Titta

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Om UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Föreläsningar om antibiotikaresistens. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till första programmet

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens : Fiskodling och antibiotikaresistensDela
  1. Inte ett gram antibiotika.
    Inga sjukdomar.

  2. Man utnyttjar ekosystemets förmåga
    att producera varor och tjänster.

  3. Hej! Michael Tedengren heter jag.

  4. Forskare på institutionen
    för ekologi.

  5. Jag har fått en perfekt introduktion.

  6. Jag tänkte prata om det ohållbara
    vattenbrukets antibiotikaanvändning-

  7. -och lite effekter det får,
    främst i fattiga delar av världen.

  8. Jag ska avsluta med
    att vara optimistisk och visa att-

  9. -som svar på den sista frågan,
    att det också finns ett alternativ.

  10. Vi människor är konstiga,
    för vi äter gärna rovdjur.

  11. Därför var laxodlingar
    de första stora i Europa.

  12. Räkodlingar har ni hört om. Ibland
    ser odlingslandskapet ut så här.

  13. Ganska stor känslighet
    mot en tsunami, visade det sig.

  14. När räkodlingarna blir intensiva
    är de beroende av-

  15. -tillförsel av räkmat.
    Men det blir också täta djurbestånd.

  16. Då blir det
    en problematisk sjukdomsbild-

  17. -och den behandlar man traditionellt
    med antibiotika.

  18. Det finns många miljöaspekter
    som inte är bra-

  19. -med mangroveräkor i alla fall.
    Det är nåt vi ska komma bort från.

  20. Det leder till tråkiga saker,
    även sociala aspekter.

  21. Men det finns alternativ.
    Det här är en integrerad räkodling.

  22. Mangroven är kvar.
    Du har fritt utbyte av vatten.

  23. Räkorna föder sig själva på bladen
    som ramlar från träden.

  24. Det behövs lite tillskott
    och ingen antibiotika alls.

  25. Det är det fina med oss människor.

  26. Vi är skitbra på att stöka till,
    men nästan lika bra på att städa upp.

  27. Jag ska prata om vattenbruket
    som vi jobbat med i Sydostasien.

  28. Det är så som Oskar sa.

  29. Enligt FAO kommer vi att behöva ta
    mer animaliskt protein ur havet.

  30. Vi kan inte odla mer om vi vill
    bevara Serengeti och regnskogarna.

  31. Landskapet är fullt
    av jordbruk och djurproduktion.

  32. Vi kommer att bli 5,6 miljarder fler
    innan kurvan vänder och planar ut.

  33. De här människorna måste äta.
    I Sydostasien är det tättbefolkat.

  34. Mycket människor har ingen mark alls.
    Det är fullt.

  35. Man bor gärna på plattformarna.
    Det här är "proto-aquaculture".

  36. Primitiva vattenbruksstrukturer.

  37. Människor byggde
    de här plattformarna, bodde på dem-

  38. -och kallades för "sea gypsies".

  39. All fisk de inte åt upp åkte ner
    i en kasse och blev en odling.

  40. Sen intensifierades det.
    Det här är Vietnams kust.

  41. Det har blivit hela byar.
    De små husen kan ofta vara...

  42. Det är synd att kalla det torrdass,
    för de bajsar rakt i kassen.

  43. Vi återkommer till det.

  44. Vi har ett utbyte
    av människans mag-tarmbakterier-

  45. -med bakteriefloran
    som finns i dammarna.

  46. Det kan vara intensivt, och det finns
    tillgång till billig antibiotika.

  47. Mycket av det kommer illegalt
    från Kina och Indien.

  48. De har inte råd med modernt foder-

  49. -utan använder korallrevets fiskar.
    Ibland är det samma arter.

  50. De föder upp korallrevsfiskar
    på fiskbebisar, vilket inte är bra.

  51. Den intensivaste
    antibiotikaanvändningen jag sett-

  52. -är vietnamesiska kassodlingar
    av hummer.

  53. Där använde man, per producerat ton-

  54. -uppåt 30 kg antibiotika,
    för att man använder det på fel sätt.

  55. Oskar nämnde att man blandar
    antibiotikan för hand-

  56. -med en "skräpfisk" som man tänker
    mata fiskarna i odlingen med.

  57. Här har han en spade,
    men han kunde ha kastat i för hand.

  58. Det här är inte ett effektivt sätt
    för att bevara korallreven.

  59. Det var så det började. Vi såg
    att korallreven inte mådde bra.

  60. Vi tänkte att det var övergödning.

  61. Men det var inte de mängderna
    kväve, fosfor och alger.

  62. Det är nåt annat.

  63. Man får inte glömma
    att de flesta bakterier är nyttiga.

  64. Antibiotika slår även mot dem.

  65. Reven lever inte bara
    i symbios med mikroalger-

  66. -utan även med en myriad
    av ett bakteriellt samhälle-

  67. -som är lika viktigt. Så antibiotika
    och koraller är inte heller bra.

  68. I kassarna kan det se ut så här.
    Täta bestånd av "grouper".

  69. De drabbas av sjukdomar,
    men får sin antibiotika.

  70. Mycket sjunker ner till botten,
    och där hittar vi antibiotikarester.

  71. Korallreven runtomkring
    ser så småningom ut så här.

  72. Kalkskelett. Men vi vill
    att korallreven ska se ut så här.

  73. Det här är naturligtvis en enorm
    miljökatastrof under uppsegling.

  74. Än så länge fungerar det något sånär,
    men antibiotikaresistensen är 100 %.

  75. Vi har inte tagit ett bakterieisolat
    och inte hittat antibiotikaresistens.

  76. Det är märkligt och skrämmande.

  77. Vi har märkt
    att man använder så mycket-

  78. -att det nästan inte har nån effekt.

  79. En fiskodlare som använder
    antibiotika får inte mer fisk.

  80. "Varför använder du antibiotika?"
    "Min morbror gjorde det."

  81. Man använder antibiotika oskyldigt,
    utan att kunna svara på varför.

  82. I hummerodlingen
    var det ännu tydligare.

  83. Trots det är det hög dödlighet
    i den antibiotikabehandlade hummern.

  84. Det är ingen skillnad. En viss mängd
    dör. Humrarna är enormt värdefulla.

  85. Att äta hummer i Vietnam är lika dyrt
    som att äta hummer i Sverige.

  86. Jag har undrat hur de här damerna
    kan gå på stranden och sälja humrar-

  87. -så pass billigt.
    Där är vi och tittar.

  88. Vi frågade:
    "Vad är det här för humrar?"

  89. Det är de som, trots antibiotika,
    har dött under natten.

  90. Tanterna åker ut i små runda båtar,
    köper humrarna jättebilligt-

  91. -åker in och säljer dem till
    en bråkdel av priset på restaurangen.

  92. Ni kan tänka vilken överföring av
    antibiotikaresistens vi kan ha här.

  93. Speciellt när odlarna
    skiter ner i kassarna.

  94. Ni kan tänka er vilken risk vi har...

  95. Koleraresistens skulle kunna bli
    en katastrof i hela kustområdet.

  96. Sen har vi en tickande bomb
    av antibiotikaresistens.

  97. Svenska läkare
    vid centralsjukhuset i Hanoi säger:

  98. "Får ni ett sår och behöver
    behandling, åk hem. Kom inte hit."

  99. När man kommer in på
    en akutmottagning-

  100. -sitter man i väntrummet
    med tjugo andra.

  101. Det finns en mugg vid vattenautomaten
    som alla delar på.

  102. Här har vi ett problem med okunskap.

  103. Man förstår inte hur farligt
    antibiotikaresistens kan vara.

  104. Oskar pratade om att integrera det
    här. Problemet är täta monokulturer.

  105. Men om vi pratar ekologiska varor:

  106. Varför inte göra
    som vi gjort i 10 000 år?

  107. Vattenbruket är äldre än jordbruket.

  108. Man kan blanda
    fisk, musslor, ostron och alger.

  109. En populär sak som man har glömt
    är att inkludera depositionsätare.

  110. I stora delar av Asien vräker man
    i sig sjöborrar och sjögurkor-

  111. -som äter sånt som hamnar på botten.
    Då får man en trofinivå till.

  112. Till sist har man en fungerande
    odling som inte är en monokultur-

  113. -och inte blir lika beroende
    av antibiotika. Det är ingen utopi.

  114. "Integrated multi-trophic
    aquaculture" är en växande vetenskap.

  115. Vi har konstruerat stora odlingar
    i Chile. Det fungerar.

  116. Produktionen av ätliga produkter
    är mycket högre än i en monokultur.

  117. Men det slår inte riktigt igenom,
    för vattenbrukarna i västvärlden-

  118. -strävar efter storskalig produktion,
    och då pratar vi monokulturer.

  119. Såna här integrerade system är gamla
    i Filippinerna och Indonesien.

  120. Det ursprungliga vattenbruket
    är ett integrerat vattenbruk-

  121. -där man utnyttjar vattnets flöde
    och odlar ur olika trofinivåer.

  122. Då får man gratis ekologiska tjänster
    i form av putsande fiskar-

  123. -och nyttiga organismer
    som tar hand om avfallsprodukter.

  124. De norska odlarna
    har kommit ner till-

  125. -under 1,5 kg protein som de stoppar
    in per kilo fisk som de tar ut.

  126. För några år sen var det 3 kg.
    Det är väldigt hög effektivitet.

  127. Men det är inget jämfört med 2 000
    år gamla "aquaponics" i Indonesien.

  128. Där stoppar man i 1 kg uppströms
    i fiskdammen, och totalt sett-

  129. -plockar man ut 11,6 kg högvärdigt
    livsmedel för mänsklig konsumtion.

  130. Det är nåt helt annat.
    Ingen antibiotika. Inga sjukdomar.

  131. Man utnyttjar ekosystemets förmåga
    att producera varor och tjänster.

  132. Så där ligger vår forskningsfront
    just nu. Det här är målet. Tack.

  133. Det gick fortare än femton minuter.

  134. Är det några frågor?
    För här får ni inget quiz.

  135. Jag kan quizza lite med er.
    Det svider när jag quizzar.

  136. Ja!

  137. Det är inget problem.

  138. En algodling tar sin yta,
    och en fiskodling tar sin yta.

  139. Vi behöver bara sätta ihop dem.

  140. Om man tittar på den odlingsbara
    jorden i det landbaserade systemet-

  141. -har man räknat ut att om man skövlar
    all skog kan vi odla mycket mer.

  142. Men i princip
    är den odlingsbara marken uppodlad.

  143. Men i havet använder vi mindre än 1 %
    för fasta matproduktionssystem.

  144. Om man ökar det med 1 % skulle vi
    försörja hela jorden med protein.

  145. Men man ska ju göra det
    på ett hållbart sätt.

  146. Men yta och hav... På den blå
    planeten är det inte ett problem.

  147. Ja?

  148. Du kan naturligtvis få
    ett utbrott av sjukdomar-

  149. -även i en integrerad odling.

  150. Generellt sett behöver multitrofiska
    odlingar mindre antibiotika.

  151. Du får naturlig kontroll.
    Skruffs från fiskbajs och fiskmat-

  152. -som kan bli bakteriehärdar,
    filtreras bort av ostron.

  153. Därför minskar risken för sjukdomar
    och behovet av antibiotika.

  154. Men det är en väldigt bra fråga.
    Det är inte idiotsäkert, men bättre.

  155. Fler frågor?

  156. Nej, men vi kan vara 100 % säkra på
    att vi får i oss-

  157. -antibiotika som är
    i det hummerköttet.

  158. Den dog ju,
    trots antibiotikabehandlingen.

  159. -Men det gör ju de levande också.
    -Ja. Det skulle jag ha sagt.

  160. Den enda produkten som det är
    koll på... Hummer går ju på export.

  161. Då slutar man med antibiotika
    ett antal veckor innan skörd.

  162. Om de ska exporteras kontrolleras de.

  163. Man tar prover. Antibiotikarester
    gör produkten värdelös.

  164. Men de där går den vägen,
    direkt till turisterna.

  165. Det är ett sätt
    att minimera förlusten.

  166. När vi kom på det var vi väldigt
    glada att vi aldrig ätit dem.

  167. Vi gillar ju hummer.

  168. Nej, egentligen inte,
    utan ekonomiska incitament.

  169. Du skulle lika gärna kunna fråga:

  170. "När jag var liten hade gårdar olika
    djur. Varför har de inte det nu?"

  171. Det är den här stordriften.

  172. Det finns inte en bonde, förutom
    ekobönder med guidade visningar-

  173. -som har en "multitude"
    av organismer på sin gård.

  174. Det är 800 kor. Det är vete.
    Det är 2 000 grisar.

  175. Det är nog bara samhällets krav
    på effektivitet och stordrift.

  176. Därför är det intressant att visa
    de här integrerade odlingarna.

  177. De traditionella odlingarna
    i Sydostasien har producerat mer-

  178. -per instoppat kilo mat,
    eller per investerad dollar.

  179. Trots detta har det försvunnit, men
    jag hoppas att det kommer tillbaka.

  180. Det där var näst sista frågan.

  181. Ingen säger nåt på ett språk som nån
    förstår. Turisterna frågar inte.

  182. Sen äter de upp hummern.
    De är kokta, så de käkar dem direkt.

  183. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fiskodling och antibiotikaresistens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Antibiotika, Antibiotikaresistens, Fiske, Fiskodling, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Johan Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Populärt om Nobelpriset i medicin 2015

Populärt om Nobelpriset i medicin 2015

Urban Lendahl, sekreterare i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, berättar om 2015 års tre Nobelpristagare i medicin och deras forskning. Satoshi Omura hittade och odlade jordbakterier och lade tillsammans med William Campbell grunden till läkemedel mot svåra parasitsjukdomar som flodblindhet och elefantsjuka. Youyou To studerade hur gamla örtläkemedel användes mot malaria i traditionell kinesisk medicin och lyckades därmed får fram ett effektivt läkemedel mot sjukdomen. Inspelat vid Karolinska institutet, Solna, den 7 december 2015. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.