Titta

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkatDela
  1. Nu förefaller det naturligt
    att kvinnor och män tillsammans-

  2. -ska gå till valurnorna, men många
    väljare har säkert ingen aning om-

  3. -att endast för några tiotal år sedan
    var denna rätt kvinnorna förmenad.

  4. För 100 år sen tog en lång kamp slut.

  5. Kvinnor i Sverige fick rätt att rösta
    och bli lika mycket värda som männen-

  6. -lika mycket medborgare med lika stor
    rätt att bestämma över sina liv.

  7. Tiden när kvinnor sågs som barn var
    över. Så var det för gifta kvinnor.

  8. Mannen var deras förmyndare.

  9. För 100 år sen fick kvinnor rösträtt
    och blev myndiga. Deras hårda arbete-

  10. -hade äntligen gett resultat.

  11. Hur gick det till,
    och vilka kämpade för rösträtten?

  12. Varför tog det så lång tid,
    och vilka var de som stretade emot?

  13. I början av 1900-talet hade kvinnor
    börjat arbeta mer utanför hemmet-

  14. -och folkrörelser som
    nykterhetsrörelsen blev viktigare.

  15. Där gällde systemet
    "en man, en röst"-

  16. -men så var det inte med rösträtten,
    varken för kvinnor eller män.

  17. De flesta män tjänade för lite
    för att få rösta, men folkrörelserna-

  18. -inspirerade till nya idéer-

  19. -exempelvis att kräva rösträtt
    oavsett inkomst eller kön.

  20. Riksdagen var uppdelad i två delar.

  21. Andra kammaren var mer positiv till
    idéerna, men inte första kammaren.

  22. Motståndet representeras av män som
    satt i första kammaren i riksdagen.

  23. De tycker inte bara att den kvinnliga
    rösträtten är problematisk-

  24. -utan också
    frågan om den allmänna rösträtten.

  25. "Ska man verkligen ge rösträtt till
    massan? Vad kommer att hända då?"

  26. "Om vi ger rösträtt till dem som inte
    tjänar nog för att betala skatt"-

  27. -"vad ska hända då? Tänk om de börjar
    fatta beslut om en massa reformer."

  28. "Det är vi som ska betala dem, för vi
    betalar skatt. Det är inte rimligt."

  29. Man tänkte också att det krävs
    en viss kunskap för att få rösta.

  30. "Har massan den kunskapen? Vore det
    inte bättre att vi gör som alltid?"

  31. Alltså att samhällets elit sköter
    vad som är det bästa för samhället.

  32. "Rösträttskvinnor är fula,
    gapiga och okvinnliga."

  33. "Bevara det feminina feminint,
    och det maskulina maskulint."

  34. Ja...

  35. "Kvinnan är känslosam och impulsiv
    och följer alltid strömmen."

  36. "Titta bara hur slaviskt
    hon följer modet." Herregud...

  37. -Konstigt argument.
    -Jag håller inte med om nånting.

  38. "Mannen bestämmer över kvinnan.
    Varför skulle hon ha rätt att rösta?"

  39. Så kunde det låta.

  40. Det var hårt att vara rösträttskvinna
    och "jobba för saken", som de sa.

  41. Kvinnorna blev utmålade
    som antingen okvinnliga-

  42. -för att de ägnade sig åt politik-

  43. -eller som för kvinnliga för att
    kunna tänka på komplicerade saker-

  44. -som hur ett land skulle skötas.
    Ändå förhöll de sig lugna och smarta-

  45. -och använde sig inte alls av våld
    som suffragettrörelsen i England.

  46. Det här albumet tillhör en av dem som
    blev viktiga i kampen: Elin Wägner.

  47. En journalist som imponerades av dem
    som drev frågan om kvinnlig rösträtt.

  48. Det var när hon skulle intervjua
    Signe Bergman som hon förstod-

  49. -att alla som försökte utmåla dem
    som obehagliga och fula hade fel-

  50. -och att frågan
    hängde ihop med andra frågor-

  51. -som hur kvinnor
    fick leva och bete sig.

  52. Elins roman "Pennskaftet"
    handlar både om rösträttskvinnorna-

  53. -och hur samhället såg på
    kvinnor som ville röra sig fritt-

  54. -eller umgås med män
    utan att vara gifta först.

  55. Huvudpersonen är en ung journalist,
    precis som Elin-

  56. -och det var inte många kvinnor
    på den här tiden.

  57. Kvinnorna behövde hålla ihop-

  58. -men de var helt beroende av
    män i riksdagen som kunde påverka-

  59. -lägga förslag och motionera om att
    rösträttssystemet borde moderniseras.

  60. 1902 - när Elin var 20 år,
    innan hon blev rösträttskämpe-

  61. -lades flera förslag om kvinnor, som
    att gifta män borde få två röster-

  62. -en extraröst för sin fru
    som de bestämde över.

  63. Kvinnorna blev arga och stridslystna.
    Det var dags för nya, smartare tag.

  64. De organiserade den största
    kvinnorättsrörelsen i Sverige.

  65. LKPR, Landsföreningen
    för kvinnans politiska rösträtt-

  66. -som kom att samla
    tusentals kvinnor från hela landet.

  67. De organiserar möten, delar ut flyg-
    blad och samlar in namnunderskrifter.

  68. Det här är
    en ikonisk och symbolisk bild.

  69. Elin Wägner
    står framför namninsamlingen.

  70. Den visar alla listor på namn-

  71. -som rösträttsrörelsen hade samlat in
    1913. Den hade de samlat in länsvis.

  72. Olika kvinnor i rörelsen
    hade gått runt med listorna-

  73. -och bett kvinnor att skriva under.

  74. Själv åtog jag mig landsbygden.
    Jag hade nämligen en ridhäst-

  75. -och jag brukade göra små ridturer
    nästan varje dag.

  76. Jag plockade in rösträttsbroschyrer
    och namnlistor i sadelfickan.

  77. Jag red herrsadel. Jag var nog närapå
    den första i Karlstad som gjorde det.

  78. Namninsamlingen gjordes 1913, och man
    lämnade in den här massiva traven-

  79. -till regeringen 1914.

  80. Syftet var att trycka på och säga:

  81. "Nu måste första och andra kammaren
    fatta beslut om kvinnlig rösträtt."

  82. "Det är dags. Titta vad många vi är."

  83. Det är över 350 000 kvinnor som har
    skrivit på den här namninsamlingen.

  84. En som ledde LKPR var Anna Whitlock-

  85. -känd som förebild
    till fröken Friman i tv-serien.

  86. Hon sitter i mitten här, och bredvid
    står Elin Wägner. LKPR har möte.

  87. Anna Whitlock kunde och hade valt
    att leva ogift med egen inkomst.

  88. Hon var lärare och startade en skola-

  89. -där både flickor och pojkar skulle
    lära sig laga mat, snickra och sy.

  90. Hon var en viktig talare
    på stora rösträttsmöten-

  91. -och hon slutade aldrig att uppvakta
    regeringen och konungen.

  92. Anna längtade efter barn, vilket var
    svårt om man inte var gift-

  93. -men eftersom många arbetarfamiljer
    hade svårt att försörja sig-

  94. -hände det att barn adopterades bort.
    En dag då Anna var ute med sin hund-

  95. -stötte hon på femåriga Helga.

  96. När Helgas mamma dog kort därpå
    fick Anna en efterlängtad dotter-

  97. -som i sin tur fick en dotter,
    som fick en dotter-

  98. -som också fick en dotter.

  99. "I egenskap av ordförande i LKPR ber
    jag att få uttala ett vördsamt tack"-

  100. -"till riksdagens medlemmar som har
    haft vänligheten att infinna sig."

  101. "Vi har länge önskat att få framföra
    vår sak direkt inför det höga forum"-

  102. -"som äger rätten
    att besluta om den."

  103. "Kravet på fullt medborgarskap
    har kommit sent till vårt land"-

  104. -"men det fanns en vidsträckt mark
    där det kunde gro och skjuta växt"-

  105. -"med fart och frodighet."

  106. "Våren är förhoppningarnas tid om
    sommarens grönska och höstens frukt."

  107. "Det är vårtid i vår kvinnovärld.
    Måtte det vara ett gott omen"-

  108. -"att kvinnor på valborgsmässoaftonen
    har fått framföra sin sak"-

  109. -"inför dem som har makt
    att förverkliga deras hopp."

  110. Tänk att hon stod här, mormors
    mormor: Anna. Det är imponerande.

  111. Jag ryser. Det måste ha varit jätte-
    nervöst att stå inför riksdagsmän-

  112. -som förmodligen inte vill lyssna,
    men det har ändå kommit hit några.

  113. En sak som de brinner så mycket för.
    Ja... Det är stort.

  114. Det är svårt att fatta hur de orkade
    och ens fick tid. Föredrag, kurser-

  115. -resor, tal, artiklar, brev, vykort,
    förslag till regeringen-

  116. -uppvaktningar
    och möten, möten, möten...

  117. 1909 infördes allmän rösträtt-

  118. -vilket innebar
    att de flesta män fick rösträtt.

  119. LKPR påminner regeringen om löftet
    att lösa kvinnornas rösträttsfråga.

  120. Andra kammaren
    vill gå kvinnorna till mötes-

  121. -men första kammaren
    fortsätter att streta emot-

  122. -och kvinnorna
    möts av ytterligare ett nej.

  123. Det är krig i Europa. Det är oroligt,
    hungerkravaller och upplopp-

  124. -runtom i landet.
    Inte bara kvinnorna driver på.

  125. Både kungen och storföretagen
    vädjar till första kammaren:

  126. "Nu måste ni släppa på motståndet.
    Det är värre om det blir revolution."

  127. "Det vill varken ni eller vi ha."

  128. Påtryckningarna ger resultat, och
    i maj 1919 fattas äntligen beslutet-

  129. -om kvinnlig rösträtt.

  130. Det är en stor dag. Målet är nått.

  131. Det är dags att rösta.
    Det ska de göra på bilden.

  132. Eva Andén, Sveriges första kvinnliga
    advokat, går med sin personal.

  133. De ser stolta och glada ut, och det
    är en viktig sak som de har uppnått.

  134. Det är inte bara rösträtten som de
    har vunnit, utan de är också valbara.

  135. Allt är inte vunnet den här dagen.
    Det råder begränsningar i rösträtten.

  136. Alla i Sverige får inte rösta 1921.
    Det finns fortfarande begränsningar-

  137. -om man har fått fattigvårdsstöd,
    har skulder eller suttit i fängelse.

  138. De plockas bort så småningom. Den
    sista begränsningen tas bort 1989.

  139. Då tas omyndighetsförklaringen bort,
    och då har alla möjlighet att rösta.

  140. Vid valet 1921
    röstade nästan hälften av kvinnorna.

  141. Fem kvinnor
    blev invalda till riksdagen.

  142. I dag
    röstar lite fler kvinnor än män-

  143. -men varken jämställdhet i riksdagen
    eller i samhället är uppnådd.

  144. När kvinnlig rösträtt firar 100 år-

  145. -har Sverige ännu aldrig haft
    en kvinna som statsminister.

  146. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Mellankrigstiden, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick, Teckenspråk
Ämnesord:
1910-talet, Genusfrågor, Historia, Kvinnlig rösträtt, Kvinnofrågor, Kvinnor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Allianser i Sápmi

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.