Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : Kultur och nöjenDela
  1. Platser för kultur och nöjen
    behövs för att skapa en levande stad.

  2. Torsdagen den 6 december 1956 firade
    Oscarsteatern sitt 50-årsjubileum.

  3. Det börjar hos de gamla grekerna.

  4. Här hittar vi inte bara världens
    första teater, Dionysosteatern-

  5. -utan också finkulturens vagga. Män
    som inte var slavar eller arbetare-

  6. -kunde ägna sig åt konst, musik,
    teater och litteratur-

  7. -och på så sätt kopplades överklassen
    ihop med förfinade nöjen.

  8. Teatro Olimpico i Vicenza anses vara
    den första teaterbyggnaden med tak-

  9. -men de första inomhusteatrarna på
    1500-talet var inte för vanligt folk.

  10. Pjäserna
    sattes upp för adel och regenter.

  11. Förändringen kom med operan.

  12. På Teatro San Cassiano från 1637
    släpptes alla in-

  13. -även om de beroende på sin ställning
    placerades olika långt från centrum.

  14. La Scala från 1778 fulländade opera-
    lokalen med en hästskoformad design-

  15. -som gav bättre sikt för alla.
    Lösningen blev snabbt stilbildande.

  16. Inflytandet fortsatte på 1900-talet-

  17. -och påverkade byggnader
    för både teater och för musik.

  18. Det dröjde ända till 1960-talet
    innan andra idéer började utforskas.

  19. En konserthall i Berlin gick i täten
    för ny, mer demokratisk arkitektur.

  20. Berlin Philharmonie, säte för stadens
    världsberömda symfoniorkester.

  21. Ett av de viktigaste byggnadsverken
    i staden.

  22. Banbrytande arkitektur för en ny tid.

  23. Det som byggnaden fortfarande gör-

  24. -är att fokusera på människorna, hur
    de använder den och upplever musik.

  25. Det är inte längre en formell byggnad
    där man känner sig tvingad att bära...

  26. ...mörk kostym för att få tillträde
    till den här viktiga platsen.

  27. Exteriören visar ett förhållnings-
    sätt fritt från strama konventioner.

  28. Ett huvudinslag är taksilhuetten-

  29. -som är helt olik allt annat här i Berlin-

  30. -och den särskiljer sig
    från minnet av Albert Speers Volkshalle-

  31. -som skulle stå
    några hundra meter norrut.

  32. Albert Speer var Nazitysklands chefs-
    arkitekt som arbetade under Hitler.

  33. Hans Volkshalle i nyklassicistisk
    stil förde tankarna till romarriket-

  34. -men bygget förverkligades aldrig.

  35. Scharoun ville visa att det här är en ny
    början för en demokratisk arkitektur-

  36. -som särskiljer sig från den tunga,
    auktoritära, nyklassiska arkitekturen.

  37. Arkitekten Hans Scharoun byggde en ny
    konserthall till Berlinsymfonikerna-

  38. -som stod klar 1963.

  39. Scharoun började utveckla
    sina grundidéer redan på 20-talet.

  40. Hans modernism var mjukare och mindre
    stram än modernisten Le Corbusiers-

  41. -här med Scharoun, en inspiratör
    för den organiska arkitekturen-

  42. -där byggnaden utgår mindre
    från symmetri och regelbundenhet-

  43. -och mer från byggplats och funktion-

  44. -som exempelvis Falling Water,
    ritad 1935 av Frank Lloyd Wright-

  45. -som myntade
    begreppet organisk arkitektur.

  46. Enligt den ska byggnaden utveckla sig
    som en organism från ett inre frö-

  47. -ungefär som Berlin Philharmonie gör
    kring sin kärna: konserthallen.

  48. Huvudingångens foajé leder besökarna
    till sittplatser på höger och vänster sida.

  49. De till höger har kapprummen på
    övervåningen, så de tar den här trappan.

  50. De till vänster
    har kapprummen på markplan-

  51. -så folk strömmar i olika riktningar.

  52. I en nyklassisk byggnad är trappor
    och foajéer symmetriskt utformade-

  53. -vilket blir lite förutsägbart,
    men den här foajéns karaktär-

  54. -är labyrintliknande och förvirrande.

  55. Folk som kommer hit är nervösa
    när de ska lämna ifrån sig ytterkläderna.

  56. De har kanske tjugo minuter på sig,
    och de vet inte var de är.

  57. Förvirringen är helt avsiktlig
    och en del av utformningen.

  58. -Varför?
    -Det ska skärpa uppmärksamheten.

  59. Det gör att man ser fram emot
    konserten mer.

  60. Feststämningen i konserthallen
    blandas med en förväntansfull känsla.

  61. Men byggnaden är också
    en del av modernismen-

  62. -med sin stramhet och ärlighet.

  63. Man ser märken från brädor
    i den armerade betongen-

  64. -som visar hur byggnaden är gjord.

  65. Allt visar väldigt tydligt
    hur den är konstruerad. Inget är dolt.

  66. Berlinerfilharmonikerna som repeterar
    "Våroffer" ska precis gå på lunch.

  67. Interiören är ett visuellt kaos-

  68. -jämfört med den klassiska konsert-
    lokalen med orkestern i ena änden-

  69. -och publiken i andra.
    Det är den organiska arkitekturen.

  70. Här inne syftar referenspunkterna
    till naturen och landskap.

  71. Sittplatserna är arrangerade på ett sätt
    som nästan påminner om ett landskap-

  72. -i vissa områden med vinodlingar.

  73. Diagonala plan vetter mot det som han
    kallar "en dal", en sorts nedre del-

  74. -och det blir
    nyckeln till att förstå arkitekturen.

  75. Varje block med sittplatser för publiken
    rymmer mellan 120 och 150 personer-

  76. -och det motsvarar ungefär en stor
    orkester. En mycket viktig innovation.

  77. Akustiken är också väl genomtänkt.

  78. Det gäller
    att både dämpa och reflektera.

  79. Stolsryggarna reflekterar ljudet mot
    öronen. Salen ska ge rätt akustik-

  80. -även utan publik eftersom det här
    också är en repetitionslokal.

  81. Publikens uppdelade och utspridda
    placering ger en visuell upplevelse.

  82. Det är genialt, för tack vare det-

  83. -kan människor koncentrera sig på
    och delta i musikframförandet.

  84. Jag har hört musiker säga att det här är
    en unik upplevelse för musikern-

  85. -för de tycker inte att det känns som:

  86. "Vi sitter här uppe, och ni där nere"-

  87. -"utan vi är omgivna av människor
    som vill lyssna på musik."

  88. Det är ett helt annat förhållande.

  89. Berlin Philharmonie har haft stor
    inverkan på byggnader för kultur-

  90. -från en lekfull, organisk arkitektur
    till publikens utspridda placering-

  91. -och den genomgående
    demokratiska tanken i utformningen.

  92. Den intar fortfarande en tätposition
    i det ständigt allt modernare Berlin-

  93. -trots att byggnaden
    hunnit bli till åren.

  94. Byggnaden är än i dag det viktigaste
    exemplet på modern arkitektur i Berlin.

  95. Jag tycker inte att det finns
    nåt mer modernt än den här byggnaden.

  96. Vaudeviller och burlesker var länge
    stadens viktigaste nöjesbyggnader-

  97. -före den här nymodigheten.

  98. Detta är den vackra salongen.
    Klart för invigning.

  99. Biografen
    skulle attrahera överklassen.

  100. Herr Borgström ska lotsa in
    den första biljettköparen.

  101. Men den slog hos folket och ersatte
    teatern som populär underhållning.

  102. I början var bion inrymd i teatrar-

  103. -men den fick snart
    egna byggnader med egen design.

  104. Den största förändringen i biografens
    historia blev förmodligen tv-mediet.

  105. Biografdöden under 60- och 70-talen
    ledde fram till multiplexbiografen-

  106. -en biografbyggnad med mer än en sal.

  107. Den första duosalongen
    uppstod i Kansas City 1963.

  108. I Sverige fick vi den nu rivna
    Filmstaden med elva dukar.

  109. Kinépolis i Madrid har rekordet med
    25 salonger och nästan 10 000 säten.

  110. En av de äldsta och mest uppskattade
    underhållningsformerna är sport.

  111. Även här var förstås grekerna först
    med anläggningar för olympiska spel.

  112. Panathinaikos-stadion i Aten
    uppfördes på 500-talet f.Kr.-

  113. -och renoverades när de olympiska
    spelen återupptogs i modern tid.

  114. Men den olympiska arena med störst
    kulturell, arkitektonisk betydelse-

  115. -är en annan, och den finns närmare
    än vad man kan tänka sig.

  116. Med Stadion i Stockholm 1912 la man
    ribban för en ny typ av ambition-

  117. -för anläggningar för de här spelen.

  118. Hade inte Stockholms stadion byggts
    med den ambitionsnivån 1912-

  119. -så hade vi inte haft olympiastadion
    som Berlin -36, Helsingfors -52-

  120. -Tokyo -64 och det stora fågelboet
    i Peking 2008.

  121. OS i Stockholm 1912 var det femte.

  122. De första moderna spelen i Aten 1896
    blev en succé. Sen gick det utför.

  123. OS i Paris 1900, Saint Louis 1904
    och London 1908-

  124. -hade oprofessionell organisation
    och temporära publikbyggnader-

  125. -som skapade en osäker framtid
    för spelen.

  126. När det var dags för OS 1912 fanns
    endast en intresserad kandidatstad.

  127. Stockholms olympiska stadion är den
    längst överlevande moderna stadion.

  128. Den som byggdes för London-OS revs.

  129. London 1908 hade nån järnkonstruktion
    som knappt höll ihop-

  130. -och nästan var läskig.
    Här ska det vara nåt annat.

  131. Man ska bjuda på det nationella,
    vad Sverige är för nåt-

  132. -så när man bestämmer sig för
    att bygga anläggningen permanent-

  133. -så får den
    väldigt mycket olika kvaliteter.

  134. Stadion uppfördes under två år och
    blev ett giftermål mellan sydländska-

  135. -och fornsvenska traditioner.

  136. Formen på anläggningen
    kommer från Circus Maxentius-

  137. -en hippodrom, en ryttarstadion,
    som byggdes på 300-talet-

  138. -strax utanför Rom.

  139. Inspiration hämtades från gamla
    kyrkor och kloster, Visby ringmur-

  140. -och den nationalromantiska stil
    som var på modet.

  141. Det nationalromantiska framträder
    med det mörka Helsingborgsteglet.

  142. Det är en mörk anläggning som skulle
    kunna vara byggd på 1500-talet.

  143. Stockholms stadion är charmig, för
    murverket har mönster, det finns torn-

  144. -och granitstycken som skulle bli
    skulpturer, vilket många inte blev-

  145. -så allt känns handgjort,
    vilket är ovanligt i en så stor stadion.

  146. Det är lite "tornerspelsfestligt"-

  147. -med alla pelarna som bär taken-

  148. -som dessutom har fått
    dekor med skarpa färger.

  149. En festivitas som hade
    med de olympiska spelen att göra-

  150. -men också lite riddarromantik.

  151. Sen är det de stora, satta tornen.
    Förvisso fanns det förlagor till dem-

  152. -men formen är ju Visby ringmur med
    kreneleringen och inga synliga tak.

  153. Till invigningen anländer folk från
    hela världen. 27 länder medverkar.

  154. 2 500 tävlande,
    och 25 000 sitter i publiken.

  155. Nationalromantiken märks
    när priserna delas ut.

  156. Förutom medaljer och kransar, ett
    vikingaskepp och en byst av Karl XII.

  157. Intresset för Stadion var stort-

  158. -både i Sverige och i utlandet, till
    och med i brittiska lokaltidningar.

  159. Reaktionerna var väldigt positiva
    jämfört med London-

  160. -som var nåt rackel med tillfälliga
    järnkonstruktioner och inte kul alls.

  161. Anläggningen i Stockholm 1912
    satte nån slags ambitionsnivå-

  162. -för olympiastadion över huvud taget.

  163. Berlin 1936, Helsingfors 1952
    och förstås Fågelboet i Peking 2008.

  164. Ingen hade varit möjlig utan att
    startskottet hade gått med den här-

  165. -så den här har haft
    internationell betydelse för att ge-

  166. -idrottsanläggningar
    en arkitektonisk rang och dignitet.

  167. Stadion används fortfarande,
    och folk har älskat den.

  168. Andra stadion har blivit omoderna-

  169. -men folk blir bara mer fästa vid Stadion.

  170. Och Powell får en kanonstart!

  171. Den har fortsatt att användas
    flitigt.

  172. Den lär vara den enda av de gamla
    olympiaanläggningarna som används.

  173. Här har varit EM och VM och alla
    möjliga saker och idrottsevenemang.

  174. Under senare decennier har den ju
    också använts som konsertarena.

  175. Så kommer den här farande människan
    som är nåt alldeles märkligt.

  176. OS har bara vuxit i storlek.

  177. När sommar-OS
    återvände till London 2012-

  178. -hade 22 tävlande nationer
    blivit 204.

  179. Öppningsceremonin
    ses av 900 miljoner.

  180. I dag är OS världens största
    återkommande idrottsfenomen-

  181. -i viss del tack vare Stadion-

  182. -som bidrog till att rädda
    de olympiska spelen.

  183. Vissa städer blir tack vare utbudet
    av kultur och nöjen viktiga resmål.

  184. Ibland är nöjen den enda anledningen
    till att städer växer.

  185. Las Vegas var länge bara ett stopp-

  186. -mellan Salt Lake City
    och Los Angeles.

  187. När Nevada 1931 beslöt att legalisera
    spel och kasinon började staden växa.

  188. El Rancho Vegas öppnade som första
    hotell längs berömda The Strip 1941.

  189. Men det här hotellet
    satte störst avtryck på staden.

  190. The International från 1969 var den
    första så kallade "mega-resorten".

  191. Spelhallar, anläggningar för barn,
    pooler, restauranger-

  192. -och en ordentlig scen
    skulle hålla besökarna kvar.

  193. En lösning som spred sig
    till alla kommande kasinon.

  194. Men ännu större betydelse
    för hur hotell i dag formges-

  195. -fick en byggnad som uppfördes 1967-

  196. -en byggnad som skapade manualen för
    hur ett modernt hotell skulle se ut.

  197. Här i Atlanta i Georgia är inte
    den historiskt viktigaste byggnaden-

  198. -den mest uppseendeväckande.
    Hotellet Hyatt Regency från 1967-

  199. -har en anonym utsida som inte visar
    dess banbrytande hemligheter.

  200. Det här var John Portmans
    första moderna hotellatrium-

  201. -och början på hans arkitektkarriär. John
    Portmans hissar och 22-våningsatrium-

  202. -förändrade arkitekturens skepnad.

  203. Det här kallades "herregud"-hörnan-

  204. -för folk kom in och sa: "Herregud,
    jag har aldrig sett nåt liknande förut."

  205. Jag känner likadant när jag är här.

  206. Det finns två orsaker
    till hotellets legendstatus.

  207. Den ena är designen. Det skulle vara
    en plats helt olik resten av centrum.

  208. Det var också viktigt historiskt sett.

  209. Det var det här hotellet som tog emot
    Martin Luther King Jr. och SCLC-

  210. -när ett annat hotell stoppade dem.

  211. Atriet i hotellets mitt
    är arkitektoniskt banbrytande.

  212. Det första moderna hotellatriet.
    Ett atrium är ett öppet rum-

  213. -inne i ett hus med ljusinsläpp
    uppifrån, täckt med glas eller öppet.

  214. Principen går tillbaka till antiken,
    kanske främst romarrikets villor-

  215. -där husets olika rum
    ledde ut till atriet med en damm-

  216. -så arkitekten, John Portman,
    är inte först med atrium-

  217. -inte ens i hotell.

  218. Hotellatriet har en lång historia.

  219. Brown Palace Hotel i Denver har ett
    liknande öppet utrymme mitt i hotellet.

  220. I Portmans version
    är det hotellets centrum.

  221. Det är restauranger, butiker, barer
    och servicefunktioner kring ett torg-

  222. -med en stark visuell uppenbarelse.

  223. Mest visuellt slående är hissarna.

  224. Hissarna ritades av John Portman,
    och de var de dittills dyraste hissarna.

  225. Han tog patent på dem. Jim Morrison
    kallade dem fantastiska. De är unika.

  226. De åkte ända upp till taket till Polaris,
    "rymdskeppet" överst på Hyatt Regency.

  227. Att baren ser ut som ett rymdskepp är
    logiskt då John Portman anses vara-

  228. -en föregångare till neofuturismen-

  229. -med Buckminster Fullers kupoler-

  230. -Jörn Utzons operahus i Sydney
    och John Portman.

  231. Genombrottet kom vid millennieskiftet
    med namn som Calatrava och Hadid.

  232. Neofuturismen var en utopisk framtid.
    Nya material, ekologiskt tänkande-

  233. -och ett formspråk som var omöjligt
    innan datorns inträde.

  234. Nu är vi i Polaris,
    USA:s andra roterande restaurang.

  235. Härifrån ser man
    mycket av Peachtree Center.

  236. Det där är Peachtree Centers kärna.

  237. Hyatt är en del av Peachtree Center,
    Portmans "stad i staden"-skapelse.

  238. Vi är omgivna av Portman-byggnader.

  239. Den speglas i de andra byggnaderna.

  240. För arkitekterna
    Tristan Al-Haddad och Lucinda Aron-

  241. -är Peachtree Center helt centralt
    för Atlanta och John Portman.

  242. Här ser man hur många byggnader...

  243. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju byggnader-

  244. -som John Portman ritade och byggde.

  245. Broarna som förbinder dem där uppe...
    Särskilt på nästa gata ser man flera-

  246. -som sammanfogar allt
    till ett slags mikrokosmos.

  247. Centret har kontor, restauranger-

  248. -konferensanläggningar, underhållning
    och kollektivtrafik.

  249. Det finns en järnvägsstation här inne-

  250. -och först nu inser de
    att de måste utöka kollektivtrafiken.

  251. Portmans idéer hörde framtiden till,
    men att genomdriva nya, banbrytande-

  252. -och kostsamma idéer
    kan vara svårt som arkitekt.

  253. Han ville bygga en ny sorts stad,
    och han drev en annan verksamhet-

  254. -som kunde finansiera sakerna
    som andra kanske inte ville betala för.

  255. Genom att bygga en marknadsplats
    började John Portman tjäna pengar.

  256. Folk behövde nånstans att bo.
    Då byggde han Hyatt Regency.

  257. Han tjänade mer pengar
    och började bygga Peachtree Center.

  258. Han var den första arkitektbyggherren.
    Han var sin egen klient.

  259. Han kunde därför utforska vissa saker
    som en vanlig klient skulle ha nobbat.

  260. Portman var arkitekt,
    konstnär och konstsamlare.

  261. De är vackra.

  262. Lejonen av Olivier Strebelle köptes
    av Portman, som ofta hade konst-

  263. -i anslutning till sina byggnader.

  264. Att låta hotellet nå ända ut till gatan-

  265. -och visa offentlig konst så här är helt...

  266. Och så skapade han
    sina egna skulpturer.

  267. Enligt Tristan Al-Haddad
    är det rätt naturligt.

  268. Konsten gav ständigt en möjlighet
    att utforska form och skapa dynamism.

  269. Den här infarten till Marriott Marquis...

  270. Att ta sig in till hotellet
    blir en unik upplevelse.

  271. Han löser upp gränserna mellan
    skulptur och byggnad även i atriet-

  272. -en gång världens största.
    En skulptur i sig.

  273. Allt från arkitekturen till konsten
    är genomtänkt-

  274. -och det är väldigt typiskt för honom.

  275. Han gjorde nog ingen skillnad
    på kreativitet och utforskning.

  276. John Portman nådde bortom Atlanta,
    inte minst genom atriumhotellen-

  277. -som Hyatt Embaracdero
    i San Francisco, ritat av Portman.

  278. Alla hotell med ett öppet utrymme
    i mitten kan tacka Hyatt Regency.

  279. I nästa avsnitt:

  280. De var oroliga för att viktorianerna skulle
    vara rädda för att åka tåg i mörkret.

  281. Vi avslutar vår resa med byggnader
    förknippade med just resor.

  282. Efteråt såg många flygplatsen som alla
    flygplatsers moder. Storleken var unik.

  283. -Ta det lugnt!
    -Ska du bosätta dig?

  284. Papper och penna
    är deras enda beväpning.

  285. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Hotell, Idrottsanläggningar, Konserthus, Offentliga byggnader, Operahus, Teatrar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Byggnaderna som förändrade staden

Vård

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.