Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : Från skolan till jobbetDela
  1. Om man delar in alla studenter i
    A-, B-, C-studenter och A är bäst-

  2. -så kan man kanske säga
    att B-studenterna blir lärare.

  3. A-studenterna, de ägnar hela sina liv
    till att undra-

  4. -varför de blir
    anställda av C-studenterna.

  5. Tanken med serien är att följa upp
    ett gäng som vi mötte för sju år sen-

  6. -och ta reda på hur deras
    dyslektiska resa utvecklade sig.

  7. Det vi kan se i dag är en skola som
    har fastnat i bokstavskombinationer-

  8. -men en arbetsmarknad
    som inte frågar efter rättstavare.

  9. Jag heter Niklas Hyland. Ett av de
    "case" som berörde mig var Johannas.

  10. Hennes dyslexi upptäcktes inte
    förrän i åttonde klass.

  11. När hon gick i trean på gymnasiet
    kom ett nödrop via post från henne.

  12. "Jag låtsas som inget,
    men allt är förjävligt."

  13. "Jag kan inte ta studenten. Hjälp!"

  14. Vi bestämde oss för att coacha
    Johanna under hennes sista termin.

  15. Uppenbart var att slutbetyget var
    i fara och hon på väg att ge upp.

  16. Inte underligt. Hon hade halkat efter
    och blivit nertryckt i så många år.

  17. Johannas liv har gått ut på
    att dölja sitt handikapp.

  18. Hon har lagt ner alla resurser,
    all ansträngning på att dölja det.

  19. Det är ju rätt tragiskt. Hon är inte
    ensam. Många fler måste ha det så.

  20. Vår idé var att inspirera Johanna.

  21. Lära henne studieteknik och få i gång
    en struktur för det sista halvåret.

  22. Man ska heller inte underskatta
    vikten av att bara bli sedd.

  23. -Få ihop delarna, så de hänger ihop.
    -Det gör de väl?

  24. -Nja, det gör de inte.
    -Så du ser inte rubrikerna?

  25. -Vad ser du på den sidan?
    -Fakta.

  26. Hon är den elev jag har stött på som
    har de största problemen med dyslexi.

  27. Vi fick nån text på lektionen.
    Jag läste en sida och la ner huvudet.

  28. Jag sa att jag skulle gå till syon,
    men jag skulle äta med en kompis.

  29. -Men det är ju skitdumt. Va?
    -Ja...

  30. -Men allvarligt, det är inte smart.
    -Nej.

  31. Men alla hinner läsa först,
    sen sitter man där.

  32. -Och hur tänker du då?
    -Att man är dålig.

  33. Och... Ja.

  34. Så kommer du på
    smarta strategier att smita.

  35. Vore det inte bra med smarta
    strategier för att hänga med?

  36. Ja, nu ska vi träffa Pihlkvist,
    min förra gymnasielärare.

  37. Han var en sån som såg mig!
    Han fångade mig.

  38. -Vad betydde han för dig?
    -Att du ska vänster.

  39. Han peppade mig, han stöttade mig,
    tog sig tid fast han inte hade det.

  40. Jag kunde gå till honom
    när jag behövde hjälp.

  41. Det var ofta jag knackade på hans
    lärardörr och ville prata med honom.

  42. Kommer du ihåg när du skrev till mig?
    "Det känns förjävligt."

  43. Ja, men så kändes det.
    Det var riktigt dåligt.

  44. -Nu är vi tillbaka på brottsplatsen.
    -Ja, typ.

  45. Där är han ju! Filmproffset!

  46. Jag kommer ihåg en gång
    när vi satt och skrev uppsats.

  47. Då började jag gråta.
    Så då gick jag till dig.

  48. Du lämnade det du hade
    och vi gick och pratade...

  49. Du såg mig för den jag var
    och skämtade mycket.

  50. Kunde blanda det humoristiska
    och det seriösa.

  51. Ganska virrig, men det gillar jag!

  52. Det kommer jag ihåg också.
    Det kommer jag ihåg jättestarkt.

  53. Vi stod där ute. Jag fick tvinga
    i väg dig till biblioteket.

  54. Du följde med! Jag fick ont i magen.
    Jag lånade aldrig böcker.

  55. Det hade gått några månader innan jag
    ens hade börjat med projektarbetet.

  56. -Du följde med, med knarrande skor.
    -Varför skulle hon till biblioteket?

  57. Hon vägrade att gå dit. Hon fick ont
    i magen. "Ja, men det är inte svårt."

  58. -Men det var svårt.
    -Som att putta ner nån i vattnet.

  59. Nej...
    Jag får ont i magen av bibliotek.

  60. -Varför det?
    -Jag vet inte.

  61. -Är det jobbigt att vara här inne?
    -Va?

  62. -Är det jobbigt?
    -Nej, men...att leta böcker...

  63. -Men nu måste vi ha en bok.
    -Ja, jag vet.

  64. Det här gillar inte jag heller.
    Dels ska man leta i bokstavsordning.

  65. Det tar en jäkla tid att veta
    var i alfabetet de kommer.

  66. Här är... Vad är det här då?
    Det kanske var på den hyllan?

  67. -Då vet jag mer.
    -Ja.

  68. Här är en biografi
    om Jacob Wallenberg.

  69. Såna böcker vill jag inte se.
    Då mår man illa. Såna tjocka böcker.

  70. Här är nåt för dig. "Kung fotboll:
    Svensk fotbolls kulturhistoria."

  71. Får jag presentera er två? Liselott,
    Sveriges bästa skolbibliotekarie.

  72. Johanna, Sveriges kanske svåraste
    person att få in på ett bibliotek.

  73. -Du får ångest, kommer jag ihåg.
    -Ja, som att gå in till tandläkaren.

  74. Den känslan som folk brukar ha.

  75. Har man haft svårigheter med att läsa
    kan jag förstå att man får ångest.

  76. Jag hade också svårigheter i början.
    Jag var lite sen.

  77. Det fanns en person på biblioteket
    som kände mig och höll koll.

  78. "Nu ska du testa den här.
    Ta den här boken."

  79. Och det var oftast rätt.

  80. Jag ser att du backar.
    Du ska ju in! Känns det svårt?

  81. Den här boken...har jag lyssnat på.
    Inte läst, men lyssnat.

  82. Det är för att jag kände igen mig
    i den. Den var jätteintressant.

  83. Och när jag...
    Sen har jag köpt Petters bok.

  84. I gymnasiet läste jag "Den dansande
    djävulen" av Martin Widmark.

  85. Den läste jag ut. Jag har ett vitrin-
    skåp hemma med den och Petters bok.

  86. Jag har Samir och Viktors bok. När
    jag har läst den hamnar den i skåpet.

  87. -Blir skåpet fullt om några år?
    -Nej. Tre böcker än så länge.

  88. -Nu har du hittat böcker som du...
    -Den är jag klar med.

  89. Alla kan hitta en bok som de gillar.

  90. Ja, man blir ju lite ledsen. Hur har
    skolan varit med det här motståndet?

  91. Hur kommer det sig att man aldrig
    har kommit till rätta med det?

  92. Det har blivit fel nånstans.
    Man borde ha kunnat göra annorlunda-

  93. -så du inte behöver
    backa ut ur biblioteket-

  94. -och knappt kan ta i böcker.
    Det gör mig ledsen.

  95. Ett kamerateam
    från Utbildningsradion.

  96. Det här är "Factfulness"
    som vi skrev med Hans-

  97. -där vi visar att vuxna har sämre
    resultat än apor på kunskapstest-

  98. -men i deras CV, när man söker jobb,
    har de inte ett enda stavfel.

  99. Men de ställer en miljard människor
    på fel kontinent.

  100. Då drar vi slutsatsen
    att det inte dröjer särskilt länge-

  101. -innan affärsvärlden bryr sig mer
    om faktafel än om stavfel.

  102. Den kommer att vilja säkerställa
    att anställda och klienter-

  103. -regelbundet uppdaterar
    sin världsbild.

  104. Du vill ju inte anställa folk
    som är sämre än apor om världen.

  105. Acceptera stavfel, men miljarderna
    ska stå på rätt kontinent.

  106. Det är viktigare, är en av poängerna.

  107. Olas pappa Hans Rosling
    var alltså dyslektiker-

  108. -och jobbade fram strategier
    för att klara sig-

  109. -som sedan troligen blev nyckeln
    till hela hans framgång.

  110. Det är ganska vanligt
    att man övar upp andra förmågor-

  111. -till exempel att lyssna noga på vad
    andra säger och läser av om de hör-

  112. -för att på den arenan
    har man en chans.

  113. Mellanmänskliga samtal är ju
    en enormt användbar kompetens-

  114. -och förmågan att minnas
    vad nån har sagt.

  115. Där hade ju Hans
    ett fantastiskt minne.

  116. Det är svårt att veta
    om han utvecklade det som barn.

  117. Det finns tecken på
    att många andra med dyslexi gör.

  118. De blir duktiga på att komma ihåg
    vad nån har sagt. En enorm resurs!

  119. Det finns ju företagsledare i USA
    som är väldigt gravt dyslektiska-

  120. -och som har metoder för att minnas.
    De kan namnet på alla de anställda-

  121. -vilket ingen av de som är bra på
    att stava kan. De glömmer det direkt!

  122. I vår tid, när vi har stavningskoll
    inbyggt i alla datorer-

  123. -är det ju faktiskt så att stavning
    har blivit mindre användbart.

  124. Det här är alla människor i världen.

  125. Det här går ju inte
    att uttrycka i text.

  126. Du har den fattigaste människan där,
    den rikaste där-

  127. -och de flesta är varken extremt
    fattiga eller rika. De är i mitten.

  128. Om du ska skriva en text om
    den här formen eller Norges kust...

  129. Tänk dig det!
    Då är text helt oanvändbart.

  130. Det finns ett ordspråk som jag
    tycker om, för det är provocerande.

  131. Om man delar in alla studenter i
    A-, B-, C-studenter och A är bäst-

  132. -så kan man kanske säga
    att B-studenterna blir lärare.

  133. A-studenterna, de ägnar hela sina liv
    till att undra-

  134. -varför de blir
    anställda av C-studenterna.

  135. För många c-studenter,
    de lägst presterande-

  136. -där har vi en del dyslektiker
    eftersom skolan kreddar annat.

  137. De har förmåga att driva ett företag.
    I yrkeslivet klarar de sig utmärkt.

  138. Till sist är det de
    som anställer de där som kan stava.

  139. De som kan stava fattar inte
    varför chefen är så dålig på det.

  140. Vi är tillbaka hos Johanna
    och det har blivit vårtermin.

  141. Mot alla odds ser hennes
    gymnasiearbete ut att lösa sig.

  142. Ja, om jag får G
    så blir jag inte jätteglad.

  143. Men när jag pratade sist med henne
    så sa hon att jag låg på VG.

  144. Om man tittar på hur ditt arbete har
    vuxit fram till denna slutprodukt...

  145. -Ja, vi har suttit en hel del.
    -...som ju är väldigt bra.

  146. Du visar upp en sida av dig
    som jag inte har sett i nåt arbete.

  147. -Det här är ett MVG.
    -Skojar du?

  148. Åh!

  149. Ja, jag är bara glad.

  150. Johanna har ju haft en tendens att:
    "Det här får duga."

  151. -"Det här blir nog ett G."
    -Nicklas, jag får tårar! Kolla!

  152. -Vi håller på och filmar.
    -Va?

  153. -Vi håller på och filmar!
    -Jag bryr mig inte!

  154. Jag har aldrig fått MVG i nåt
    teoretiskt, och det här är ju det!

  155. Så det är helt...
    - Det är helt, helt sjukt!

  156. Det här var Johannas första MVG
    under tre år på gymnasiet-

  157. -och lite självförtroende och hopp
    om framtiden började slå rot.

  158. Drömmen om att börja
    förskollärarlinjen tog form.

  159. Ja, Johanna, nu ska vi till ett
    ställe där du har efterutbildat dig-

  160. -som har lett till ditt yrke.

  161. Att jag kom in här på första försöket
    när jag sökte in-

  162. -det blev jag också så här...
    Då blir jag också glad.

  163. Man får lära sig att plugga
    hur man vill. Hur man själv lär sig.

  164. Och att man är accepterad och...
    Ja, alla respekterar varandra.

  165. Fanns det några fördelar
    för dig som dyslektiker?

  166. Man hjälper varandra.

  167. Jag var tvungen att ta steget och
    våga fråga: "Kan du hjälpa mig?"

  168. Och lite sånt... - Tjena!

  169. -Hej! Kul att se dig.
    -Detsamma. Vad roligt.

  170. Johanna!

  171. -Är det bra?
    -Ja.

  172. -Hur känns det, Johanna?
    -Det är roligt att träffa dem.

  173. Här var vi ju i ettan. Jag satt här.
    - Hej.

  174. -Här satt jag.
    -Och här står jag ofta.

  175. Ja, det var skönt. För då kunde jag
    koncentrera mig mer och titta på.

  176. -Kommer du ihåg när du själv var här?
    -Ja, det var hemskt.

  177. -Och skulle läsa innantill?
    -Det kan väl du berätta?

  178. -Ja, det kan jag.
    -Alltså, det var hemskt.

  179. Nej, det var jättebra. Johanna
    utmanade sig själv ganska tidigt-

  180. -och ville läsa innantill, som ju
    inte är det du gillar allra mest.

  181. Så gjorde hon det
    och det gick jättebra.

  182. Nej. Alltså jag gjorde det kanske.

  183. Ja, och du klarade det. Men efteråt
    var det himla mycket känslor-

  184. -så då var det ju typ
    ett sammanbrott. Tårar.

  185. -Det var det ju när jag redovisade.
    -Ja, under tiden. Men du fortsatte!

  186. Klassen, när jag stod och redovisade,
    stod helt tysta och tittade.

  187. Det har man ju inte upplevt innan.
    Folk skrattar och viskar.

  188. Men de stod helt tysta.
    Det var därför jag ville fortsätta.

  189. När du var klar och alla såg
    hur jobbigt det hade varit-

  190. -så kom ju alla på kö och kramade om
    dig. Det är ju inte så vanligt!

  191. Du var ju en av dem
    som kunde texterna bäst i boken.

  192. Sen fick jag väldigt många bilder
    i huvudet som jag ville säga.

  193. Man fick jobba jättemycket
    med sig själv.

  194. Djupt. Gräva hur mycket som helst,
    nästan så det blir jobbigt.

  195. Men det var så intressant.

  196. Det är aldrig nån klass som har gått
    ut härifrån utan att några har...

  197. Ja, gråtit
    eller haft det jättejobbigt.

  198. När man ser vad folk säger
    handlar det om personlig utveckling.

  199. Är det där typ som
    "delad glädje är dubbel glädje"?

  200. Det betyder att de hade gäster här
    och delade glädje och smärta.

  201. -Då kan man ju dra slutsatsen att...
    -...delad glädje är dubbel glädje.

  202. Men det där är ju verkligen så.
    Man delar ju allt!

  203. -Ja. Det är ju meningen.
    -Och det har ju gått fram.

  204. När vi fick texter, stenciler...

  205. Dem hatade jag, för vi skulle
    läsa dem på lektionstid.

  206. Då blev jag så stressad och...

  207. Då frågade jag dig:
    "Kan du läsa för mig?"

  208. -Att du gjorde det...
    -Ja, det var ingen stor insats.

  209. Men för mig var det stort,
    för jag tänkte: "Nej, vad jobbigt!"

  210. Ditt examensarbete tittade vi också
    på som en förebild för andra.

  211. Det var oerhört välstrukturerat
    och bra gjort.

  212. Det var ganska roligt att göra det.
    Jag hade roliga intervjupersoner.

  213. Alltså Petter! Alltså...på telefon.

  214. Han är förebild och så. Och så en
    professor som är här. Det är coolt.

  215. Att du får intervjua dem är ju
    för att du är som du är.

  216. Att du lyckas få personer att ställa
    upp och vilja bli intervjuade.

  217. Inte alla får en professor att ställa
    upp under fritidsledarutbildningen.

  218. Huvudgrejen, om man är lärare,
    fritidsledare eller förälder-

  219. -är att de som man har haft under
    sina vingar klarar sig själva.

  220. Ska man vara stor i orden är det
    ju det som ger mitt liv mening.

  221. Att se personer som lyckas.

  222. Alltså njuta av andras framgång
    och lyckande-

  223. -och så inbilla sig själv att man
    har en liten del i det. Det är stort.

  224. Nu börjar jag bli
    expert på dyslexi-prylar.

  225. Det här ska vara en penna.
    En helt vanlig penna och ett block.

  226. Men den ska hjälpa till med
    att spela in samtal-

  227. -och göra om dina anteckningar
    till en PDF, alltså digitalt.

  228. Du behöver inte skriva dator.
    Den gör allt åt dig!

  229. Det är ju snyggt, för jag gillar när
    dyslexiprodukter är minimalistiska.

  230. Man ska inte se skillnad på dem
    och vanliga mugglar-produkter.

  231. Ska vi testa det här då? Då trycker
    vi "rec". Och den "recar".

  232. Så nu ska jag alltså kunna,
    rakt av bara... "Hej."

  233. Det är så direkt! Jag förstår inte...
    Det är bara ett papper.

  234. Och den ser direkt när jag
    skriver nåt. "Hej Hampus..."

  235. Hur kan den vara så...
    Hur vet den var jag skriver?

  236. Jag kan rita här nere
    och sen gå upp hit och anteckna.

  237. "Och jag gillar glass." Ja, vi
    slutar där. och så trycker du stopp.

  238. Där har vi den. "Den recar. Så nu ska
    jag alltså kunna, rakt av bara..."

  239. "Det är så direkt!"
    - Jag vet, Hampus. Bra.

  240. Jag kan lyssna på mina anteckningar.
    Skitsmart!

  241. Vi testade en sån här förut
    som bara spelade in ljud.

  242. Nackdelen var att mikrofonen
    bara når ett visst antal meter.

  243. Fördelen här är att du kan lägga
    mobilen vid den som pratar.

  244. Även om rummet är 100 meter långt,
    lägg mobilen där. Den har mikrofonen.

  245. Och som en bonus så kan du göra om
    det du skriver till digital text.

  246. Som om du skriver på datorn.
    Du kan göra om det.

  247. "Hej. Jag heter Hampus"...

  248. ..."Hedström."

  249. Så. Stopp. Då ska jag dubbeltrycka på
    texten och få ut den som ren text-

  250. -som du kan kopiera
    och twittra eller nåt.

  251. Feed. Dubbeltryck.
    "Hej, jag heter Hampus" i ren text.

  252. Fantastiskt, på riktigt. Helt grymt.
    Det här ska jag ha. 10 av 10.

  253. Vad vill du bli bättre på?

  254. Jag brukar gå ner lite på deras nivå-

  255. -och sen putta dem uppåt.

  256. Och när jag menar gå ner
    på deras nivå så menar jag typ...

  257. Flossa, till exempel. De är
    intresserade av det, den här dansen.

  258. Då lär jag mig den. De kanske
    tycker det är skittöntigt. "Cringe."

  259. Det är töntigt att säga "cringe".

  260. Så länge jag får vara med dem
    och leka och vara med på rasterna-

  261. -då är jag gärna där.
    Om de inte vill det, då går jag.

  262. Men så länge de tillåter så är jag
    jättegärna med dem och lyfter dem.

  263. Ja, är med och ser dem,
    vad de sysslar med.

  264. -Var det svårt att få jobb?
    -Jag har alltid tänkt det.

  265. Att jag ska ha svårt att få jobb.

  266. Just på grund av problematiken har
    jag alltid fått den bilden i huvudet.

  267. Men...det var ganska lätt.

  268. Det känns drygt att säga det!
    "Vad lätt det var."

  269. Ja, men det är lätt hänt
    att man tror: "Jag duger inte."

  270. Och sen visar det sig att det är
    en annan kompetens som krävs.

  271. Du som hade så jobbigt i klassrummen,
    nu är du tillbaka i skolan!

  272. -Hur känns det?
    -Nu känns det inte jobbigt.

  273. Nu är jag här för elever
    som har det jobbigt, som jag hade.

  274. Jag mår bra av att hjälpa andra.

  275. Vi skriver klart,
    vi behöver inte stressa.

  276. I rätt sammanhang, där man kanske
    inte behöver läsa snabbast-

  277. -eller skriva fortast så tror jag
    att man kan komma till sin rätt.

  278. Så det var inget problem för oss.
    Vi såg Johannas styrkor-

  279. -inför det här uppdraget
    och fastnade för henne ganska direkt.

  280. Vad står det sen, där?

  281. Ser du?

  282. Jag skäms fortfarande,
    tycker att det är jobbigt-

  283. -men jag är mer öppen med det,
    jag öppnar mig mer.

  284. Sen blir det inte lika jobbigt.

  285. Men hur var det
    att söka jobb på en skola?

  286. Det var ganska spännande.
    Jag vill ju jobba med det här.

  287. Sa du att du var dyslektiker?
    Hur gjorde du?

  288. Ja, jag visste inte om jag skulle
    säga det under intervjun.

  289. Men...
    Ja, jag sa att jag hade dyslexi.

  290. Då var jag jättesnabb med att säga:

  291. "Men jag har jättebra strategier och
    jag kan göra det här och det här."

  292. De tog det väldigt bra, tycker jag.

  293. Jamen... Gå inte! Jag är ledig nu.
    Hej då.

  294. Men du lämnar en skriftlig rapport?

  295. I och med att de vet om att jag har
    dyslexi blir det inte lika jobbigt.

  296. Det hade det nog blivit annars.
    Pinsamt att det blir rött.

  297. När man skickar in till rektorer
    och på jobb-

  298. -så ska det vara... Det ska se
    snyggt ut. Det ska vara rättstavat.

  299. Och så är det inte det.
    Men jag har fått mycket positiva ord-

  300. -så det är egentligen
    inget att vara orolig för.

  301. -Men du går ju inte ens på...
    -Jag har för hala skor!

  302. Barn är ju ofta... De gör ju inte
    som man säger till dem-

  303. -utan de gör som man gör. Så gör jag
    så här, då kanske de gör så.

  304. Gör jag inte så,
    då kanske de inte gör så.

  305. Är du beredd?

  306. Det vet ju ni, att man inte
    får hålla på med bollar inomhus. Bra.

  307. De gillar dig här.
    Hade de tur att de fick dig?

  308. Jag vill inte skryta! Vad då "tur"?

  309. Jag är ingen annan
    om jag hade varit nån annanstans.

  310. Jag är Johanna.
    Jag har lite olika diagnoser.

  311. Men...jag säger väl "ja"
    på den frågan-

  312. -för att jag brinner
    för att hjälpa elever.

  313. Jag känner igen mig så mycket i dem.

  314. Man har alltid känt sig...
    dålig i skolan.

  315. Att sen få mycket positiv feedback
    nu när man jobbar-

  316. -på det man tyckte var piss
    i skolan... Det är svårt att ta emot-

  317. -men ju mer man får höra det
    ju lättare kanske det blir. Men...

  318. -Vad är felet då, tror du?
    -Kanske att man inte har blivit sedd.

  319. Och inte blivit...
    Att de kom på det väldigt sent.

  320. Det känner jag väldigt mycket. Jag
    kände redan när jag var yngre...

  321. Läsa gillade jag inte att göra.
    Jag valde alltid lätta böcker-

  322. -och fotbollsböcker,
    för det var det som fastnade.

  323. Såna tecken tänker jag
    att man måste tänka på och lyfta.

  324. "Varför gillar hon bara de här
    böckerna? Varför inte de böckerna?"

  325. Fråga eleven.
    Prata med eleven. Lär känna den!

  326. Okej, du går live om 10 sekunder.
    Läs rakt in i kameran.

  327. Yes. Inga problem.

  328. -Du är inte nervös inför sändningen?
    -Live om 5, 4...

  329. -Nej, jag låter inte nåt stoppa mig.
    -Det är rätt!

  330. -Inte ens min dyslexi.
    -Va?

  331. -God kväll och välkomna till anal 1.
    -Kanal! K-anal!

  332. I kväll kl. 18 kan man ta med barnen
    och titta på när Brunte, hästen...

  333. -...skjuts utanför slottet.
    -Skjuts?!

  334. "Även barnen får testa på.
    Häst skjuts för endast 20 kronor."

  335. "Hamburgare ingår så klart. Tack."

  336. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Teckenspråk
Ämnesord:
Anställbarhet, Arbetsmarknad, Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Läsande pappor

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.