Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : Självbild och identitetDela
  1. Min tredje diagnos får jag som
    femtonåring. "Dyslexia" på latin.

  2. "Dyslexi" på svenska och på väster-
    bottniska "vad fan har du skrivit?"

  3. Det tog lång tid innan jag vågade
    lita på de komiska impulserna-

  4. -och att mina berättelser, trots att
    de var fulla av röda bockar...

  5. Språket i sig har inget egenvärde
    bara för att det är rättstavat.

  6. Med dyslexi menas att du läser
    långsammare och stavar sämre.

  7. Man har svårt att skapa ljudbilder
    av bokstavskombinationer och tvärtom.

  8. Det kan liknas med att vara tondöv-

  9. -med skillnaden att ingen förväntar
    sig att du ska kunna sjunga solo.

  10. Jag heter Niklas Hyland och är kass
    både på att sjunga och att stava.

  11. Jag skulle hjälpa min dotter
    att hyra ut sin lägenhet och skrev:

  12. "Lägenheten är fullt möblerad."
    Men jag skrev ju "fult möblerad".

  13. I dag handlar det om självbilden
    och hur man skakar av sig fördomar.

  14. Och vi följer Hanna på hennes väg.

  15. Jag visste inte vad dyslexi var.
    Jag hade aldrig hört talas om det.

  16. Jag trodde att jag var dum i huvudet.

  17. Det var sju år sen vi träffade Hanna.
    Då gick hon i sexan.

  18. Nu har hon precis tagit studenten.
    Vi besöker henne på hennes extrajobb.

  19. -Goddagens! Det var länge sen.
    -Hej!

  20. Här är du nu bland alla böcker.
    Är det en slump?

  21. Det tror jag inte. Allt trevligt
    folk... Man kan hitta mycket här.

  22. Jag heter Hanna och går i sexan.

  23. Mina hobbyer
    är att rita och köra karate.

  24. Jag hade nästan inget
    självförtroende.

  25. Ibland fick vi papper
    och alla började skriva och skriva.

  26. Jag fattade ingenting.
    Som om jag aldrig hade sett det förr.

  27. Då bröt jag ihop och började gråta.

  28. Dyslexi drabbar inte bara barnet-

  29. -utan är nåt omgivningen
    måste förhålla sig till.

  30. Det kan bli bråk vid läxläsning-

  31. -och vi föräldrar kan tro oss ha
    lösningar utan att veta problemet.

  32. Många föräldrar är så "på".

  33. "Gör så här.
    Det här är bra. Läs det här."

  34. Man kan bli jobbig. Ska man vara sån
    eller ska man vara tillbakadragen?

  35. Om det är vissa svårigheter-

  36. -tycker jag nog att man behöver
    läsa på och se vad man kan hitta-

  37. -innan man bara utgår från vad man
    själv vet och vad man själv lärt sig.

  38. Ta reda på vad dyslexi innebär.

  39. Vad kan man göra åt det?
    Vad kan jag få för hjälp?

  40. Jag trodde att det var en sjukdom.
    "Hur lång tid har jag att leva?"

  41. Men när ni förklarade
    kände jag en väldig lättnad.

  42. "Det är därför!"

  43. Kan man muta sig till läsframgångar?

  44. Kan man säga "läs alla Harry Potter
    så får du en resa till London"?

  45. Saken är den att det inte
    kommer att bota dina svårigheter-

  46. -eller att du har dyslexi.

  47. Det kommer bara att vara slitsamt
    och sen kan du åka till London.

  48. Jag vet inte...
    Det är inte svaret på problemet.

  49. Lyssna, gör en utredning,
    ta det på fullt allvar.

  50. Hej!
    Jag har en bild på fyra personer.

  51. Vem av dem har dyslexi?

  52. Nu ska vi se...

  53. Einstein, Dustin Hoffmann,
    Benny Andersson...

  54. Ja... Man skulle ju inte kunna tro
    att ett geni som Einstein har det-

  55. -men jag gissar på honom.

  56. -Det är faktiskt allihop.
    -Allihop? Jaha.

  57. -Det är ju ganska smarta människor.
    -Inte så lite heller.

  58. Benny Andersson
    som är en sån suverän musikant.

  59. Det är helt otroligt.

  60. John Lennon är ju också skicklig
    när det gäller musik.

  61. De tar till andra knep. De är smarta
    nog att vända det till nåt positivt-

  62. -på nåt sätt jag inte kan förklara.

  63. Sven Wollter är ju geni på sitt sätt.

  64. Ibland när vi hade uppsatser skulle
    man läsa upp det man hade skrivit.

  65. Det är nåt av det värsta
    nån som har dyslexi kan tänka sig.

  66. Man ska läsa högt en lång rad med
    text inför klassen som är 24 stycken.

  67. Då blir man stel och rädd att det
    ska gå helt fel. Det hindrar en.

  68. När jag märkte
    att jag hade svårt att läsa högt-

  69. -började skräcken för att läsa högt
    på svensklektionerna.

  70. Alla läste samma bok
    och så turades man om.

  71. Det kan sitta i. Det borde förbjudas
    att läsa högt om det är ett problem.

  72. Om man inte vill tycker jag inte
    att man ska behöva. Absolut.

  73. När jag förstod vad dyslexi var
    kände jag mig väldigt lättad.

  74. Jag förstod
    att det var därför jag hade så svårt.

  75. Jag var inte dum i huvudet.

  76. Då fick man lust att gå till skolan
    och förklara det för alla.

  77. "Haha, jag är inte dum. Ni har fel."

  78. Jag tror nog att man blir
    väldigt mycket mer självmedveten.

  79. Man var rädd för vad alla tyckte.

  80. Det börjar med att man själv behöver
    radera den där skulden man har.

  81. Man hackar på sig själv. Det handlar
    inte om alla runt omkring.

  82. Det låter cheesy, men man måste
    lära sig att älska sig själv.

  83. Spelar roll vad man har för
    diagnoser. Det blir en personlighet.

  84. Jag ser det som en del av mig.

  85. Dyslexi finns överallt och att dölja
    det är inget vinnande koncept.

  86. Prins Carl Philips mardrömsupplevelse
    var när han höll tal på Idrottsgalan.

  87. Prinsen bestämde sig för att
    öppet berätta om sin dyslexi-

  88. -och har via sin stiftelse
    startat projektet Dyslexialand.

  89. Det handlar om att lyfta frågan-

  90. -men också om goda förebilder.

  91. När jag var ung...
    Vi får se om du håller med.

  92. Att höra att nån annan har dyslexi-

  93. -skapar en väldigt stark trygghet
    och förståelse.

  94. Om den personen också är känd för
    nåt bra, eller bara väldigt känd...

  95. Ta Einstein, till exempel.
    Det finns väldigt många.

  96. -John Lennon, Selma Lagerlöf...
    -Du ser!

  97. Att känna att man har en tillhörighet
    till dem skapade en trygghet för mig-

  98. -och jag tror även för dig.

  99. Dyslexialand är en plats att vara på,
    även för anhöriga-

  100. -och också för näringslivet-

  101. -så att man förstår vilka styrkor
    som kommer med om man har dyslexi.

  102. -Det har ju med självbilden att göra.
    -Ja, det är verkligen så.

  103. Andra såg inte, när jag var liten,
    att det var ett problem.

  104. Jag kände att det var ett problem.

  105. Alltså sänktes min självkänsla.
    Det var nåt jag satte på mig själv.

  106. Det är en tävlingssituation.

  107. När kompisarna har läst sidan är man
    inte halvvägs, men man bläddrar ändå.

  108. Exakt. Jag gjorde exakt samma sak.

  109. Eller att försöka skriva av läraren
    på tavlan. Försöka hänga med.

  110. Och så... "Var är vi nånstans?"

  111. Dyslektiker finns överallt-

  112. -men här är de duktiga på att se
    och använda sig av sina styrkor.

  113. Många av dem är i en bra miljö.

  114. De söker inte hit för att de
    är dåliga på att läsa och skriva.

  115. Många har det här som sitt sätt.

  116. När jag träffar studenter har jag
    upplevt att vissa saker kring text...

  117. Många känner sig missuppfattade.

  118. Ibland är lärare lite snäva i sitt
    tänk angående hur man visar kunskap.

  119. Ibland kan det bli krockar
    och man känner sig missuppfattad.

  120. Du fick fylla i en kompetenskarta,
    som man kan kalla det.

  121. Det som ställer till det mest
    är att läsa på tid-

  122. -och på universitetet kan man få en
    vecka på sig att läsa litteratur...

  123. Det kan vara ganska tufft.

  124. Att läsa högt för andra är jobbigt.
    Då får man en press på sig.

  125. Det ska bli helt rätt,
    och det går ju lite långsamt...

  126. Det är inte skönt att läsa högt.

  127. Hur vi tar till oss en text spelar
    ingen roll, bara vi når samma mål.

  128. Det är roligt med din utveckling och
    hur du har förändrat ditt synsätt.

  129. Det är helt okej att lyssna.

  130. Många är medvetna om
    att de är kreativa och så-

  131. -men man har kanske inte tänkt på att
    det hör ihop med hur man fungerar.

  132. En del tror att det är en slump
    att man är duktig på en viss grej.

  133. Det sambandet blir ofta nytt.
    Det kanske man inte är insatt i.

  134. Tack så mycket.

  135. Den frustrationen
    känner också studenterna.

  136. "Att man fick lära sig det här nu!"

  137. Mitt jobb handlar om hur skolan
    och utbildningarna ser ut.

  138. Det är där det stora jobbet ligger.
    Att bredda hur vi jobbar.

  139. Man måste få jobba på sina sätt.

  140. Vad gjorde du sen?
    Gick högstadiet och sen gymnasiet.

  141. I dag har du tagit studenten.
    Hur var den perioden?

  142. Det blev tuffare och min strategi
    var att stå ut och försöka bita ihop.

  143. Ens dyslexi kan ju inte botas.

  144. Den finns där.
    Det var bara "push through".

  145. Vad får du för känsla för den här
    tjejen som går i sjätte klass?

  146. Alltså...
    En ganska positiv känsla, ändå.

  147. Nu vet jag ju hur allting har gått.

  148. Hur jag var då
    har lett till hur jag är nu.

  149. -Lite mer, eller?
    -20 centimeter till.

  150. Jag önskar att jag hade vetat vilka
    möjligheter man har som förälder.

  151. Att trycka på mot skolan och få
    de resurser som finns att tillgå.

  152. I vårt fall
    fick vi kämpa hårt för att få det.

  153. -Det är från skola till skola.
    -Jag vann!

  154. Jag kunde inte stava till "tack"-

  155. -och skolan hade ingen aning om
    vad dyslexi var. Jag fick extraläxor.

  156. Den ser kanske lite tråkig ut.

  157. Kanske att ljusstaken
    är lite av en distraktion i bilden.

  158. Jag håller med. Vi kör på den där.

  159. Eftersom jag hade svårt med skolan
    vände jag mig till ritandet-

  160. -och när jag kom hem började jag göra
    olika figurer av mina svårigheter.

  161. Här är en av de tidiga karaktärerna.
    En av de första jag kom på.

  162. Han är...en ganska ung knarkare-

  163. -men han har ett varmt hjärta.

  164. Det kan ju vara så att känslighet
    är nånting man ser ner på-

  165. -och jag gav dem alla olika brister-

  166. -samtidigt som jag försökte
    göra dem mänskliga och verkliga.

  167. -Hallå, hallå!
    -Läget?

  168. -En stjärnas entré?
    -Nu ska vi spela in.

  169. -Hur känns det?
    -Det går inte att förbereda sig.

  170. Programmet bygger på att inte upprepa
    sig, inte staka eller lämna lokalen.

  171. Sen är det "din minut".

  172. Det är alltså språket, din akilleshäl
    och din styrka, som ska prövas?

  173. Det kan man säga, för att här
    är det ju då... Precis, här är det.

  174. Det är verkligen en fördel
    om man bara kan kasta sig ut.

  175. Det är som att gå på lina eller som
    en spång när man cyklar i skogen.

  176. Direkt du börjar tänka eller försöker
    hålla balansen så tappar du balansen.

  177. Du kan bara kasta dig ut. - Välkomna.

  178. Men jag har nog alltid haft en önskan
    och en dröm att få vara rolig-

  179. -och få berätta de här berättelserna
    och ta med mig viktiga tankegångar.

  180. Alla skrattar, och jag med.
    Men innerst inne känner jag mig dum.

  181. Jag lär mig att lägga handen för
    så att ingen ser mina kråkfötter-

  182. -och jag lär mig att undvika ord
    jag inte kan stava till-

  183. -och mina meningar
    blir fattiga och korta.

  184. Det fnissas i bänkarna-

  185. -när jag en gång i veckan måste gå
    från svenskan till specialfröken.

  186. För det anses skamligt att sitta
    i det lilla, trånga rummet med Ulla.

  187. Jag har inte riktigt vågat saker
    som jag verkligen har velat.

  188. Att sitta med och skoja... Det tog
    lång tid innan jag vågade tacka ja.

  189. Jag kanske inte riktigt
    har det självförtroendet att jag kan.

  190. Jag har tolv barn där hemma
    som älskar att rita med krita!

  191. De hävdar att jag klär inte
    i det utstyrslings...

  192. -Ni ropar "ja" nu!
    -Ja!

  193. -Ni som tycker att Pia ska ta över?
    -Ja!

  194. Tänker du nån gång på dina barn?

  195. Ja, det är klart, speciellt när man
    ser sig själv i sina barn.

  196. Då försöker man inte heller
    göra det för...

  197. Inte göra skolan för viktig.

  198. Jag hade en tuff skolgång eftersom
    jag inte kände mig intelligent.

  199. Då har man örat på rälsen
    när det gäller såna saker.

  200. Jag har inget krav på mig eller mina
    barn att de ska lyckas i skolan.

  201. När det är hockey-VM och de får nej.

  202. "Det går inte. Jag har ingen istid."

  203. Det är samma sak för mig. Är jag
    ifrån språket har jag ingen skrivtid.

  204. Det krävs mycket av mig
    för att börja läsa eller skriva.

  205. Jag får kämpa för att ta mig in.

  206. Visst är det så?
    När vi diagnosticerar varandra-

  207. -är det
    för att sätta varandra på plats-

  208. -och i nio fall av tio sägs det av
    män som själva har satts på plats.

  209. Vilka känslor uppstår när du
    pratar om läs- och skrivsvårigheter?

  210. Flera gånger i veckan
    hamnar jag i mejlkorrespondens-

  211. -där jag känner en skam
    över att jag har kastat om ett ord-

  212. -eller bokstäver,
    eller har skrivit isär nånting.

  213. Det sitter i. Tro fan att man vänder
    på en bokstav längst där nere!

  214. -Det blir som en bubbla.
    -Var kommer det ifrån?

  215. Det måste vara en inre dialog.

  216. Man kan inte skylla på sin omgivning.

  217. "Jag känner så här
    för att min lärare sa...!"

  218. Man måste till slut
    vara herre över sin egen kamp-

  219. -och faktiskt aldrig låta
    de känslorna-

  220. -hindra mig från att skriva ett nytt
    mejl. Men det är ett arbete.

  221. Mitt hinder...får aldrig hindra mig.

  222. Jag testar dyslexiprylar och det här
    ser ut som en vanlig penna och block.

  223. Man vet från studier att åttonde-
    klassare som antecknar med penna...

  224. ...har 15 % bättre resultat,
    så vi ska testa det.

  225. Men dyslektiker ska komma ihåg
    vad som sägs och var de var.

  226. Det ska den lösa. Jag vet inte hur.

  227. Du har lite kontroller här nere.

  228. Det är ingen Ipad. Det är ett papper
    som har knappar. Hur funkar det?

  229. Du ska bara kunna ta den här, trycka
    "rec" och skriva så spelar den in.

  230. Okej... "Hej, jag heter Hampus..."

  231. "...och är glad."

  232. "Stopp."

  233. Hur kan den veta? På riktigt!

  234. Nu kan jag klicka på anteckningen
    så berättar den vad som sades.

  235. "Hej, jag heter Hampus..."

  236. "...och är glad. Stopp."

  237. Det här är så sjukt!

  238. Jag kan alltså hoppa...
    "Playback, speed, bookmark, jump..."

  239. Hur vet den var det är? Det är ju
    bara ett papper. På riktigt?

  240. Det är det smartaste jag har sett.
    Jag kan alltså skriva...

  241. "Hej, hej!"

  242. Jag kan klicka på ena...

  243. "Hej, hej!"

  244. Den är genialisk!

  245. Vad är nackdelarna?
    Jag ser inga. Tio av tio!

  246. Ett jobb som skulle passa mig bra
    i framtiden är animatör.

  247. Mina intressen och allt det jag vill
    åstadkomma leder till det jobbet.

  248. Hej, Hanna. Trevligt att träffas.

  249. Det jag vet om Aman är att han jobbar
    med animation i Hollywoodfilmer...

  250. ...och att han är en duktig animatör.

  251. -Har du sett det eller hittat på själv?
    -Jag har hittat på det själv.

  252. I Sverige har vi kommit en bit
    i förståelsen för dyslexi.

  253. I många delar av världen är kunskapen
    obefintlig och stigmat stort.

  254. Indien har det kämpigt som samhälle.

  255. Man har inte tid
    att fundera på såna här saker.

  256. -Hur gammal var du vid diagnosen?
    -Jag var tjugotvå.

  257. Hur reagerade din familj och din släkt?

  258. När jag berättade
    höll de inte med om att jag hade det.

  259. De tror fortfarande att inget är fel.

  260. De tror att jag hittar på
    för att få uppmärksamhet.

  261. Ingen tror mig.

  262. Som barn tänkte jag alltid
    "han är smart, men det är inte jag".

  263. I skolan fick jag alltid höra: "Det här
    är fel! Gå ut och ställ dig så här!"

  264. Så tillbringade jag de flesta dagar.
    Jag stod utanför klassrummet så här.

  265. Och när jag berättade det hemma sa
    de: "Du måste ha gjort nåt fel. Plugga!"

  266. Men visste de
    att dyslexi finns på riktigt?

  267. Det är nog svårt att prata om sånt
    i det indiska samhället.

  268. "Jaha, ditt barn är lite trögt." Även om
    man förstår vill man inte prata om det.

  269. Sen upptäckte jag animation.
    Jag älskade att rita, precis som du.

  270. Jag insåg att här kunde ingen säga:

  271. "Gör inte si" eller "gör inte så".

  272. Du hade förtjänat mer stöd.

  273. Aman lämnade Indien och utbildade sig
    till animatör i Mexiko.

  274. I dag är han eftertraktad och jobbar
    på en stor, svensk animationsstudio.

  275. En framgångssaga, förmodligen
    tack vare och inte trots sin dyslexi.

  276. Det är skitimponerande att få sätta
    sig ner med nån som är så duktig-

  277. -och bara få se när han håller på.
    Bara det är ganska stort, självklart.

  278. Nu vet du hur du kan få bilderna
    att komma till liv.

  279. Han kan gå, springa eller gråta.

  280. Nu har du en chans
    att berätta din historia.

  281. Man blev väldigt peppad.

  282. Även om man börjar från ruta noll-

  283. -ser man bara fram emot
    vad det faktiskt kan leda till.

  284. -Du, där!
    -Jag?

  285. Har du svårt med stavning?
    Hoppar bokstäverna runt för dig?

  286. Trött på dyslexihjälpmedel
    som inte fungerar?

  287. Vi har löst problemet för alla!

  288. -Vi introducerar pennan utan bläck!
    -Va?

  289. -Hur ska det lösa mina problem?
    -Du kan aldrig stava fel.

  290. -För att jag aldrig mer kan skriva?
    -Precis! Aldrig mer ett stavfel!

  291. -Då får jag inga rätt heller.
    -Men inga fel.

  292. Det är som en dator utan tangentbord.

  293. Precis! Kul att du tog upp det.
    Såna har vi 25 % rabatt på.

  294. -Det är det dummaste...
    -Extremt minimalistisk.

  295. Du slipper stavfel och autokorrekt,
    perfekt för dyslektiker.

  296. Kolla in den och våra andra
    produkter, som rullstol utan hjul.

  297. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Teckenspråk
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.