?
    -Jag tror det var 1933.

  247. -För vad, närmare bestämt?
    -För upptäckten...

  248. ...av Schrödingerekvationen.
    Han delade priset med Dirac.

  249. Okej, de delade priset.

  250. Han var redan Nobelpristagare
    när han skrev boken.

  251. -Okej.
    -Det är bra att ha fått Nobelpriset...

  252. ...om man ska våga sticka ut hakan
    i ett nytt område.

  253. Skulle ni säga att några av
    hans förutsägelser inom biologin...

  254. Jag vet att det var vissa saker
    som han nämnde som var fel-

  255. -men gjorde han förutsägelser
    som visade sig vara korrekta?

  256. Ja, han beskrev
    hur kromosomer borde fungera-

  257. -och hade i stort sett rätt.

  258. Men han hade fel om
    vad kromosomerna kan göra.

  259. Han trodde att de hade funktioner-

  260. -som det vi i dag skulle kalla enzymer
    och andra proteiner med funktioner.

  261. Där hade han fel.

  262. Men han skrev mycket om
    det genetiska materialet-

  263. -och särskilt om en paradox
    som oroade honom:

  264. Hur kemiska molekyler,
    som rör sig slumpartat-

  265. -kunde vara så stabila
    att de kunde överföra genmaterial-

  266. -genom generationerna.

  267. Han nämnde att mutationer kunde ske,
    men ganska få-

  268. -relativt mängden information
    som måste finnas i kromosomerna.

  269. Jag vet att ditt fält är neurovetenskap-

  270. -och han nämner väl inte det?

  271. -Han spekulerar lite om det.
    -Vad säger han?

  272. Han hoppar från kromosomernas
    molekylära funktioner-

  273. -till hur medvetandet
    kan tänkas fungera.

  274. Det var rena gissningar på 1940-talet.

  275. Vi bör inte säga att han hade fel.

  276. Ingen annan fick rätt
    på många årtionden-

  277. -och det finns många frågetecken kvar.

  278. Men han spekulerar väl kring fri vilja?

  279. -Ja, och det debatteras ju än i dag.
    -Ja, definitivt.

  280. -Tror du på den fria viljan?
    -I viss utsträckning, ja.

  281. -Karl?
    -Nej, jag tror det är en illusion.

  282. Det är en illusion. Men vi bör bete oss
    som om vi har en fri vilja.

  283. Medvetandet kom efter att de flesta
    områden i hjärnan evolverat fram-

  284. -så medvetande och självmedvetande
    kom sist-

  285. -som ett sätt att försöka koordinera
    aktiviteterna i hjärnan.

  286. Det skapar begränsningar i vad
    det sena tillägget kan göra.

  287. Tack ska ni ha,
    Dan Larhammar och Karl Sigmund.

  288. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Arvet efter Erwin Schrödinger

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är liv? Den till synes enkla frågan formulerade den österrikiske fysikern och Nobelpristagaren Erwin Schrödinger i en bok som gavs ut 1944. Med Karl Sigmund, matematikprofessor från Wien och Dan Larhammar, biolog och preses för Kungliga vetenskapsakademien. I inledningen medverkar också Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Ämnen:
Biologi, Fysik
Ämnesord:
Biografi, Biologi, Fysik, Fysiologi, Kvantteori, Livet (biologi), Matematisk fysik, Naturvetenskap, Schrödinger, Erwin, 1887-1961, Teoretisk fysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vad är liv?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Arvet efter Erwin Schrödinger

Vad är liv? Den till synes enkla frågan formulerade den österrikiske fysikern och Nobelpristagaren Erwin Schrödinger i en bok som gavs ut 1944. Med Karl Sigmund, matematikprofessor från Wien och Dan Larhammar, biolog och preses för Kungliga vetenskapsakademien. I inledningen medverkar också Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Samtal med Richard Dawkins

Möt författaren och evolutionsbiologen Richard Dawkins i ett samtal med Christer Sturmark. Richard Dawkins är en förespråkare av det vetenskapliga synsättet och en stark kritiker av alla former av gudstro och pseudovetenskap. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Vad gör oss mänskliga?

Både djur och människor kommunicerar med varandra. Vad skiljer oss åt? Diskussion med Richard Dawkins, evolutionsbiolog, Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, Torbjörn Elensky, författare och Abhijit Mahabal, språkforskare. Moderator är Christer Sturmark. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Kan robotar bli mänskliga?

Tanken på att robotar blir allt mer intelligenta och lika oss människor är både kittlande och skrämmande. Är rädslan befogad? Fysikern Ulf Danielsson, neurologen Todd Sacktor och psykologiprofessorn Robert Goldstone diskuterar. Moderator är Christer Sturmark. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Människa 2.0

Rent tekniskt finns det stora möjligheter att uppgradera människan. Hur långt är vi beredda att gå? Samtal mellan Richard Dawkins, evolutionsbiolog, Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, Ingrid Dunér, doktorand i idéhistoria, och Christina Moberg, professor i organisk kemi. Moderator är Christer Sturmark. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.