Titta

Diagnosresan - teckenspråkstolkat

Diagnosresan - teckenspråkstolkat

Om Diagnosresan - teckenspråkstolkat

Diagnosresan hjälper oss att förstå hur det kan kännas att få sin NPF-diagnos sent i livet. I fyra delar följer vi Lars, Frida, Elisabeth och Helen som beskriver sin uppväxt och känslan av att inte passa in och bli missförstådd. Vilka strategier använder man sig av för att klara av skola, umgänge och familj? Och vad händer när man fått sin diagnos? Personerna i serien har lyckats på olika sätt trots sin diagnos.

Syfte

Genom att ta del av berättelser från personer som fått sin diagnos sent i livet får omgivningen en ökad förståelse för de svårigheter som kan uppstå i familjer med någon som fungerar annorlunda i vissa situationer. Serien förmedlar att med rätt bemötande går det att leva ett bra liv trots sin diagnos.

Till första programmet

Diagnosresan - teckenspråkstolkat : FridaDela
  1. 100 000 svenskar har en neuro-
    psykiatrisk funktionsnedsättning.

  2. I dag känner många till begrepp
    som ADHD, ADD, autism-

  3. -tourette och OCD.
    Men så har det inte alltid varit.

  4. På grund av okunskap
    inom skolan och vården-

  5. -var det många barn som aldrig fick
    sina svårigheter utredda.

  6. Det ledde till en känsla av
    att aldrig riktigt passa in.

  7. Att alltid känna sig utanför,
    men samtidigt inte förstå varför.

  8. I den här serien träffar vi folk som
    fick sin NPF-diagnos i vuxen ålder.

  9. När det hände
    föll många bitar på plats.

  10. Det här är Frida Modén Treichl-

  11. -som efter många stökiga år
    fick diagnosen ADHD, när hon var 21.

  12. Jag heter Frida Modén Treichl
    och jobbar som musikalartist.

  13. Jag har diagnosen ADHD.

  14. Det här är mina anteckningar om ADHD,
    som jag har när jag föreläser.

  15. Utan blocket kommer jag inte ihåg
    i vilken ordning jag ska säga saker.

  16. När jag fick min diagnos var det
    skönt att veta vad det handlade om.

  17. Jag har alltid känt mig annorlunda,
    och nu fanns det svart på vitt-

  18. -att det var en diagnos det handlade
    om. Man kan diskutera om de finns-

  19. -men det var ett sätt för mig att
    läsa mig till hur jag kan bli hjälpt.

  20. Att det finns sätt att få hjälp.

  21. Det skönaste med
    att ha fått ADHD-diagnosen-

  22. -är att jag äger mig själv mer,
    konstigt nog.

  23. Om människor upplever mig annorlunda
    kan jag nu förklara varför.

  24. Jag måste inte säga att jag har ADHD-

  25. -utan att jag har svårt med tids-
    uppfattning och med att ställa om.

  26. Jag har lärt mig mycket om hur jag
    kan berätta om vad som händer i mig.

  27. Kommunikation gör att folk accepterar
    en på ett annat sätt-

  28. -än om jag bara är annorlunda
    eller inte kan sätta ord på det-

  29. -eller, som när jag var yngre,
    bara kände massor.

  30. Att måla
    betyder ganska mycket frihet.

  31. I vissa perioder, när jag inte vetat
    vilket beslut jag ska ta-

  32. -och inte vet vad jag vill-

  33. -kan ibland det enda uttryckssättet
    vara att måla.

  34. Det här var när jag upptäckte
    att jag var kär-

  35. -eller förälskad i Sofia.

  36. Men det gick inte att vara det, så
    hon är här. Jag har målat över henne.

  37. Skillnaden mellan att skriva musik
    och att måla är inte så jättestor.

  38. Det är olika sätt att få utlopp
    för allt kreativt som finns inom mig.

  39. Om jag inte får utlopp för det blir
    det spänningar i kroppen och ångest.

  40. Alla har olika sätt att få ut
    det där. Vissa tränar asmycket.

  41. Jag gör yoga, men det räcker inte
    att bara göra det kroppsligt för mig.

  42. Det måste även vara med hjärnan,
    och också själsligt.

  43. Jag skriver text till en låt
    jag har klinkat fram på pianot.

  44. Jag och Sofia hade varit ifrån varann
    i två månader-

  45. -och vi visste inte
    om vi skulle börja träffas igen.

  46. När vi väl gjorde det
    var den känslan...

  47. Det låter klyschigt:
    Som att komma hem.

  48. Det handlar om precis innan man
    kysser varann, och när man gör det.

  49. Det kändes
    som att jag fick luft igen.

  50. ADHD beror på många olika saker.

  51. Man har undersökt
    vilka gener som spelar in.

  52. Gener är viktiga bakom ADHD. Det är
    nåt man i hög utsträckning ärver.

  53. Generna är kopplade till dopamin.
    Det är känt som ett belöningsämne.

  54. Det får oss att vilja rikta
    vår uppmärksamhet mot olika saker.

  55. Människor med ADHD tycks ha en
    underaktivitet i belöningssystemet.

  56. Det gör att världen blir
    lite tråkigare för dem.

  57. De skannar jämt av omgivningen efter
    nåt som aktiverar belöningssystemet.

  58. Finns det nåt där, där, där?

  59. Utan tillräcklig aktivitet där följer
    man inte med i det läraren skriver.

  60. Det skapar inte tillräcklig aktivitet
    i belöningssystemet.

  61. Det är en viktig anledning
    bakom ADHD.

  62. Det är dopamin man korrigerar för
    vid medicinering av ADHD.

  63. Men det finns också andra mekanismer
    i hjärnan som inte rör dopamin-

  64. -som också ger ADHD. Det är viktigt
    att inte generalisera för mycket.

  65. Alla med ADHD
    har en unik problematik.

  66. Hjärnan är unik hos var och en.

  67. Nu åker vi från Stockholm
    på väg till Linköping.

  68. Jag ska hälsa på mamma
    i mitt barndomshem.

  69. Det tog lång tid för mig
    att lära mig köra.

  70. Det var en jättesvår sak att lära sig
    för min hjärna.

  71. Om man har ADHD
    har man inte det naturliga sållet-

  72. -som säger vad man ska fokusera på.
    Man fokuserar lika mycket på allt.

  73. Jag tog jättemånga körlektioner.
    Fortfarande tänker jag...

  74. Det här är automatväxlat,
    men om jag växlar tänker jag:

  75. "Trean på trettio, fyran på femtio
    och femman på sjuttio."

  76. -Hej, mamma!
    -Hej, älskling! Kul att du är här!

  77. -Den kan väl vara till dig.
    -Perfekt. Den där är min.

  78. -Vad gott!
    -Kardemummakaka.

  79. Jag skulle beskriva Frida
    som intensiv-

  80. -och att hon är målmedveten.

  81. Det hände alltid mycket runt henne,
    både bra och dåligt.

  82. Bilresorna med dig... Jag ville mest
    sitta och titta ut eller läsa bok.

  83. Mycket har varit... Jag har alltid
    tyckt om att drömma mig bort-

  84. -men då hörde man: "Julia, Julia,
    nu måste du vara publik!"

  85. "Jag intervjuar dig!
    Hur brukar du bre din macka?"

  86. Man blev ofta indragen
    i dina lekar eller din värld.

  87. -Då fick man snällt haka på.
    -"Snällt" haka på...

  88. "Lägg av! Tyst!
    Jag vill inte göra det där!"

  89. -Inte varje gång.
    -Nej, ibland var du med.

  90. -"Okej, nu är det sista."
    -Jag ville ju vara stor.

  91. Ju äldre Frida blev var det en akti-
    vitetsnivå både på henne och mig...

  92. Hon producerade en massa saker-

  93. -var ordförande i elevrådet
    och allt sånt.

  94. Hon behövde stöd, och jag var med
    i hennes skoltid väldigt mycket.

  95. Jag stöttade på alla möjliga sätt.

  96. När du fick din diagnos
    kunde man gå tillbaka lite.

  97. Det har både varit svårt och lätt.

  98. Vissa grejer, typ hyra film i Ljungs-
    bro, hade kunnat göras annorlunda.

  99. Frida kunde inte hantera valmöjlig-
    heterna i en källare full med film.

  100. Det slutade alltid med
    att vi bar ut dig baklänges.

  101. Eller så blev det tecknat.

  102. Du var jätteglad
    om det blev typ Piff och Puff.

  103. Kul!

  104. Vi har suttit och ritat mycket,
    men jag tyckte inte det var jättekul.

  105. -Du gav ofta upp lite tidigare.
    -Du var bättre på att måla än jag.

  106. -Du var också bra på att måla.
    -Ja, fast inte lika bra.

  107. Du jämför dig alltid med folk, no
    matter what. "Jag ska vara lika bra."

  108. Om man inte är det
    blir man frustrerad.

  109. Jag älskar dina familjeteckningar.
    Du bara kör. They're everywhere.

  110. Där är den. Just det.

  111. Det här är när vi spelade teater.

  112. -Här är när jag var jättedeprimerad.
    -Gumman...

  113. Jag bara grät och mådde skit,
    grät och mådde skit.

  114. Mimmi gråter, och mamma gråter.

  115. Att jag fick min diagnos så sent
    har varit på ett sätt skönt-

  116. -att växa upp utan att ha en diagnos.

  117. Men det var i sista sekunden
    när jag fick den.

  118. Det var mycket destruktiva tankar,
    ångest och svarthet i mig.

  119. Jag ville inte riktigt leva.
    Jag hamnade på psyket och så.

  120. Jag har både förskollärarutbildning
    och psykologutbildning-

  121. -och jobbade på barnpsyk här i
    Linköping, på universitetssjukhuset-

  122. -men de verktyg jag hade lärt mig
    funkade inte så bra på Frida.

  123. Du var så nere. Du var så tung.

  124. Jag hittade bilder från den här
    tiden, och du tittar bara ner-

  125. -och är så trött hela du.

  126. -Jag bara slocknade.
    -Ja, det var jättejobbigt.

  127. Jag hörde det mesta genom mamma. Du
    och jag hade inte mycket kontakt då.

  128. Hon spelar normal.

  129. Det går mycket energi åt
    att försöka vara som alla andra-

  130. -fast man egentligen vill hoppa
    och studsa och göra andra saker.

  131. Hon visste att man inte förväntades,
    i den här åldern, att bete sig så.

  132. Hon måste försöka bete sig vuxet.

  133. I det läget upplevde hon
    att hon blev utbränd.

  134. Det är året innan jag mår så dåligt
    och vi inte vet vad som är problemet.

  135. -Ändå frågade mamma det?
    -Det var ett år innan diagnosen.

  136. -Här börjar vi ana att det är så.
    -Jag bara grät och mådde skit.

  137. Det är jobbigt
    att ha varit så missförstådd-

  138. -så väldigt länge i livet-

  139. -och försökt fatta varför man inte
    blir omtyckt eller duger som man är.

  140. Varför det inte är okej
    att bara vara jag, liksom.

  141. Varför är jag alltid för mycket?
    Det är nog det jobbigaste.

  142. Jag medicinerade i fem år,
    men mådde inte bra av det.

  143. Jag fick tvångstankar och tappade
    alla muskler. Jag blev jättesmal.

  144. Hon började sakta gå ner sig, blev
    deprimerad och mådde riktigt dåligt.

  145. I det läget började vi få reda på
    vad det kunde vara för nånting.

  146. Kommer du ihåg när du var elva, tolv
    och såg Terminator 2?

  147. Plötsligt blir det som en explosion
    här. Slutet är inte med på filmen.

  148. Utbrottet som var här nere...
    Jag vågade inte gå ner för trappan.

  149. Det var skrik, gråt,
    banka i golvet... Det var galet.

  150. -Det är nästan lite frost ute. Fint!
    -Let it go...

  151. Jag måste lägga på den nya
    belysningen. Den där är ynklig.

  152. Vi har alltid fixat saker.
    Det är så vår familj umgås.

  153. Vi tittar på film, lagar mat och äter
    middag, men på vårt lantställe...

  154. -Då är du och jag verkligen...
    -...ett team. Vi fixar.

  155. -Vi jobbar jättebra ihop.
    -Verkligen.

  156. Frida var väldigt envis.
    Vi hamnade relativt ofta i konflikt-

  157. -när man ville få henne att göra nåt
    eller lyda utan att argumentera.

  158. Frida lärde sig tidigt
    att argumentera för sin sak.

  159. Till slut stod vi bara och skrek
    på varandra.

  160. Mamma var, i perioder av vår uppväxt,
    själv.

  161. Då blev det, när vi
    skulle ut nånstans eller göra nåt-

  162. -att mamma ofta satte hårt mot hårt:
    "Nu ska vi i väg på det här!"

  163. Det gjorde säkert,
    när Frida pushades ännu hårdare-

  164. -att reaktionen blev ännu större.

  165. Den stora förändringen är att jag
    inte behöver dig lika mycket nu.

  166. -Jag behövde dig ganska långt upp.
    -Katastrofhjälpen rycker ut.

  167. Precis. Det var ADHD-stöd,
    helt enkelt, för hur man blir vuxen.

  168. Och den här telefon...:
    "Aaah!" - "Ja, vad ska jag göra?"

  169. Det var tur att den fanns.
    Det hade inte gått så bra annars.

  170. När jag fick ADHD-diagnosen,
    eller när vi ens kom på det-

  171. -hur kändes det för dig?
    Var det skönt eller jobbigt?

  172. Det var ju för att vi hade en kompis
    vars dotter hade fått diagnosen-

  173. -och visade boken "Flickor med ADHD".

  174. Jag tittade på de femtio frågorna och
    tänkte: "Det här är nåt för Frida."

  175. Och så fick du den,
    och kunde checka av 45 av 50 frågor.

  176. Hur vi fick kämpa för att du skulle
    få gå igenom alla tester!

  177. -Det var en lång väg dit.
    -Ja, nästan fem år.

  178. Jag hade inte pallat om du inte hade
    varit med mig till läkaren-

  179. -och vi hade argumenterat ihop.

  180. Det är bättre nu, men att tjejer ens
    ska få göra självskattningstest...

  181. Jag kan känna
    att världen inte förberedde mig-

  182. -för hur man skulle klara sig
    som vuxen.

  183. Du har berättat en massa saker och
    så, men jag var inte gjord för det.

  184. Jag var inte mogen nog för att leva
    själv när jag var runt tjugo.

  185. Det var svårt. Det var inte konstigt
    att det behövdes mycket hjälp.

  186. Till exempel när hon flyttade
    till Malmö första gången-

  187. -och hon hade en hund
    som skulle gå på hunddagis.

  188. Plötsligt står hon mitt i Malmö och
    hittar inte busshållplatsen och så.

  189. Hon ringde mig på jobbet i Linköping
    och jag fick gå in på nätet-

  190. -och guida henne vidare
    så hon hittade bussen.

  191. Såna saker har hänt många gånger.

  192. Hon har ringt i akuta lägen
    i både tid och otid.

  193. Det är på senare år
    hon blivit mycket mera vuxen-

  194. -och klarar det mesta själv.

  195. Det var en sommar som var så varm,
    så vi liksom bara badade.

  196. Vi gick till och med upp och badade
    innan det var frukost.

  197. Bada, äta frukost, bada...
    Vi hade hyrt en film dagen innan.

  198. Vi tittade på filmen, badade,
    tittade på filmen igen, badade...

  199. Det var det enda vi gjorde. Vi badade
    hela tiden i detta gröna vatten.

  200. I dag mår Frida bra. Hon har hittat
    sig själv på ett helt annat sätt.

  201. Hon jobbar med sig själv varje dag-

  202. -och har hittat ett sätt
    att fungera väldigt bra.

  203. Frida själv sa för kanske fem år sen:

  204. "Du behöver inte vara katastrof-
    beredskap längre. Jag klarar mig."

  205. Jag tar en sten.
    Jag måste få av det här.

  206. Du står inte ut med det här.
    - Det här är typiskt Frida.

  207. Man MÅSTE göra det som retar en.

  208. Nu jävlar ska det slås här!

  209. Det är fantastiskt
    att Frida är med och föreläser.

  210. Hon kan berätta om vad som händer i
    hennes skalle och vad hon gör åt det.

  211. Det roliga är reaktionerna hon
    berättar om, från de som lyssnar.

  212. Det är många som får aha-upplevelser
    och tankeställare-

  213. -både för sin egen del
    och för sin omgivnings.

  214. Det är fantastiskt bra
    att hon gör det.

  215. -Du måste lösa det där, alltså?
    -Ja! Det är jättestörigt!

  216. -Ska jag hämta en spade?
    -Nej.

  217. Kan själv!

  218. Jag är på väg till Gävle,
    till jobbet.

  219. Folkteatern Gävleborg heter den,
    och ligger i Gävle.

  220. Jag ska repa "SAD Symphony".
    Vi har två veckor kvar till premiär.

  221. Nu är jag i min loge
    och ska göra mig redo för repetition.

  222. Jag behöver byta om, sätta i mina
    linser, sjunga upp och lite sånt.

  223. Här är mitt valthorn,
    som jag inte ska spela på i dag.

  224. Här är manuset.
    Det kom bara för nån vecka sen.

  225. Vi har improviserat fram föreställ-
    ningen tillsammans med regissören.

  226. Nu i processen är oftast jobbigast.

  227. När man haft premiär rullar allt på.

  228. Nu kommer kostym, mask...
    Det kommer en massa fel, liksom.

  229. Innan det blir rätt i min hjärna.

  230. Jag valde att bli musikalartist
    av en slump.

  231. När jag var liten fick jag mycket
    uppmärksamhet när jag uppträdde-

  232. -och inte lika mycket uppskattning
    för när jag bara var jag.

  233. Jag sökte in på teaterhögskolan
    i Göteborg och gick där i tre år.

  234. Sen har det rullat på.
    Jag har jobbat i tio år.

  235. This is my fight song

  236. Take back my life song

  237. Prove I'm alright song

  238. My power's turned on
    Starting right now I'll be strong

  239. I'll play my fight song

  240. And I don't really care

  241. Fördelar och nackdelar med att
    vara musikalartist när man har adhd-

  242. -är att det finns regler och ramar
    i teaterns värld.

  243. En inspicient säger att det är femton
    minuter innan man ska in på scenen.

  244. Det har man behov av när man har
    ADHD: struktur, ramar och regler.

  245. Det kan vara svårt att sätta sig in i
    en situation jag inte själv upplevt.

  246. Disney-filmer
    är bra referenser för mig.

  247. "Jaha, det är lite som Baloo är!"
    Då förstår jag scenen.

  248. Det är jättefint.
    Det är skönt att du skapar en bubbla.

  249. Ska jag titta på Lemoni,
    rikta ut mig eller vara mer i ettan?

  250. Börja hos Lemoni.
    Sen lägger du ut vad du vill.

  251. Det är skönt om du drar ut den till
    trean, så får vi njuta lite av det.

  252. Hon berättade:
    "Så här är det för mig".

  253. Om vi gör
    en massa saker med beröring-

  254. -brukar hon samla sig själv efteråt.

  255. Det kan skaka om lite,
    där man behöver samla sig själv.

  256. Frida är en förebild för mig: "Okej,
    hon gick och samlade ihop sig lite."

  257. Härligt, Frida! Det var första gången
    vi tog fram gospelledaren.

  258. Hon har koll på sina gränser.

  259. På vad hon klarar av.

  260. På vad som gör henne stressad.

  261. Hur långt hon kan gå innan det
    blir jobbigt och hon når en gräns.

  262. Tack vare sin ADHD har hon forskat
    om hur hon själv funkar-

  263. -och fungerar därför väldigt bra.

  264. Musik betyder det mesta för mig.

  265. Utan musik hade jag
    inte tagit mig igenom skolgången.

  266. Här är drömrollen jag inte gjort än.
    Den ska jag göra. Det är hon, gröna.

  267. Sen har vi West side story,
    Göteborgsoperan.

  268. Här var jag Anita.

  269. Hej! Hej, älskling!

  270. Hej.

  271. -Hur mår du?
    -Bra. Hur mår du?

  272. -Har du sett den?
    -Nej. Jo, men det var länge sen.

  273. Här ser jag ut
    som en präktig hemmafru.

  274. Du, jag har börjat skriva på en låt.

  275. -Den handlar lite om dig.
    -Vad fint.

  276. Jag både märker av och inte märker av
    hennes ADHD.

  277. Jag kan inte separera - det här
    är ADHD och det här är Frida.

  278. Jag märker ibland att det går väldigt
    fort. Att jag inte alltid hänger med.

  279. Att jag måste:
    "Stopp! Vänta! Berätta från början!"

  280. Om hon är trött så är hon jättetrött.

  281. Om hon är pigg
    är hon jätte-jättepigg.

  282. -Jag hejar på dig.
    -Det är bra.

  283. Fördel är att när hon bestämt sig
    för nåt så kör hon.

  284. Och det blir av. Om hon sagt att vi
    ska göra det och det så händer det.

  285. Det händer också ganska snabbt, ofta.

  286. Jag blev så där fnissig.

  287. Den handlar om mig. Det är
    värsta presenten, känns det som.

  288. Den är skitbra och skithäftig.

  289. Jag är överväldigad
    att hon har skrivit en låt till mig.

  290. You were standing there
    close to the door

  291. Waiting and smiling
    but I wasn't sure

  292. Would you be mine? Would you be kind?

  293. Whisper my heart stay forever

  294. -Jag vet inte hur den ska fortsätta.
    -Den är jätte-jättefin.

  295. Jag ska berätta vilken situation
    det handlar om, men inte nu.

  296. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frida

Avsnitt 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi följer Frida hemma i Stockholm där hon målar, yogar och skriver låtar. Hon berättar om sin resa från barndomen till dagsläget. Frida har alltid undrat varför hon inte duger som hon är och har i olika omgångar haft det svårt att anpassa sig till sin omgivning. Vid 22 års ålder fick hon diagnosen adhd och bitarna föll äntligen på plats. Idag lever hon med sin flickvän Sofia och turnerar som musikalartist.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Vuxna med adhd
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Diagnosresan - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - teckenspråkstolkat

Lars

Avsnitt 1

Lars är 35 år och har diagnosen Aspergers syndrom. Det var först när han var 18 år som han fick sin diagnos. I detta avsnitt träffar han sin gamla lågstadielärare Annika för första gången på tjugo år. Smärtsamma minnen kommer upp till ytan, men idag trivs Lars med sitt liv. Teatergruppen Freja för människor med olika diagnoser spelar en avgörande roll i Lars liv.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - teckenspråkstolkat

Frida

Avsnitt 2

Vi följer Frida hemma i Stockholm där hon målar, yogar och skriver låtar. Hon berättar om sin resa från barndomen till dagsläget. Frida har alltid undrat varför hon inte duger som hon är och har i olika omgångar haft det svårt att anpassa sig till sin omgivning. Vid 22 års ålder fick hon diagnosen adhd och bitarna föll äntligen på plats. Idag lever hon med sin flickvän Sofia och turnerar som musikalartist.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - teckenspråkstolkat

Elisabeth

Avsnitt 3

Elisabeth är cellist i London philharmonic orchestra. Hon har haft svårigheter att kommunicera med både sin närmaste familj och övrig omgivning, vilket har lett till svåra missförstånd och konflikter. När Elisabeth i vuxen ålder äntligen fick diagnosen Aspergers syndrom förstod hon varför. Idag har Elisabeth hittat sin plats. Hon har ett arbete hon älskar, är lycklig och har fungerande relationer med sina nära och kära.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiagnosresan - teckenspråkstolkat

Helen

Avsnitt 4

Helens utåtagerande upplevdes som problematiskt och konflikterna med omgivningen var många när hon var barn. Det var först när hon var 37 år som hon fick diagnosen adhd. Diagnosen innebär att hon är rastlös, vilket har lett till många flyttar som i sin tur gjort det svårt för henne att behålla vänner. Diagnosen har också en annan sida. Hon har en fantastisk ork och har haft stora framgångar både med sina idrottsprestationer och högskolestudier. I dag bor hon i Jämtland med sin älskade hund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.