Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Barns utforskande och lek i antropocenDela
  1. Det räcker inte att prata om miljö.

  2. Vi måste ta med
    social och ekonomisk hållbarhet-

  3. -annars kan vi inte
    prata om de här frågorna fullt ut.

  4. Välkomna till vår föreläsning om
    barns utforskande lek i antropocen.

  5. Tidigare under dagen har ni
    lyssnat på många föreläsningar-

  6. -som har haft
    direkt anknytning till forskning.

  7. Den här föreläsningen rör sig lite
    mellan forskning och fält.

  8. Det får ni höra mer om.
    Mitt namn är Bodil Halvars.

  9. Jag jobbar här på barn- och
    ungdomsvetenskapliga institutionen-

  10. -som lektor och forskare.
    Vid min sida har jag Vanessa.

  11. Vanessa Katende.
    Jag är förskollärare-

  12. -och jobbar på förskolan Valvet
    på Kungsholmen.

  13. Jag ska dela med mig av
    erfarenheter och exempel-

  14. -från två olika projekt
    som vi har bedrivit.

  15. Vi har använt oss av utforskande lek
    som ett verktyg-

  16. -för att få syn på
    barnens tankar och frågeställningar-

  17. -kring olika hållbarhetsfrågor
    som har blivit aktuella nu.

  18. Vi har träffats i utbildningen,
    men också i Förskoledidaktiska rum.

  19. Ett nätverk där forskning, fält
    och förskollärarutbildningen möts.

  20. Vi är med där. Vi har följt
    varandras frågor och projekt.

  21. Om man tittar på
    de tidigare föreläsningarna...

  22. Det här har inte blivit forskning,
    utan det är frågor som vi följer.

  23. Så här kan diskussionen mellan oss
    se ut medan vi sätter frågan.

  24. Jag börjar med
    att göra en inflygning-

  25. -som handlar om att vi
    kommer in i titeln och i frågorna.

  26. Sen berättar Vanessa
    om sitt första projekt.

  27. Sen gör jag en läsning
    av det projektet.

  28. Jag tar ett förskoledidaktiskt
    perspektiv och gör en läsning.

  29. Sen kommer du in igen-

  30. -och berättar om det senaste
    projektet, med lite yngre barn.

  31. Därifrån gör vi en lekläsning på det
    projektet. Det ska vi försöka oss på.

  32. Efter det har vi frågor till er,
    och ni får ställa frågor.

  33. Vi tar dem på sluttampen.
    - Ska vi sätta i gång?

  34. -Vi kan byta plats.
    -Ja, nu står vi så här.

  35. Det här är titeln vi har valt. Vi
    tänker när vi pratar om sånt här...

  36. Alla kommer från olika håll, och vi
    behöver starta på samma plattform.

  37. Vi ska prata om vad
    ett utforskande arbetssätt innebär.

  38. Vad betyder "antropocen"?

  39. Vad är lek? Jag vill säga...

  40. Vi kommer inte att svara på
    den frågan under föreläsningen.

  41. Det är en stor och filosofisk fråga,
    som har pågått under många år.

  42. Men vi ska zooma in lite lekbegrepp.

  43. Vi börjar med antropocen.
    Hur många känner till det begreppet?

  44. Ungefär hälften. Det är ett begrepp
    som kommer mer och mer-

  45. -eller som används mer och mer.

  46. Vi lyssnade på
    Teresas föreläsning om miljöfrågor.

  47. Hon skulle ha kunnat säga
    "antropocen". Vad är antropocen?

  48. Jo, det är en geologisk tidsålder,
    som vi faktiskt lever i nu.

  49. Det har vi inte gjort länge.
    Tidigare levde vi i holocen.

  50. Det var en stabil
    och pålitlig geologisk tidsålder.

  51. Men nåt har hänt.
    Vi har kommit in i en ny tidsålder-

  52. -där människan är
    den största kraften.

  53. Vi har gått in och påverkat
    geologiska strukturer och klimat-

  54. -till den milda grad
    att vi har döpt tidsåldern efter oss.

  55. Det är första gången det har hänt
    i världshistorien.

  56. När började antropocen?

  57. När man satte spaden i jorden
    och började plöja för första gången?

  58. Eller var det
    vid industrialismens intåg?

  59. När satte den antropocena tidsåldern
    egentligen i gång?

  60. Rent formellt
    har den börjat precis nu.

  61. Nu har man kommit överens om att
    kalla den här tidsåldern antropocen.

  62. Det är viktigt...
    Barn läser ju inte tidningarna.

  63. De tänker inte:
    "Nu är vi i en antropocen tidsålder."

  64. Men barn påverkas av frågorna
    som finns överallt runtomkring oss.

  65. Teresa visade...
    Från en dag visade hon...

  66. Det var ett tiotal artiklar
    som handlade om de här frågorna.

  67. Om ni börjar räkna
    hur mycket ni ser om klimatfrågor-

  68. -från tidningar, tv, Facebook
    och allt ni tar del av-

  69. -ser ni att det är en stor del
    som handlar om de här frågorna.

  70. De är kopplade till
    den antropocena tidsåldern.

  71. Sen har vi ett annat begrepp:
    Hållbarhetsfrågor.

  72. Vad är hållbar utveckling? Jo...

  73. Tidigare pratade man mycket
    om miljöproblem.

  74. På 90-talet och 80-talet
    pratade man om miljöproblem.

  75. Nu pratar man mer
    om hållbar utveckling-

  76. -och har det som grundbegrepp.

  77. Vad är skillnaden mellan
    att prata miljö och hållbarhet?

  78. Jo, man behöver fler dimensioner.
    För att kunna diskutera-

  79. -miljö- eller hållbarhetsfrågor
    behöver vi två dimensioner till.

  80. Det räcker inte att prata om miljö.

  81. Vi måste ta med
    social och ekonomisk hållbarhet-

  82. -annars kan vi inte
    prata om de här frågorna fullt ut.

  83. Man behöver alla tre perspektiv.
    Ibland rör man sig emellan.

  84. Ofta går de in i varandra,
    som ni ser när ni tittar ut.

  85. Skogsbränderna är ett sånt exempel.

  86. Här ser vi de tre perspektiven.
    I mitten blir det hållbar utveckling.

  87. Men det här begreppet har också
    fortsatt att diskuteras vidare.

  88. 1987 kom det här
    hållbarhetsbegreppet ordentligt.

  89. Sen har man använt det, och frågan
    har förflyttats och accelererat.

  90. Nåt händer med begreppet.

  91. Dimensionernas inbördes ordning
    förändras.

  92. Här ser vi samma begrepp.
    Vi pratar om samma begrepp här.

  93. Ni ser att den ekologiska delen
    ligger längst ner nu.

  94. Sen finns den sociala delen,
    och sen den ekonomiska.

  95. Det här är inte hierarkiskt.

  96. Man ska tänka sig
    att ringarna pressas ner i varandra.

  97. Den ekologiska är
    förutsättningen för den sociala-

  98. -och den ekonomiska
    har förutsättningar i de andra två.

  99. Ringarna är beroende av varandra.

  100. Den ekologiska måste vara
    i någotsånär balans-

  101. -annars kan vi inte prata om de andra
    ringarna. Det är hela klimatfrågan.

  102. Här är en annan bild som man börjar
    använda i stället för de tre delarna.

  103. Det är många färger här,
    och många delar. Vad betyder det?

  104. Jo, man har lagt in nåt annat -
    de globala målen.

  105. Känner ni till dem? Paris 2015.

  106. Då kom man överens om
    de här sjutton globala målen-

  107. -och att man ska uppnå dem
    innan 2030.

  108. Det är inte vilka mål som helst.

  109. Ingen fattigdom, ingen hunger,
    god hälsa och välbefinnande-

  110. -god utbildning för alla...
    Det är inga dåliga mål.

  111. Det här har man tänkt
    att alla stater ska jobba fram till.

  112. Det finns en sida,
    som ni borde gå in och titta på.

  113. Öppna "God utbildning för alla".

  114. Där står det
    vad man ska ha uppnått till 2030-

  115. -och vad de flesta stater
    har skrivit på att vi ska jobba mot.

  116. Här ser ni
    "Ekosystem och biologisk mångfald"-

  117. -och "Hav och marina resurser".
    Det kommer vi in på.

  118. Man kan använda det här
    som ett styrdokument i förskolan.

  119. Att man jobbar mot de globala målen-

  120. -när man jobbar med hållbarhet
    eller naturvetenskap.

  121. Eller att man tänker att man jobbar
    för en god utbildning för alla.

  122. Där ingår också förskolan, så det här
    är ett viktigt styrdokument-

  123. -att ha i bakgrunden i sitt arbete.
    Den här ska jag trycka på.

  124. Ett annat styrdokument man kan
    utgå ifrån är barnkonventionen.

  125. Där tänker vi... Här kan man
    läsa hela. Det ska inte jag göra.

  126. Här har jag tagit med... Eftersom
    barnkonventionen numera ingår...

  127. Den gäller ju som lag här i Sverige.

  128. Där står det faktiskt
    att barn har rätt till lek.

  129. Det är en kraftfull markering
    att barn faktiskt har rätt till lek.

  130. De har rätt till vila och fritid,
    men de har rätt att leka.

  131. Det kan man fundera på.
    Hur stor del av vår dag på förskolan-

  132. -får barnen möjlighet att leka?
    Det är en viktig fråga.

  133. Det är ett annat styrdokument.

  134. Sen har vi den här vanliga...
    Eller vanlig är den väl inte.

  135. Den nyreviderade läroplanen
    från 2018-

  136. -där man har
    lyft fram leken som begrepp igen.

  137. Efter att ha varit lite åsidosatt
    i den senaste läroplanen-

  138. -kommer den här med stora steg,
    och har fått en egen paragraf.

  139. "Lek är grunden för utveckling,
    lärande och välbefinnande."

  140. Den första meningen
    tycker jag är extra viktig.

  141. Det står: "För barn är det lek i sig
    som är viktigt."

  142. Den meningen kan man ha en diskussion
    kring. Vad betyder det egentligen?

  143. Det är en portalmening
    i det här avsnittet-

  144. -eftersom den lyfter fram
    lek i sig själv.

  145. Lek behöver inte ha målet
    att hamna i ett lärande-

  146. -eller komma till ett mål,
    utan lek är viktigt i sig.

  147. Sen kan man fortsätta läsa om
    vad det är som gör lek så viktigt-

  148. -men det tänker jag
    att ni jobbar med på era förskolor.

  149. Det är ett styrdokument som man kan
    ha i ryggen när man arbetar med lek.

  150. Men vad är då lek?

  151. Det är ju en stor fråga, som många
    har pratat om genom århundraden.

  152. Jag tänkte bara göra
    några nedslag i lekens landskap-

  153. -eller uttalanden som ligger
    till grund för hur man kan tänka.

  154. Den här meningen har Schiller sagt.
    Vem var han?

  155. Han var en dramatiker och författare
    från 1700-talet.

  156. "Människan leker bara när hon i
    ordets fulla bemärkelse är människa"-

  157. -"och hon är helt och hållet människa
    bara när hon leker."

  158. Det är ett upphöjt tillstånd att
    leka. Det är bara då vi är människor.

  159. Det kan man fundera på,
    men han värdesätter verkligen leken.

  160. Sen har vi en poet, Tagore.

  161. Han har skrivit en vacker mening
    som ibland inleder böcker.

  162. "På ändlösa världars havsstränder
    leker barnen."

  163. Som en bild över att lek är nåt som
    pågår över hela världen samtidigt-

  164. -och genom tid.

  165. Sen har vi ett citat av Winnicott.
    Det är inget citat.

  166. Ni minns psykologen som pratade om
    det tredje rummet och mellanrummet.

  167. Han menade att människoblivandet
    sker i det tredje rummet.

  168. Det är där leken pågår.
    Han är nära Schiller.

  169. Det är där man blir människa. Det är
    där människoblivandet blir till.

  170. Sen har vi lekforskaren Sutton-Smith.

  171. Om man läser om lek
    hamnar man snart hos honom.

  172. Han lyfter fram
    tre olika dimensioner.

  173. Vad ska man säga?
    "Ambiguity", vad heter det?

  174. Tveksamhet...
    Att lek har en stor spännvidd.

  175. Lek betyder olika saker
    av flera olika aspekter.

  176. Lek som livskraft, som kulturrelativ
    och som överlevnad.

  177. Han har studerat det här
    i olika former.

  178. Sen har vi Gadamer, filosof.
    Han menar att leken leker barnen.

  179. Det är inte barnen som leker,
    utan leken som leker barnen.

  180. Sen finns det några forskare som
    har fortsatt ta fram lekens begrepp.

  181. Här har vi en känd svensk forskare,
    Birgitta Knutsdotter Olofsson.

  182. Hon kallar sig professor i lek.

  183. Flera av er har säkert
    läst henne under er utbildning.

  184. Hon har kommit lite i skymundan.

  185. Men man kan ta fram
    studierna som hon har gjort-

  186. -om när lek inte fungerar.

  187. Hon skrev "De små mästarna",
    där hon fortsatte den frågan.

  188. Vad är det som gör att barn leker?
    Hur ska pedagoger förhålla sig?

  189. Hon har tittat på det här. Nu har hon
    kommit med en bok om den fria leken-

  190. -där hon sammanfattar
    sina år som forskare.

  191. Hon pratar om nåt som heter lekram.
    Innanför den här ramen-

  192. -råder lekens logik, som man
    bygger upp innanför en lekram.

  193. Barnen förhandlar sig fram till den.
    Hon har studerat hur det går till.

  194. -Flytta mikrofonen lite från munnen.
    -Så att jag inte står och skriker.

  195. Lekregler... Garvey, en annan
    forskare som har pratat om det...

  196. Han talar om
    att leken sker i samförstånd-

  197. -ömsesidighet och turtagande.
    Det är viktiga regler.

  198. Om man vill att leken ska gå vidare
    behöver man förhålla sig till det.

  199. Det behöver
    de som ingår i leken göra.

  200. Sen har vi en dansk forskare,
    Hangaard Rasmussen.

  201. Han var poppis på 90-talet, och har
    fortsatt att forska kring lek.

  202. Han pratar mycket om den vilda leken-

  203. -och att leken innefattar
    både ordning och kaos-

  204. -och att det är viktigt.
    Sen har vi Gadamer, en filosof.

  205. Han pratar om
    lekens hit-och-dit-rörelse.

  206. Leken har ingen avsikt,
    den har inte nåt syfte eller nåt mål.

  207. Det kommer vi tillbaka till
    när du har berättat lite.

  208. Sen har vi leksignaler,
    som Bateson pratade om.

  209. Kontexten som visar
    att det ska tolkas som lek-

  210. -till exempel annorlunda röster,
    tal i förfluten tid-

  211. -eller att man använder ljudeffekter
    för att visa att lek pågår.

  212. Sen finns det en svensk forskare
    som har tittat på lekens drivkrafter.

  213. Han pratar om
    att lekhandlingarna för leken framåt.

  214. Det är en mängd begrepp.
    Det här är från min avhandling.

  215. Jag har tittat på
    lekens relationella kopplingar.

  216. Vilka kopplingar gör barn i lek
    och vilka relationer skapas?

  217. Vad har man
    alla de här begreppen till, då?

  218. Jo, för att kunna titta på hur leken
    byggs upp och vad som händer.

  219. När man placerar det i en annan
    kontext, som ni har gjort här-

  220. -kring hållbarhetsfrågor, vad händer
    då? Det ska vi komma in på.

  221. Innan det ska vi se på några forskare
    som har gjort den här kopplingen.

  222. Lek och utforskande -
    hur hänger de begreppen ihop?

  223. Hänger de ihop? Går de att kombinera?
    Finns det några skillnader?

  224. Nu utforskar barn, nu leker de.
    Eller gör de både och?

  225. Monica Nilsson har tittat på det här,
    och skrivit en bok-

  226. -som heter "Lek, lycka
    och utforskande", tror jag.

  227. Den kan man titta i.

  228. De har utgått från
    Gunilla Lindqvists lekvärldsbegrepp.

  229. De har tittat på
    hur en gemensam lekvärld byggs upp-

  230. -av barns lekkunnande
    och vuxnas konst och vetenskap.

  231. Det här är en enkel modell
    som Gunilla Lindqvist har ritat upp.

  232. Sen har man fortsatt pröva det här.
    Hon har skrivit flera böcker om-

  233. -hur man kan jobba med
    att praktiskt bygga upp lekvärldar.

  234. Kroppen, orden och tingen
    är förutsättningar för barns lek-

  235. -och barns lek är fantasi i handling.

  236. Det här kommer du att prata mer om,
    just det här sättet att arbeta.

  237. Det här är ett prövande. Går lek
    och utforskande att kombinera?

  238. Vad är utforskande? Jo...

  239. Flera av er
    arbetar kanske på det sättet-

  240. -men här är ett försök
    att beskriva det-

  241. -med olika förskoledidaktiska
    begrepp. Många av de här begreppen-

  242. -har jag tagit från Elfströms bok,
    "Barn och naturvetenskap".

  243. Där pratar man om hur man följer
    barns frågor och framväxande teorier-

  244. -när det gäller naturvetenskap,
    kopplat till ett ämnesinnehåll.

  245. Man möjliggör
    en etisk-estetisk lärprocess-

  246. -och håller i gång den under det
    naturvetenskapliga utforskandet.

  247. Man jobbar för
    ett kooperativt lärande.

  248. Ni hörde Hillevi och de andra
    i morse. De pratade om-

  249. -att det kooperativa lärandet...
    Det har varit mycket fokus på det.

  250. I det kooperativa lärandet finns det
    alltid ett individuellt lärande.

  251. Annars finns det inget
    kooperativt heller. De hänger ihop.

  252. Det betyder inte att det inte
    är ett individuellt lärande.

  253. Båda förutsätter varandra.
    Miljö och material lyfts fram.

  254. Man följer de här processerna
    i ett utforskande arbetssätt-

  255. -genom den pedagogiska
    dokumentationen.

  256. Man tittar särskilt
    på lärarens förhållningssätt.

  257. Man har en medforskande pedagog,
    som har ett lyssnande fokus.

  258. Annars kan man nästan inte
    vara medforskande.

  259. De här frågorna och begreppen
    tar vi med oss-

  260. -när vi ska lyssna på
    hur ni har jobbat.

  261. Först är det ett projekt som
    handlar om hav. Du ska få berätta.

  262. Så... Vi ska stänga av här.

  263. -Så, va?
    -Och byta.

  264. Precis.

  265. -Vill du ha den?
    -Nej, jag klickar här.

  266. Jag ska dela med mig av exempel
    från två olika projekt.

  267. Ett som vi bedrev läsåret 2016-2017,
    och sen lite där vi står i dag.

  268. I vårt område har vi arbetat
    med hållbarhetsfrågor i fem, sex år.

  269. I projektet
    "Hållbarhet genom utforskande lek"...

  270. Det genomfördes
    i en äldrebarnsgrupp med 21 barn-

  271. -i åldrarna fyra till sex år.

  272. Vi var två förskollärare
    och en barnskötare.

  273. Läsåret innan hade vi
    börjat intressera oss för leken.

  274. Vi frågade oss vilka processer
    barnen var involverade i i leken-

  275. -och vilket utforskande
    som skulle kunna bli möjligt-

  276. -om vi iscensatte mer för lek
    som ett språk.

  277. Under våra studiedagar samma år,
    hösten 2016-

  278. -hade vi möjlighet
    att lyssna till Leif Strandberg-

  279. -kring just lek och lärandet.
    Det vi tog med oss därifrån-

  280. -var tanken kring hur
    leken och lärandet kan hänga ihop-

  281. -eller ses som samma sak.
    Även hur lärandet kan förstås-

  282. -som en rörelse från där man är
    till där man ännu inte är.

  283. Att barnen i leken skapar imaginära
    världar eller påhittade lekvärldar-

  284. -där de genom sin föreställnings-
    förmåga intar olika roller-

  285. -och agerar
    annorlunda ifrån verkligheten.

  286. Även hur barnen skapar hypoteser om
    hur det skulle kunna vara.

  287. Att man ofta kan saker i leken
    som man inte kan i verkligheten-

  288. -eller som man inte tror att man kan.

  289. Och att det i leken
    kan skapas helt nya lösningar.

  290. Leif beskrev hur viktigt det är
    att vuxna vågar utmana barnens lek.

  291. Dels genom att tillföra rekvisita
    och iscensätta för lek-

  292. -men också genom att ta oss in
    i leken och utmana barnens tankar-

  293. -om i det här fallet
    en hållbar framtid för vattenlivet.

  294. Vi har inte formulerat oss gemensamt
    kring begreppet lek i vårt område-

  295. -men vi har använt
    våra interna nätverk till-

  296. -att diskutera
    hur vi har arbetat med leken.

  297. Vi bestämde oss för
    att det var den iscensatta leken-

  298. -där barnen fick inta olika roller,
    som vi ville använda oss av.

  299. Vi gick in i det här projektet
    utifrån en lång vana av-

  300. -att jobba utifrån
    ett utforskande förhållningssätt-

  301. -där barnens frågor är i fokus.
    Vi lyssnar in dem-

  302. -och gör oss intresserade av
    vad barnen är intresserade av.

  303. Det har varit en balansgång mellan
    att utmana barnen-

  304. -men också att låta leken flöda fritt
    och ta ett steg tillbaka-

  305. -just för att inte
    förlora det här utforskandet.

  306. Det här är hämtat från uppgiften
    barnen fick inför projektet.

  307. De blev ombedda att ta med sig
    en bild, filmsnutt eller ljud-

  308. -från naturen som hade fångat
    deras intresse under sommaren.

  309. Eftersom vi hade valt att använda
    leken som ingång i projektet-

  310. -använde vi det när vi
    presenterade barnens sommaruppgift.

  311. För att förstärka för barnen
    att vi trädde in i en lekvärld-

  312. -fick de krypa igenom
    en magisk tunnel-

  313. -innan de kom in
    i rummet som vi hade iscensatt.

  314. Tunneln följde sen med
    under hela projektets gång.

  315. Vi iscensatte miljöer utifrån
    det barnen hade tagit med sig.

  316. Vi tänkte mycket
    kring rekvisita, ljus och ljud.

  317. Vi jobbar ofta med flera projektorer
    för att skapa liv-

  318. -och olika dimensioner
    i miljöerna som vi iscensätter.

  319. Många av bilderna och filmklippen
    som barnen hade tagit med sig-

  320. -berörde deras möten med vatten
    och vattendjur på olika sätt.

  321. Det kom upp frågor kring hur livet
    som vattendjur kan tänkas vara.

  322. Vad de gör, hur de lever,
    vilka som är vänner och fiender.

  323. Hot som kan uppstå
    och hur de hanterar faror.

  324. De var snabbt inne på näringskedjan
    och försvarsmekanismer hos djuren.

  325. Barnens tankar väckte vår nyfikenhet
    kring det här jättestora systemet.

  326. Vi vet att mycket av de val
    och handlingar som vi människor gör-

  327. -när det kommer till miljöfrågor
    påverkar vattenlivet negativt.

  328. Det har varit en balansgång
    under projektets gång-

  329. -att tänka kring hur mycket
    information vi vill ge till barnen.

  330. Vi bestämde oss för att gå in i
    utforskandet tillsammans med barnen-

  331. -och sen se var vi hamnade.
    Vi började med...

  332. Vi såg till att vår miljö
    stöttade barnen intresse.

  333. Vi lånade böcker kring vattenliv och
    barnen fick skriva ut bilder på djur.

  334. Det tecknade språket
    använde de mycket.

  335. Böckerna blev mötesplatser där de
    samlades och utbytte erfarenheter-

  336. -och där nya upptäckter hittades.

  337. Vi gjorde i ordning
    ett enkelt akvarium.

  338. En plastlåda
    med vatten, snäckor och stenar-

  339. -och vattendjur
    som barnen kunde interagera med.

  340. Vi hade olika stationer
    där olika material och uttryck-

  341. -fick möta vattenlivet
    och barnens tankar om vattenvärlden.

  342. Vi hade en uppstartsperiod-

  343. -där barnen fick möta vattenvärlden
    på många olika sätt och många gånger-

  344. -för att kunna upptäcka detaljer,
    se samband och nå nya upptäckter.

  345. Samtidigt ville vi pedagoger
    ha en uppstartsperiod-

  346. -där vi kunde samla på oss det vi
    trodde barnen var intresserade av-

  347. -så att vi sen kunde smalna av
    kring ett område eller problem-

  348. -som de uppmärksammade.
    Det vi märkte var-

  349. -att barnen snabbt
    skapade relationer med vattendjuren.

  350. De förmänskligade dem mycket.

  351. De undersökte hur relationerna såg ut
    mellan de olika vattendjuren-

  352. -vilka som var vänner och fiender.
    I leken bildade de ofta familjer.

  353. De undersökte hur olika vattendjur
    kunde visa omsorg för varandra.

  354. Under ett lektillfälle,
    väldigt tidigt i projektet-

  355. -hade barnen tagit roller som hajar,
    abborrar och människor som metade.

  356. Här är det ett barn
    som sitter och metar från en brygga.

  357. Då berättade ett barn att han visste
    att det kunde finnas skräp i vattnet.

  358. Det hade vi tänkt kring
    om vi ville involvera barnen i.

  359. Det är en komplex fråga
    och kanske inte nåt som vi ville-

  360. -lägga på barnen för tidigt
    eller inte alls.

  361. Men vi hade förberett lite skräp-

  362. -som man kunde ta fram
    om tillfälle gavs.

  363. Då lät jag lite skräp komma flytande
    och sa:

  364. "Nu kommer det skräp flytande." Alla
    fiskarna blev jätteglada och skrek:

  365. "Ja, skräp!" De samlade ihop det
    och lade det i sitt bo.

  366. De drack ur flaskorna och tyckte
    att det var bra att det kom skräp.

  367. Jag frågade: "Vad tror ni
    att fiskarna tycker om skräpet?"

  368. "Det är jättebra", svarade barnen.

  369. Jag lämnade det
    och lät dem leka vidare.

  370. Sen tog jag med mig deras reaktion
    till vår avdelningsreflektion-

  371. -och berättade att de inte förstod
    att det var ett problem.

  372. Då bestämde vi oss för
    att vända på påståendet-

  373. -att fiskar tycker
    att det är bra med skräp-

  374. -och se det som en frågeställning.

  375. Sen bestämde vi oss för
    att ta med oss den här frågan.

  376. Att ha kvar skräp i iscensättningarna
    utan att lägga fokus på det.

  377. Vi skulle se hur barnen tog sig an
    frågan under arbetets gång.

  378. Utifrån barnens intresse fortsatte vi
    att iscensätta för lek.

  379. Vi använde alltid stunden innan
    vi gick in i den magiska tunneln-

  380. -för att samla barnen, och de
    fick dela upp sig i olika roller.

  381. Vi kunde samtala kring frågor
    som hade kommit upp tidigare.

  382. Vi kunde också presentera
    ett problem eller en fråga.

  383. Vi reflekterade över
    hur flexibelt och tillåtande-

  384. -barnen kunde närma sig olika problem
    när de var i lek.

  385. Det skapades ett flöde i leken
    där idéer lätt kunde testas.

  386. Vid det här tillfället hade barnen
    delat upp sig i hajar och delfiner.

  387. Hajarna var rovdjuren
    och var högst upp i näringskedjan.

  388. Barnen började hitta strategier för
    att komma åt delfinerna.

  389. De började kommunicera
    med sina snäckmobiler.

  390. De kunde rapportera var delfinerna
    fanns och hur de skulle slå till.

  391. De förställde sig rent kroppsligt
    och blev mindre hajlika-

  392. -och lurade delfinerna,
    för att sen slå till.

  393. Dels är det spännande att se hur
    barnen tänker kring kommunikation.

  394. Vi vet ju att det hela tiden
    sker kommunikation mellan djuren-

  395. -men också hur de tog med sig
    sina erfarenheter av mobiltelefoner.

  396. Det blev snäckmobiler, för det
    var det som de hade till hands.

  397. Barnen skapade i leken
    ytterligare en dimension.

  398. De var fast vid näringskedjan,
    men i leken skakade de om det.

  399. Helt plötsligt var det delfinerna
    som jagade hajarna.

  400. Hajarna använde snäckmobilerna till
    att skicka nödrop om-

  401. -att delfinerna kom.
    Det var väldigt spännande-

  402. -för de hade varit väldigt fast vid
    att hajarna var nummer ett.

  403. Vid ett annat tillfälle hade alla
    barn tagit roller som sköldpaddor.

  404. Då inledde vi med att samtala kring
    vad de visste om sköldpaddor.

  405. De berättade att vissa lever i havet
    och vissa på land.

  406. De kan dra sig in i sitt skal
    och de simmar långsamt.

  407. De använde sig av de här
    erfarenheterna när de var i leken.

  408. Plötsligt berättade
    en av sköldpaddorna-

  409. -att nu var han en bebissköldpadda-

  410. -som inte kunde göra nåt själv.
    Han var helt hjälplös.

  411. Då förvandlades alla de äldsta barnen
    till bebissköldpaddor.

  412. Alla de yngre barnen
    förvandlades till vuxensköldpaddor-

  413. -som stöttade de små sköldpaddorna
    med allt.

  414. Att hitta mat, ta sig fram
    och ta sig från farliga situationer-

  415. -och träna dem på att simma.
    Det var en bebissköldpadda-

  416. -som trasslade in sig i ett nät-

  417. -och som fick i sig lite plast,
    som han fick hjälp med att få ut.

  418. Rollfördelningen var spännande.

  419. Nu hade barnen fått
    så mycket erfarenhet av att leka-

  420. -att de vågade ta roller
    som var i överläge och underläge.

  421. Man behövde inte
    bara vara de här hajarna.

  422. Barnen skapade tillsammans kunskap om
    hur det skulle kunna vara-

  423. -att vara en sköldpadda i olika
    åldrar, och vad som kan uppstå då.

  424. Sen samlades vi igen och pratade om
    vad de nu visste om sköldpaddor-

  425. -som de kanske inte visste innan.
    "De har ett mönster på sitt skal."

  426. "De små bebissköldpaddorna
    kan inte simma."

  427. "De lär sig simma
    när de är sex, sju eller tio år."

  428. "De kan skada sig."

  429. "Skräp kan fastna i deras mat,
    och då sätter de i halsen."

  430. Här hade de börjat fundera på
    vad skräpet skulle kunna innebära-

  431. -för i det här fallet sköldpaddorna.
    Kort därefter var alla barn delfiner.

  432. Det kom jättemycket skräp flytande.

  433. De samlade ihop skräpet
    och sorterade upp det.

  434. Sen kom det mer och mer,
    så de hann inte samla ihop allt.

  435. En delfin råkade få i sig lite skräp.

  436. Då fick de andra
    kontakta en doktorsdelfin-

  437. -som kom och hjälpte
    den sjuka delfinen med medicin-

  438. -som vi ser på bilden längst ner.
    Händelsen engagerade barnen.

  439. De skrev skyltar,
    som de satte upp i rummet.

  440. Dels till de andra delfinerna:
    "Ät inte skräp!"

  441. Men också skyltar till människor
    att inte kasta skräp i havet.

  442. Här hade de börjat tänka
    kring konsekvenserna skräpet kan få.

  443. Parallellt med lektillfällena
    fick barnen möta vattendjur-

  444. -genom andra uttryckssätt.

  445. Barnen skapade lätt förbindelser
    genom leken.

  446. Närstudier av sköldpaddans yttre,
    hur de rör sig-

  447. -var erfarenheter
    som de sen tog med sig in i leken.

  448. Blåsfiskar var ett annat djur
    som de intresserade sig för.

  449. Vi undersökte taggarna
    på olika taggiga föremål.

  450. De fick göra taggar av lera.
    Vi undersökte blåseffekter-

  451. -och samtalade om
    blåsfiskens försvarsmekanismer.

  452. Under ett lektillfälle, när alla barn
    hade valt att vara blåsfiskar-

  453. -startade ett samtal: "Vad händer
    om det kommer skräp i vattnet?"

  454. "De kanske äter skräpet och dör."

  455. "Kanske fiskarna äter upp det.
    Det blir dåligt för blåsfiskarna."

  456. Leken stannade upp. Det blev tyst
    och de blev allvarliga.

  457. De reflekterade över hur livet
    för blåsfiskarna skulle kunna bli-

  458. -med allt det här skräpet.
    "Hur kan man göra det bättre?"

  459. "Man kan ta bort skräpet med ubåtar."
    - "Hur gör ubåtarna, då?"

  460. "De samlar in plast och metall
    och tar bort det från havet."

  461. Dagen efter följde vi upp
    med ett samtal om-

  462. -att det finns
    mycket plast och metall i havet.

  463. "Vad händer
    om det kommer metall i havet?"

  464. "Fiskarna blir utrotningshotade, sen
    finns det ingen fisk, för de dör."

  465. "Då kan man inte äta fisk,
    och då mår man inte bra."

  466. "Skräp sprids snabbt
    och hamnar på botten."

  467. "Man kan skära sig och börja blöda
    på gammal metall."

  468. Vi frågade vad man kan göra
    för att undvika skräp i vattnet.

  469. "Släng skräp i soptunnor."

  470. "Ställ jättemånga soptunnor vid havet
    så att man kan slänga soporna där."

  471. "Man borde uppfinna
    båtar med soptunnor."

  472. "Man kan uppfinna ubåtar
    som samlar in skräp."

  473. Vi erbjöd barnen att göra ritningar
    på såna här ubåtar.

  474. De tyckte att det var spännande,
    och började göra skisser.

  475. Vi var inne i vårt bibliotek,
    där vi hade en världskarta uppsatt.

  476. Barnen såg hur mycket vatten
    det finns på jorden-

  477. -och hur skräpet kunde färdas
    mellan olika kontinenter.

  478. Här ser vi en skiss på en självstyrd
    ubåt, som har en propeller.

  479. Den har ett periskop så att man
    kan se om det finns nåt skräp.

  480. Det finns en stor och en liten arm
    som plockar in skräpet.

  481. Sen sorteras det upp
    i olika behållare.

  482. Här är samma skiss,
    fast gjord i lera.

  483. De här två skisserna
    gjordes tillsammans.

  484. De kan kommunicera med varandra.
    Den stora skissen beskrivs så här:

  485. "Skräpet kastas dit."

  486. De tänkte på förebyggande åtgärder,
    att sätta upp papperskorgar.

  487. De gjorde ritningar på skyltar som
    skulle kommunicera till människor-

  488. -att vi inte ska slänga skräp
    i vattnet, utan i papperskorgar.

  489. Problematiken med skräp i vattnet-

  490. -var nåt som hela vår barngrupp
    ägde ganska snabbt.

  491. Det är intressant att tillägga att vi
    skolade in halva gruppen den hösten.

  492. Många barn var nya för varandra,
    för oss vuxna och för arbetssättet.

  493. Vi hade också haft ett ovanligt tufft
    socialt klimat i gruppen-

  494. -med hierarkier och uppdelningar
    mellan barnen.

  495. Vår reflektion var att det här inte
    bara var gynnsamt för lärandet-

  496. -utan också ur ett empatiskt
    perspektiv. De lärde känna varandra.

  497. När de var i leken var de familj.

  498. De ställdes inför problem
    och hittade lösningar tillsammans.

  499. Vi använde våra samlingar
    som en helgruppsreflektion.

  500. Det gjorde också
    att erfarenheter spreds snabbt.

  501. Nu när vi bjöd in barnen till lek
    var de helt överens om-

  502. -att skräpet var tvunget
    att tas hand om på en gång.

  503. De började sortera upp skräpet
    i olika återvinningar.

  504. De anammade det tecknade språket.
    Varje gång i leken-

  505. -tecknade de
    olika skisser på lösningar-

  506. -men de skissade också upp
    vad de lekte.

  507. Här ser vi några exempel.

  508. Såna hittade vi efter lektillfällen,
    men också bara i verksamheten.

  509. Vi ser två exempel på
    hur våra yngsta barn i gruppen-

  510. -fick överföra varsin skiss
    till lera.

  511. Under perioden var det ett aktuellt
    ämne med nedskräpning i vattnet.

  512. Det skrevs mycket artiklar om det.

  513. Arla skrev om såna här fenomen
    på baksidan av sina mjölkpaket.

  514. Museum hade
    olika föreställningar om det här.

  515. Det gjorde att våra familjer enkelt
    kunde vara involverade i projektet.

  516. Barnen berättade ofta om saker
    som de hade läst och hört.

  517. Bland annat att det snart skulle
    finnas mer plast än fisk i haven.

  518. Ett barn berättade att det finns
    så små plastbitar i havet-

  519. -att man inte kan se dem med ögat,
    och att det kallas mikroplast.

  520. Det var nånstans under vårterminen.

  521. Barnen hade fått mycket erfarenhet av
    att leka och problematiken med skräp.

  522. Mikroplasten kunde vara en lämplig
    utmaning vidare i projektet.

  523. Vi samlade en grupp innan vi skulle
    leka, och presenterade det här.

  524. Hur ska man få tag på plast som är
    så smått att man inte kan se det?

  525. De tog sig verkligen an uppgiften-

  526. -och skissade upp maskiner som skulle
    kunna ta hand om mikroplasten.

  527. De lekte att de var maskinerna.
    Här är en plastdammsugare-

  528. -med kraftfulla dammsugarslangar
    som drar in vatten-

  529. -och filtrerar bort mikroplasten.

  530. Den här maskinen körs av en blåsfisk.

  531. De tog allt mer in vattendjuren
    i själva lösningarna.

  532. Här är en maskin-

  533. -som kan få syn på mikroplasten
    genom en väldigt stark lampa.

  534. Den har olika ubåtar som kan åka
    i väg. Det finns ett planeringsrum.

  535. Den har ett märke så att man ser
    vilket företag den tillhör.

  536. Längst bak kommer det ut ljudvågor
    som ska varna fiskarna för den-

  537. -och sända ut signaler om
    att all plast är borta.

  538. Barnen hade gjort otroligt många
    ritningar på såna här maskiner.

  539. De ville göra riktiga maskiner,
    så vi erbjöd dem att göra prototyper.

  540. De fick tillgång till
    muttrar, skruvar, slangar och kablar.

  541. De äldsta barnen fick arbeta två
    och två och göra en gemensam skiss-

  542. -medan de yngre barnen
    fick arbeta lite mer fritt.

  543. Arbetet pågick
    under jättemånga veckor.

  544. Efter varje lek hade de fler idéer
    och tillägg till sina prototyper-

  545. -som de var tvungna att lägga till.

  546. När de var klara med sina maskiner,
    vilket de knappt hann bli-

  547. -spelade de in beskrivningar av
    de här maskinerna som qr-koder-

  548. -som vi satte upp och som de
    kunde lyssna på med sina föräldrar.

  549. En annan teori som uppstod i leken
    var det här med doktorsfiskar-

  550. -att det fanns specifika fiskar
    som hade som uppgift-

  551. -att hjälpa och rena
    de fiskar som hade blivit sjuka.

  552. Det hann vi inte gå vidare med,
    men det hade varit spännande-

  553. -eftersom det finns fiskar
    som har såna funktioner.

  554. Men de fick göra
    skal till våra bluebots-

  555. -som kunde åka runt
    och hjälpa sjuka fiskar.

  556. Parallellt med arbetet på förskolan-

  557. -gjorde vi regelbundna besök till
    ett vattendrag nära vår förskola-

  558. -där de fick se hur det stod till
    med vattnet. Det fanns mycket skräp.

  559. De samlade in skräpet
    och slängde det i papperskorgar.

  560. De hade med sig kameror och
    dokumenterade olika typer av skräp.

  561. Kikare hade de också.

  562. De använde erfarenheter från leken
    när vi var där nere.

  563. Ett barn hittade en lång pinne,
    som var böjd längst ut.

  564. Hon lekte
    att hon var en skräpsamlarmaskin-

  565. -som samlade in skräp
    med den här kroken.

  566. Vi tog med vatten till förskolan-

  567. -och undersökte det med vårt
    usb-mikroskop efter mikroplast.

  568. Sen fick de testa olika sätt
    att rena vattnet.

  569. De hade mycket teorier om
    hur man skulle kunna kommunicera-

  570. -att vi inte ska slänga skräp.
    Vi presenterade idén om en skylt.

  571. De gjorde olika förslag på hur man
    kan fånga människans uppmärksamhet.

  572. Sen fick vi tillåtelse att sätta upp
    den vid vårt vattendrag.

  573. Den satt där hela sommaren.
    Det var barnen väldigt glada för.

  574. Avslutningen av projektet blev bra.

  575. Bodil och Mia Sveding kom och besökte
    oss för att prata med barnen.

  576. De förberedde sig genom att ta fram
    sina prototyper och en rad frågor.

  577. Ni kom dit, för barnen,
    som en form av experter.

  578. Mia är ju biolog,
    så det var därför hon kom dit.

  579. Frågorna speglar att de också ansåg
    att de hade blivit experter.

  580. Det hade de blivit. Det var
    som två expertgrupper som möttes-

  581. -för att diskutera hur man ska
    hantera de här med skräp i vattnet.

  582. "Vad vet ni om doktorsfiskar? Hur
    länge ligger plast kvar i vattnet?"

  583. "Varför slänger människor skräp
    i vattnet?"

  584. Innan jag lämnar över
    tänkte jag sammanfatta-

  585. -lite av de reflektioner som vi
    gjorde utifrån det här arbetet.

  586. Dels hur levande och flödande
    leken är som språk-

  587. -och hur fullt av möjligheter
    det ryms där i.

  588. Hur lätt barnen hade
    att skapa förbindelser genom leken.

  589. En kollega uttryckte: "Förut satt vi
    bara vid borden och jobbade."

  590. Vi märkte hur tacksamt det är
    att sätta utforskandet i kroppen.

  591. Vilken positiv effekt det hade på
    det sociala och empatiska klimatet.

  592. Det var flera grupper i vårt område
    som hade samma upplevelse.

  593. I vår syftesrubrik togs ju
    begreppet handlingskompetens upp.

  594. Det tänker vi fortfarande kring.

  595. Att vi i stora drag
    förhåller oss till det-

  596. -som om det handlar om
    att skapa förutsättningar för barnen-

  597. -att känna ett ansvar och engagemang
    för stora och globala frågor-

  598. -men framför allt att känna
    att man har kompetensen att handla.

  599. Det visade barnen
    i det här projektet prov på.

  600. Nu ska jag
    göra den otacksamma bedriften-

  601. -att gå in
    och dissekera ditt projekt.

  602. Det talar bra för sig självt,
    men det här är ett sätt-

  603. -att titta på de förutsättningar
    som har omgett projektet.

  604. Jag tänkte göra det
    i rätt så enkel form-

  605. -genom att använda
    förskoledidaktiska begrepp-

  606. -och titta på det här projektet
    om barns utforskande lek.

  607. Händer det nåt?
    Jag kanske ska trycka på rätt knapp.

  608. De didaktiska frågorna
    känner ni alla säkert till.

  609. Varför, vad och hur.
    I sin enkelhet...

  610. Vi pratar mycket om undervisning
    i förskolan i dag.

  611. Vi håller kvar vid
    vårt förskoledidaktiska begrepp.

  612. Det är väldigt användbart, för
    "didaktik" betyder "undervisning".

  613. Därifrån närmar vi oss
    undervisningsfrågor.

  614. Då har vi de didaktiska frågorna
    i ryggen hela tiden.

  615. Jag ska titta lite kort på
    ditt projekt. Vi börjar med "varför".

  616. Det är ju syftesfrågan. Du har redan
    talat om vad ni hade för syfte.

  617. Det skrev ni i sommaruppgiften.

  618. Dels att man har...
    Jag ska säga nåt kort om syftet.

  619. När vi pratar om syftet
    i förskoledidaktiska sammanhang-

  620. -brukar vi dela det i två delar.
    Vi vet att risken finns-

  621. -att det annars blir
    ett förskoledidaktiskt projekt bara-

  622. -och ämnesinnehållet
    har en tendens att försvinna.

  623. Alltså det som handlar om hav
    eller hållbar utveckling.

  624. Därför är det viktigt att hålla kvar
    båda syftena parallellt.

  625. Ert förskoledidaktiska syfte var
    att arbeta kring hållbarhetsfrågor-

  626. -men också
    att jobba med handlingskompetens.

  627. Men också den sociala biten
    hade ni ju ett tänk kring.

  628. Det är ett förskoledidaktiskt syfte.

  629. Vad är nästa syfte, då?
    Det ämnesinnehållsliga syftet.

  630. Jo, hållbarhetsfrågor.
    Hur går vi in med det-

  631. -och hur tänker vi kring att arbeta
    med det med så här pass små barn?

  632. I det förskoledidaktiska syftet låg
    också att ni skulle arbeta med lek.

  633. Det var också en överskrift.
    Man har de två syftena parallellt.

  634. Ni har kunnat ha med båda
    genom hela projektet.

  635. Det är en styrka i ett projekt
    att hålla kvar de frågorna.

  636. För "vad" kommer man in
    i den ämnesinnehållsliga delen.

  637. I det här projektet
    var det just biologi, eller hur?

  638. Inte vilken biologi som helst,
    utan livet i vattnet.

  639. Man frågade barnen vad de visste
    och började därifrån.

  640. Ni har verkligen barnens frågor
    i fokus från början.

  641. Men också hållbarhetsfrågor. Det var
    ett övergripande projekt i området.

  642. Och också de tre dimensionerna.
    Hur förhåller man sig till det här?

  643. Där har ni jobbat prövande.
    "Hur långt ska vi gå?"

  644. "Är det okej att ta in skräp?
    Hur ska vi prata om mikroplaster?"

  645. Samtidigt som ni
    har haft lekfrågan i fokus.

  646. "Hur ska vi göra det här?"

  647. Du går hela tiden tillbaka till
    de reflektioner som ni har haft.

  648. Ni har diskuterat på avdelningen
    och i nätverk-

  649. -hur frågorna
    ska kunna fortsätta drivas vidare.

  650. Barnens frågor är i fokus
    i projektet. Det ser man.

  651. Ni fortsätter att lyssna in det.

  652. Den lekfulla och estetiska
    lärprocessen går hand i hand.

  653. Man ser ibland...
    Det är svårt med bilder...

  654. När du ritar skisser... Det pågick
    en massa lekar vid sidan om.

  655. Vi borde ha haft två bildskärmar.
    Det var parallella processer-

  656. -som befruktade varandra, och
    det naturvetenskapliga utforskandet.

  657. Ett kooperativt lärande
    ser vi många exempel på genom leken.

  658. I den pedagogiska miljön
    ger man nya erbjudanden hela tiden.

  659. Man jobbar inne med det här rummet.
    Man jobbar väldigt fokuserat.

  660. Men man går också ut. Man går
    ner till stranden och tittar där.

  661. Man bjuder också in oss
    i den här miljön.

  662. Det är en miljö som har kontakt med
    det som finns utanför förskolan.

  663. Materialet finns där hela tiden.

  664. Det som inte syns, som vi skulle
    kunna ha en hel föreläsning om-

  665. -är organisationen. Ni organiserar
    så att ni kan fortsätta-

  666. -ge leken påfyllning.
    Ni har möjlighet att reflektera.

  667. Vad gjorde
    att ni kunde hålla i så länge-

  668. -och att leken kunde få utvecklas
    inom de här ramarna?

  669. Det handlar om organisationen,
    och den är osynlig i vårt bildspel.

  670. Sen har vi dokumentationen,
    som ligger till grund för reflektion.

  671. En annan sak som inte syns,
    som man anar när du berättar-

  672. -är ert förhållningssätt - hur ni
    förhåller er till leken och barnen.

  673. Hur ni ser på kunskap. Det finns
    bakom här, som inte vi riktigt ser.

  674. Det behöver man lyfta fram
    för att få veta hur ni tänkte.

  675. Men ni har en medforskande ingång.
    Ni har en lyhörd ingång-

  676. -där ni försöker pröva frågor,
    som det här med skräpet.

  677. Det går lite fram och tillbaka.
    Det var lite försiktigt.

  678. Ni vräker inte bara på,
    utan ni lyssnar in.

  679. Ibland är ni tysta och ser vad som
    händer. Det kan du beskriva bättre.

  680. Alla de sakerna är viktiga i "hur".

  681. Man kan plocka en av aspekterna
    och jobba ännu djupare med.

  682. Ja, och närvaron, förstås.
    Ni fanns ju där runtomkring.

  683. -Eller hur?
    -Ja, absolut.

  684. Du ska fortsätta med
    var ni befinner er nu.

  685. Då gör vi så här...

  686. Så där...

  687. Jag ska kort berätta
    kring var vi är i dag.

  688. -Nu jobbar jag i en...
    -Många av de här barnen slutade.

  689. Ja, de började i skolan.
    Jag bytte avdelning.

  690. Nu jobbar jag med yngre barn, i
    åldrarna ett till två och ett halvt.

  691. När vi skulle
    starta upp höstterminen 2018-

  692. -uppmärksammade vi att barnen
    uppehöll mycket vid fönstret-

  693. -där man ser flygplan som lyfter
    och landar på Bromma flygplats.

  694. Ur ett hållbarhetsperspektiv
    skulle det vara spännande-

  695. -att fördjupa sig i eftersom
    debatten om flygande går varm-

  696. -ute i samhället. Och... Vi började
    iscensätta för flygplanslek.

  697. Vi försökte se vad barnen behövde
    för att leka flygplan-

  698. -som biljetter, resväskor
    och utklädningskläder.

  699. Men det skavde i oss när vi märkte-

  700. -hur okomplicerad relation barnen
    hade till flygande i leken-

  701. -hur mycket de flög
    och i vilket syfte de flög.

  702. Ett barn berättade att hon skulle
    åka till Japan för att köpa en grej.

  703. Ett annat barn skulle flyga
    till Grekland för att köpa vatten.

  704. Min kollega sa trevande:

  705. "Är det inte långt att åka
    till Grekland för att köpa vatten?"

  706. Men han tyckte att det var rimligt.
    Här började vi känna...

  707. "Oj, vi har skapat
    femton små jetsetters"-

  708. -"som tror
    att man kan flyga hur som helst."

  709. Leken hade tagit över,
    och deras fokus var nån annanstans-

  710. -än det vi hade
    ur ett hållbarhetsperspektiv.

  711. Som vi har pratat om, Bodil...

  712. Leken i sig är ju inte farlig-

  713. -men för oss kändes det läskigt-

  714. -att det gick helt emot
    det vi hade tänkt.

  715. Vi bestämde oss för att i stället
    titta på vad de undersökte i leken.

  716. Det var hur man är en resenär.
    Vad behöver en resenär?

  717. Vem är resenär och hur gör man?
    Vi märkte också-

  718. -att de började uppmärksamma kraften
    som behövs för att skapa rörelse.

  719. Det var där vi lade vårt fokus.

  720. Vi fortsatte iscensätta leken
    på barnens villkor-

  721. -men vi gick in mer på att undersöka
    hur man skapar kraft och rörelse.

  722. Bland annat genom luft, i vatten...
    De fick förflytta olika föremål.

  723. Vi tog hjälp av fläktar.
    Vi försökte fånga luftens rörelse-

  724. -genom att använda färg,
    och vi har jobbat med lutande plan.

  725. Vi har också
    arbetat med odling och plantering-

  726. -för att de ska
    få följa fröets växtkraft-

  727. -som de kan få med rätt näring,
    för att blomma ut och bli en växt.

  728. -Ja, så...
    -Ja.

  729. Här blir det intressant.
    När ni började tänka...

  730. "Oj! Vart tar leken vägen?"
    Det är en intressant fråga.

  731. När det blir så här,
    hur ska man då tänka kring lek?

  732. Det har jag inget svar på, men vi
    har diskuterat de här frågorna.

  733. Det finns en väldig kraft i leken-

  734. -och man ska kanske inte
    vara så rädd för själva leken i sig.

  735. Nu ska vi se. Jag ska ta ner min...

  736. Där...

  737. Där ska jag...

  738. Jag ska titta lite på den här leken
    utifrån lekbegrepp.

  739. I början av föreläsningen
    sa jag många olika lekbegrepp.

  740. Om vi tittar på den här leken...
    Lekens ramar och lekens logik.

  741. Då skulle jag vilja säga
    att ni är med och sätter ramarna.

  742. Jag tänker på båda lekarna.
    Man presenterar rekvisita-

  743. -och material som kan locka till lek.

  744. Men här blir det lekens logik...
    Ni följde ju den med havet.

  745. Men hur reagerar man
    när leken får en annan logik-

  746. -och den inte
    följer ert mål eller ert syfte?

  747. Hur ställer man sig till det?
    Det behöver man fundera kring.

  748. Man behöver ha fingertoppskänsla
    när man jobbar med lek.

  749. Det var ju då man blev människa.
    Om man jobbar med det som ett språk-

  750. -går man in i leken, och det
    har ni sett under båda projekten.

  751. Barnen går in med liv och lust-

  752. -så man behöver tänka kring det här
    när man följer ett lekprojekt.

  753. Barnen följer lekreglerna.
    Det har de gjort-

  754. -med ömsesidighet, turtagande
    och även empati.

  755. Jag tänker också med ålder,
    som du berättade om.

  756. Lekens ordning och kaos.
    Era lekar har varit rätt så...

  757. De har hamnat inom ramarna,
    men de har ställt stora frågor.

  758. Flygfrågan är den största frågan
    inte hos barnen, utan hos er.

  759. Där kommer
    lekens hit-och-dit-rörelse.

  760. Hur kan man tänka med den?
    Leken i sig själv är ett språk-

  761. -som ska få finnas
    utan avsikt och mål.

  762. Men man kan ändå vara i ramen,
    som barnen som blev resenärer.

  763. Vem vet? De kanske uppfinner
    flygplan som går på solkraft.

  764. Att man låter
    lekens förhandlingar fortsätta-

  765. -och att man inte
    styr upp åt nåt särskilt håll.

  766. Att de relationella kopplingarna
    får fortsätta finnas-

  767. -och att man undersöker dem,
    som med familjerna hos sköldpaddorna.

  768. Även med resenärerna
    kan det bli relationella kopplingar.

  769. Nu är det bara fem minuter kvar.
    Ni har lyssnat en hel dag.

  770. Vi har... Jag kan visa dem.

  771. Jag hade tänkt diskutera
    om man kan lita på leken.

  772. En lek som drar i väg
    åt ett annat håll än man har tänkt...

  773. Hur tänker vi kring det?
    Hur ska barn få leka i antropocen?

  774. När de kommer med frågor
    in i leken - mikroplaster...

  775. De läser på mjölkpaketen, de ser
    på tv. Hur förhåller vi oss till det?

  776. En del barn kanske blir skrämda.

  777. De här frågorna
    behöver man fundera kring.

  778. Lekens plats
    i ett utforskande arbetssätt.

  779. Vem avgör vilka frågor man kan leka?

  780. Det här kan man fortsätta
    att diskutera kring.

  781. Ni kan ta med er frågorna
    och fortsätta fundera kring dem.

  782. Om nån vill ställa frågor
    till Vanessa kan ni göra det nu.

  783. -Ni är så fulla.
    -Allt är glasklart.

  784. Vi avslutar där och tackar för oss.

  785. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barns utforskande och lek i antropocen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Hållbar livsstil, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Sveriges ledarskola

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?