Titta

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Om Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat : Fördelar och styrkorDela
  1. I utbildningssystemet i dag
    hindrar vi barn att lära sig.

  2. Född för att vara dum, kände jag.

  3. Vem säger att inte nästa innovation
    kommer till-

  4. -tack vare att nån har dyslexi
    och det perspektivet.

  5. Om nåt i mig är skyldigt till
    min framgång, så är det dyslexin.

  6. 5 % av befolkningen i Sverige
    är dyslektiker.

  7. De har en fonologisk, liten defekt-

  8. -som gör att man inte kan koppla ljud
    till bild i bokstavskombinationer.

  9. Jag heter Niklas Hyland. Min dyslexi
    blev tydlig när jag tackade ja-

  10. -till att vara med
    i tv-programmet "Lingo".

  11. -Det blå laget.
    -F L I C K.

  12. "Flick" hade kunnat vara ett ord.

  13. Kanske skulle jag ha vetat bättre.

  14. Men för mig är det nu en illustration
    av känslan av underlägsenhet.

  15. -En upplevelse jag delar med många.
    -Läraren tog fram mig och sa:

  16. "Du har gått om en klass,
    men du är ändå sämst på att läsa."

  17. Problemet är att vi från skolstart
    sorteras utifrån-

  18. -hur bra vi läser och stavar.

  19. Sen gav hon mig örfilar
    och skrek hela tiden: "Läs, unge!"

  20. För sju år sen träffade vi ett gäng
    ungar som kämpade med sin dyslexi.

  21. Jag förstod inte Malin,
    utan jag sa att du var lat.

  22. -Och du var ju inte lat.
    -Nej.

  23. När mamma inte hinner hjälpa mig
    med läxorna får jag ont i magen.

  24. Jag får skuldkänslor
    och kan inte gå till skolan.

  25. Nu träffar vi dem igen,
    för att rita om kartan-

  26. -och titta på allt
    som påverkas av dyslexi.

  27. Förhoppningsvis ger det
    en ny och mer rättvisande bild.

  28. Det handlar om svårigheter,
    men också om uppenbara fördelar.

  29. Vi behöver bättre spioner.

  30. Det här är
    förra årets senaste filmkamera.

  31. Okej, jag tror
    att jag är skicklig med den här.

  32. Tre, två, ett, kör!

  33. Jag hade lite dåligt självförtroende,
    och... Ja.

  34. Jag hade dåligt självförtroende.
    Jag kunde inte lära mig.

  35. För sju år sen träffade vi Adam,
    som hade filmen som sitt allt-

  36. -kanske just för att
    kompensera dyslexin.

  37. Skolan var inte hans grej
    när han gick i mellanstadiet.

  38. -Vi får se om han är hemma. Jodå.
    -Morsning, Niklas!

  39. -Kaffe?
    -Ja, tack.

  40. Klockan är åtta på morgonen,
    eller på dagen.

  41. De ska vara här klockan åtta,
    alla som jobbar bakom kameran-

  42. -för att rigga.

  43. Än så länge går allt bra.
    - God morgon!

  44. Fan, vad tidigt. Tjena.

  45. Har du sparat ut skägget? Jäklar,
    bra jobbat. Det duger jättebra.

  46. Men vad fan, hon har sytt ihop ärmen
    när hon skulle sy...

  47. Vad har hänt sen sist?
    Då gick du i sjätte klass.

  48. Bra fråga.
    Jag har självklart tagit studenten.

  49. Jag har... Det här var din kopp.

  50. Efter det började jag på filmlinjen.

  51. -Där träffade jag många...
    -...som var likadana.

  52. Att gå i skolan och vara dyslektisk,
    och ha filmen vid sidan om...

  53. -Vad har filmen betytt?
    -Det har varit bekvämt.

  54. Jag alltid gjort det utanför skolan.
    Det har varit en målmedvetenhet.

  55. Om jag får ett dåligt betyg
    kan jag tänka:

  56. Okej, det är ändå inte mitt ämne.
    Jag gör film.

  57. Jag måste filma mot det här.
    Sen sitter vi och babblar.

  58. -Vad ska jag filma?
    -Filma bara lite snabbt.

  59. Man får säga: "Du ska dit.
    Du ska dit. Var är min latte?"

  60. Tre, två, ett, "action".

  61. Då hade Adam gjort 57 filmer.
    Nu skriver han och regisserar-

  62. -både sina egna alster
    och på andras uppdrag.

  63. Jag är Adam, tolv år. Jag jobbar...

  64. -Eller, inte jobbar.
    -Nu gör jag.

  65. Jag går i skolan.
    - Inte Magnum-glassen.

  66. Under ettan, tvåan och trean
    kunde jag inte skriva.

  67. Det var inte kul.
    Jag gick runt i klassrummet ibland-

  68. -och kollade i deras böcker
    hur de skrev.

  69. Då såg jag mycket bättre resultat.

  70. Då blev jag besviken, för de stökiga
    hade bättre skrivstil än jag.

  71. Och det kändes jättejobbigt.

  72. I dag skulle jag säga...

  73. Jag var dålig på att skriva,
    och jag är bättre på andra saker.

  74. Eller, jag kan skriva väldigt bra,
    men jag kan inte stava.

  75. Du är inte dum. Du är dålig på
    en sak, men säkert bättre på andra.

  76. Problemet är
    varför dyslexi är ett problem.

  77. Det är ju inte ett problem. Det är
    för att alla ska rangordna dig.

  78. Du ska in i ett system
    där nån kan säga vem som är bäst.

  79. Det är kontraproduktivt.
    Alla borde följa med på hela resan.

  80. Sen kan man ta fram dem
    som är bra på olika jobb.

  81. Får vi fråga en sak? Hur klarar sig
    de här om de har dyslexi?

  82. Jag gissar att de har fått
    rätt stöd och kunskap.

  83. Får man ha hjälpmedel på prov
    om man har dyslexi?

  84. -Ja, givetvis.
    -Blir det inte en fördel?

  85. Rättvisa är att alla får rätt låda
    att stå på för att nå rätt nivå.

  86. Som stödhjul för cykel. Kör i väg!

  87. En av dem som fokuserar på dyslexins
    fördelar är Susanna Cederquist.

  88. Enligt henne är vi olika,
    och det är meningen.

  89. Nu måste vi inse värdet av det.
    Allt annat är resursslöseri.

  90. Vi ska till Enskilda gymnasiet-

  91. -där jag ska hålla en utbildning
    för all personal.

  92. Vi ska prata om
    förhållningssätt till dyslexi.

  93. Det är slitigt att gå i skolan,
    för vi har ett system-

  94. -där normen att läsa för att få
    information fortfarande är stark.

  95. Dyslexi är inte lika med
    lässvårigheter.

  96. Det är ett annat sätt att fungera-

  97. -som ger läs- och skrivproblematik,
    men också andra naturliga styrkor.

  98. Jag pratar alltid om dyslektiker.

  99. Då får man höra: "Det är dåligt
    att kalla nån för dyslektiker."

  100. Ja, fast vad lägger du i begreppet?
    Är det bara dåligt?

  101. Man vet att dyslexi
    är överrepresenterat hos chefer.

  102. Många chefer har dyslexi.
    Det kanske inte är en slump.

  103. Som chef måste man tänka stort-

  104. -och ta hänsyn till många aspekter
    och stora system.

  105. Hos brittiska underrättelsetjänsten
    analyserar dyslektiker-

  106. -material i terrorfrågor. Är det nåt
    som skiljer sig i det här materialet?

  107. Det är intressant
    att anställa efter styrka.

  108. Att förstå att hjärnan
    fungerar på ett annorlunda sätt-

  109. -förändrar ens förhållningssätt,
    både till eleverna som har det-

  110. -och också till
    hur man kan undervisa.

  111. Dagens utredningar handlar om
    att ta reda på vad som är svårt.

  112. Vi ska bredda det, så att man
    i en utredning tar reda på:

  113. "Okej, du har lätt för det
    och svårt för det. Du funkar så."

  114. Så att man tar med
    både det man har svårt och lätt för.

  115. Det primära är att skolan behöver
    förändra sig, inte dyslektikerna.

  116. I utbildningssystemet i dag
    hindrar vi barn att lära sig.

  117. Vi begränsar tillvägagångssätten.

  118. Det finns en hierarki.
    Vi har valt att ett sätt är bättre.

  119. Susanna menar att det handlar om
    ett 3D-seende och en kreativitet.

  120. De styrkorna boostas inte i skolan,
    där man i flera ämnen-

  121. -bedöms efter
    hur man läser och stavar.

  122. Skolan måste anpassa sig
    så att man passar fler.

  123. Kraven på att stava felfritt
    ställs även på en tolvåring-

  124. -som lägger upp filmer på Youtube.

  125. "Learn to spell." Där är en.

  126. Det här skrev jag också.
    "Lär dig stava."

  127. Jag blir besviken,
    men förstår att jag stavar fel.

  128. Jag får väl börja stava rätt.

  129. Jag gjorde en film
    som kom till Novemberfestivalen.

  130. Vi var där på stor svensk premiär.

  131. Men då såg vi att det var
    helt felstavat i eftertexterna.

  132. Då fick jag
    en sån jävla ångest och panik.

  133. "Hade din felstavade eftertexter?"
    "Ja."

  134. Hur kändes det? Var det hårt?

  135. Jag lärde mig
    att jag inte ska göra eftertexterna.

  136. Mina kompisar skriver eftertexterna
    nu, och jag kopierar dem rakt in.

  137. Bara man har ett system,
    så är det ingen fara.

  138. Man får anpassa det hur man vill.

  139. Vad finns på andra sidan...

  140. Där har vi Brottby.
    Men finns det nåt att lära från...

  141. Som pedagog, finns det nåt
    att lära sig ur filmskapandet?

  142. Du ska omge dig med personer
    som kan förstå vem du är.

  143. "Okej, han är sämre på det här.
    Jag kan hjälpa honom med det."

  144. -Hur riktar man ner den?
    -Man jobbar med den där.

  145. -Okej.
    -Här, här, här.

  146. -Här är det sig likt.
    -Till det mesta.

  147. Här är mitt rum. Här är nån affisch
    på nån stad, jag vet inte vad.

  148. Pappa har alltid sagt: "Om du har
    dyslexi brukar bokstäverna dansa."

  149. Men så kände inte jag, så jag
    visste inte om jag hade dyslexi.

  150. Men jag har alltid hoppat rader.
    Det har varit jättestörande.

  151. Det kan kännas som om du är helt
    blind. Du missar allt där i mitten.

  152. Det rår jag inte för. Jag läser noga,
    men råkar ändå missa några rader.

  153. Och då blir jag förvirrad.

  154. Sen kollar jag efteråt: "Okej,
    jag missade två rader. De saknades."

  155. Man brukar beskriva det,
    rent tekniskt-

  156. -som att man har så dålig automatik
    att det kräver stor koncentration.

  157. När man ska se vart man ska härnäst
    har man tappat bort sig.

  158. Det här är en film som du gör.
    En storyboard utan text.

  159. Jag försöker få ut tankar visuellt
    om vad vi ska göra i nästa kortfilm.

  160. Undviker du textbeskrivningar
    i de här sammanhangen?

  161. Om jag skriver kan bara jag läsa det,
    så jag skriver för eget minne.

  162. Aldrig om jag ska visa det för andra.

  163. -Har du jobbat hårt med det här?
    -Nej, min flickvän skrev det.

  164. Okej. Det här är bra
    för att hålla ordning.

  165. Precis, tankestruktur. Jag avskyr
    att inte ha saker visuellt.

  166. Vi börjar med tagningarna
    på den hemlösa.

  167. Våra tre första "slates"
    är bara på den hemlösa.

  168. Han har en bild av hur allt ska vara,
    och ser att allt är möjligt.

  169. Hans styrka är att han visualiserar
    sin bild och får den verklig.

  170. Tror du att Adam
    har nytta av dyslexin?

  171. Som filmregissör är manuset bara
    ett verktyg till det man filmar.

  172. -Då kan det vara en fördel.
    -Mattias!

  173. Kan du komma? Vi testar framingen,
    så att det blir rätt när ni är med.

  174. Ja, nu har jag bild.

  175. Vi skriver ihop, och jag märker det
    inte. Vi jobbar visuellt-

  176. -och tänker ut idéer.
    Det flyter på jättebra.

  177. Vi har jätteroligt, och vi har inte
    fokus på att skriva rätt.

  178. -Ska han låta nåt när han rotar?
    -Ja, lite smaskande.

  179. -Film är din grej på nåt sätt.
    -Det är mitt liv.

  180. Det är olika typer av uttryck.

  181. Hur bygger du språket då?
    För språket är ju viktigt.

  182. Jag är omgiven av folk
    som är väldigt boksmarta.

  183. Jag har pratat med dem,
    och sett vad de har för tips.

  184. När jag är med dem
    förbättrar jag mitt eget språk.

  185. De som läser skönlitteratur
    har tre gånger så stort ordförråd.

  186. Hur blir man bra på saker?
    Jo, med ett stort ordförråd.

  187. -Och det måste även dyslektiker ha.
    -Ja. Allt handlar om att kommunicera.

  188. Och du kan göra det visuellt,
    bara du får fram informationen.

  189. Det tar dig från ditt huvud
    in i filmerna du gör.

  190. Ja, precis. Allt hänger ihop
    på det sättet, skulle jag säga.

  191. I dagsläget finns det hjälpmedel som
    hjälper oss dyslektiker i vardagen.

  192. -Detta är ett test...
    -Men de kan användas av alla.

  193. Först ut att testas
    är glasögonkameran.

  194. Är du "Star Trek"-fan
    har jag nåt för dig.

  195. Det är en dyslexikamera
    som du fäster på glasögonen.

  196. Den är väldigt tung och syns.

  197. Idén är att du ska trycka på den,
    peka på nåt, och sen läser den det.

  198. Jag har lite text bakom mig.

  199. -Sex laxar i en laxask.
    -Fränt!

  200. Här har vi "Guldkompassen".
    Kan den ta rubriken?

  201. -Guldkompassen.
    -Ding!

  202. Man får uppmuntrande "ding"
    när man läser.

  203. -Okej, vi testar här.
    -Men i år blev det inget krig.

  204. Hon och ett par rännstensungar
    spankulerade...

  205. Det är sjukt på riktigt. Men den
    har bara 20-30 minuters batteritid.

  206. Det är en nackdel om man inte vill
    sitta vid eluttaget hela dagen.

  207. Vi ska testa på en lärare.
    De har ju bra handstil.

  208. "Packa pappas kappsäck."
    En tungvrickare. Tack!

  209. -Sex laxar i en laxask.
    -Den tar inte handskriven text.

  210. Men den måste få bra betyg.
    Den var enkel att ta på.

  211. Dålig batteritid, såklart,
    men väldigt fränt. Coolt. Tio av tio.

  212. När jag fick min diagnos av dyslexi
    tog jag det som en medalj.

  213. Jag hade en hjärna
    med vissa superkrafter.

  214. Och det tänkte jag visa världen.

  215. Daniel Espinosa är en av Sveriges
    mest populära regissörer utomlands.

  216. Han har gjort Hollywood-produktioner
    och blev känd med "Snabba cash".

  217. Men vad jag också vet nu
    är att han är dyslektiker.

  218. -Vilket jäkla ställe.
    -Hej, Adam.

  219. Det var jobbigt att inte veta varför
    man inte var lika bra som kamraterna.

  220. Hela vägen fram till sjuan
    fifflade jag mig fram.

  221. Det gick ju, men jag upplevde själv
    att jag var handikappad.

  222. Daniel Espinosa är nu Sveriges
    mest hajpade regissör i Hollywood.

  223. Nu är han i London för att spela in
    Spider-Man-spinoffen "Morbius".

  224. Ganska många manusförfattare
    är dyslektiker.

  225. Det kan jag tänka mig.

  226. Han som skrev "Bohemian rhapsody"
    jobbar jag med nu.

  227. Han är dyslektisk.
    Det är nåt med formen som passar oss.

  228. Dyslexi är att man har utvecklat
    ett visuellt seende under uppväxten.

  229. Vi tänker inte litterärt.
    Vi tänker inte i ord.

  230. Vi tänker inte i språk,
    utan i bilder och scenarier.

  231. I dag när världen blir mer visuell-

  232. -är det en superkraft.

  233. -När fick du din diagnos?
    -I fyran, typ.

  234. Kunde du läsa ord
    från att du gick i ettan, tvåan?

  235. -Jag har så otydliga minnen.
    -På vilket sätt? Var folk taskiga?

  236. Ja, det också. Det är en massa...
    Jag orkar inte gå in på det.

  237. Men jag har inte mycket minnen
    från grundskolan.

  238. Alla diagnoser
    som belastats som handikapp...

  239. Adam uttrycker sig också så,
    men det är inget handikapp.

  240. Det är nåt som särskiljer oss och gör
    att vi upplever tillvaron annorlunda.

  241. Jag tror att vi i dag
    har ett behov av att människor-

  242. -visar massan andra sätt att se
    på saker. Det kan vi bidra med.

  243. När jag var nio ville de att jag
    skulle gå om. Jag var för dålig.

  244. Min lärare tänkte att jag var dum.

  245. Jag var inte bland de sämsta,
    utan jag var den sämsta.

  246. Förstår du? Då tänker man:
    Varför är jag ett sånt jävla...

  247. -Ja, precis.
    -...en jävla "misfit".

  248. Jag tror att det här tvivlande
    självförtroendet man får-

  249. -är nåt man måste jobba med,
    för det gör dig känslig.

  250. Och det gör dig till en bra regissör.

  251. Alla bra regissörer kan nåt om
    att grejer kan vara jobbiga.

  252. Din högstadietid,
    som du inte tycker om att babbla om.

  253. Det är nog den som kommer att vara
    det starkaste i ditt arbete.

  254. Filmbranschen är ett visuellt medium.
    Om du har ägnat ditt liv åt-

  255. -att tänka i bilder och scenarier,
    så har du ju en stor fördel.

  256. "Action". - Det har också
    att göra med utanförskap.

  257. Det sociala förtrycket
    man utsätts för.

  258. Du har valt rätt bransch för vår
    diagnos, men du måste ändå läsa.

  259. Hur är det att jobba industrimässigt
    med dyslexi?

  260. Det svåra är
    att resten av världen är läsande.

  261. Resten av världen
    har en annan sorts hjärna.

  262. Du måste ge det du skriver
    till andra, och de måste förstå det.

  263. Om du inte skriver manus själv,
    måste du läsa andras manus.

  264. Jag läser två timmar om dagen,
    så jag klarar det.

  265. Om det går en sommar utan att
    jag läser, är uppstarten svår.

  266. Och när nåt är svårt
    tycker man inte om det man gör.

  267. Om jag läser ett manus, och jag
    inte har läst på några veckor-

  268. -tycker jag att det jag läser
    är tråkigt.

  269. Jag känner mig rastlös
    och vill gå därifrån.

  270. Men om jag läser konstant
    kan jag njuta av texten-

  271. -precis som vem som helst.

  272. En viss del av motstånd i tillvaron
    kommer att vara konstant.

  273. Och lite motstånd är inte dåligt,
    för vi är vana vid det.

  274. Jag förstår Adam. Man har haft lång
    tid då man har varit tillbakahållen.

  275. När man hittar det man är bra på
    kan inget stoppa en.

  276. Jag tror att han har en fin framtid.

  277. Din superkraft,
    förutom att du är visuell-

  278. -är att du har upplevt saker som
    andra inte har. Och du har kämpat.

  279. Man måste komma ihåg att en diagnos
    är ett bevis på att man är unik.

  280. Om nåt i mig är skyldigt till
    min framgång, så är det dyslexin.

  281. Det känns jävligt bra. Jag måste hem-

  282. -och göra det som kändes omöjligt
    mer möjligt.

  283. Det är en inspiration från Daniel.

  284. Nu måste jag hem och fortsätta jobba.
    Ciao!

  285. -Tja, Johan. Är det bra?
    -Jo.

  286. Du, jag tänkte på det där du har.
    Du har väl typ dyslexi?

  287. -Typ? Jo, jag har det. Vad då?
    -Jag tror att jag också har fått det.

  288. -Okej. Har du gjort en utredning?
    -Nej.

  289. Chefen klagade på
    att jag har skickat ut fel offerter-

  290. -och hotade med att sparka mig.
    Så jag sa att jag också har dyslexi.

  291. Jag tror att jag har dyslexi.
    Jag pratar fel och kommer sent.

  292. Du får inte hitta på
    att du har dyslexi.

  293. I går skulle jag
    skrubba grannens hunds klor.

  294. Jag skrubbade henne i klor
    av misstag.

  295. Min systerdotter ville leka charader.
    Då lämnade jag henne med schamaner.

  296. Jag skulle gå över en väg och gick in
    i en vägg. Vem ser skillnad?

  297. -Inte jag, för jag har dyklek...
    -Dyslexi.

  298. Skönt att du förstår,
    så att vi dyslektiker kan hålla ihop!

  299. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Teckenspråk
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärandet

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Att trilla dit

Hur kan man som lärare rädda en situation när man känner att man passerat en gräns? Eller "när vi trillar dit" som psykologen Bo Hejlskov Elvén kallar det. Han är mest känd med begreppet lågaffektivt bemötande och anlitas av skolor och myndigheter för utbildning i konflikthantering. Här intervjuas han om stunden när en konflikt precis har eskalerat och man som lärare vet att man varit en bidragande orsak. Enligt Hejlskov Elvén är det viktiga inte att visa att vi har rätt utan att se till att det blir rätt nästa gång en liknande situation uppstår. Och ett förlåt är mer värt än en hård fasad.