Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : ResorDela
  1. Innan den moderna stadens födelse
    skedde alla resor till fots-

  2. -eller med häst och vagn.
    Närheten till vattenvägar var viktig.

  3. Järnvägen gjorde det möjligt
    för städer även i inlandet att växa.

  4. George Stephenson byggde det första
    lokomotivet för passagerartåg-

  5. -och anlade den första järnvägslinjen
    mellan Liverpool och Manchester 1830.

  6. Järnvägen förändrade inte bara
    landskapet, utan även städerna.

  7. Centralstationerna lades i centrum-
    läge och omgavs av öppna platser.

  8. De fick en arkitektur som markerade
    den nya byggnadstypens betydelse.

  9. Här Euston station från 1837-

  10. -som förband London
    med industristaden Birmingham.

  11. Spår och plattformar
    hade enkla trätak-

  12. -men fick med tiden överbyggnader
    i alltmer avancerade utföranden.

  13. När städerna växte uppstod behovet av
    effektivare sätt att köra människor-

  14. -inte bara mellan
    utan även inom städerna.

  15. Geneve är första staden
    med utbyggd spårvägstrafik 1862.

  16. Vagnarna drogs av hästar.

  17. Världens första elektriska spårvagns-
    linje öppnade i Berlin 1881.

  18. Upphovsman var Werner von Siemens.

  19. Snart följde alla stora städer efter,
    men spårvagnarna behövde ta hänsyn-

  20. -till annan trafik,
    nåt som inte var helt optimalt.

  21. Städernas expansion behövde ännu mer
    effektiva medel för masstransport.

  22. Lösningen väntade under mark. I dag
    har de flesta av världens storstäder-

  23. -en tunnelbana,
    från futuristiska till de klassiska.

  24. Som Moskvas praktfulla från 30-talet-

  25. -och metron i Paris
    från sekelskiftet 1900.

  26. Men den allra första tunnelbanan,
    prototypen, är flera decennier äldre.

  27. 5 miljoner människor per dag
    åker med Londons tunnelbana.

  28. I jämförelse med andra tunnelbane-
    system hamnar man på elfte plats.

  29. Med 40 mil spår
    blir man den tredje längsta-

  30. -men på en punkt håller den plats
    nummer ett: den är världens första.

  31. Londons tunnelbana har växt organiskt
    i mer än 150 år, och växer alltjämt.

  32. Den här tunnelbanestationen är viktig-

  33. -för den var med från början,
    och nu står den i centrum för en ny linje.

  34. Crossraillinjen, eller Elizabethlinjen som
    den ska heta, som öppnar senare i år.

  35. I början av 1800-talet
    var London hjärtat-

  36. -i det brittiska imperiet.

  37. Industrialismen förändrade världen,
    så man flyttade in i stora mängder.

  38. London växte och fick ett behov av
    att lösa det allt värre trafikkaoset.

  39. Det här är David Leboff. Han ska ta
    oss till ett tidigt industriminne-

  40. -här i tunnlarna under Moorgate
    station, "the Greathead shield".

  41. Det här är ett sällsynt kvarvarande
    exemplar av en "Greathead shield".

  42. Bygget av tunnlarna kom i gång 1860.
    Den första tekniken som användes-

  43. -kallades "cut and cover", att gräva
    ur befintliga vägar och täcka dem.

  44. Fast ibland krävdes djupare tunnlar.
    Det kunde kosta många människoliv-

  45. -vilket tunnelbygget under Themsen
    visat. Vis av erfarenheterna-

  46. -utvecklade James Henry Greathead
    en skyddskonstruktion för arbetarna:

  47. "The Greathead shield."

  48. I grunden består den av en struktur
    med en grävyta-

  49. -här hugger man i berget för hand-

  50. -och samtidigt
    monterar de tunnelringar av metall-

  51. -som ska stötta jorden ovanför-

  52. -så det här var ett mycket säkrare sätt
    att bygga saker.

  53. 1863 ska man testköra den första
    sträckan: Paddington till Farringdon.

  54. Allt går bra,
    och resultatet beskrivs som en succé.

  55. Dagen efter öppnas linjen
    för allmänheten, och tusentals köar.

  56. Vid årets slut har 9 miljoner använt
    världens första ångdrivna tunnelbana.

  57. Det krävdes inte bara nya tekniska
    lösningar gällande tunnelbygge.

  58. För första gången
    skulle tunnelbanestationer utformas.

  59. Baker Street är en av få stationer som
    till viss del liknar originalet från 1863-

  60. -på perrongnivå. Alla markstationer har
    rivits under alla byggprojekt i London.

  61. Originalen liknade traditionella stationer.
    De byggdes i klassisk anda.

  62. En lite italianiserad stil och tak som
    släppte in lite dagsljus till perrongerna-

  63. -för de fruktade att viktorianerna skulle
    vara rädda för att åka tåg i mörkret.

  64. Det fanns ytligt liggande stationer
    med glastak, men många nya stationer-

  65. -var mörka och rökiga,
    så det behövdes förbättringar.

  66. Ett av problemen var
    att de inte kunde lysa upp perrongerna.

  67. De låg ju under jord i mörkret-

  68. -så de lånade en idé som användes på
    offentliga toaletter, nämligen vitt kakel.

  69. Det vita kaklet reflekterade ljuset
    så bra att det kom att dominera-

  70. -som materialval vid stationsbyggen.

  71. Här ser vi en av alkoverna som
    sträcker sig längs båda perrongerna-

  72. -som från början var öppna
    och släppte in dagsljus på perrongerna.

  73. Den tekniska utvecklingen har medfört
    en rad förändringar. En skedde 1890-

  74. -när man övergick från ångdrivna
    till elektriskt drivna tåg.

  75. Tunnelbanenätet var inte stort nog.

  76. Londons tillväxt och expansion
    krävde nya linjer och fler stationer.

  77. Den växte mest under tidigt 1900-tal-

  78. -när de skulle bygga 40 stationer
    under Londons centrum.

  79. Det var inte möjligt att bygga stationerna
    särskilt långt ner-

  80. -förrän man uppfann hissen och
    rulltrappan, som gick ännu längre.

  81. I 1900-talets början var tunnelbanan
    så stor att det blev problematiskt-

  82. -för resenärerna att orientera sig
    i det komplexa byggnadsverket.

  83. Vi hade många stationer i det centrala
    området, men i förorten låg de glest.

  84. Det blev en röra på en geografisk karta.

  85. På en jättestor karta
    hamnade de långt isär i utkanterna-

  86. -och i mitten blev namnen oläsliga.

  87. Ingenjören Harry Beck ritade 1931
    den i dag ikoniska tunnelbanekartan-

  88. -komprimerad så att allt fick plats
    och med endast ett fåtal vinklar.

  89. Vi har använt den ända sen dess.
    Den visar tydligt ett komplicerat nätverk.

  90. Arvet efter världens första tunnel-
    bana är synligt över hela världen.

  91. Skyddade tunnelbyggen
    enligt "Greathead shield" används än.

  92. Hissar och rulltrappor. Och kanske
    tydligast av allt: tunnelbanekartan.

  93. Trots det organiska sätt
    som tunnelbanan växt fram på-

  94. -tycker David Leboff att den fungerar
    förvånansvärt bra ändå.

  95. Vi måste på många sätt acceptera
    faktumet att den är 150 år gammal-

  96. -men den fungerar ändå,
    och mer kan vi inte begära.

  97. Det fortskaffningsmedel som omformat
    våra städer allra mest är bilen.

  98. Bilens avtryck syns överallt.

  99. Vid dess entré började städernas
    koncentrerade former lösas upp.

  100. Bilen gjorde att bebyggelsen kunde
    flytta längre ut från stadskärnorna.

  101. I samma stund som bilismen föddes
    uppstod parkeringsproblem.

  102. -Ta det lugnt!
    -Ska du bosätta dig?

  103. Att bilen står för nära ett gathörn
    såg flickorna med detsamma.

  104. Papper och penna
    är deras enda beväpning.

  105. Den här syndaren har stått över tiden
    vid avgiftsbelagd parkeringsplats.

  106. Parkeringshuset Garage de Ponthieu
    i Paris, byggt 1902, anses vara-

  107. -världens första, i flera våningar
    och med hissar för fordonen.

  108. Parkeringshusen blev viktiga för
    städerna under bilismens storhetstid-

  109. -på 1900-talet. Om förstadsinvånarna
    skulle lockas in till stadskärnorna-

  110. -krävdes goda parkeringsmöjligheter.

  111. Därför har vi parkeringshus på några
    av städernas mest centrala marker-

  112. -som tornet Marina Plaza i Chicago
    från 1964-

  113. -från början tänkt att bli tre torn
    till antalet.

  114. Men bilismen tvingade fram fler nya
    byggnader, som för att tanka bilen.

  115. Byggnader för att äta
    utan att lämna motorvägen.

  116. Glass House i Oklahoma från 1962-

  117. -är världens första brorestaurang
    placerad över en motorväg.

  118. Världens första motorväg, auto-
    stradan i Italien norr om Milano-

  119. -öppnades för trafik 1924.

  120. Vi fick vänta till 8:e september 1953
    innan vi fick vår första autostrada.

  121. Snabba personbilar, tunga lastfordon
    och ettriga motorcyklar-

  122. -oberoende av korsande eller mötande
    trafik med den fart som bäst passar.

  123. Den första som provkörde
    landets första flerfiliga motorväg-

  124. -var prins Bertil.

  125. Klöverbladskonstruktionen,
    lösningen för korsande motorvägar-

  126. -uppfanns i USA. Den första byggdes
    i Woodbridge, New Jersey 1928.

  127. De fyra nivåerna, 101:an och 110:an...

  128. Alltmer komplexa trafikplatser
    har behövts-

  129. -som The Stack i Los Angeles,
    först med fyra olika trafiknivåer.

  130. Bilfärjor är enklast och billigast
    för att få bilar över vatten-

  131. -men inte effektivast. Holland Tunnel
    mellan Manhattan och Jersey-

  132. -öppnades 1927 och är världens första
    mekaniskt ventilerade biltunnel.

  133. Ett sätt att få fordon över vatten
    är broar-

  134. -en mångtusenårig uppfinning
    som förfinats med tiden.

  135. Ett av de viktigaste utvecklings-
    stegen i brodesign skedde i Sverige.

  136. Vi befinner oss
    i Strömsund i Jämtland.

  137. Bakom oss finns den bro som kallas
    världens första moderna snedkabelbro.

  138. Sven Olof Ahlberg har dokumenterat
    hundratals av Sveriges broar.

  139. Många är spektakulära eller vackra-

  140. -men ingen är så betydelsefull
    som den här: Strömsundsbron.

  141. Bron var den första i sitt slag,
    och den baserades på-

  142. -en beräkningsmodell där man kunde
    fördela lasterna mellan kablarna-

  143. -så att det blev enklare att beräkna
    hur konstruktionerna skulle utföras.

  144. Nu tar vi det tekniska. Snedkabel-
    bron förväxlas ofta med hängbron.

  145. Båda har kablar som sitter i pelare-

  146. -men snedkabelbrons kablar
    löper diagonalt, sitter fast i bron-

  147. -och behöver inte hjälp av motvikter
    för att förankras bakom landfästena.

  148. Broarna har blivit populära på grund
    av stora infrastrukturella projekt-

  149. -motorvägar och långa nya vägpassager
    i besvärlig terräng-

  150. -och då passar den här typen av bro
    både tekniskt och ekonomiskt.

  151. Egyptierna
    använde sneda kablar på skepp.

  152. I Italien skapade Fausto Veranzio
    1617 en bro enligt samma princip.

  153. Men det var med John Roebling,
    mannen bakom Brooklynbron-

  154. -som intresset för snedkabelbron
    sakta började stiga.

  155. För bron mellan Manhattan
    och Brooklyn som påbörjades 1869-

  156. -kombinerade Roebling funktionerna
    hos både hängbron och snedkabelbron.

  157. Men det dröjde ända till 1950-talet
    innan den helt moderna snedkabelbron-

  158. -utvecklades i Tyskland
    av broingenjören Franz Dischinger.

  159. Dischingers beräkningsmodell ligger
    till grund för det vi ser bakom oss.

  160. Han var fadern
    till den moderna snedkabelbron.

  161. Det var inte konstigt
    att bron hade tyskt ursprung.

  162. Landets infrastruktur låg i ruiner-

  163. -och behovet av ett stort antal nya
    broar till låg kostnad var enormt.

  164. I efterkrigstidens Tyskland fanns en
    väldigt stor kanaltrafik på floderna-

  165. -så man ville ha broar
    utan så många mellanstöd i vattnet-

  166. -för att få en fri yta för trafiken.

  167. Men det var inte ett tyskt vattendrag
    som först fick den nya brotypen-

  168. -utan ett svenskt. Planen att ersätta
    färjetrafiken över Ströms Vattudal-

  169. -med en bro
    hade funnits sen 30-talet.

  170. I takt med att man diskuterade
    en utvidgning av vattenkraft-

  171. -så blev färjetrafiken ifrågasatt.

  172. Klarade man av att driva färjor hela
    året? Då aktualiserades brofrågan.

  173. Strömsund la ut förfrågan inter-
    nationellt. Ett tyskt anbud vann.

  174. Våren 1955 börjar väldiga kranar
    resa sig mot skyn vid bron.

  175. Så blev Strömsund platsen där Franz
    Dischinger kunde testa sina idéer.

  176. Förutom att en byggarbetare föll i
    vattnet gick arbetet enligt planerna-

  177. -och 1956 stod den klar:
    världens första moderna snedkabelbro.

  178. 68 lastbilar på sammanlagt 816 ton
    är den belastning som bron nu bär.

  179. Direkt fick bron uppmärksamhet
    i internationell fackpress-

  180. -som skrev om den nya konstruktionen.

  181. De tyska ingenjörerna
    och de tyska tillverkarna-

  182. -ville föra ut vad man hade gjort-

  183. -och visa den för sina kollegor och
    tilltänkta nya broköpare i världen.

  184. Färjeepoken är avslutad. Drömmen om
    en fast förbindelse över Strömsundet-

  185. -har blivit verklighet.

  186. Strömsundsbron
    visade styrkan i konstruktionen.

  187. Man ersatte 15 000 tyska broar som
    förstörts under andra världskriget.

  188. Snedkabelbron
    var billig och enkel att bygga.

  189. Dischinger fick dock aldrig se den.

  190. Han avled tre år innan den var
    färdig, men den blev banbrytande-

  191. -och en norm för
    hur de här broarna skulle uppföras.

  192. Snedkabelbron erövrade världen.

  193. Förfinad teknik och bättre material
    har gjort allt längre broar möjliga.

  194. I Sverige har det byggts
    ett antal snedkabelbroar.

  195. De mest kända är kanske Tjörnbron-

  196. -Öresundsbron,
    som är den största snedkabelbron-

  197. -och Uddevallabron,
    ett tydligt landmärke på västkusten-

  198. -men mest imponerande är Millaubron
    i Frankrike, som har många pyloner-

  199. -och en enormt stor fri höjd
    över den dalgång som den passerar.

  200. Många broar må vara mer spektakulära-

  201. -men ingen har påverkat utvecklingen
    som bron över lilla Ströms Vattudal-

  202. -i det norrländska inlandet. En liten
    bro som gav stora ringar på vattnet.

  203. Det är svårt att inte bli imponerad-

  204. -när man ser hur väl den är utförd-

  205. -och hur bra den har hållit sig
    under de här 70 åren.

  206. Med flygmaskinen kunde avstånd kortas
    effektivare än med tåg, bil och båt.

  207. Bromma flygplats utanför Stockholm
    invigdes 23:e maj 1936-

  208. -och var först i Europa
    med asfalterade landningsbanor.

  209. Den längsta banan var 900 m lång.

  210. Efter andra världskriget kom det
    kommersiella flyget i gång på allvar.

  211. Planet är ett av de många tusentals
    charterflygplan som ska lämna landet-

  212. -på väg söderut med last av turister.

  213. Antalet flighter
    ökade lavinartat under 50-talet-

  214. -och ställde flygplatsernas
    infrastruktur inför nya utmaningar.

  215. Jetåldern börjar före start. Vid terminalen
    går passagerarna via en övertäckt ramp-

  216. -raka vägen till kabinen.

  217. Passagerarbryggor till flygplanet
    introducerades i slutet av 50-talet.

  218. Chicago och San Francisco
    var tidigt ute med innovationen-

  219. -för att effektivisera passagerarnas
    rörelser av och på flygplanet.

  220. Flygplatser har blivit prestige-
    uppdrag för världens arkitekturelit.

  221. TWA-terminalen på JFK i New York,
    klar 1962, är en sorts startpunkt.

  222. Finska Eero Saarinens
    futuristiska terminalbyggnad-

  223. -la grunden för en hel skola
    av akrobatisk flygplatsdesign.

  224. Men för att hitta den första moderna
    flygplatsen, alla flygplatsers moder-

  225. -behöver vi återvända
    till 1920-talets Berlin.

  226. I centrala Berlin
    ligger nedlagda Tempelhof-

  227. -en gång i tiden
    världens modernaste flygplats.

  228. Man ville i första hand bygga
    världens största flygplats.

  229. Efteråt såg många flygplatsen som
    alla flygplatsers moder på vissa sätt-

  230. -men projektets omfattning var helt unik.

  231. Vi befinner oss i Kreuzberg mitt i Berlin-

  232. -och det här området
    var inte bebyggt tidigare.

  233. Först betade får på Tempelhof-fältet.

  234. Sen övade preussiska armén där.

  235. Före 30-talet testades några av
    världens första flygplan på fältet.

  236. Berlin var en stad i stor förändring.

  237. Huvudstaden skulle bli en viktig
    och modern europeisk metropol.

  238. Det krävde en bättre infrastruktur
    på land och i luften.

  239. Arkitekten Ernst Sagebiel fick bygga
    en ny flygplats centralt i Berlin.

  240. Ernst Sagebiel var projektets arkitekt-

  241. -men han hade
    skickliga ingenjörer och rådgivare-

  242. -som tillsammans fick allt att fungera.

  243. Det viktigaste var inte arkitekten,
    utan teamet-

  244. -vilket numera gäller för de flesta
    av världens infrastrukturprojekt.

  245. Adolf Hitler tog intresse i bygget.

  246. Tempelhof skulle bli en hörnsten
    i hans framtida huvudstad, Germania.

  247. Flygplatsens arkitektur
    skulle vara evig och överväldigande-

  248. -och tittar man noga ser man spår
    efter det nazistiska inflytandet.

  249. Inget blir gjort-

  250. -om inte alla anstränger sig
    och bidrar med sin del av arbetet.

  251. Nationalsocialismen och Adolf Hitlers
    styre innebar en svår tid för Tyskland.

  252. Bygget av Tempelhof inbegrep även
    ett koncentrationsläger i närheten-

  253. -så det var svåra tider. Hitler planerade
    samtidigt att bygga om delar av Berlin-

  254. -med andra stora infrastrukturprojekt
    som olympiastadion.

  255. Härmed
    förklarar jag spelen i Berlin invigda.

  256. Flygplatsen var först med ett tak-

  257. -så att passagerare inte behövde gå
    i regn och snö.

  258. Taket löper 400 m, och dess vikt
    balanseras av stålvajrar i byggnaden.

  259. Modulkonstruktionen
    var ett effektivt sätt att bygga-

  260. -med tillgängliga material. De använde
    stål, vilket lät dem bygga allt snabbt.

  261. De använde prefabricering
    och annan teknik som de införde-

  262. -så det gjorde konstruktionen speciell.

  263. Konstruktionen
    var långt före sin tid-

  264. -men de verkligt unika innovationerna
    gällde andra flygplatsfunktioner.

  265. Tempelhofs stora avgångshall
    har många moderna lösningar-

  266. -som effektiviserade resandet.
    Incheckningsdiskar, bagagerullband-

  267. -och separerade avdelningar
    för avgående och ankommande flyg.

  268. Funktioner som var nya då
    och som används än i dag.

  269. Byggnaden är modern sett till logistik,
    anläggningar, tjänster och organisation.

  270. Arkitekturen är en produkt av sin tid-

  271. -men flygplatsbyggnaden är modern.

  272. Efter krigsslutet hamnade flygplatsen
    i västsektorn och fick en ny roll.

  273. Ryssarna försökte strypa tillförseln
    av mat och gas till Västberlin-

  274. -genom att skära av handelsvägar.

  275. Tempelhof blev den enda livlinan
    dit man kunde flyga in förnödenheter.

  276. Tempelhofs tid som flygplats är över,
    men platsen är viktig av andra skäl.

  277. Flygplatsen stängde eftersom folk
    inte ville ha en flygplats så nära Berlin.

  278. Man flög väldigt nära byggnaderna.

  279. Nu används den för flera evenemang.

  280. Den användes även som flyktingläger-

  281. -när många flyktingar kom till Tyskland,
    främst till Berlin.

  282. Byggnaden gjorde det möjligt.

  283. Taket öppnas snart för allmänheten,
    så då kan man njuta av byggnaden igen.

  284. Serien är slut,
    men utvecklingen fortsätter.

  285. Våra städer växer
    både på bredden och höjden.

  286. Skärvor av dåtiden, byggnaderna
    som förändrade staden, står kvar-

  287. -med allt det nya som påminnelse
    om den långa utvecklingsresa-

  288. -som ledde oss hit.

  289. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Resor

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Ämnesord:
Arkitektur, Broar, Byggnader, Flygplatser, Infrastruktur, Kommunikationer, Städer, Teknik, Transportmedel, Tunnelbanor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att släktforska sig till istiden

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.