Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : Skola, jobb, karriär och framtidDela
  1. -Minns du när det har varit jobbigt?
    -Ja. Då eller nu?

  2. Vårt samhälle sätter människor i fack
    byggt på enkla antaganden.

  3. Om nån har svårt att stava eller läsa
    duger man inte till vissa jobb.

  4. Det leder till stigma
    och utanförskap.

  5. Vi har kunnat påvisa motsatsen.

  6. Vi ska blicka mot framtiden med nån
    som visar dyslexins positiva sidor.

  7. Prins Carl Philip.

  8. Kände du nåt motstånd
    när du började med dys...

  9. Kände du nåt motstånd när du började
    med dys...dy...dysle...

  10. -Varför kan jag inte säga det?
    -Det är det som är så taskigt.

  11. Man väljer ett ord, "dyslexi", som är
    svårt att uttala som dyslektiker.

  12. Det är som att stamma, till exempel.

  13. Av erfarenhet vet vi som dyslektiker
    hur det är att bli ifrågasatta.

  14. Prinsen visar
    att läs- och skrivsvårigheter...

  15. ...inte är ett hinder
    för att uppfylla sina drömmar.

  16. Hej! Får jag följa med dig?

  17. Då går vi in till oss.

  18. -"Kräm".
    -Strålande.

  19. -Jättelånga ord.
    -Jag ser det. Men dem klarar du.

  20. Prinsen har sedan 2015
    jobbat mot näthat-

  21. -och för att öka förståelsen för
    dyslexi genom projektet Dyslexialand.

  22. -Sofia, det här är bilden av Sverige.
    -Ja, eller hur? Här har vi slottet.

  23. Men vi på stiftelsen sitter på andra
    sidan. Det är där det händer.

  24. -Så Sverige där, Dyslexialand där?
    -Exakt, och det ska vi jobba för.

  25. Dyslexialand ska bli en integrerad
    del av Sverige och inte behövas.

  26. Alla ska förstå vad dyslexi är så att
    man inte behöver arbeta med frågan.

  27. Bilden som finns är föråldrad.

  28. Man gör en koppling mellan dyslexi
    och att man är mindre intelligent.

  29. Fortfarande görs den kopplingen.
    Vi får bevis på det dagligen.

  30. Vi måste förändra den här bilden.

  31. Det handlar om att hjärnan
    har svårt att automatisera läsningen-

  32. -men det innebär andra styrkor
    och förmågor som vi måste prata om.

  33. En av dem som startat en egen skola
    för att jobba med problematiken-

  34. -är specialläraren Lisa Marx.

  35. Vi är väldigt fokuserade på att barn
    ska lära sig läsa och skriva.

  36. Vi börjar tidigt, i förskoleklassen
    på det första föräldramötet-

  37. -där de får berätta om det finns
    ärftlighet i familjen. Då vet vi.

  38. Då sätter vi in resurser på en gång.

  39. Finns det nåt "dj"? Nej, det tycker
    inte jag heller. Helt rätt.

  40. Dagens samhälle är uppbyggt på att
    läsa och skriva, den kommunikationen-

  41. -och den är ju viktig.
    Hur många har dyslexi hos er?

  42. Vi fångar upp ungefär fyra barn
    i riskzonen, utav 24 barn-

  43. -och då finns det barn som vi sen kan
    släppa och barn vi fortsätter följa.

  44. -Om jag läser "by" eller "stad"...
    -Då ska jag kryssa i "by". Nej!

  45. Vad slutar på d-ljud?

  46. När barn börjar första klass
    och förstår att de är annorlunda...

  47. Det är det glappet... Genom att sätta
    in tidigt dyker det glappet inte upp.

  48. -Minns du när det har varit jobbigt?
    -Ja. Då eller nu?

  49. -Vi kan börja med "då".
    -Ja, men...

  50. När man sitter i skolbänken
    och läser-

  51. -och hör när alla andra vänder blad
    när man inte är på halva sidan.

  52. Eller när man ska läsa högt.

  53. Då funderar man på var man ska läsa,
    läser in det och hör inte de andra.

  54. Eller enkla saker som sms eller mejl.
    Det drar jag mig för att göra.

  55. Varför är det skamfyllt
    att stava fel?

  56. Det är gamla fördomar som lever kvar.

  57. Med datorer är stavning ingenting.

  58. Forskningen är glasklar. Tidig
    upptäckt och tidiga insatser.

  59. Att man inte förstår det bättre
    är obegripligt. Inget talar emot det.

  60. Tänk vilken förlust det är i pengar-

  61. -och det individuella lidandet
    som blir i onödan.

  62. Vi måste prata om konsekvenserna
    av att inte få hjälp i tid-

  63. -ett problem Snabba cash-regissören
    Daniel Espinosa beskriver så här:

  64. Jag tror att när ett barn är otryggt
    blir man instabil.

  65. Man vill hitta nån plats där man
    är omtyckt och bra på det man gör-

  66. -och är det inte skolan
    blir det gatan.

  67. Det var delvis på grund av dyslexin
    som jag hamnade i problem.

  68. Jag hamnade i domstol
    och hade en massa tjafs.

  69. När jag fick diagnosen fick jag
    en ny chans att ta del av samhället.

  70. Jag hade nåt att bidra med. Man har
    vägar i hjärnan som andra inte har.

  71. Det är min superkraft. Jag ser bilder
    på andra sätt än andra kan göra.

  72. Jag kan nåt som andra inte kan.

  73. En med läs- och skrivsvårigheter
    som hjälpt oss testa hjälpmedel-

  74. -är youtubern Hampus Hedström.

  75. Det finns en fara i att romantisera
    bilden. Man måste ta det på allvar.

  76. Det är en typ av superkraft
    för du får andra egenskaper-

  77. -men man behöver hjälp av folk.

  78. -Hur dålig är du?
    -Jag är helt okej bra.

  79. På en dyslexiskala från ett till tio
    kanske jag är en femma.

  80. Jag kan ta mig igenom text och skriva
    manus, och det är jag tacksam över.

  81. Vi ska bygga upp
    en klassisk vlogg-setup från 2012.

  82. Youtuber
    är det ensammaste yrket nånsin.

  83. Dyslexi har sina krafter, men det
    gäller alla former av nedsättningar.

  84. Petar du åt ena hållet kommer det ut
    nåt på andra sidan. Jag är tacksam.

  85. Jag ska hämta stativ.

  86. När man jobbar med humor
    letar man efter saker som är nära en.

  87. Även om dyslexi är ett problem
    finns det nåt kul i varje tragedi.

  88. "Jag kan inte skriva. Så tokigt!"

  89. Stativet har varit med
    sen video ett för fyra år sen.

  90. Jag pratar fort. Det är mycket manus.
    För en dyslektiker gillar jag manus.

  91. VI ska göra en sketch.

  92. Det här är själva vlogg-delen då jag
    pratar in i kameran och klipper det.

  93. Då går jag efter manus.
    Jag behöver en pall också.

  94. Allt ska ju se så spontant ut, så man
    vill inte visa att man har manus.

  95. Så här ser det ut, ungefär.

  96. Vad är bättre för att fira
    dyslexidagen än en ironisk sketch?

  97. Bra idé, eller hur? Då kör vi.

  98. "Jag blir så trött.
    Det är slut på koriander."

  99. "Sluta vara så dramatisk. Du vill att
    jag gör det. Jag går och shoppar."

  100. Lasse Fornarve från Oxelösund
    föreslår en stavningsreform.

  101. Hallå!

  102. När vi pratar om dyslexi får vi inte
    glömma att vårt språk är svårstavat-

  103. -och gör det svårt för dem
    med läs- och skrivsvårigheter.

  104. De stora problemen är att samma ljud
    kan stavas på många sätt.

  105. Det beror på att stavningen bygger på
    ett språk som inte längre talas.

  106. Det är svårt att förklara varför
    ordet "hjälp" ska ha "h" i början.

  107. Det hör man ju inte.

  108. På 1500-talet stavade man som man
    ville. Sen har vi lagt till regler.

  109. Lasse Fornarve menar att det är dags
    för en stavningsreform.

  110. När jag hade tänkt på det i många år
    ville jag skriva ner det-

  111. -och komma med ett konkret förslag.

  112. I dag skriver man lång vokal-

  113. -genom att det bara finns en
    konsonant efter, som ordet "hal".

  114. Ordet "hall", med kort a,
    skriver man som...

  115. ...så här, med två konsonanter.
    Det borde vara tvärtom.

  116. "Hal" skulle skrivas
    med två vokaler i stället.

  117. Det görs i många språk,
    som finskan och nederländskan.

  118. Och då visar man att det är kort
    vokal med en vokal. Då ser det ut så.

  119. Det uttalas "hall" i mitt förslag.

  120. Hej, det är från Språket i P1.

  121. För alla som kan läsa i vanlig
    ordning, alltså vanliga läsare-

  122. -är det problematiskt att ändra, för
    då känner man inte igen ordbilden.

  123. Då måste man lära om.
    Det vill man inte.

  124. Men det skulle hjälpa dyslektiker
    om vi stavade mer ljudenligt.

  125. De som kan läsa stavar inte orden,
    utan läser ett ord åt gången-

  126. -eller en hel mening åt gången.

  127. En van läsare kan ha en, två
    eller tre blickpunkter per rad-

  128. -medan en dyslektiker kan ha femtio.

  129. En del dyslektiker automatiserar
    aldrig läsningen och ser orden.

  130. Ordet "hjälp", till exempel.
    Jag ser hela ordbilden-

  131. -medan en dyslektiker kanske behöver
    stava, och det tar otroligt lång tid.

  132. Jag vill ha ett enda tecken
    för sje-ljudet...

  133. ...och då tänker jag mig
    att man kan använda tecknet x-

  134. -som i dag inte behövs-

  135. -eftersom man kan stava det
    ljudenligt med "ks" som i norskan.

  136. Då skulle det se ut så här.

  137. Med ett tecken för ett ljud-

  138. -blir det lättare att formulera
    en regel för hur det ska se ut.

  139. Jag tror att alla svenskar är vinnare
    om man inför en ljudenlig stavning-

  140. -men naturligtvis framför allt de
    som svårare att lära sig skriva.

  141. En stor del av problemet
    är att vi skriver med ett alfabet.

  142. Vi skulle kunna ha ett annat system-

  143. -som koreanskans hangul-alfabet,
    som är ett stavelsealfabet.

  144. Man har kombinerat den alfabetiska
    principen med en ideogramprincip.

  145. Man skriver ihop stavelsetecknen.

  146. Jag tror inte att dyslexi
    är ett lika stort problem i Kina.

  147. Det kan man göra, men det vore
    en väldigt, väldigt stor reform.

  148. Det skulle medföra problem för många.

  149. Ska vi göra en sån?

  150. -"Sked" eller "kniv"?
    -Sked.

  151. Nu lägger vi ett nytt ord. Vi lägger
    "mosa". Du ska ta bort a-ljudet.

  152. Den?

  153. När man har tränat med bokstäverna
    kan man skapa inre ljudbilder.

  154. Inom sig ser hon att det står "mosa"-

  155. -och tar jag bort "a" blir det "mos".

  156. Ska vi ha med alla barnen
    måste vi jobba fonologiskt.

  157. Vi måste jobba med ljuden. Att 30 %
    ska falla bort känns inte okej.

  158. Hur känns det att komma
    och göra de här övningarna?

  159. Det känns bra när jag blir bättre.

  160. Jag tröttnar på det.
    Då blir det tråkigt.

  161. Lite som du fick jag också
    gå till nån som Elisabet-

  162. -och göra lite liknande uppgifter,
    och jag tyckte att det var jobbigt.

  163. Hur gör man för att ett barn inte
    ska känna att det är ett straff-

  164. -när man gör såna uppgifter, för det
    känner jag igen sen jag var liten.

  165. Här läggs det på en sak som jag måste
    göra när andra leker med kompisar.

  166. Man jobbar med sånt man redan gjort.

  167. När man har det lite kämpigt i skolan
    är man trött när man kommer hem.

  168. Det här ska ta max en kvart.

  169. Man lär sig läsa i skolan.
    Hemma befäster man.

  170. Övningarna som vi gör här ska Valny
    kunna visa. "Titta vad jag kan."

  171. När man visar det befäster man det.

  172. Här har nån skrivit "det gick bra".
    Är det du som har skrivit?

  173. Sen har mamma skrivit
    "det gick toppenbra".

  174. Men tänk om man är kung, och så
    måste man läsa läxor med barnen.

  175. -Gjorde din pappa det?
    -Inte alltid, vad jag kommer ihåg.

  176. Inte när jag var i din ålder.

  177. Problemet är att många föräldrar
    har mycket att göra-

  178. -och ibland tar man hem jobbet.

  179. Och du, som förälder...
    Hur ska man tänka som förälder?

  180. Jag tror att jag och min fru
    är som alla andra föräldrar.

  181. Självklart vill vi vårt barns bästa.

  182. Eftersom det finns i familjen-

  183. -så är det klart att vi har ett extra
    öga på om våra pojkar är dyslektiker.

  184. "Lyria och hennes demon
    smög sig fram genom matsalen"-

  185. -"noga med att hålla sig på en sida."

  186. Det här är böcker. Jag har inte läst
    många, för de består av mycket text.

  187. Det ser ut så här.

  188. För mig blir det svårläst. Raderna
    blandar sig och texten är för svår.

  189. Här gör du om boken som du vill.

  190. Du kan ändra typsnitt och storlek.
    Man går in på hemsidan.

  191. Här har vi en svårläst text.
    Vi ändrar typsnittet till comic sans-

  192. -och radavståndet till steg 4.

  193. Och så teckenstorleken
    och så en radbredd där borta.

  194. Hur lättläst som helst.
    Jag tycker om det här jättemycket.

  195. Sagan om ringen blir en meter tjock,
    men det är det värt. Tio av tio.

  196. Om jag fick önska skulle dyslektiker
    få lika lätt att hitta litteraturen-

  197. -som de här tjejerna i Linköping.

  198. Jag läste alla på typ en månad.

  199. -Jäklar!
    -Det beror på hur snabbt man läser.

  200. Andrea läser och skriver så snabbt.

  201. Jag kan läsa den här på en vecka.

  202. Den här känslan när man har läst ut
    en bok är så nice.

  203. När man kollar på filmerna är allt
    hoptryckt, men boken är mycket mer.

  204. Det händer så mycket mer i böcker.
    Så är det i alla böcker.

  205. Det här blir man avundsjuk på.

  206. Dessutom får en skönlitterär läsare
    tre-fyra gånger så stort ordförråd.

  207. Sverige saknar
    nationell handlingsplan för dyslexi.

  208. Ett barns skolgång blir ett lotteri-

  209. -så nåt är fel på systemet som inte
    direkt tar itu med dem som har svårt.

  210. Det finns flera precisa sätt att se
    våra skillnader och framsteg numera.

  211. Det finns siffror som pekar på
    att medelåldern för en diagnos-

  212. -ligger på 13 år, vilket naturligtvis
    är alldeles för sent.

  213. Det viktiga för framtiden är att man
    identifierar svårigheter tidigt.

  214. Då kan barn kompensera med träning.

  215. I ett framtidsperspektiv kanske vi
    kan upptäcka det här hos två-åringar.

  216. Det är viktigt att snabbt få koll på
    läsförmåga, för tidiga åtgärder.

  217. Skolan måste släppa fixeringen
    vid det litterära lärandet.

  218. Det är ett omodernt sätt
    att sortera kunskap.

  219. -Goddagens!
    -Kul att se dig. - Välkomna in.

  220. Det här är "Det skolan inte
    lärde dig." Var skolan besvärlig?

  221. Skolan var speciell. Det var ju
    på rasterna jag lärde mig nånting.

  222. Det akademiska, att läsa och skriva,
    var jag inte bra på.

  223. Jag gjorde saker jag var bra på och
    pratade, så jag kunde göra det bra.

  224. Men inte som det var.

  225. -Har du nån kritik mot skolupplägget?
    -Det är inte nog flexibelt. Synd!

  226. Är man som jag, extrovert,
    eller introvert eller dyslektiker-

  227. -så är det svårt att plocka upp sånt.

  228. Vi skulle kunna ha en mer flexibel
    skolplan där lärarna kunde vrida...

  229. "Den här killen är grym på att
    programmera. Han ska lära sig mer."

  230. Jag vill ha en flexibel skolplan.
    Systemet är som för fyrtio år sen.

  231. -Hur ser framtiden ut?
    -För dyslexi?

  232. Alla kommuner ska få bra utbildning
    till lärare för att hitta det i tid.

  233. Jag blev upptäckt för sent.

  234. Sen är det att ta in hjälpmedel som
    ger människor samma förutsättningar.

  235. Det är kul med coola gadgets men det
    behövs mer resurser till lärarna-

  236. -för att hjälpa eleverna med det de
    är dåliga på och se det de är bra på.

  237. -När fick du din diagnos?
    -Jag kommer inte exakt ihåg.

  238. Jag tror att jag gick i fyran
    eller femman, så jag var tio-elva år.

  239. Hur pratade ni om den i familjen?

  240. Victoria har nämnt att hon
    har dyslexi och far har det.

  241. Så acceptansen fanns ju självklart.

  242. Till en början kände jag
    ingen glädje. Det var jobbigt.

  243. -Du fick inte de positiva sidorna?
    -Exakt.

  244. Men förståelse och acceptans
    är två skilda grejer.

  245. Det kan ta år, beroende på person.

  246. Det tog ett tag för mig
    att få den acceptansen.

  247. Hej.

  248. Varför tycker du att det är
    så viktigt att prata om dyslexi?

  249. För att jag har dyslexi-

  250. -och när jag började berätta om det
    var det skönt för mig själv-

  251. -men jag gör det också för att det är
    många andra som har dyslexi-

  252. -och om jag kan hjälpa er att förstå,
    men även era kompisar-

  253. -och mamma och pappa
    och samhället i stort...

  254. -I dag, då?
    -Det känns bättre.

  255. Min hoppades kunna vara en förebild
    och jag har fått den reaktionen...

  256. ...kanske inte varje dag, men ofta-

  257. -att ungdomar med dyslexi, men även
    anhöriga och föräldrar kommer fram-

  258. -och bekräftar att tack vare
    att jag gick ut och berättade-

  259. -så har det hjälpt dem, och det
    stärker att få positiv respons.

  260. Vad är det som ni tycker är jobbigt
    med att ha dyslexi?

  261. Jag har ganska lite dyslexi, och
    ibland är det som värsta handikappet.

  262. "Det är okej
    att du inte klarar det här."

  263. Det blir liksom... "Det är inte alls
    okej. Det är nåt jag ska kunna."

  264. "Vi tar hänsyn till
    att du har dyslexi." - "Okej..."

  265. Men känner ni-

  266. -att ni har nåt annat
    som ni kanske är ännu bättre på?

  267. Jag gillar drama.

  268. Jag ställer frågan
    för att det är många som har dyslexi-

  269. -som utvecklar nåt annat
    de är bra på.

  270. -Vad är du extra bra på?
    -Jag gillade fysisk aktivitet.

  271. Jag tävlade och den biten.

  272. Men jag är också kreativ-

  273. -och tycker om
    att fixa med små detaljer.

  274. Att hitta
    det som glädjer mig ger mig styrka.

  275. Det kan vara att tävlingsköra
    eller åka skidor... Det du gillar.

  276. Nu ska vi se...

  277. -Vad vill ni bli när ni blir stora?
    -Jag vill bli rappare.

  278. -Rappare? Okej, coolt! Varför det?
    -Det är min dröm.

  279. Jag gillar att skriva låtar,
    för det mesta gangster-rap.

  280. -Jag vill skriva böcker.
    -Vad häftigt.

  281. -Det är väldigt skilda saker.
    -Men ändå inte.

  282. Du gillar att skriva bra
    och finurliga texter.

  283. Det är ju där jag har fått diagnos
    att jag har dyslexi.

  284. Det är där det är mest,
    men jag märker inte det.

  285. Det är det jag märker av minst.

  286. Finns det nån styrka i att alla är
    olika och att alla har olika behov?

  287. Om alla var ungefär samma
    och gjorde på samma sätt-

  288. -då skulle man inte ha nån
    personlighet. Det vore jobbigt.

  289. -Var hittar du ditt?
    -När jag får vara bra på nånting.

  290. Att ta de små segrarna, jämföra sig
    lite med andra och ibland slå dem.

  291. -Inte slås ner av att ibland förlora.
    -Exakt så.

  292. Att hitta den styrkan
    som du känner att du har-

  293. -och glädjen att utöva just det...

  294. Skateboard eller racing eller nåt.

  295. Jag är intresserad av din tid
    på Vasaloppet för att jämföra mig.

  296. I år? I år var inget bra år.

  297. -Vad är din bästa tid?
    -6,21.

  298. Grymt! - Jättebra!

  299. -Stort tack. Trevligt att träffas.
    -Tack detsamma.

  300. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Teckenspråk
Ämnesord:
Arbete, Arbetsliv, Arbetsmarknad, Carl Philip, prins av Sverige, 1979-, Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Karriär, Läs- och skrivsvårigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.