Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : Förståelse, förväntan och familjDela
  1. Vi har ett medvetet stavfel här,
    det står "stafvel".

  2. Det här är ett avsiktligt stavfel.

  3. "Det avsiktliga felet är inspirerat
    av traditionen bland tillverkare"-

  4. -"av orientaliska mattor."
    Det var en av Hans favoritanekdoter.

  5. Att varje matta har en felaktig knut.

  6. "Det ska påminna oss om att vi är
    människor, som aldrig är perfekta."

  7. Runt 5 % i Sverige är dyslektiker.

  8. De har den fonologiska variationen-

  9. -då man inte kan koppla ljuden
    till bilden av bokstavskombinationer.

  10. Man läser långsammare och
    stavar sämre än vad som förväntas.

  11. Jag heter Niklas Hyland,
    och har undrat över dyslexi-

  12. -ända sen jag i första klass stirrade
    på bokstäver som andra läste.

  13. För sju år sen träffade vi unga
    som kämpade med dyslexi.

  14. Jag trodde att det var en sjukdom,
    och undrade hur länge jag har kvar.

  15. Nu träffar vi dem igen, för att med
    deras hjälp kunna rita om kartan-

  16. -och ge en bredare, rättvisande bild.

  17. Idag handlar det om förståelse
    och Stephanis dyslektiska resa.

  18. -Pa...
    -På spanska.

  19. Innan jag visste att jag hade
    dyslexi, var det jobbigt i skolan-

  20. -för jag kände att jag var den enda
    i världen, som inte läste normalt.

  21. Jag kunde inte skriva som de andra.

  22. Jag frågade hur man stavar ord,
    och de andra sa "kan du inte läsa"?

  23. -Hej! Välkommen. Det var länge sen.
    -Mycket.

  24. -Ni har flyttat.
    -Ja. Här är mamma.

  25. -Välkommen.
    -Tackar.

  26. Här är pappa. Och lilla Simba,
    en ny familjemedlem.

  27. Jag minns när ni pluggade
    till Gustav Vasa-provet.

  28. -Ni har kämpat ganska mycket ihop.
    -Ja, och det gör vi fortfarande.

  29. -Vad hände i Kopparberg?
    -Gustav Vasa höll ett strafftal där.

  30. Jag kan Gustav Vasa.

  31. När han var regent,
    så var han sträng och hård.

  32. -Avlatsbreven måste stoppas.
    -Vad ville han mer?

  33. De spreds med brev,
    för man kom på tryckkonsten.

  34. I nian, under de nationella proven
    på S:t Eriks, var det inte kul.

  35. -Vad hände då?
    -Jag behövde skriva, och kunde inte.

  36. Det gick verkligen inte.
    Och då sjönk det.

  37. När jag skulle läsa, var det jobbigt.

  38. Tänk om det kommer ett ord som jag
    inte kan läsa, och klassen skrattar.

  39. Tänk om fröken tycker att jag är
    konstig, och jag får gå ner en klass.

  40. Jag hade svårt för att plugga,
    om föräldrarna inte var där.

  41. Jag fick sitta så pass länge, från
    att jag kom hem till åtta på kvällen.

  42. Jag ville inte sitta där.

  43. Man kunde inte göra som alla andra.
    Men jag försökte förtränga det lite.

  44. I skolan bläddrade man med,
    så att det inte syntes.

  45. När blev Gustav Vasa kung?

  46. 1523.

  47. Jag hade väldigt bra kompisar.

  48. Men när det var nånting, blev det
    jobbigt att behöva fråga nån annan-

  49. -speciellt hur jag stavar ord.

  50. Sen när man blev äldre, kom sms.
    Det där med att stava, funkar inte.

  51. Det blev jobbigt. Kompisar ringde
    och sa att de inte förstår.

  52. "Jag förstår inte vad du har
    skrivit." Då var det väldigt jobbigt.

  53. Varför tror du att de här människorna
    har svårt att läsa?

  54. Jag vet inte. Han har ju glasögon.

  55. Skulle du bli dyslektiker
    eller ha glutenintolerans?

  56. Hellre dyslektiker. Maten går
    alltid först. Jag är ju pizzabagare.

  57. -Du kan ju inte läsa pizzasmaken.
    -De får visa på en bild.

  58. När man har ett sånt problem,
    blir man bättre på andra sätt.

  59. Kanske de blir snabbare i huvudet.
    Det tror jag.

  60. -Vad sa du till kompisarna i skolan?
    -Jag försöker ju dölja det.

  61. Men de frågade mig varför fröken
    skriver ner glosorna i mitt häfte.

  62. Jag hade inget svar,
    för jag ville inte att de visste.

  63. Man kan ladda ner en applikation.
    Om jag vill veta vad det står här-

  64. -så tar jag kort på den, och den
    läser allt som det står på paketet.

  65. Alltså applikationen läser för mig,
    istället för att jag läser.

  66. Jag tar kort, och den läser texten.

  67. -Telefonen? Pratar den?
    -Ja.

  68. Jaha. Ursäkta, men...

  69. Jag läste nästan ingenting,
    för det var det värsta jag visste.

  70. Att läsa var det värsta
    man kunde säga åt mig att göra.

  71. Men idag ångrar jag att jag inte
    tog mig tiden att läsa en bok.

  72. Det är lite svårt
    att ångra sig själv som 11-åring.

  73. Det fanns en anledning till
    att du inte ville.

  74. Det var för svårt och jobbigt.

  75. -Vi ska ha ett muntligt prov, om...?
    -Vasatiden.

  76. Då gör vi så här, att jag frågar
    dig frågorna och du berättar för mig.

  77. Och sen skriver jag dina svar.

  78. Stockholms blodbad. Vad är det?

  79. Det var när Kristian Tyrann-

  80. -stängde alla portar i Stockholm.
    Han halshögg cirka 80 personer.

  81. -Var då? Kommer du ihåg det?
    -I stads... Stortorget i Stockholm.

  82. Pappa är ju dyslektisk.

  83. Ja, men jag har inte fått
    någon diagnos. Men...ja.

  84. Men det begriper man väl kanske.

  85. -Då har du förståelse för det här?
    -Ja, absolut.

  86. Som tur är så har vi ju mamma som
    hjälper till med skolarbete och allt.

  87. Jag försöker hjälpa när jag kan.

  88. Men många gånger sitter vi ju
    som frågetecken bägge två.

  89. -Har din dyslexi hindrat dig i livet?
    -Ja, det har den nog gjort.

  90. Jag hade valt en helt annan bana,
    så det tror jag säkert.

  91. Jag hamnade inte där jag ville hamna.

  92. Många har stoppats på grund av den
    förtryckande normen kring dyslexi.

  93. Enligt Ola Rosling var det tur att
    hans pappas lärare gav honom godkänt-

  94. -trots hans problem med stavning.

  95. Vilken förlust om Hans Rosling
    inte hade fått sprida sina kunskaper.

  96. En miljard människor äger en bil.

  97. Hur många använder cykel?
    Ungefär tre miljarder.

  98. Ungefär två miljarder har motorcykel.

  99. En miljard ska ha en flip-flop,
    men den har vi tappat bort.

  100. Jag tror absolut att Hans dyslexi
    och oförmåga att jobba med text-

  101. -gjorde att han fokuserade på
    mer användbara sätt att undervisa.

  102. Jag tog med mig världens befolkning.

  103. Vi skrev "Factfulness"
    när pappa fick en cancerdiagnos.

  104. Vi trodde först att han skulle leva i
    nån vecka, så jag intervjuade honom.

  105. Jag har pratat med honom om dyslexi.

  106. I ettan på gymnasiet fick jag under-
    känt i tyska, engelska och svenska.

  107. Så jag skulle inte få flytta upp.

  108. Men en lärarinna tyckte att det var
    för jävligt att jag stavade illa.

  109. Jag fick underkänt i svenska.

  110. Men andra året blev Mona Sorelius min
    lärarinna. Hon visste vad dyslexi är.

  111. Hon såg att min svårighet bara
    var dubbelteckning av konsonanter.

  112. Jag skulle hålla ett föredrag
    om reglerna för dubbelteckning.

  113. Då bevisade jag att jag hade lärt mig
    hur man dubbeltecknade konsonanter.

  114. Efter det gav hon mig betyg
    oavsett hur jag stavade.

  115. En klok förståelse av dyslexi-

  116. -gjorde att han kunde använda
    hjärnan till det den var unik på.

  117. Annars hade han stoppats av vissa
    oförutsägbara stavningsregler.

  118. Han hade inte kommit in på
    läkarlinjen med underkänt i svenska.

  119. Tack.

  120. När det dyker upp ett stavfel
    i mina powerpoints finns det folk-

  121. -som inte kan låta bli att le,
    och räcker upp handen.

  122. De har ett handikapp,
    för de har inte hört vad jag sa.

  123. Deras hjärna fixerade sig
    vid stavfelet. De hörde inget annat.

  124. Det är ett handikapp, men de är inte
    medvetna om fixeringen vid stavfel.

  125. Jag ville att de skulle lyssna.

  126. Titta, Niklas. Det här måste jag
    visa dig. Stephani gjorde bra här.

  127. -Det berömda talet.
    -På Nobelmuseet.

  128. Jag invigde "Making Peace" där.

  129. Hon kunde det utantill.

  130. Coolt. Hur känner du inför
    såna grejer? Det är inget problem?

  131. Nej, det tycker jag inte.

  132. Jag skulle nog inte kunna hålla
    ett uttänkt tal inför så många.

  133. Jag har lättare för att prata.

  134. Då kompenserar jag för att jag
    inte kan uttrycka mig på papper-

  135. -och inte kan läsa ordentligt.

  136. När jag började gymnasiet,
    skulle man såhär...smälta in.

  137. Man ville inte visa att man inte kan.

  138. Det blev väldigt jobbigt, när
    man skulle anteckna och vara duktig.

  139. Stephani gled igenom första året-

  140. -men när hon bytte skola,
    uppdagades hennes svårigheter igen.

  141. Hej. Det var inte så länge sen.

  142. Du berättade hur det var i den
    förra skolan. Inget var dokumenterat.

  143. Vi fick inga dokument från skolan.
    Du kom in mitt i en kurs.

  144. Klassen satt och läste Dostojevskij,
    "Brott och straff".

  145. Vi var 200 sidor in i boken,
    och så skulle du in i det här.

  146. -Det var inte så lätt.
    -Nej.

  147. I vissa friskolor är det lättare att
    få högre betyg än det kanske är här.

  148. I den andra skolan
    hade jag bra betyg i svenska-

  149. -och så kom jag till dig, och du
    märkte att jag hade svårigheter.

  150. Jag blev förbannad på den här skolan.
    Man borde kunna stämma en sån skola.

  151. Det är förskräckligt att man
    kan förstöra ett barns skolgång.

  152. När man inte hänger med i under-
    visningen, ska en specialpedagog-

  153. -göra upp en plan med dig
    om hur arbetet ska bli gjort.

  154. Jag vet att du behöver träffa mig
    med anledning av din dyslexidiagnos.

  155. Vi kollar igenom hur vi från skolan
    kan se till att du får stöd.

  156. Vissa ämnen har jag inte börjat med.

  157. Det är historia,
    men det kommer en prövning i januari.

  158. I Stephanis fall saknades tre kurser.
    Hon behöver hjälp med planering.

  159. Att fokusera måste hon sköta själv.

  160. Jag skulle ha läst dem i tvåan,
    men jag bytte skola.

  161. De är helt nya kurser.
    Du har ganska mycket att ta in.

  162. Jag vet inte om du har
    läst nåt av de här ämnena förut?

  163. Då finns det nog en anledning
    att få struktur på vad du ska göra.

  164. Det blir mycket ansvar. Hon är den
    som får dra lasset, och göra proven.

  165. Hon ska vara i klassrummet.

  166. Det blir jättebra.

  167. Äh, det blir bra. Jag tar studenten.
    Det löser sig.

  168. -Sen blir det lumpen?
    -Ja, i sju år.

  169. Det är 85 månader
    av militärutbildning.

  170. Militärtjänst är Stephanis fokus nu.
    Hon måste greja vårterminen i trean.

  171. Det är som att jobba. Inse att det
    krävs mer jobb av dig än av andra.

  172. Man ska inte dra sig undan
    det som är jobbigt, som att läsa-

  173. -förbereda sig, och hålla tiderna.

  174. Man ska inte använda dyslexin som
    en ursäkt för att inte göra nånting.

  175. -Du har fortfarande några ämnen kvar.
    -Jag bockade av ett förra veckan.

  176. -Det gjorde du faktiskt.
    -Bra.

  177. Jag har de flesta proven inplanerade.

  178. Det är det bästa med Stephani.
    Hon är optimistisk. Hon är cool.

  179. -Kanske lite för cool ibland.
    -Ja. Men vi hittar en lösning.

  180. Vi förklarar världens människor.
    Dyslexin kan ha varit en resurs-

  181. -eftersom jag förstår saker
    mycket bättre visuellt.

  182. Former kommer vi ihåg ganska bra.
    Rörelser kommer vi också ihåg.

  183. Efteråt minns man hur det rörde sig.
    Det minns vi med bilder som rör sig.

  184. Kina har en stor befolkning,
    och ganska långa liv-

  185. -men Sverige har längre liv
    och är rikare. Kina är på väg hitåt.

  186. Det ser man i graferna som rör sig.

  187. Om man jämför med många akademiker-

  188. -så är många väldigt stolta över
    sin text, som väldigt få läser.

  189. Man känner att man är duktig på det.

  190. Hans hade ju ingen sån förmåga.
    Han var långsam på att skriva.

  191. Han byggde upp andra förmågor.
    Som lärare använde han inte text.

  192. Han kommunicerade med publiken,
    och såg på dem om de fattade.

  193. Han förstod det som han förklarade.

  194. Men kommunikationen ska gå fram. När
    man skriver, får man inte feedback.

  195. Du ser inte din publik.
    De läser texten långt senare.

  196. Därför är många texter ganska dåliga.

  197. Mina föräldrar ville ta bort
    onödiga, gamla tabun.

  198. Hemma var det löjligt
    att kränka någon för stavning.

  199. Man ska lyssna på vad man förstår.

  200. Hans var ett stöd för mig
    när jag hade svårt att läsa-

  201. -eftersom han visste om fokuset
    som läggs på stavning i skolan.

  202. Allt som är lätt att mäta,
    lägger skolan för stor tonvikt vid.

  203. Då kan man sätta betyg. Men fantasin
    här uppe är väldigt svår att mäta.

  204. Ett dyslexi-tangentbord,
    som är superstort.

  205. Det har större tangenter
    och bokstäver, och är färgglatt.

  206. Det är rött, grönt, blått och lila.
    Vokalerna är också utmärkta.

  207. Som dyslektiker, vet jag inte
    om den är för mig. Den syns.

  208. Jag vet inte om man vill
    att den ska vara så utmärkt.

  209. Den låter mycket, och syns mycket.

  210. Om kungen satt och skrev med denna,
    skulle jag inte ta honom på allvar.

  211. Den är lite mindre rörig, absolut.
    Det kan den nog vara.

  212. Men den syns för mycket. Dyslektiker
    vill inte dra till sig uppmärksamhet.

  213. Så den här är nog ingenting för mig.
    Dock så är den spillsäker.

  214. Jag vet inte varför.
    Men det måste testas, och...

  215. Den funkar lika bra än!
    Så tio av tio.

  216. Ledet, giv akt.

  217. Vänster om.

  218. Avdelning framåt, marsch.
    Väns, väns, väns, hö, väns.

  219. Avdelning...halt.

  220. Lystring, ställ. Lediga, skaka loss.

  221. Stephanis plan till akademisk karriär
    går genom det militära-

  222. -ett alternativ där man pluggar och
    praktiserar. Det handlar om tre steg:

  223. Mönstring, grundutbildning
    och sen Försvarshögskolan.

  224. Fördelarna är många.
    Man behöver inte ta studielån.

  225. Men först måste man bli antagen.

  226. Vi följer riktlinjerna
    vi har fått från Försvarsmakten.

  227. Den praxis vi tillämpar är att inte
    sänka tjänstbarheten p.g.a. dyslexi.

  228. När våra läkare träffar dyslektiker
    är det inget som de tar hänsyn till.

  229. Jag tror att folk överdriver
    problematiken bakom dyslexi.

  230. Jag ser dyslexi som en svaghet,
    inte en begränsning.

  231. En svaghet utvecklas till styrkor.

  232. Så här bor vi. Litet,
    men man blir snabbt van.

  233. Man blir snabbt polare.

  234. Vem sover i överslafen och vem under?

  235. Är det svårt att lära sig
    att ta befälet?

  236. Hmm... Ja, det är det.

  237. Att ta befälet är inte bara
    att använda rösten och se hård ut-

  238. -utan det handlar om
    att ta hand om människor.

  239. Vi lär oss att göra det formellt
    och i vår mall.

  240. -Hur lång tid tar ett varv?
    -Max 13 minuter.

  241. Då så. Då ses vi igen vid 09.05.
    Frågor?

  242. -Vad är det roligaste med jobbet?
    -Alla människor som man träffar.

  243. Ett exempel är att jag inte tycker om
    att skriva för hand inför truppen.

  244. Då har jag oftast innan skrivit orden
    i datorn, så att jag stavar rätt.

  245. Annars låser sig vissa på att det
    är felstavat, inte på innehållet.

  246. Då har man hört: "Hur svårt är det
    att stava?" För vissa är det svårt.

  247. Vilka svårigheter kommer jag
    att möta här?

  248. Det svåraste blir alla akademiska,
    tunga texter som man ska läsa.

  249. Men ofta ökar man läshastigheten-

  250. -så man brukar lära sig en metod,
    och sen blir det bättre.

  251. Dina styrkor kan du använda,
    oavsett vad du sysslar med.

  252. Utbildningen är bred, men centreras
    runt att kunna prata med människor.

  253. Jag läser inte snabbt, och stavar
    lite fel, men har lätt för att prata.

  254. Dina ord och dina tankar
    är det viktigaste.

  255. Du kommer att lära dig hur man
    förmedlar dem så att andra förstår.

  256. Oftast är vi duktiga på att skriva
    saker, men allt måste inte skrivas.

  257. Så är det.

  258. Jag upplever att många har mött
    motstånd i skolgången.

  259. När man kommer till universitetet,
    har man valt något som man vill.

  260. Då blir motivationen starkare.

  261. När du söker, tar du kontakt med
    den som samordnar för dyslektiker-

  262. -och gör en plan. Då går det bra.

  263. I Försvarsmakten har vi lagarbeten.
    Då kanske språkpoliser också behövs-

  264. -för det är en perfekt komplettering.
    Den personen kan göra de delarna.

  265. Jag kan göra storheten, dra de stora
    linjerna, visionen och inriktningen-

  266. -medan de kan få ner det på papper
    så att det blir bra skrivet.

  267. I yrkeslivet är man inte ensam.
    Man jobbar alltid tillsammans.

  268. Gå fram och ställ dig här.

  269. Giv akt. Vänster om, framåt marsch.

  270. -Och sen ropar du halt.
    -Okej. Vi gör ett försök.

  271. Giv akt. Vänster om.
    Avdelning framåt, marsch.

  272. Där är första steget.
    Du har precis gjort det!

  273. Det är asenkelt, eller hur? Sen är
    det vad du gör när de säger nej.

  274. "Jag kan inte. Jag är trött."
    Vad du gör då.

  275. Pappa, jag var på utredningen.
    De kom fram till att jag har dyslexi.

  276. Dyslexi? Nej, det där är bara
    hippiesnack. Testa mina glasögon.

  277. Det handlar om att bokstäverna hoppar
    runt. Jag har inte svårt att läsa.

  278. -Hoppar runt? Då är du nog darrhänt.
    -Nej, men det skakas om i huvudet.

  279. -Jaha. Okej.
    -Vad gör du?

  280. Här. Om du skakar,
    är det väl bara att skaka med.

  281. Och så lär det till slut bli stilla.

  282. -Vilken hastighet har bokstäverna?
    -Hastighet?

  283. -Vi testar 95 km i timmen. Läs!
    -Det var en gång en väg...vägg.

  284. Ett g för lite. Jag får gasa!

  285. Textning: Beatrice Cronholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Teckenspråk
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Inlärningssvårigheter, Läs- och skrivsvårigheter, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?