Titta

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Om UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Föreläsningar om antibiotikaresistens. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till första programmet

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens : Tarmfloran påverkas av antibiotikaDela
  1. Hur ändras bakteriernas konstruktion?

  2. Hur delar de med sig
    av sitt DNA mellan varandra?

  3. Vilka risker finns med antibiotika?

  4. Jag tänkte fortsätta med det
    ni kom in på vid frågorna till Jonas:

  5. Antibiotikaanvändning
    och hur mycket vi använder.

  6. Kartan visar EU i olika färger.

  7. Färgerna visar antal doseringar
    per dag per 1 000 invånare.

  8. Som ni ser skiljer det sig mycket.

  9. Från 10 doseringar till 34 doseringar
    per 1 000 invånare per dag.

  10. Ökar man område till hela världen-

  11. -så ökar spannet från 4 till 64 doser
    per 1 000 invånare per dag.

  12. Spannet kan bero på att
    tillgången är svår, det är dyrt.

  13. I andra länder överanvänds det.

  14. Både under- och överanvändning
    kan leda till antibiotikaresistens.

  15. Vad har detta att göra med just oss?
    Det pratar jag om i min presentation.

  16. Jag forskar på institutionen
    för molekylär biovetenskap-

  17. -på antibiotikans effekt
    på tarmfloran.

  18. Jag hoppas
    att ni tycker det blir spännande.

  19. Vi tar oss till Kim, 21 år,
    som är ute på fest.

  20. Hen träffar nån.
    De går hem och har trevligt.

  21. Några dagar senare går Kim på toa
    och det svider och är inte bekvämt.

  22. Som tur är Kim vettig och går
    till vårdcentralen och testar sig.

  23. De hade glömt kondom. Kim testar sig
    och hen har fått gonorré.

  24. Kim har tur och får Cefixim och
    Azithromycin, antibiotika, utskrivet-

  25. -för att bota infektionen.

  26. Just Kims infektion visar sig
    vara känslig för antibiotika.

  27. Kims infektion orsakas av en bakterie
    som heter Neisseria gonorrhoeae.

  28. Antibiotika
    attackerar bakterier på olika sätt.

  29. I Kims fall så fick hen Cefixim-

  30. -en bakteriedödande antibiotika
    som inhiberar cellväggssyntesen.

  31. Cellvägg och membran är ett skydd
    så förstör man dessa dör bakterien.

  32. Annan antibiotika går på DNA och RNA-

  33. -och förstör den genetiska massan
    så bakterien slutar växa.

  34. Eller, som Azithromycin,
    inhiberar proteinsyntesen.

  35. Proteiner är viktiga byggstenar och
    enzymer skyndar på kemiska processer-

  36. -som annars tar lång tid.

  37. Azithromycin har en bakteriostatisk
    effekt och hämmar tillväxten.

  38. I Kims fall är allt frid och fröjd.
    Infektionen är över och svidet borta.

  39. Men vad händer på vägen?
    Kim tog antibiotikan i munnen.

  40. Infektionen var i underlivet.
    Det är lång väg däremellan.

  41. Azithromycin absorberas i magen
    in i blodet.

  42. Där tar fagocyter hand om
    främmande partiklar-

  43. -som bakterier,
    virus och döende celler.

  44. De kan också absorbera antibiotika.

  45. Där infektionen är, dit åker cellerna
    för att rensa. Allt det här är bra.

  46. Men när jobbet är klart
    åker cellerna till levern-

  47. -och rensar ut antibiotikan.

  48. Antibiotikan bryts inte ner i det här
    fallet utan utsöndras i tarmsystemet-

  49. -och åker ner med avföringen i toan.

  50. Cefiximet däremot absorberas i blodet
    och åker till infektionen.

  51. En stor del av Cefiximet
    åker raka vägen ner ut i toaletten.

  52. Varför
    har jag lagt fokus på tarmkanalen?

  53. Vad har det att göra med antibiotika?

  54. Jo, i våra tarmar
    har vi en väldig massa bakterier.

  55. Som ni kanske har hört, består...

  56. Vi har många bakterier
    på och i vår kropp.

  57. Enligt nya rön har vi
    lika många bakterier som celler.

  58. En stor del finns i våra tarmar.

  59. Det är inte bara en sort
    utan vi har hundratals olika arter-

  60. -som co-existerar
    och utför viktiga funktioner.

  61. Vi har även arkéer, svampar,
    virus och bakteriofager där.

  62. Bakteriofager är virus
    som bara ger sig på andra bakterier.

  63. Eftersom vår tarmflora består av
    så många olika mikroorganismer-

  64. -kan vi kalla det en superorganism.

  65. Vad gör denna superorganism
    i våra kroppar?

  66. Det är ett hett forskningsområde
    och varje dag släpps nya artiklar.

  67. Några exempel:
    De påverkar metabolismen.

  68. De bryter ner födoämnen, så kroppen
    kan tillverka exempelvis vitaminer.

  69. De ser till att tarmen fungerar.
    De påverkar tarmrörelsen.

  70. Går vi längre bort
    hamnar vi i hjärnan.

  71. Vi ser korrelation
    mellan tarmbakterier-

  72. -och stress, ångest,
    depression och autism.

  73. Bakterier påverkar vårt immunsystem.

  74. Tarmfloran
    tränar vårt immunsystem hela tiden-

  75. -och ser till att vi är förberedda
    när det kommer patogener.

  76. De påverkar även vårt skelett.
    Under hela livet förnyas skelettet.

  77. Bakterierna ser till
    att det sker i jämvikt.

  78. Vi har många bakterier i tarmarna-

  79. -och tar antibiotika
    som åker igenom med full effekt.

  80. Vad händer?
    Jo, vi dödar många av våra bakterier.

  81. Tyvärr är inte antibiotikan specifik
    på just den patogen du vill döda.

  82. Den har väldigt allmän effekt.

  83. Så efter en antibiotikabehandling
    har vi färre olika sorters bakterier.

  84. Och vi har färre antal bakterier.

  85. Är det ett problem?
    Bakterier växer till fort.

  86. Men under tiden har vi risk för
    ökad antibiotikaresistens.

  87. Vi har dödat de känsliga bakterierna.
    De resistenta har överlevt.

  88. De har kunnat föröka sig
    och bli fler.

  89. Vi har skapat en stor pool av
    resistenta bakterier i våra tarmar.

  90. Dessa bakterier har en smart förmåga-

  91. -att ge sitt genetiska material
    till andra bakterier.

  92. Även om dina tarmbakterier inte är
    skadliga kan resistens spridas.

  93. Det kan ge obotliga infektioner.

  94. Det här är extrema former,
    men det kan ske.

  95. En annan följd är att vi får
    en minskad koloniseringsresistens.

  96. Detta innebär att eftersom-

  97. De bakterier som vanligen finns i
    tarmarna skyddar oss från infektion.

  98. Inga skadliga bakterier tar sig in.

  99. När vi tar bort en del bakterier kan
    de skadliga komma in och föröka sig.

  100. Eller så kan oskadliga bakterier
    bli skadliga och orsaka diarré.

  101. Till exempel Clostridium difficile.

  102. Eller så kan det ge blodförgiftning.

  103. Bakterierna tar sig ut i blodet.
    Det är potentiellt dödligt.

  104. I mina studier kollar jag på detta.

  105. Hur ändras tarmfloran
    när den utsätts för antibiotika?

  106. Hur utvecklas antibiotikaresistens
    i hela det här bakteriesamhället?

  107. I stället för
    att behandla friska med antibiotika-

  108. -och riskera
    mer antibiotikaresistens i samhället-

  109. -så har vi utvecklat en bioreaktor,
    ett system där vi kan odla tarmflora.

  110. Och sedan
    utsätta tarmfloran för antibiotika.

  111. För att analysera de här proverna...

  112. För att se vilka bakterier som finns
    i de här proverna, i systemet-

  113. -så plattar vi dem på agarplattor.

  114. Då kan vi se vilka bakterier
    det finns och ungefär hur många.

  115. Nackdelen är att alla bakterier
    kan inte växa på såna här plattor.

  116. Därför
    analyserar vi även DNA:t i proverna-

  117. -för att se vilka bakterier
    som finns kvar och vilka som dött.

  118. Min grupp
    forskar sen vidare på riskerna.

  119. Som jag sa har bakterier en förmåga
    att dela med sig av sin arvsmassa.

  120. Det gör de på olika sätt. De kan
    ta upp DNA som ligger fritt runt dem.

  121. Ett annat känt sätt är att de har
    små molekylära arvsmasse-paket-

  122. -plasmider, som de delar till andra
    genom att bygga en bro.

  123. Eller
    så får de hjälp av bakteriofager-

  124. -som tar bitar av en bakteries DNA
    och ger det till nästa.

  125. I min forskning tittar vi på hur
    konstruktionen av bakterierna ändras-

  126. -och hur
    de delar med sig av sitt DNA.

  127. Vilka risker finns det
    med att vi tar antibiotika?

  128. Till slut vill jag säga
    ta hand om din tarmflora!

  129. Det påverkar dig enormt! Din hälsa
    är beroende av din tarmflora.

  130. Ta bara antibiotika om du behöver.

  131. Som Jonas sa, det finns stor risk
    att du sprider antibiotikaresistens-

  132. -och ökar framtida infektioner.

  133. Jag vill tacka min grupp som
    forskar med mig och min handledare.

  134. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Antibiotika, Antibiotikaresistens, Gastroenterologi, Kemi, Matspjälkningsorgan, Medicin, Naturvetenskap, Organisk kemi, Tarmar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Johan Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.