Titta

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-taletDela
  1. Barn har rätt att veta vem donatorn
    är i vuxen ålder.

  2. Det är inte så lätt att föreställa
    sig vad som händer om 20 år.

  3. Jag tänkte berätta lite
    om hur det ser ut-

  4. -med familjebildning på 2000-talet.

  5. Vi har, tack vare en medicinsk teknik
    och politik-

  6. -sett en stor ökning av familjer
    som kommer till på annorlunda sätt.

  7. I dag känner många barn andra barn-

  8. -som har två pappor, två mammor-

  9. -eller att man har en mamma
    och vet att man inte har nån pappa-

  10. -för att man har kommit till
    via spermiedonation.

  11. Man har en mamma och pappa men vet-

  12. -att de har fått hjälp
    från en äggdonator.

  13. Det här beror både på teknik
    och politik.

  14. Vi inom medicinsk vård gör en del
    av de här behandlingarna.

  15. För att backa lite, är det så-

  16. -att massor med saker är tillåtna
    i dag-

  17. -och vi ska prata lite om hur det går
    när man gör dessa olika behandlingar.

  18. IVF vet nästan alla vad är
    - in vitro-fertilisering.

  19. Louise Brown föddes 1978.

  20. Hon tillkom genom att ägg och
    spermier befruktades utanför kroppen.

  21. I Sverige gjorde vi de första
    IVF-behandlingarna 1982.

  22. Här i Linköping
    gjorde vi den första 1986.

  23. Sen har det utvecklats mycket, när
    det gäller medicinska landvinningar.

  24. Äggdonation
    kunde vi börja göra 2003 i Sverige.

  25. Vi har haft spermiedonation
    egentligen i hundratals år-

  26. -men en lag som reglerar
    spermiedonation fick vi 1985.

  27. Embryodonation är nytt
    och tillåtet i Sverige.

  28. En donator av spermier
    och en donator av ägg finns-

  29. -och man planterar in
    ett befruktat ägg-

  30. -i en person som inte har
    nån genetisk anknytning till dem.

  31. Det blev tillåtet nu 2019.

  32. Vi har embryon i frysar-

  33. -som man funderar på
    om man kan donera bort.

  34. Vi har även dubbeldonation med en
    spermadonator och en äggdonator.

  35. Vi fick börja göra behandlingar
    till lesbiska par 2005-

  36. -och ensamstående kvinnor 2016.

  37. De flesta kliniker...

  38. ...började göra behandlingar
    på ensamstående kvinnor 2017-2018...

  39. ...efter direktiv
    från Socialstyrelsen.

  40. Man kan göra mycket under medicinsk
    flagg och det har vi gjort.

  41. Jag har följt upp flera av dessa
    personer ni nu ska få höra mer om.

  42. Vad säger lagen?
    Vilka riktlinjer följer vi?

  43. Om man tänker efter
    så är det ganska enkelt-

  44. -men ändå väldigt komplext.

  45. Vi vill ha friska äggdonatorer
    och friska spermadonatorer.

  46. Man måste rekrytera personer
    och prata länge med dem-

  47. -om hur de har det släktmässigt
    för att kartlägga det.

  48. Man ska också vara mogen-

  49. -att ta beslutet att vara donator.

  50. Vi vill oftast-

  51. -att man ska vara 25-35
    som äggdonator-

  52. -och 23-45 som spermadonator.

  53. Sverige fick en lag 1985...

  54. ...som säger att barn som har
    tillkommit genom donation...

  55. Då var bara spermadonation tillåten.

  56. ...har rätt att veta
    vem donatorn är i vuxen ålder.

  57. Sverige var först i världen
    med den lagen.

  58. Inom Europa börjar man tänka mycket
    på det här, utifrån barnkonventionen.

  59. Barn har rätt att se sin genetiska
    länk och veta det.

  60. Man kan undra
    vem som behöver hjälp av oss-

  61. -för att bli behandlade.

  62. Ett samkönat par måste få hjälp
    med donerade spermier.

  63. En ensamstående kvinna som
    vill göra det här genom klinikerna-

  64. -och bilda familj på det här sättet
    måste ha en spermadonator.

  65. Jag går inte in
    på medicinska faktorer.

  66. De som behöver hjälp
    med spermadonation-

  67. -kan också vara heterosexuella par
    där man har problem i spermafabriken-

  68. -av olika skäl. Man kanske inte har
    några spermier alls.

  69. Vi kan också ha sjuka ägg-

  70. -eller väldigt få ägg-

  71. -som gör att man
    behöver hjälp med äggdonation.

  72. Äggen kanske är på väg att ta slut
    helt och hållet av olika skäl.

  73. Man kanske har genomgått
    en cancerbehandling.

  74. Det finns mycket
    i äggsammanhang också.

  75. Jag tänkte berätta om resultatet
    från en nationell studie.

  76. Vi har tittat
    på donationsverksamheten-

  77. -i Uppsala, Stockholm, Umeå, Örebro,
    Göteborg, Malmö och Linköping.

  78. Vi har samlat ett stort material
    så att vi kan uttala oss-

  79. -om hur det går för våra donatorer
    och våra mottagarpar.

  80. Jag har inga resultat
    från ensamstående kvinnor.

  81. Vi har inte hunnit följa upp dem.

  82. Syftet var att titta
    på de psykosociala aspekterna.

  83. Vad händer vid en donation?
    Hur mår man?

  84. Hur mår en ägg- och spermadonator
    i ett långtidsperspektiv?

  85. Tänker man på vad man har gjort?
    Blir det ett problem?

  86. Hur blir det för familjerna?

  87. Behöver de nåt vidare
    av oss i vården?

  88. Behöver de hjälp
    när de ska berätta för barnen?

  89. Behöver vi oroa oss
    för deras framtid?

  90. Vi har undersökt det här-

  91. -med hjälp av olika instrument-

  92. -som intervjuer och så.
    Jag kommer till det.

  93. Vi tittade på sju kliniker
    2005 och 2008.

  94. Vi har ett stort material.
    Det är nog det största i världen-

  95. -när det gäller donatorer
    och äggrecipienter-

  96. -som vi har långtidsuppföljt.

  97. Vi har 340 donatorer.
    221 kvinnor och 119 män.

  98. Äggmottagare, kvinnor eller par
    som har tagit emot ägg-

  99. -är 309 stycken.
    Vi har 587 spermierecipienter.

  100. 255 heteropar
    och 332 samkönade par-

  101. -har varit mottagare av spermier.

  102. Sen har vi en grupp
    med så kallade "vanliga" IVF-par.

  103. En och en kvinna
    som använder sina egna könsceller.

  104. Sen har vi
    en grupp spontant gravida par-

  105. -som inte har behövt nån hjälp av oss
    för att åstadkomma sin graviditet.

  106. Vi följde upp dem. Vi började med att
    fråga om de ville vara med i studien.

  107. Vi gjorde reklam för den.

  108. Det kändes som att alla
    var motiverade att vara med.

  109. Men det blir en del avhopp
    när man gör långtidsuppföljningar.

  110. Vi har använt validerade psykologiska
    instrument för att kartlägga-

  111. -hur man mår och vad man har för
    personlighet, om man är donator.

  112. Vi har naturligtvis studiespecifika
    frågeformulär-

  113. -för ålder, utbildning och så.

  114. Vi har också mängder med journaldata,
    men jag pratar inte om det i dag.

  115. Vi har intervjuat både donatorer
    och par i olika sammanhang.

  116. Så här ser det ut på klinikerna.
    Här är en frystank med embryon.

  117. Det är fantastiskt
    att vi kan göra såna saker.

  118. Ni ser att det blir en del resultat.

  119. När det gäller äggdonatorer...

  120. Skulle man vilja vara äggdonator?

  121. Skulle man vilja
    att ens dotter är en äggdonator?

  122. Skulle man vilja-

  123. -att ens dotter eller son
    är mottagare av ett donerat ägg?

  124. Det är bra att veta
    vilka de här personerna är.

  125. Så här ser det ut i Sverige.

  126. Vi har frågat 261 kvinnor-

  127. -som alla accepterades
    som äggdonatorer.

  128. De var friska, utredda och klara
    och vi ville följa dem.

  129. 85 % tackade ja till
    att vara med i studien.

  130. Man är runt 32 år gammal
    när man blir äggdonator.

  131. Men vi vill helst ha kvinnor
    25-35 år-

  132. -för att ha bäst kvalitet
    på embryona.

  133. Alla kliniker gör inte riktigt
    som riktlinjerna säger-

  134. -utan man har t.ex. en yngre donator
    i det här sammanhanget.

  135. 25 % av våra äggdonatorer
    är ensamstående.

  136. 62 % var gifta och sammanboende.

  137. 65 % har barn själva.

  138. Man har 1-4 barn
    när man blir äggdonator.

  139. Nästan alltid,
    när man vill bli äggdonator-

  140. -visar man sina egna barn för att
    visa att man har tänkt på det.

  141. "Jag har mina barn
    och kan unna andra det här också."

  142. De som inte har barn
    har ofta sett nån i sin omgivning-

  143. -som har haft problem med
    att få barn-

  144. -och därför ställer man upp
    och bidrar med ett ägg.

  145. Tio av de här kvinnorna hade donerat
    tidigare i andra länder.

  146. Man hade alltså väntat på att det
    skulle bli tillåtet i Sverige.

  147. Innan dess hade man donerat
    i nåt annat land.

  148. Då tror vi främst
    att det gällde Finland.

  149. 35 av kvinnorna
    kände paret man donerade till.

  150. Man hade kontakt med dem
    och ville hjälpa dem.

  151. Det är lite speciellt.

  152. Vi följer dem också extra noga.

  153. Vad får det för konsekvenser
    för barn, donator och mottagare?

  154. Man är ganska välutbildad.
    45 % har universitetsutbildning.

  155. Vi gjorde också en stor satsning...

  156. Vi gör aldrig det här kliniskt.

  157. Vi ville se vad det är
    för personligheter-

  158. -som tar sig an ansträngningen
    för att bli äggdonator.

  159. Att bli äggdonator innebär
    att man gör en hel IVF-behandling.

  160. Man stimuleras, man får hormoner-

  161. -och man plockar ut äggen på klinik
    genom en liten operation.

  162. Man går på regelbundna kontroller-

  163. -så det är inte jätteenkelt.
    Man måste ha tid.

  164. Vi använde ett personlighetsformulär
    - "Temperament character inventory".

  165. Det består av 250 frågor
    och används inom psykiatrin-

  166. -och i bland i samband
    med anställning och så vidare.

  167. Man kan tycka vad man vill
    om personlighetstester-

  168. -men det här gav oss vissa svar.

  169. Vi hade också en kontrollgrupp.

  170. Vi har
    en åldersmatchad kontrollgrupp-

  171. -av svenska personer i samma ålder.

  172. Jag blev inte förvånad, för jag
    har träffat många äggdonatorer.

  173. När man tittade på alla de här
    kvinnorna vi undersökte-

  174. -så är det en grupp mogna kvinnor
    som är väl genomtänkta.

  175. Man har stor tillit till eget ansvar.

  176. Man har god kännedom om sig själv.

  177. Man kan också förstå
    andra människors situation-

  178. -och sätta sig in i den.

  179. Man är en generös natur
    och man tar ansvar.

  180. Det är precis det vi vill ha när vi
    vill använda oss av donatorer.

  181. Vi pratade med donatorerna,
    främst äggdonatorerna-

  182. -när det hade gått åtta år
    efter donationen.

  183. Då tyckte kvinnorna att de mådde bra.

  184. 64 % var gifta eller sambos.

  185. Några hade nog ändrat förhållandena
    under de här åtta åren.

  186. Vi följde upp dem också
    lite tidigare-

  187. -för att höra att de mådde medicinskt
    bra och de gjorde de.

  188. 3,4 % uppvisade depressionssymptom-

  189. -när vi gjorde nedslaget.

  190. 20 % uppvisade ångestsymptom.

  191. Det ligger i linje
    med normalpopulationen.

  192. Det är inte depressioner
    eller ångest. Det är symptom.

  193. Vi frågade dem hur många barn de
    kunde tänka sig att ge upphov till.

  194. I vårt land har man bestämt sig för-

  195. -att barn i sex familjer-

  196. -när det gäller
    ägg- och spermadonation, är lagom.

  197. Men vad tycker donatorerna?

  198. Äggdonatorer tycker att 1-10 barn
    är acceptabelt.

  199. Vi vill ha en gräns
    på barn i sex familjer-

  200. -för man ska tänka på att en donator
    kan ha egna barn.

  201. Man ska inte träffa sina halvsyskon.
    Det frågas ofta om det är en risk.

  202. Ju högre utbildning, desto mer
    restriktiv blev man med antalet.

  203. Nu talar vi om ägg.
    Det är osannolikt att äggdonatorer-

  204. -ger upphov till mer än ett par barn
    för det är en avancerad behandling.

  205. 43 % hade inte tagit reda på
    om deras donation-

  206. -hade gett upphov till barn. Man
    hade inte hört av sig till kliniken.

  207. Man kan höra av sig-

  208. -men då säger klinikerna
    bara antalet barn-

  209. -inte när de är födda och inte kön.

  210. När det gäller spermadonatorer
    hade vi 151-

  211. -som var accepterade
    på de sju klinikerna.

  212. 78 % sa att de ville vara med
    i studien.

  213. Där är det också lite annorlunda
    åldersfördelning mot riktlinjerna.

  214. Medelåldern är ungefär 34 år.

  215. Man har också sett i andra länder,
    när man har en icke anonym donator-

  216. -att medelåldern stiger
    ganska kraftigt.

  217. Har vi helt anonyma donatorer
    har vi betydligt yngre donatorer.

  218. 4 % av de här männen
    kände mottagarparet.

  219. Då har man gett upphov till ett barn
    med ett lesbiskt par.

  220. 10 hade donerat tidigare
    på nån annan klinik i Sverige.

  221. De är också högutbildade.
    63 % har universitetsutbildning.

  222. Vi gjorde också samma typ
    av personlighetstest.

  223. De fick fylla i de 250 frågorna i
    samband med att vi accepterade dem.

  224. Även där har vi använt
    en åldersmatchad kontrollgrupp.

  225. Så här ser en spermadonators
    personlighet ut.

  226. Man är ganska säker
    och inte så blyg av sig.

  227. Man är en ansvarstagande "doer".

  228. Man är inte inom kategorin
    som hänger högt upp i bergen-

  229. -men man ser till att saker
    blir gjorda och ror båten i land.

  230. Det är viktigt när man ska göra
    den här typen av insats.

  231. Man kan sätta sig in i andras
    situation och är målinriktad.

  232. Vi inom beteendevetenskapen tror-

  233. -att personlighet och temperament
    inte förändras så mycket med tiden.

  234. Vi har bara följt det här en gång.

  235. Ägg- och spermadonatorer i Sverige-

  236. -är välintegrerade
    och har en god självkännedom-

  237. -vilket blir en trygghet för våra
    mottagarpar och mottagarkvinnor-

  238. -när det gäller
    att prata med sina barn-

  239. -om vilka som kan ha donerat sina ägg
    eller spermier.

  240. Screeningprocessen på klinikerna
    fungerar väl.

  241. Spermadonatorerna mådde bra-

  242. -enligt självskattande instrument
    och intervjuer, efter åtta år.

  243. 45 % av männen var gifta eller sambo.

  244. Betydligt färre män har symptom
    på depression och ångest.

  245. 46 % tyckte
    att det var acceptabelt med-

  246. -att man kunde ge upphov
    till 1-10 barn.

  247. Det ligger lite längre i den gruppen
    än hos äggdonatorerna.

  248. 47 % av alla män hade inte
    hört av sig till klinikerna-

  249. -och frågat om deras donation
    hade gett upphov till barn.

  250. När det gäller donatorernas tankar...

  251. Vi har en lag som säger att barn
    som har tillkommit genom donation-

  252. -har rätt att veta vem donatorn
    är i vuxen ålder.

  253. Det är inte lätt att föreställa sig
    vad som händer om 20 år.

  254. Ingen har den kristallkulan.

  255. Våra donatorer-

  256. -känner sig positiva till
    att bli kontaktade i framtiden.

  257. Nu pratar vi
    åtta år efter donationen.

  258. Man har stor fokus på
    vad barnen har för behov-

  259. -eller den unga vuxna som kanske,
    som 18-åring, vill ha kontakt.

  260. Men 24 % tycker att det vore bra
    om man kunde få stöd från klinikerna.

  261. De tycker att vården behöver
    hjälpa till om man har frågor.

  262. Man kommer kanske att vara i den
    situationen att man har egna barn-

  263. -där man behöver förklara
    att man är en donator-

  264. -som har gett bort en cell.

  265. Man kanske behöver ventilera det
    med nån som vet lite mer om det.

  266. Vi går över till dem som är mottagare
    av ägg och spermier.

  267. Vi hade tittat på vanliga IVF-par
    som har sina egna könsceller-

  268. -spermierecipientpar
    och äggrecipientpar-

  269. -och vi har en grupp av kvinnor
    som lever som samkönade par.

  270. Tittar man på hur det ser ut
    i landet i stort-

  271. -så är de här grupperna
    väldigt jämförbara.

  272. Man har ungefär samma utbildning.
    Man ligger i samma åldersspann.

  273. Man har samma belastningar
    av ångest och depressioner-

  274. -i fråga om symptom.
    I övrigt är man frisk.

  275. Det ser väldigt lika ut.

  276. Det fanns en fundering kring-

  277. -hur pass de här paren klarar det.

  278. Att inte få de barn vi vill ha-

  279. -sätter oss i en situation
    som är väldigt svår.

  280. Det kan tära på relationen-

  281. -särskilt om man ska gå igenom
    behandlingar av olika slag.

  282. Därför valde vi att ge alla personer
    ett frågeformulär-

  283. -med 100 frågor som belyser vårt sätt
    att kommunicera med vår partner-

  284. -om hur vi ser på vår ekonomi-

  285. -konfliktlösning,
    familjeliv och jämställdhet.

  286. Det är också ett validerat instrument
    som används i andra sammanhang-

  287. -när man tittar på relationer.

  288. Där ser vi heller ingen skillnad.

  289. Jag tror inte
    vi hade tänkt oss det heller.

  290. Man ser på sina relationer
    på samma sätt.

  291. När vi sen följer upp det här
    ser vi däremot en skillnad.

  292. Våra par som är samkönade-

  293. -separerar
    i mycket högre utsträckning.

  294. Ett antal år efter behandling
    hade 23 % av dem vi följde separerat.

  295. Det är hälften
    i den heterosexuella gruppen.

  296. När barnet var fyra år
    tittade vi första gången.

  297. Det blir fler och fler
    i båda grupperna-

  298. -men de samkönade paren
    har lite högre separationsfrekvens.

  299. Vi tittar också på stress
    i föräldraskapet.

  300. Där ser vi också en skillnad-

  301. -mellan de lesbiska paren
    och de heterosexuella paren.

  302. Om någon i det lesbiska paret
    hade barn tidigare-

  303. -så upplevde man större
    föräldrastress med det nya barnet.

  304. Det kan också vara så
    att man har lite större behov av-

  305. -att få mer vård och omsorg av BVC-

  306. -och inte har haft möjlighet
    att diskutera såna saker.

  307. Det har man signalerat
    i en del av intervjusvaren.

  308. Sverige är alltså
    det första landet i världen-

  309. -som tog den icke-anonyma lagen.

  310. I dag tror jag
    att vi är ett föregångsland.

  311. Det är ganska lätt att ta reda på-

  312. -hur vår genetiska profil ser ut.

  313. Vi kan topsa varandra
    och ta ett hårstrå-

  314. -och få reda på mycket.

  315. Tanken att barn har rätt
    att veta sitt genetiska ursprung-

  316. -var det som förde upp diskussionen.

  317. Jag tror inte att våra lagstiftare
    anade vad vi kan göra i dag-

  318. -jämfört med vad vi kunde göra 1985.

  319. Vi kan googla vem som helst av oss-

  320. -och hitta massor med information.
    Det var inte en tanke nån hade 1985.

  321. Det innebär att barn
    har rätt att komma till kliniken-

  322. -och få identifierande uppgifter
    om den donator föräldern har använt.

  323. Det innebär att föräldrarna
    har skyldighet att informera barnet.

  324. Man bör börja tidigt med att berätta
    för barnet att man har fått hjälp-

  325. -så det inte kommer som
    en överraskning på 18-årsdagen.

  326. Det finns inga uppgifter som är
    införda i officiella dokument-

  327. -om att man har tillkommit
    på det här viset.

  328. Men klinikerna har pappersjournaler
    som de är skyldiga att spara i 70 år.

  329. Man får komma till kliniken
    om man vet att man har en donator-

  330. -och då berättar klinikerna vem det
    är och försöker arrangera ett möte-

  331. -beroende på hur man
    vill förhålla sig till det.

  332. Så går det till.

  333. Barn kan ju inte räkna ut det själva.
    Föräldrarna måste vara behjälpliga.

  334. När vi tittade på alla par vi följde-

  335. -tittade vi på
    ägg- och spermadonationspar.

  336. Från början var 90 % positiva till
    att berätta för barnet-

  337. -att man hade fått hjälp
    av en donator.

  338. När barnet var fyra år-

  339. -sa 16 % att de hade påbörjat
    informationen.

  340. 10 % var negativa eller väldigt
    osäkra på om de ville berätta.

  341. 78 % planerade att börja.

  342. När barnet är fyra år-

  343. -brukar de börja fråga hur de kom in
    i magen och de kom ut.

  344. Då är det dags att ge
    en liten bit information kring det-

  345. -och säga att man har fått hjälp.

  346. Så här sa de här föräldraparen
    när barnen var sju år.

  347. "När ska ni börja berätta?"
    Väldigt många vet inte.

  348. En hel del tänker att man väntar
    tills barnet börjar fråga.

  349. Då kanske man får vänta länge.
    Det beror ju på barnet.

  350. Att vänta tills man är 16-20
    avråder vi från-

  351. -från klinikernas sida.

  352. Det blir en för chockartad
    upplevelse, förmodligen.

  353. Men när, och vilken ålder,
    det vet vi inte riktigt.

  354. Det måste föräldrarna,
    som känner sitt barn, ta reda på-

  355. -och förhålla sig till.

  356. Det här är en ganska svår fråga
    för många föräldrar.

  357. Varför är det det?
    Jo, man är osäker på när och hur.

  358. Man är orolig
    för barnets kontakt med donatorn.

  359. Kommer det att sätta familjedynamiken
    ur spel eller bli nåt obehagligt-

  360. -för mig som pappa, för donatorn
    eller för mig som mamma?

  361. Såna tankar
    brottas föräldraparen med.

  362. Man säger också att man har
    ett stort behov av stöd-

  363. -både från oss
    på de repromedicinska klinikerna-

  364. -men också från barnhälsovården.

  365. De vill ventilera
    såna frågor och funderingar.

  366. I alla studier
    finns det styrkor och svagheter.

  367. När det gäller det här
    finns det en stor styrka-

  368. -och det är att vi har ett jättestort
    material som är nationellt.

  369. Det kan vi falla tillbaka på
    och titta på som kunskap.

  370. Kanske politiker och lagstiftare
    kan titta på det.

  371. Det finns mycket svagheter förstås.

  372. Under vägen försvinner en och annan.
    Man vill inte ställa upp.

  373. De som kanske har mest problem...

  374. ...eller tycker att det blev jobbigt
    eller misslyckat...

  375. Eller de som tyckte det blev bra
    och inte vill prata mer om det.

  376. Det är svagheter med longitudinella
    studier som man måste ha i beaktande.

  377. Och man kan försvinna ur systemet-

  378. -så att vi inte kan följa upp.

  379. Det är alltid en svaghet
    i alla studier.

  380. Om man är intresserad och vill få
    mer siffror än jag har presenterat-

  381. -så har vi skrivit en mängd artiklar
    om just det jag har berättat-

  382. -och vänt och vridit på det
    på olika sätt. Det finns på nätet.

  383. Jag, Agneta Skoog Svanberg och
    Claudia Lampic från KI och Uppsala-

  384. -tänker fortsätta att följa barn,
    föräldrar och donatorer.

  385. Vi gör ett nedslag på donatorerna
    nu 15 år efter donationen-

  386. -och hoppas att många ställer upp
    och delger oss sina erfarenheter.

  387. Så...

  388. Nu har ni fått en dos av kunskap
    om ägg- och spermiedonation.

  389. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med hjälp av infertilitetsbehandlingar kan barn bli till på många olika sätt. Sverige var först i världen med att ge barn som blir till med donerade ägg eller spermier rätt att få reda på sitt biologiska arv när de är vuxna. Men hur ser ägg- och spermiedonatorer på sin insats före och efter donationen? Och hur resonerar föräldrarna om att berätta för sina barn hur de blev till? Här presenterar professor Gunilla Sydsjö en uppföljningsstudie av donatorer och mottagare av spermier, ägg eller embryon. Inspelat den 28 februari 2019 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Andrologi, Assisterad befruktning, Gynekologi, Medicin, Äggdonationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.