Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : HögskolanDela
  1. I vårt samhälle
    är skrift och läsning viktigt.

  2. De som har dåliga förutsättningar
    får kämpa mer.

  3. Det är tråkigt,
    men nån dunderkur finns inte.

  4. Jag fick alltid höra:
    "Bli nåt praktiskt."

  5. "Alla kan inte bli professorer."
    "Du ska absolut inte bli lärare."

  6. Men ska ett synsätt
    som lever kvar sen 1842-

  7. -begränsa människors möjlighet
    att bli det de drömmer om?

  8. Jag heter Niklas Hyland och i dag
    handlar det om Emilia och andra-

  9. -som inte vill känna sig begränsade
    av sin dyslexi.

  10. Oj.

  11. När jag ser en text tänker jag
    "oj, vad mycket" och blir trött.

  12. Vad står det på dörren?

  13. Tjena. Hej.

  14. Vi har sett fram emot
    att få träffa dig.

  15. Äntligen är vi här. - God dag.

  16. Jag ser inte ordbilderna när jag
    läser. Jag blandar ihop bokstäver.

  17. När jag skriver...

  18. ...blir jag bara irriterad på att jag
    inte kan. Samma när jag läser...

  19. Vad har hänt sen sist?

  20. Jag började precis gymnasiet.
    Jag går i ettan på natur.

  21. Natur betyder att det är
    ganska mycket läsning.

  22. Ja. Vi har dock ganska mycket
    hjälpmedel i min skola.

  23. Vi får en dator. Vi har inga böcker
    utan har allt på datorn.

  24. Jag har aldrig haft problem
    med skolan direkt.

  25. Jag har ändå haft ganska enkelt.

  26. -Är du dyslektisk fortfarande?
    -Ja.

  27. Ibland känner jag mig jättesugen på
    att läsa.

  28. När jag väl läser
    vill jag inte läsa längre.

  29. Jag blandar ihop bokstäverna
    och glömmer första bokstaven.

  30. När mamma inte hinner hjälpa mig
    kan jag inte göra läxorna.

  31. Då får jag ont i magen
    för att jag inte har gjort den.

  32. Då kan jag inte gå till skolan för
    jag tror att de ska bli arga på mig.

  33. -Vad säger du?
    -Det hände att hon stannade hemma.

  34. Sen kom det fram att hon inte trodde
    att hon skulle klara läxförhöret.

  35. Vad säger du?

  36. Det var mest glosor då.
    Jag gillade inte att ha fel.

  37. Emilia... Hej. Emma heter jag.

  38. Vet du varför du är här?
    Vad ska vi göra?

  39. Vi ska... Vad heter det?

  40. Titta lite på läsningen
    och skrivningen...

  41. -Hur går det att läsa?
    -Dåligt.

  42. Stavningen, då?

  43. Vi har "veckans ord" i skolan.

  44. Då brukar det alltid vara
    krångliga ord.

  45. Jag brukar inte få rätt på dem.

  46. "Fåret springer."

  47. Katt, fisk... Grus...

  48. Vad har du haft för strategier
    sen du fick din dyslexidiagnos?

  49. Strategier?

  50. Jag har bra hörförståelse så jag
    brukar mest lyssna på genomgångarna.

  51. Hon fick, på nationella i biologi,
    ett poäng från full pott.

  52. -Det är ganska stort.
    -Ja.

  53. -Får jag ställa en fråga?
    -De här har dyslexi.

  54. Är det nåt de inte borde plugga till?

  55. Det är en svår fråga.

  56. Man borde väl kunna plugga allt,
    egentligen.

  57. Dyslexin hindrar mig bara från
    att lära mig på ett visst sätt.

  58. Det finns tusen andra sätt
    att lära sig på.

  59. Det handlar bara om att lära sig
    en studieteknik som passar.

  60. Det tycker jag dyslexin
    har hjälpt mig att göra.

  61. Jag har fått prova på
    olika studietekniker-

  62. -och hittat de som funkar bäst.

  63. Det blir mycket basket. Du går på
    Fryshuset. Hur mycket spelar du?

  64. Fyra gånger utanför skolan
    och tre gånger i skolan.

  65. -Basket sju dagar i veckan?
    -Yes.

  66. Vad betyder det för plugget,
    tycker du?

  67. Det betyder
    att jag får planera bättre.

  68. Om du skulle beskriva dig själv-

  69. -skulle du prata om
    att du var dyslektiker då?

  70. Nej.

  71. -Nåt gör att du alltid vill vara bra.
    -Ja.

  72. -Varför tror du att det är så?
    -Det har alltid varit så.

  73. Det såg vi på videorna
    från när jag var liten.

  74. Jag kunde inte misslyckas.

  75. Du lyssnar på Språket i P1.
    Henrik Rosenkvist pratar om ost...

  76. Fick kvinnorna spela kula
    under antiken? Jag tror inte det.

  77. -Jodå.
    -Okej.

  78. Världens viktigaste uppfinning
    är skriftspråket.

  79. Dyslektiker själva
    säger att det är jobbigt.

  80. Det är inte ert fel.

  81. Samhället har blivit
    ett skriftspråkssamhälle.

  82. Så är det bara.

  83. "Du har icke uppfört dig som en dum
    åsna, ej heller som en gemen ost."

  84. "Gemen ost"? Det är konstigt,
    för ost är ändå så underbart.

  85. Ja, det kan man ju tycka.

  86. Skriftspråket är artificiellt.
    Inga barn lär sig spontant att läsa.

  87. De flesta språk i världen
    skrivs inte. De saknar skriftspråk.

  88. Människan har i sin uppsättning
    att vi ska lära oss ett talspråk.

  89. Språket är främst ett talspråk.

  90. Skriftspråket är
    en artificiell kulturprodukt-

  91. -som bara vissa samhällen
    har tillgång till.

  92. Det finns inte dyslektiker och
    icke-dyslektiker. Det är en gråskala.

  93. Länge
    har man inom pedagogiken förnekat-

  94. -att det finns ärftliga egenskaper.

  95. Man har utgått ifrån
    att alla är likadana.

  96. Det finns ett glapp mellan modern
    neurologisk kognitionsforskning-

  97. -och pedagogiken.

  98. Kommer man då från en miljö
    som inte är särskilt stimulerande-

  99. -går det dåligt sen.

  100. Både fängelsekunder och
    toppdirektörer är överrepresenterade.

  101. Ja.

  102. Toppdirektörerna har förmodligen
    jobbat aktivt med det här-

  103. -och kompenserat för det.

  104. -Tack för i dag. Slut för i dag.
    -Tack för i dag. Slut för i dag.

  105. Hur ska vi då vidga våra vyer?

  106. Alla måste få tillgång till språket
    i dess mest avancerade former.

  107. En som har slagits mot konventioner
    och normer är Tor Ghai.

  108. Jag minns ett tillfälle.
    Jag hade gått om en klass.

  109. Jag var i en ny skola också.

  110. Läraren tog fram mig inför klassen
    och sa:

  111. "Du har gått om en klass men du är
    fortfarande sämst på att läsa."

  112. Det...

  113. Det satte sig.

  114. Jag gillade matte så jag
    hade ju nånting jag var bra på.

  115. Men läsningen
    var så stor del av allt.

  116. Alla ämnen innehöll läsning.
    T.o.m. matten blev en massa läsning.

  117. Jätteenkla tal bakades in i
    supermycket text. Då var man rökt.

  118. Tor är matematiskt begåvad. Efter
    skolan lyckades han snacka sig in-

  119. -och fick plugga systemvetenskap
    på universitetet.

  120. Men den mänskliga hjärnan
    intresserade honom mest.

  121. Det var psykologi han ville studera.

  122. Jag har alltid varit intresserad
    av hjärnan-

  123. -och det här var de grejer
    som jag borde ha pluggat.

  124. Jag ville bli psykolog.

  125. När jag väl skulle börja plugga
    tänkte jag bort det-

  126. -för det var så mycket läsning.

  127. När jag väl hittade talsyntes-

  128. -ville jag göra högskoleprovet
    så att jag kunde bli psykolog.

  129. Men högskoleprovet får man inte göra
    med talsyntes. Det är ett läsprov.

  130. Man måste göra det med ögonen
    för att bevisa att man kan studera.

  131. Vid ett tillfälle började Tor jobba
    med hjälpmedel för synskadade-

  132. -och kom i kontakt med talsyntes-

  133. -ett hjälpmedel som även fungerade
    bra för honom som dyslektiker.

  134. Jag kunde öka hastigheten
    och läsa snabbare än med ögonen-

  135. -utan att bli trött. Sen ökade jag
    hastigheten mer och mer.

  136. Sen började jag läsa DN varje dag-

  137. -från att ha läst nån artikel om dan-

  138. -till allt, till och med
    dödsannonserna ibland.

  139. Det var häftigt att mata hjärnan
    med saker att tänka på.

  140. Jag blev en läsande människa.
    Jag blev som alla andra.

  141. Nu pratar vi om det här.
    Nån pratar om en artikel.

  142. "Jag har läst hela artikelserien
    och reagerade på det där."

  143. Det är kanske en liten grej.
    Att inte göra det är en stor grej.

  144. Dåligt.

  145. Du är så jävla duktig.
    Har du velat satsa på basket?

  146. Jag ville det när jag var liten.
    Nu spelar jag för att det är kul.

  147. Det här med basket och natur då?

  148. Jag tycker om basket
    och jag tycker om natur.

  149. Det är som att blanda
    två saker jag gillar.

  150. Det gör skolan lite enklare också.

  151. Många tror att dyslektiker
    inte gillar teoretiska ämnen-

  152. -och att de gillar
    mer praktiska ämnen-

  153. -eftersom det inte är
    lika mycket läsa och skriva.

  154. Dyslexi har inget med ämnet att göra.

  155. Känner du inte
    att det kan vara oseriöst?

  156. Det är en viss charm. Det är det som
    gör det roligt att gå till skolan.

  157. Det är seriöst
    när det behöver vara det-

  158. -men det kan vara lite roligare
    ibland. Det är en bra blandning.

  159. Första gången jag träffade Emilia
    kände jag-

  160. -att det var en tjej med koll på
    vad hon behöver och vad som krävs.

  161. -God morgon.
    -God morgon.

  162. Jag som specialpedagog
    arbetar tillsammans med lärarna.

  163. Det är mig som specialpedagog
    som eleverna träffar först.

  164. Jag jobbar tillsammans
    med eleven och läraren-

  165. -om hur man kan skapa en tillgänglig
    undervisning för eleven.

  166. För en elev som Emilia
    flyter det på ganska bra.

  167. Man måste hela tiden uppmärksamma
    lärarna på-

  168. -att här har en elev dyslexi.

  169. Även om hon lyckas hela tiden
    så lyckas hon efter sin potential.

  170. Det här är hur man ska göra
    när man anmäler-

  171. -och hur man hjälper elever
    som behöver extra hjälp.

  172. För att hon ska lyckas
    så högt som möjligt-

  173. -försöker vi skapa det klimatet
    för hela elevgruppen.

  174. Det finns olika anledningar
    till att det inte fungerar...

  175. Dels kan det vara för
    att man har en diagnos-

  176. -från tidigare skola.

  177. Det är viktigt
    för högpresterande elever...

  178. Om en lärare känner
    att det är ett B-

  179. -då måste eleven känna
    att den kan lyckas "lite till".

  180. Det handlar om att göra
    undervisningen tillgänglig.

  181. Nationella provet
    kan bli ett hinder för eleverna.

  182. Eleven har egentligen kunskapen-

  183. -men har kanske en svårighet
    att skriva prov.

  184. Men att skriva prov är inget
    kunskapskrav.

  185. "Varje gång en cell delar sig
    måste de två nya cellerna"-

  186. -"få med sig en komplett uppsättning
    av arvsanlagen."

  187. Det är viktigt
    att veta vad man själv behöver-

  188. -och att kunna kräva det från skolan.

  189. Man ska veta sina rättigheter och vad
    vad man kan få om man behöver det.

  190. Jag skulle vilja att alla som har
    läs- och skrivsvårigheter förstod-

  191. -att det inte är ett hinder
    att gå studieförberedande program.

  192. Man kan lyckas lika bra-

  193. -som om man inte hade haft
    läs- och skrivproblematik.

  194. Välkomna. Vi ska testa apparater
    som skannar dokument.

  195. Det kan vara för dyslektiker eller
    för dem som gillar att skanna saker.

  196. Vi har en mus, en penna
    och nån roll-onliknande sak.

  197. Vi börjar med pennan. Alla ska ha
    samma funktion, ungefär.

  198. Man startar ett program...

  199. ...och sen ska man bara skanna,
    som ett lasersvärd man drar över...

  200. Det hamnar på datorn
    och då kan man läsa upp det.

  201. "Han kom som ett yrväder och hade
    ett Höganäs-krus runt halsen."

  202. Enkelt. Skanna och tryck "läs upp".
    Ingen uppkoppling. Inga sladdar.

  203. Den ser nästan ut som en penna.

  204. Sen har vi en mus.

  205. Den kan inte läsa upp
    men man kan skanna in dokument.

  206. Du kan ta din mus,
    trycka på sidoknappen-

  207. -och sen skanna in en hel sida.

  208. Det där är pleasing. Ni som ser på
    satisfying-videos fattar.

  209. Kolla på det här.

  210. Det är som en skanner i musen.

  211. Då har man samma produkt i ett.

  212. Oj. Nu förstörde jag nåt.

  213. Det här ser mer ut
    som en Picasso-målning.

  214. Här är en skanner
    som funkar till mobilen.

  215. Man ska göra precis samma sak.
    Man trycker på knappen-

  216. -och skannar in hela första sidan.
    Där.

  217. Då har du en pdf av texten.

  218. Tryck save
    och sen kan du läsa upp den.

  219. "Han kom som etc yrvader och hade
    ett Hoganas-krus runt halsen."

  220. Ni ser. Det funkar.
    Inskanningsprodukter - 10 av 10.

  221. Vi är tillbaka hos Tor Ghai
    som har utvecklat en talsyntes.

  222. Han är föreläsare
    och expert i frågorna-

  223. -och flitigt anlitad av högskolor.

  224. Men resan har varit besvärlig.

  225. Tor fick aldrig möjlighet att använda
    talsyntesen på högskoleprovet-

  226. -då myndigheten UHR inte kunde
    erbjuda den flexibiliteten.

  227. När jag upptäckte talsyntesen
    ringde jag upp UHR-

  228. -men de sa att lyssning
    inte är läsning.

  229. Man ska ta till sig skriven
    information inom en viss tidsgräns.

  230. Men man kunde få förlängd tid.
    Det kändes jättekorkat.

  231. I verkligheten
    har man aldrig mer tid.

  232. I verkligheten använder
    jag och många andra talsyntes.

  233. Sen dess har vi varit på Rosenbad
    och pratat om det.

  234. Alla är överens om att det är
    konstigt det här inte är löst än.

  235. Jag förstår att det blir dyrt-

  236. -men kostnaden av att utestänga folk
    tror jag är jättestor.

  237. Hur stor skillnad gör det här
    för en doktorand på KTH?

  238. Det är helt avgörande,
    skulle jag säga.

  239. Läsning av källmaterial
    är så centralt.

  240. Vad har andra sagt? Vad tycker andra?
    Vad har de gjort?

  241. Det är centralt att läsa.
    Det är definitivt avgörande.

  242. Det är absurt att Tors programvara-

  243. -når 75 % av alla studenter
    i Sverige-

  244. -men själv kommer han inte in
    på de utbildningar han vill.

  245. Vi förlorar en massa.

  246. Människor kan inte nå sin fulla
    potential och göra det de drömmer om.

  247. Samhället kommer att gå miste om
    fantastiska människor-

  248. -som kan tillföra en massa.

  249. Det är uppenbart att man inte förstår
    bättre i de beslutsfattande leden-

  250. -än att man ännu håller läshastighet
    och rättstavning före kunskap.

  251. I stället för komplicerad text
    funkar ofta en mindmap bättre...

  252. ...eller varför inte kommunicera IRL
    - på riktigt.

  253. Jag tycker om att prata med folk.
    Man får mer information då.

  254. Om man behöver reda ut nåt
    kan man skriva:

  255. "Jag har dyslexi. Kan vi ringa?"

  256. Folk är alltid hjälpsamma.
    Då tar man det den vägen.

  257. Ingen ifrågasätter hur man har lärt
    sig saker. Det man vet, vet man.

  258. Det är ingen som frågar om man har
    lärt sig via lyssning eller läsning.

  259. -Hej. Emilia.
    -Välkommen till Nobelmuseet.

  260. Du funderar på att bli akademiker.
    Det låter som ett bra val.

  261. Det finns inget bättre ställe
    att förstå det än på Nobelmuseet.

  262. Två kända personer som hade dyslexi
    är Selma Lagerlöf och Einstein.

  263. Det viktiga för henne är berättelsen.

  264. Det gäller alla Nobelpristagare.
    Det viktiga är deras idéer.

  265. Stavningen kan nån annan fixa
    i efterhand, om det är ett problem.

  266. Det kan finnas fördelar
    med att ha dyslexi.

  267. Man tänker annorlunda vilket behövs
    för att göra stora upptäckter.

  268. När man sen forskar är man inte van
    att följa den upptrampade stigen.

  269. När man tittar på Nobelpristagarna
    och pratar om dyslexi-

  270. -känns det nästan som att det är bra
    att ha det. Tycker du det känns så?

  271. Det har ju varit svårt,
    speciellt i skolan.

  272. Jag fick en massa stenciler-

  273. -och då kunde jag sitta i timmar
    och läsa om.

  274. Då kändes det inte så nice.
    Men jag har inte känt mig onormal.

  275. Jacques Dubochet har också dyslexi.

  276. Han fick priset "för utveckling
    av kryoelektronmikroskopi"-

  277. -"för högupplösande
    strukturbestämning av biomolekyler."

  278. Han blev utslängd från skolan när han
    var 17 för att han hade dyslexi.

  279. Det är svårt att veta
    vilka som kommer att lyckas.

  280. Men de som inte får chansen och
    missgynnas, kommer inte att lyckas.

  281. Det viktigaste är att ha ett
    utbildningssystem som är öppet-

  282. -för att anpassas till så många
    olika variationer som möjligt.

  283. Carol Greider fick Nobelpriset 2009.
    Hon jobbade med telomerer.

  284. Hon utvecklade egna strategier
    för att komma ihåg.

  285. Om man har dyslexi är man bra på
    att tänka i bilder.

  286. -Gillar du att tänka i bilder?
    -Ja. Det skulle jag väl säga.

  287. När hon pratar nu, om sin dyslexi,
    lyfter hon fram-

  288. -att det är tack vare den hon har
    kommit så långt. Det är inte "trots".

  289. Tack vare den har hon kommit långt.

  290. -Kan du tänka dig att plugga vidare?
    -Jag har alltid tänkt mig det.

  291. Jag tycker det är intressant.
    Jag gillar att lära mig.

  292. -Vad kommer du att plugga?
    -Jag vet inte.

  293. Många Nobelpristagare ger rådet
    till dem som pluggar-

  294. -att inte bestämma sig i förväg
    utan se vad de tycker är kul.

  295. Det är en bra inställning.

  296. Du får gärna komma tillbaka som
    besökare, eller som Nobelpristagare.

  297. -Jag har nu gått igenom dina tester.
    -Okej.

  298. -Det är så att du har dyslexi.
    -Helvete.

  299. Okej. Annika, Louise, Christina,
    Jörgen...

  300. Okej. Är de här i rummet nu?

  301. Nej, vi ska skicka brev till de här
    människorna, antar jag.

  302. De jag har lekt ordlekar med.
    Badat...

  303. Jaha. Nej.

  304. Vi ska berätta att jag har smittat
    dem. Eller vem har smittat mig...

  305. Det måste vara Karin. Jag visste att
    man inte räknar Pytagoras sats så.

  306. Jaha. Nej, förlåt. Det är så
    att dyslexi är genetiskt.

  307. Nej. Usch, du kan ta din jävla...

  308. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Teckenspråk
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Högskoleutbildning, Inlärningssvårigheter, Läs- och skrivsvårigheter, Pedagogik, Studieteknik, Talsyntes, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Förebilder som Dylan Wiliam, John Hattie och Carol Dweck

Läraren och skolutvecklaren Bosse Larsson funderar på hur de senaste rönen kring bedömning skall tolkas och användas praktiskt i våra skolor. Vad betyder egentligen Dylan Wiliams, John Hatties och Carol Dwecks forskningsteorier för den enskilde lärarens undervisningspraktik och hur kan de appliceras i ett svenskt klassrum? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.