Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : BildningDela
  1. Ingen är densamme när han lämnar
    Lund som när han kom hit.

  2. Hit - till en liten stad.

  3. Kunskap är grunden för vårt samhälle
    och transformationen av städerna.

  4. När man ser alla fabrikskomplex, ger
    det inte ett intryck av utveckling?

  5. I konkurrensen mellan nära städer är
    utbildade invånare en viktig råvara.

  6. Linköpings universitet är framåtanda.

  7. De orter som öppnar högskolor
    växer oftast om industristäderna.

  8. 20 år senare omfamnade vi Norrköping
    och hela regionen blev vår arena.

  9. Västvärldens äldsta universitet
    upprättades 1088 i Bologna i Italien-

  10. -och är fortfarande i drift,
    liksom tvåan Oxford, några år yngre.

  11. Många byggnader som vi förknippar med
    kunskap uppstod under renässansen.

  12. En innovation som överlevt
    är de anatomiska teatrarna.

  13. Den första byggdes i Padua 1594
    på initiativ av Andreas Vesalius-

  14. -som i strid med kyrkan
    började genomföra obduktioner.

  15. Nu uppstod även de första byggnaderna
    för studier av natthimlen.

  16. Tycho Brahes observatorium på Ven
    är den moderna astronomins vagga.

  17. Men insikten att kunskap
    är hårdvaluta är äldre.

  18. Antikens framgångsrike Alexander den
    store ville inte bara åt territorier.

  19. Han ville även
    samla all världens kunskap.

  20. Ca 0,5 miljon bokrullar
    fanns i biblioteket i Alexandria.

  21. Kunskapen var inte för allmänheten,
    utan ett maktvapen för kyrkan.

  22. Biblioteket i Cesena i Italien
    från 1452-

  23. -var ett av världens första bibliotek
    som inte löd under kyrkan.

  24. Men böckerna var fortfarande dyrbara
    och kedjades fast.

  25. Förlagan till de moderna biblioteken
    finns i Paris-

  26. -och är från mitten av 1800-talet.

  27. Bibliothèque Sainte-Geneviève är
    både arkitektoniskt och historiskt känt.

  28. Det uttrycker en helt ny tanke
    om offentliga byggnader.

  29. Sainte-Geneviève är ett viktigt steg
    mot den moderna arkitekturen.

  30. Sainte-Geneviève är inte bara
    en visuell uppenbarelse.

  31. Det är en milstolpe i sin till-
    gänglighet och i hur nya material-

  32. -kan få arkitekturen att lämna
    månghundraåriga inkörda hjulspår.

  33. Byggnaden ritades av Henri Labrouste
    och innebar en ordentlig utmaning.

  34. Han skulle uppfinna
    en helt ny byggnadstyp.

  35. Han hade inte så många referenser.
    En var San Marcobiblioteket i Venedig-

  36. -men få allmänna bibliotek
    var monument vid ett offentligt torg.

  37. Som arkitekt måste man alltid se
    på det som har gjorts tidigare.

  38. Om man ska bygga ett sjukhus
    tittar man först på andra sjukhus.

  39. Men här fanns inget liknande.

  40. Det var nya idéer
    för ett nytt sorts samhälle.

  41. Idén om biblioteket, böcker samlade
    för kunskap, har funnits länge-

  42. -men biblioteken förr skilde sig
    mycket från dagens bibliotek.

  43. En publik plats, en byggnad för alla.

  44. Det var ingen demokratisk plats.
    Byggnaden kan ses-

  45. -som franska revolutionens arv.

  46. Det är viktigt att koppla den
    till idén om en stor öppen plats-

  47. -som man kommer till när man vill.
    Man lär sig från böckerna-

  48. -som är samlade här och står synliga.

  49. Idén om en biblioteksexteriör var ju
    ny, så för att visa byggnadens syfte-

  50. -vände sig Labrouste
    till insidan, texten.

  51. Det finns en relation mellan det som
    står på väggen och böckerna bakom.

  52. Man inser genast vad byggnaden är.

  53. Arkitekturen
    talar bokstavligen till oss.

  54. Den blygsamma entrén ligger
    på långsidan mot torget.

  55. Innanför dörrarna möts man
    av en mörk pelargång-

  56. -som går tvärsigenom byggnaden
    till baksidan.

  57. Relationen mellan första
    och andra våningen-

  58. -handlar om motsatser.

  59. Korridoren är kantad av byster,
    ansikten-

  60. -av litteraturens, poesins
    och filosofins stora namn.

  61. Att här är mörkt är avsiktligt.
    Detta är:

  62. "The Corridor of Ignorance"
    - okunskapens korridor.

  63. Man måste gå genom det mörka
    och nedtryckande utrymmet-

  64. -för att nå ljuset via kunskapen.

  65. Man går uppför en trappa
    till andra våningen-

  66. -där hela andra våningen
    är ett enda stort rum.

  67. Det intressanta med utrymmet här är
    att det är öppet.

  68. Det är intressant för det är vad
    moderna arkitekter kallar "frirum".

  69. Men det mest omtalade i biblioteket
    är pelarna i gjutjärn.

  70. Det var inte ett självklart material.
    Det var nytt och hade bara använts-

  71. -i industribyggnader,
    växthus och järnvägsstationer-

  72. -inte i ett kunskapens tempel.

  73. De skapade ett stort rum
    där alla kunde se varandra-

  74. -och där de drog nytta av alla fönster,
    vilka gav ljus hela dagen.

  75. Med gjutjärnet kunde Labrouste
    frigöra sig från seklers regler-

  76. -om hur en pelare i en klassicistisk
    byggnad skulle vara utformad.

  77. De följde inte de proportioner som
    föreskrevs för klassisk arkitektur-

  78. -eller de system för pelare som man
    hade ärvt från grekerna och romarna.

  79. I århundraden hade arkitekter
    försökt återskapa antikens glans.

  80. Man hade gjort system för hållfasthet
    och pelarutformning.

  81. Labrouste har en revolutionär idé:
    De här systemen-

  82. -kan inte gälla ett nytt material.
    Gjutjärn uppför sig annorlunda.

  83. Beredvilligheten
    att låta materialen uttrycka sig-

  84. -är ett skäl till
    att Labrouste inspirerar än i dag.

  85. Det är en radikal design av
    en arkitekt som provar nya material.

  86. Sainte-Geneviève
    är fortfarande en referenspunkt-

  87. -för ensam läsning i offentliga rum.

  88. Labrouste löste den paradoxen så
    elegant att många har beundrat det-

  89. -i över 150 år
    i Labroustes bibliotek.

  90. Karskt stiger dalafolket mot oss
    på stugbacke och skolgård.

  91. Om biblioteken är
    de viktigaste kunskapsförvaltarna-

  92. -är skolan
    den viktigaste förmedlaren.

  93. Hur gammal är den obligatoriska
    svenska folkskolan? Karin?

  94. -100 år 1942.
    -Ja, det är rätt. År 1842...

  95. Samtida med Sainte-Geneviève är
    den obligatoriska skolan i Sverige.

  96. Om en kola kostar 4 öre,
    vad kostar 4 kola?

  97. Idén om en allmän skola handlade
    inte bara om att sprida kunskap.

  98. De styrande ängslades över bristande
    disciplin hos en växande befolkning.

  99. Man ville även bygga
    en starkare nationell identitet.

  100. Han är en av dem som efter oss
    ska ta vård om detta oskattbara land.

  101. Många av 1800-talsskolorna
    används än-

  102. -liksom dem
    från 1900-talets första hälft.

  103. Paul Hedqvist är nog vår flitigaste
    skolarkitekt, med 30 st på samvetet-

  104. -de allra flesta i den funkisstil som
    moderniserade skolorna på 30-talet.

  105. Idéerna om
    hur en modern skola skulle fungera-

  106. -hämtades från en minst sagt
    ikonisk skola i 1920-talets Tyskland.

  107. Bauhausskolan från 1925
    i Dessau i Tyskland-

  108. -har haft ett enormt inflytande
    på 1900-talets arkitektur och design.

  109. Skolan är ritad av Adolf Meyer
    och Walter Gropius och är uppförd-

  110. -i den tidens moderna material
    som stål, betong och glas.

  111. Planen för skolan var
    att utforma en metafor.

  112. Om man ser på workshop-flygeln med
    verkstäder, ser den ut som en fabrik.

  113. Meyer och Gropius var pionjärer
    bakom den typen av industribyggnader-

  114. -som exempelvis Fagusfabriken
    från 1913.

  115. Man kan även relatera till stationer
    i Berlin med stora glaspartier.

  116. Bauhaus är
    en serie byggnader ihoplänkade-

  117. -inte en vanlig
    sammanhållen skolbyggnad.

  118. Den har vita fasader
    utan utsmyckningar.

  119. Det tomma vita utrymmet på fasaden
    är som en struktur-

  120. -eller som en grundfärg för ljus och
    skuggor. Det är en ny sorts arkitektur.

  121. Dr Möller vid Bahausstiftelsen vill
    peka på en vändpunkt för att förstå-

  122. -hur de nya idéerna kunde växa fram.
    Det handlar om krigets slut 1918.

  123. Monarkin var borta. Den första
    demokratiska republiken uppstod.

  124. Tanken var att öppna upp och
    bygga nya gemenskaper för framtiden.

  125. När Wilhelm II abdikerade i slutet
    av kriget, uppstod Weimarrepubliken.

  126. Den varade till
    att nazisterna tog över 1933.

  127. Det var i Weimar,
    där konstitutionen skrivits-

  128. -som Walter Gropius
    startade Bauhausskolan 1919.

  129. Nu rådde en annan frihet,
    nåt den nya skolan skulle utnyttja-

  130. -i ett korsbefruktande
    av allt från teater till keramik.

  131. Det var som en gemenskap
    eller ett nätverk.

  132. Man kommunicerade
    och spred sina idéer världen över.

  133. Le Corbusier och Maxwell Fry
    fanns i Bauhaus utkanter.

  134. I kärnan fanns formgivare som
    Marcel Breuer och Marianne Brandt-

  135. -konstnärer som Klee och Kandinsky
    och arkitekten Mies van der Rohe:

  136. En blivande centralgestalt
    inom 1900-talsarkitekturen.

  137. På ett år
    byggde de Bauhausskolan där vi är.

  138. De byggde sju huvudbyggnader på ett
    år. Under Weimar byggde man ett hus.

  139. Här i Dessau hittade de vägen
    till massproducering.

  140. Framtidens föremål
    måste tillverkas industriellt-

  141. -men med hög kvalitet och omsorg.
    Konstnären skulle få en ny roll.

  142. Det viktiga var
    att ta ner konstnärerna-

  143. -från sina höga torn
    till tillverkningen.

  144. Det var början till industridesignen.

  145. Bauhausskolan i Dessau skulle präglas
    av dekonstruktion och nyskapande.

  146. Nytt är också
    en grafisk profil i arkitekturen.

  147. En ny syn på hur text,
    layout och arkitektur kan samverka.

  148. Kom, så går vi in.

  149. De grafiska idéerna
    fortsätter på insidan.

  150. Färger tar plats på teckens
    och bokstävers bekostnad.

  151. Den här orangea färgen
    styr ens steg genom byggnaden.

  152. Det orangea finns även på dörrarna,
    och det är inte för att visa ett mål-

  153. -eller pilar eller nåt sånt.
    Det är integrerat med arkitekturen.

  154. I dag är det en arkitektonisk stil-

  155. -men målet var varken att skapa
    eller återskapa en stil.

  156. Man ville undersöka material,
    funktion och form.

  157. Det här är en Bauhauslek. Här har vi
    en cirkel som är delad på mitten.

  158. Här har vi alltså en positiv skål
    och här borta en negativ skål.

  159. Meningen med material, utrymme
    och rörelse handlar inte om stil.

  160. Man kom fram till en funktionell
    estetik med en ny syn på det vackra-

  161. -genom att para ihop utbildningens
    konstnärliga och tekniska grenar.

  162. Där sitter ofta porträtt av grundarna
    eller andra viktiga personer-

  163. -men här sitter i stället ett element
    på väggen som ett konstföremål.

  164. Det återspeglar ljus och skugga.

  165. Gropius lånade mycket från industrin,
    men ville skapa ett allkonstverk.

  166. Han var byggnadens arkitekt,
    och verkstäderna jobbade för honom.

  167. Sen satte han ihop allt
    till ett "Gesamtkunstwerk".

  168. Här är möblerna helt integrerade
    i arkitekturen, precis som färgen.

  169. Efter nazisternas övertagande 1933
    upphör skolan.

  170. Lärare och elever sprids över världen
    liksom deras idéer.

  171. Tillsammans med Le Corbusier och
    Frank Lloyd Wright skapade Bauhaus-

  172. -den modernism som än i dag
    är en källa för arkitekter.

  173. Nästan all arkitektur förhåller sig
    till idéerna från Dessau på 20-talet.

  174. Översättningar behövs inte.
    De talar Bauhaus i Kina.

  175. De talar Bauhaus i USA. Det är
    som språkets "mamma" och "pappa".

  176. En byggnadstyp kan kanske konkurrera
    med bibliotek som drömuppdrag-

  177. -för en arkitekt - museet.

  178. I den globala turistindustrin är det
    inte bara konstverken som måste ses.

  179. I dag har ofta museibyggnaden i sig
    status som attraktion.

  180. Glaspyramiden på Louvrens innergård
    uppfördes 1989-

  181. -200 år efter franska revolutionen.
    Louvren blev relevant för en ny tid-

  182. -och gav turister anledning,
    utöver Monalisa, att besöka museet.

  183. Ett spektakulärt museum
    är ett sätt för en stad-

  184. -att uppfinna sig själv på nytt
    eller byta identitet.

  185. Guggenheimmuseet i Bilbao från 1997
    är ett klassiskt exempel.

  186. Arkitekten Frank Gehry använde
    avancerad datorteknik för en byggnad-

  187. -som i ett slag placerade den ganska
    anonyma spanska staden på kartan.

  188. Det går att härleda trendens ursprung
    till en byggnad-

  189. -som slog ned som en futuristisk bomb
    i hjärtat av det gamla Paris.

  190. Centre George Pompidou i Paris.

  191. Byggnaden är en av 1900-talets
    mest kända och välbesökta ikoner.

  192. Den har lyckats att vara extrem,
    funktionell och, med tiden, älskad.

  193. På 60-talet fanns en stor parkering
    i stadsdelen Les Halles.

  194. Pompidou var nytillträdd president.
    En mängd kulturcenter skulle byggas-

  195. -bland annat på parkeringen
    i centrala Paris.

  196. En arkitekturtävling utlystes.
    Bland 700 bidrag-

  197. -återfanns ett spektakulärt förslag
    från två oerfarna arkitekter:

  198. Renzo Piano och Richard Rogers.

  199. Om vi anat att 700 skulle delta
    hade vi inte provat.

  200. Vi trodde på sju deltagare, inte 700.
    Så vi hade helt enkelt tur.

  201. Enligt Rogers kom förslaget till
    snabbt och lämnades in i sista stund.

  202. Till sin stora förvåning
    får de uppdraget.

  203. En byggprocess på sju år inleds.

  204. Vi försökte jobba
    från London och Genua-

  205. -men fick telegram om att "om ni inte
    är här i morgon, får ni sparken".

  206. Så allihop
    flyttade snabbt till Paris!

  207. Framgången och skälet till
    att Piano och Rogers vann-

  208. -beror på att de tog halva tomten-

  209. -och skapade ett tomt utrymme,
    en "piazza".

  210. En öppen social yta kombinerad
    med en byggnad är en gammal tanke.

  211. Nu låg den åter rätt i tiden.

  212. Det sena 60-talet och 70-talet
    var 1900-talets mest dynamiska del.

  213. Studenterna demonstrerade överallt.

  214. -Det var upplopp varenda helg.
    -Man demonstrerade för frihet...

  215. ...och fri tillgång till kultur-

  216. -om att kulturen skulle flytta ut
    från museerna och institutionerna-

  217. -och skapas av folket.
    Kulturen skulle bli mer åtkomlig.

  218. Vår första paragraf i tävlingen sa:

  219. "En plats för alla människor, åldrar
    och religioner, fattiga och rika."

  220. Det var en mötesplats.

  221. Vem som helst släpptes in.

  222. Folk fick tala offentligt-

  223. -om politik eller samhället
    eller vad som helst.

  224. Det var en plats
    där alla fick tala fritt.

  225. Galningar, kloka, vem som helst.

  226. Arkitekturen kallas "high-tech"
    eller strukturell expressionism.

  227. Idéerna fanns i Archigramrörelsens
    futuristiska skisser på 60-talet-

  228. -där man ville förnya modernismen.
    I England fanns även Cedric Price.

  229. Hans "Fun Palace"
    från 60-talet uppfördes aldrig-

  230. -men var en inspiration
    för Pompidoucentret.

  231. En maskinlik byggnad
    behövde inte vara kall.

  232. Hur gör man en byggnad mänskligare?
    Jo, med detaljer som berör besökaren.

  233. Till exempel hur ett par glasögon
    är sammanfogade.

  234. Vi ville fånga det
    så att det tilltalade folk.

  235. Först hatade folk byggnaden och
    sa att den liknar ett oljeraffinaderi.

  236. Men den påminner
    om industrins skönhet.

  237. Den är en korsning.
    Först har vi popkonsten-

  238. -med roliga maskiner och så.

  239. Sen har vi
    den avsedda estetiska positionen.

  240. Och färgerna är inte slumpvisa.

  241. Färgen bygger på funktionen
    hos varje del.

  242. Hissar, ventilation, vatten och el
    har sin färg-

  243. -och sitter på byggnadens baksida.

  244. Blått för ventilation,
    gult för el, rött för transport.

  245. Byggnaden bärs upp
    av stålkolonner utanför väggarna.

  246. Mellan kolonnerna bärs sju våningar
    upp av 35 m långa balkar-

  247. -en ovanlig dimension.

  248. Ni kan se de enorma huvudbalkarna.

  249. De gör att det inte
    krävs några pelare inomhus.

  250. Det är självklart ovanligt
    på en byggnad.

  251. Såna spann
    brukar man använda på t.ex. broar.

  252. Konstruktionen
    gav väl uttänkta fördelar.

  253. Det öppna utrymmet
    är det viktigaste här.

  254. Arkitekterna, Rogers och Piano,
    ville ge dem som arbetade här-

  255. -maximal flexibilitet.

  256. Pompidoucentret har inga pelare
    över huvud taget.

  257. Varje våning är ett stort utrymme.

  258. Rulltrappor tar besökaren
    till olika funktioner:

  259. Teater, bio, konstutställningar
    och bibliotek.

  260. På ritningarna stod inte
    "bibliotek här, museum här"-

  261. -"design här, kontor här" o.s.v.
    De fick bestämma själva.

  262. Flexibiliteten gör att man kan bygga
    slutna rum där ljuset kontrolleras-

  263. -eller låta utställningen
    flyta ihop med staden.

  264. Här ser vi även hur det här hörnet
    verkar ha tagits bort-

  265. -så att bara fasaden finns kvar.
    Här ser man bara strukturen-

  266. -vilken är byggnadens bas.

  267. Under de sju år bygget pågick
    var det hårt kritiserat.

  268. Uppdragsgivarna var positiva, men den
    radikala formen provocerade många.

  269. Folk hatade det. Vi fick
    två positiva recensioner på sju år.

  270. Allt var uruselt.

  271. Men vi var naiva och kunde stå emot.

  272. Naivitet har sina fördelar.
    Man inser inte vad som är omöjligt.

  273. De negativa stämningarna hängde med
    till invigningen i januari 1977.

  274. Nej. Det är inte längre Paris.

  275. Alla sa att ingen skulle komma,
    men på invigningsdagen-

  276. -började alla köa.
    Folk ändrade sig helt över en natt.

  277. Sen kom fler besökare
    än till Louvren och Eiffeltornet-

  278. -och då visste vi
    att det var en framgång:

  279. "En plats för alla åldrar
    och religioner, fattiga och rika."

  280. Centre Pompidou gav Richard Rogers
    och Renzo Piano stjärnstatus.

  281. Det viktigaste är
    hur museerna förändrades.

  282. Från slutna bakåtblickande monument
    till en yta för kulturellt utbyte.

  283. Centret är en levande byggnad och
    ett av de populäraste besöksmålen.

  284. Men hur ser framtiden ut?
    Blir byggnaden relevant i framtiden?

  285. Fyrtio år har gått,
    men vi hoppas att huset lever längre.

  286. Men det måste förändras.
    Renzo och jag sa ofta:

  287. "Det kanske blir ett universitet
    eller nåt. Vi vet inte."

  288. Det ser inte alls gammalt ut.
    Det är en byggnad-

  289. -som kan förbli modern för evigt.

  290. Alla goda konstverk - en tavla,
    arkitektur - är relevanta för alltid.

  291. Byggnaden är nog modern
    genom de frågor man ställer sig.

  292. Det är en byggnad som talar till en
    i den moderna världen.

  293. I nästa avsnitt besöker vi byggnader
    som man helst undviker: sjukhus...

  294. Hennes påverkan märks än i dag.
    Vi bygger enligt samma principer.

  295. Fängelser...

  296. Det ser inte ut som ett fängelse.

  297. Myndigheterna letade aktivt efter nån
    som inte hade ritat fängelser förr.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Bibliotek, Byggnader, Museer, Offentliga byggnader, Skolor, Städer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.