Titta

Diagnosresan - syntolkat

Diagnosresan - syntolkat

Om Diagnosresan - syntolkat

Diagnosresan hjälper oss att förstå hur det kan kännas att få sin NPF-diagnos sent i livet. I fyra delar följer vi Lars, Frida, Elisabeth och Helen som beskriver sin uppväxt och känslan av att inte passa in och bli missförstådd. Vilka strategier använder man sig av för att klara av skola, umgänge och familj? Och vad händer när man fått sin diagnos? Personerna i serien har lyckats på olika sätt trots sin diagnos.

Syfte

Genom att ta del av berättelser från personer som fått sin diagnos sent i livet får omgivningen en ökad förståelse för de svårigheter som kan uppstå i familjer med någon som fungerar annorlunda i vissa situationer. Serien förmedlar att med rätt bemötande går det att leva ett bra liv trots sin diagnos.

Till första programmet

Diagnosresan - syntolkat : HelenDela
  1. 100 000 svenskar har en neuro-
    psykiatrisk funktionsnedsättning.

  2. I dag känner många till begrepp
    som ADHD, add, autism-

  3. -tourette och OCD,
    men så har det inte alltid varit.

  4. På grund av okunskap
    inom skolan och vården-

  5. -fick många barn
    aldrig sina svårigheter utredda.

  6. Det ledde till en barndom
    med en känsla av att inte passa in-

  7. -och att alltid känna sig utanför,
    men inte förstå varför.

  8. I vår serie träffar vi fyra personer
    som fick sin NPF-diagnos som vuxna.

  9. När det hände
    föll många bitar på plats.

  10. Helen Wesström levde länge utan att
    förstå varför hon inte var som andra.

  11. Först vid 37 års ålder
    fick hon diagnosen autism.

  12. Jag heter Helen Wesström och
    har diagnoserna adhd och asperger.

  13. Adhd gör att jag är "dum-modig",
    brukar jag säga.

  14. Den autistiska grejen
    gör mig ganska känslig.

  15. Jag har känsla för
    att jag vill ha ordning och reda.

  16. Det är jobbigt när det inte är
    ordning, och man mår dåligt av det.

  17. Ja, du. Nu ska jag gå upp!

  18. Jag ska gå upp.
    Jag har sovit färdigt.

  19. En vanlig dag börjar ganska tidigt.
    Runt fem brukar jag vakna.

  20. Jag har alltid haft sömnproblem.
    Ibland sover jag inte på en vecka.

  21. Men även om jag somnar klockan två
    så går jag upp klockan fem.

  22. Jag skottar alltid innan alla andra.
    Även innan plogbilen kommer.

  23. Så störd är jag.

  24. Adhd:n påverkar mig på ett sätt
    så att jag har energi av den.

  25. Jag har sprungit SM i terräng.
    Jag har multisportat.

  26. Jag har fäktat världscup i Frankrike.

  27. Jag brukar bli bra
    på det jag bestämmer mig för.

  28. Jag gillar att skotta. Det är
    ett stolle-ryck jag alltid har haft.

  29. Adhd:n kan också bränna ut mig,
    för jag kan inte vila.

  30. Jag gillar att städa också.
    Det blir ordning och reda och rent.

  31. Den autistiska grejen
    gör mig ganska känslig.

  32. Ljud, synintryck, smak och känsel.

  33. Jag tycker inte om
    när folk sitter för nära.

  34. Barnskrik, hundar som skäller...
    Fast jag älskar hundar.

  35. Som om man skulle gå en boxningsmatch
    bara man ska gå ut och gå.

  36. I grunden är autism ett
    neuropsykiatriskt funktionshinder-

  37. -som innebär problem
    med mänskligt samspel.

  38. Med att läsa av andra människor
    och förstå vad de känner-

  39. -tänker och har för avsikter
    baserat på deras beteende.

  40. Det är en grundläggande funktion.
    Det kallas för "theory of mind".

  41. Vi har en hårdkodad drift
    sen födseln-

  42. -att förstå vad andra människor gör-

  43. -tänker, känner och har för avsikter
    baserat på hur de beter sig.

  44. Det har människor med autism
    svårt med.

  45. Det kan finnas många drag hos autist-
    iska personer som är fördelaktiga...

  46. ...men i grund och botten blir
    svårigheterna att fungera socialt-

  47. -ett stort handikapp.

  48. Om man identifierar det
    tidigt i livet, helst hos småbarn-

  49. -så de får träna på det,
    kan de öva upp det ganska mycket-

  50. -och kompensera för svårigheterna.

  51. Men autism kan, som adhd,
    vara ett stort lidande.

  52. Så. Den tar vi i dag.
    Nu får du gå och lägga dig.

  53. Så.

  54. Den är för att jag ska vara stilla
    en stund. Jag är värdelös på det.

  55. Men vi får prova, helt enkelt.
    Det är femton minuter.

  56. Vi har inte vetat om mina diagnoser.

  57. Jag har haft lite strul och kaxat
    till mig och haft skador och så.

  58. Om man tänker hur man växer upp:
    jag är adopterad från Etiopien.

  59. Där de adopterade mig från,
    det barnhemmet...

  60. De väntade på Arlanda,
    men ungen de skulle få dog på vägen.

  61. De sa att de hade en som såg lika
    anskrämlig ut men var så förbannad-

  62. -så hon skulle överleva resan,
    och det gjorde jag.

  63. Min mamma har två söner. Jag har
    en storebror och en yngre bror.

  64. Hon ville ha en docka. Jag såg ut
    som en docka, men var en terminator.

  65. Jag var utagerande, klättrade
    i träden... Jag var grabbig, liksom.

  66. Jag hade svårt med socialt samspel.

  67. Jag förlorade kompisar på det.

  68. Jag fattade inte varför andra
    inte var brutal-ärliga.

  69. Varför blev de ledsna? Alla säger
    väl till om nån inte ser klok ut?

  70. Jag trodde det var så man gjorde.

  71. Många blev ledsna, och det är inte
    bra. Men det fattade jag inte då.

  72. Min mamma trodde att jag var trotsig,
    men psykologen sa till henne:

  73. "Trots är barn
    i ett visst åldersspann."

  74. Det har hon väl glömt. Jag var trots-
    ig på ett sätt att jag fick panik.

  75. Jag kunde låsa mig, skrika
    och så blev det stopp i huvudet.

  76. Jag mådde så dåligt av saker.

  77. Det är jättejobbigt,
    för andra kan inte hantera det.

  78. Det har varit jobbigt för andra,
    och då blir jag ledsen.

  79. Att jag inte är bäst och snällast
    och gulligast och gud vet vad.

  80. Alla blir väl ledsna, men...

  81. Om man har adhd tänker folk att det
    är så här, men det är deprimerande.

  82. Jag har ätit tabletter,
    men det har inte funkat.

  83. Då har jag faktiskt
    gjort suicidförsök.

  84. Men det var väldigt länge sen nu.

  85. Man måste få hjälp tidigt. Studier
    visar att om man inte får nån hjälp-

  86. -så går det inte bra
    i en väldigt stor andel av fallen.

  87. Om man försöker renodla vad som är
    mest allvarligt, autism eller adhd-

  88. -så är adhd ännu allvarligare
    än autism.

  89. Det säger mer om hur svårt
    det kommer att bli i resten av livet-

  90. -om man inte får hjälp, än autism.

  91. Studier visar att pyttesmå barn
    som får en autismdiagnos...

  92. De har ofta mycket symptom, annars
    skulle de inte få diagnos så tidigt.

  93. Deras mängd symptom
    säger nästan ingenting-

  94. -om hur det går tio, tjugo år senare.

  95. Det är i stället
    deras kognitiva nivå, språknivå-

  96. -och om de har adhd
    som avgör hur det kommer att gå.

  97. Obehandlad adhd har sämre prognos
    än obehandlad autism, vad det verkar.

  98. Jag ska hälsa på kompisar, gå på
    ställen jag tycker om, och springa.

  99. Den finns där,
    perceptionskänsligheten.

  100. Jag har försökt ta reda på om adhd:n
    eller det autistiska gör det.

  101. Att folk är så nära kan vara jobbigt,
    men det vänjer man sig vid.

  102. Om man har samma tunnelseende
    som andra tänker man inte på det.

  103. När jag bestämt mig gör det inget
    om jag har svårt för det-

  104. -om jag har strategier
    för att hantera det-

  105. -eller om jag måste vila
    när jag utsatt mig för...

  106. Det är tyvärr allting. Jag har ingen
    skala för vad som är värst.

  107. Ljud, synintryck, smak och känsel,
    liksom.

  108. Ibland vore det skönt
    att ha skygglappar, som hästar-

  109. -för att slippa se allt,
    för jag kan inte filtrera bort det.

  110. Hade jag kunnat det
    hade det inte varit nån svårighet.

  111. Då hade jag inte haft problem
    med det.

  112. Tidigare hade jag också svårt,
    blev jätteledsen och jättetrött-

  113. -och förstod inte: "Vad konstigt!
    Vad är det som händer?"

  114. Jag vet, om jag gör nåt,
    ungefär vad det kostar i vilostund-

  115. -hur många löppass eller lufsa i
    skogen... Vad som kommer att krävas.

  116. Ibland skiter jag i det,
    och kör ändå.

  117. Helen Wesström heter jag.
    Jag ska checka in.

  118. Jag hoppas det är ljudisolerat.

  119. -Och det är rent? Jag är pedant.
    -Vi får väl hoppas det.

  120. Annars kommer jag ner och hämtar
    dammsugare. Tack så mycket! Hej, hej!

  121. Optimalt vore om allt var fyrkantigt,
    men livet är inte så. Det förändas.

  122. Om jag kan skapa
    mycket förutsägbarhet i min vardag-

  123. -så hanterar jag det där andra.

  124. Men är allt kaos och jag inte
    har kontroll, då mår jag inte bra.

  125. Vi tar en sån. Borta.

  126. Jag har bott på tre ställen
    på Lidingö-

  127. -i olika delar av det,
    så det är ganska stort.

  128. Jag flyttar runt mycket.
    Man tröttnar ju rätt fort.

  129. Treårsintervaller
    är ganska lång tid för de med adhd.

  130. Jag har funderat lite på det,
    och accepterat att det är så.

  131. Det ultimata boendet eller stället
    finns kanske inte. Jag vet inte.

  132. Rastlösheten gör att:

  133. "Nu kan jag allt här.
    Nu är det dags för nåt mer."

  134. Här försökte jag få bo.
    Det är ett seniorboende.

  135. De var uppe lika tidigt som jag,
    och var lugna och fina.

  136. Det gick inte, tyvärr.

  137. Hallå!

  138. Jag är social, men jag är enstörig
    också. Jag har alltid haft vänner.

  139. Ole, dole, doff...
    Vi tar väl samma, då. Lax, tar vi.

  140. Ann är en kvinna som jag lärde känna
    nåt år innan jag flyttade från ön.

  141. Hon jobbar inom skola och omsorg-

  142. -och brinner lite extra för personer
    som har NPF, så vi klickade snabbt.

  143. -Var börjar man?
    -Kanske med en laxbit?

  144. Jag fick en löpcoach i present
    av mina barn, och det var Helen.

  145. Sen pratade vi väldigt mycket.

  146. Jag kände att hon också sökte
    efter nån att prata med.

  147. -Hinner du springa nåt, då?
    -Jag tränar mycket, faktiskt.

  148. Nu ska jag operera ett knä,
    för det är lite trasigt.

  149. Helen är en fantastisk person
    med enorm energi.

  150. Man kan skratta med Helen, och
    man kan kasta ur sig om man är...

  151. Man blir arg, för hon är hård
    när man tränar med henne.

  152. Fick du lite nya vänner i Järpen?

  153. Lite nygamla.
    Hundfolk som jag har känt.

  154. Just det, dem det brukar stå lite om.

  155. Det är spännande att höra
    hur du har det.

  156. Jag mår bättre nu.
    Jag mår hundra gånger bättre.

  157. -Och det var för att du flyttade?
    -Ja.

  158. Jag har jättesvårt att visa...
    Jag står inte och gråter.

  159. Hellre dör jag
    än visar att jag är ledsen.

  160. Det gör inte jag längre.

  161. Jag har
    tränat, tränat, tränat bort det.

  162. "Det är inget att vara ledsen för",
    sa mamma. Okej, det är det inte.

  163. Det kunde vara svåra, djupa saker.
    Då lärde man sig det.

  164. Men om man har jättestora känslor
    kan det ju skrämma andra också.

  165. Om man blir jättearg eller
    vad det nu är. Det är överinlärning:

  166. Jag visar ingenting då i stället.

  167. Det behöver jag nog träna om lite
    för att kunna umgås med andra-

  168. -så de vet vem man är,
    i stället för att bli kall.

  169. Man kan ju visa,
    men jag är inte så känslosam.

  170. Jag behöver springa, känner jag. Jag
    funderar om jag behöver pannlampa.

  171. Jag heter Peter och är vän till Helen
    sen ungefär fem år tillbaka.

  172. Vi började jobba ihop.

  173. Vi tränade dels med grupper
    och dels som coach.

  174. Min första tanke när jag
    träffade Helen var hennes energi-

  175. -som verkligen märks,
    och hennes öppenhet.

  176. Och tävlingsmomentet
    och drivet som hon har.

  177. Härligt, Helen!

  178. Grymt!

  179. Helen har ett fantastiskt löpsteg.
    Hon nuddar inte marken.

  180. Hon har en framåtlutande stil där man
    knappt landar, bara touchar marken.

  181. Hon flyger fram.
    Det är otroligt häftigt att se.

  182. Alla vill höra till ett sammanhang.
    Det är samma med mig.

  183. Jag får självklart skärpa mig
    om jag arbetar.

  184. Det har jag haft tur med. Att jag
    haft möjlighet att kunna göra det.

  185. Jag behöver människor som jag kan...

  186. "Jag måste ut nu!"
    - "Självklart! Ska vi gå ut, eller?"

  187. Med den förståelsen kan jag
    vara dampig och ingen undrar varför.

  188. Det är skönt att vara sig själv
    och inte förklara.

  189. Det sämsta med Helen är att
    hon kan vara svår att planera med.

  190. Visst finns det exempel
    där det har blivit konflikter-

  191. -med andra vänner och kolleger-

  192. -som har berott på den delen.
    Absolut.

  193. Jag hade tänkt träffa en kompis
    och träna på Bosön.

  194. Det brukar bli så här när jag
    kör mycket och flänger och far.

  195. Så då får man lyssna,
    och inte flänga.

  196. Så tyvärr blev det ingen träning-

  197. -med min bästa före detta kollega
    och vän, Peter, på Bosön.

  198. Men så kan det vara.
    Man får acceptera sina svårigheter.

  199. Tyvärr.

  200. Jag skulle träffa Helen,
    och vi skulle träna.

  201. Det var länge sen vi sågs.
    Hon kommer inte ner så ofta.

  202. Vi skulle köra ett pass, men jag fick
    precis ett mess att hon inte kunde.

  203. Jag vet inte om hon mår dåligt-

  204. -eller om det är stress
    som gör att hon inte mäktar med.

  205. Där är hon klok,
    när det blir för mycket.

  206. Då sätter hon stopp, och det är
    en bit man får ha respekt för.

  207. Vad gör du? Kom här! Bra!
    Inte vägen! Vägen är farlig!

  208. Jag behöver hund för att vara männ-
    iska. Jag blir en bättre människa.

  209. Jag har kört slädhundar på Island,
    jobbat på kennlar i Italien...

  210. Jag har ställt ut hundar
    på världsutställningar åt andra.

  211. Många olika aspekter av hundlivet.

  212. Nu har du värmt upp, i alla fall!
    Hela vägen!

  213. Jag letade efter en hund att utbilda.

  214. En arbetsterapeut tipsade mig om
    assistanshundar för NPF-variationer.

  215. Det tog nån vecka, sen tipsade han om
    den här hunden som behövde ett hem.

  216. Han behövde ett aktivt hem.

  217. Vi kör barmarksdrag.
    Vi både springer och kör kickbike.

  218. Nu ska vi springa, som vi såg här.
    "Canicross", heter det.

  219. Nu ska vi gå in,
    innan vi inte känner våra ben.

  220. Det är dags att gå in i värmen
    och tända en brasa, tror jag.

  221. Upp! Kom igen! Bra!

  222. Ligg!

  223. Gose-vovven...
    Det blåste jättemycket i dag.

  224. Helen utan hund är vilsen,
    ledsen, ostrukturerad-

  225. -och saknar nånting nästan fysiskt.

  226. Jag är ganska vispig,
    men den här hunden är så cool.

  227. När jag är jättehysterisk
    kommer han liksom: "Lugna dig nu."

  228. Han sätter sig nära,
    och då blir jag lugnare.

  229. Jag sänker andningen. Den kommer ner
    i magen. Han är som ett hjälp-jag.

  230. Det går inte att sluta.
    Det går inte att sluta gosa.

  231. Fy skäms.

  232. Kan man...? Jajamänsan!

  233. Anledningen till
    att jag ville utreda mig...

  234. För att få medicin, och bakgrund och
    förståelse för varför det är så här.

  235. Jag har varit deppig
    och undrat vad det är för fel på mig.

  236. Varför är inte alla så här?
    Varför är alla så jävla långsamma?

  237. Det är nåt knas, liksom.

  238. Jag satt så här:
    Ja! Japp! Vad händer nu, då?

  239. Ska vi kanske...?

  240. Jag var helt nervös, men förstod inte
    det för jag var för uppe i mig själv.

  241. Jag tänkte: "Varför blir folk sura?
    Vad är det med dem?"

  242. Jag betedde mig som nån form av-

  243. -understimulerad vallhund.

  244. Är du trött?

  245. Jag hade en sjuksköterska i Östersund
    som var jäkligt envis:

  246. "Kan vi inte testa medicinen? Det är
    lång kö för utredning av vuxna."

  247. 2010 fick jag prova en light-variant.
    Då blev jag mycket lugnare.

  248. Jag blev en annan människa här inne.
    Det kändes som om jag andades ut.

  249. Enligt mamma
    var jag hysterisk fortfarande.

  250. Hon trodde jag skulle bli nån annan.

  251. Pappa som är lite annorlunda sa:
    "Men hon är ju sån."

  252. "Om hon säger att det hjälper
    så hjälper det."

  253. Alla får bättre koncentration
    om man rör på sig fysiskt.

  254. Det tycks gälla de med adhd särskilt.

  255. Jag har skadat mig
    inom de sporter jag hållit på med.

  256. Dels för att jag har adhd
    och är modig.

  257. När det har hänt
    och jag inte kan idrotta...

  258. Om man opererar nåt,
    då blir jag ganska jobbig.

  259. Det är svårt att hitta nåt alter-
    nativ, för jag kan inte sitta still.

  260. Då byggs det upp mycket ångest
    och stress. Det är inte bra för mig.

  261. Jag har högre rörelsebehov
    än en vanlig person.

  262. Många elitidrottare har berättat
    att de har adhd.

  263. Många har tydliga drag av det.

  264. De har nog märkt att de funkar bättre
    tankemässigt när de rör på sig.

  265. Det har kanske varit
    den största motorn de har haft-

  266. -på ett omedvetet plan,
    till att vara fysiskt aktiva.

  267. Jag ska nog äta. Jag har glömt det.

  268. När jag kommer på det ska jag äta
    direkt, annars glömmer jag det igen.

  269. Det rinner jäkligt sakta, tycker jag.

  270. Jag kan fastna i saker.
    Jag började sortera den här veden.

  271. Då tömmer jag huvudet, och då kan jag
    hålla på. Samma med snöskottning.

  272. Då måste du ha en begränsning
    i stället. Nu ska jag sitta still.

  273. Jag har klarat halva här nu.
    Det här är ett träningspass för mig.

  274. Jag försöker heja på mig själv
    varje dag: "Nu ska vi käka lite!"

  275. Jag skulle kunna vända på min
    situation, och vara ledsen över den.

  276. Men det finns ingen anledning.
    Vissa har det hundra gånger värre.

  277. Halva, kom igen!
    Den var god, det är inte det.

  278. Jag tänker ibland att nån har fuskat.
    Att nån vänder på den.

  279. Jag hittar nya vägar, brukar mamma
    säga. Jag brukar alltid lösa det.

  280. Finns det nåt annat sätt
    att göra saker på?

  281. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Helen

Avsnitt 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helens utåtagerande upplevdes som problematiskt och konflikterna med omgivningen var många när hon var barn. Det var först när hon var 37 år som hon fick diagnosen adhd. Diagnosen innebär att hon är rastlös, vilket har lett till många flyttar som i sin tur gjort det svårt för henne att behålla vänner. Diagnosen har också en annan sida. Hon har en fantastisk ork och har haft stora framgångar både med sina idrottsprestationer och högskolestudier. I dag bor hon i Jämtland med sin älskade hund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Vuxna med adhd
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Diagnosresan - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - syntolkat

Lars

Avsnitt 1

Lars är 35 år och har diagnosen Aspergers syndrom. Det var först när han var 18 år som han fick sin diagnos. I detta avsnitt träffar han sin gamla lågstadielärare Annika för första gången på tjugo år. Smärtsamma minnen kommer upp till ytan, men idag trivs Lars med sitt liv. Teatergruppen Freja för människor med olika diagnoser spelar en avgörande roll i Lars liv.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - syntolkat

Frida

Avsnitt 2

Vi följer Frida hemma i Stockholm där hon målar, yogar och skriver låtar. Hon berättar om sin resa från barndomen till dagsläget. Frida har alltid undrat varför hon inte duger som hon är och har i olika omgångar haft det svårt att anpassa sig till sin omgivning. Vid 22 års ålder fick hon diagnosen adhd och bitarna föll äntligen på plats. Idag lever hon med sin flickvän Sofia och turnerar som musikalartist.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - syntolkat

Elisabeth

Avsnitt 3

Elisabeth är cellist i London philharmonic orchestra. Hon har haft svårigheter att kommunicera med både sin närmaste familj och övrig omgivning, vilket har lett till svåra missförstånd och konflikter. När Elisabeth i vuxen ålder äntligen fick diagnosen Aspergers syndrom förstod hon varför. Idag har Elisabeth hittat sin plats. Hon har ett arbete hon älskar, är lycklig och har fungerande relationer med sina nära och kära.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - syntolkat

Helen

Avsnitt 4

Helens utåtagerande upplevdes som problematiskt och konflikterna med omgivningen var många när hon var barn. Det var först när hon var 37 år som hon fick diagnosen adhd. Diagnosen innebär att hon är rastlös, vilket har lett till många flyttar som i sin tur gjort det svårt för henne att behålla vänner. Diagnosen har också en annan sida. Hon har en fantastisk ork och har haft stora framgångar både med sina idrottsprestationer och högskolestudier. I dag bor hon i Jämtland med sin älskade hund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.