Titta

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Om UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Föreläsningar om antibiotikaresistens. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till första programmet

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens : Antibiotikaresistens och konsten att vara envisDela
  1. WHO har placerat
    antibiotikaresistens-

  2. -bland de tio största hoten
    mot global hälsa.

  3. Jag heter Jonas Fuks
    och jobbar på Folkhälsomyndigheten-

  4. -på enheten
    för antibiotika och vårdhygien.

  5. Varför har vi en hel enhet
    som jobbar med antibiotikaresistens?

  6. Det tänkte jag berätta om i dag.

  7. Men vi börjar med lite bakgrund.
    Antibiotika är de mediciner-

  8. -som vi använder för att behandla
    infektioner som orsakas av bakterier.

  9. De upptäcktes för ungefär 90 år sen.

  10. Bakterier förändras ju hela tiden-

  11. -genom mutationer och andra
    förändringar i sin arvsmassa.

  12. Några av förändringarna kan leda till
    att bakterierna inte längre-

  13. -blir känsliga för ett eller flera
    antibiotika - de blir resistenta.

  14. Det här är inget nytt,
    utan det har försiggått-

  15. -långt innan människan fanns-

  16. -men sen vi började behandla
    med antibiotika i sjukvården-

  17. -och inom matproduktionen o.s.v.-

  18. -så har resistensutvecklingen
    accelererat.

  19. Ju mer antibiotika vi använder, desto
    snabbare blir bakterierna resistenta.

  20. Vi har försökt lösa det genom
    att vi utvecklar nya antibiotika-

  21. -men när vi tar fram
    ett nytt antibiotika-

  22. -så går det fort för bakterierna
    att bli resistenta mot det nya.

  23. Resistenta bakterier
    sprids som andra bakterier-

  24. -och finns därför i miljön, i djur-

  25. -de kan finnas i maten
    och i människor.

  26. Vi har ganska mycket bakterier både
    på oss och i oss. En del är bra-

  27. -och hjälper oss med olika saker.
    Andra gör inget större väsen av sig.

  28. Vi kan också ha
    resistenta bakterier inom oss-

  29. -utan att vi blir sjuka av dem.

  30. Så även om vi själva aldrig
    har tagit en antibiotikakur-

  31. -så kan vi få i oss resistenta
    bakterier från andra håll.

  32. Via till exempel maten
    eller dålig hygien.

  33. Varför är det ett problem
    att bakterier blir resistenta?

  34. Problemet har två sidor.
    Det ena är att infektioner-

  35. -som orsakas av resistenta bakterier
    är svårare att behandla.

  36. De kan bli omöjliga att behandla.

  37. Det kan gälla sjukdomar som
    lunginflammation, blodförgiftning-

  38. -eller sexuellt överförbara sjukdomar
    som t.ex. gonorré, som vi ser här.

  39. Det kan innebära att sjukdomar som
    inte har varit nåt problem för oss-

  40. -kan komma att bli det igen.

  41. Den andra sidan av problemet
    handlar om att-

  42. -vi måste kunna vårda
    de mest infektionskänsliga.

  43. Varje år utförs
    tiotusentals ledbyten i Sverige-

  44. -där vi opererar in proteser för till
    exempel knän, höfter eller axlar.

  45. Det innebär stora vinster
    i livskvalitet för patienterna-

  46. -som kan börja röra sig fritt igen.

  47. Under såna stora operationer använder
    vi antibiotika för att undvika-

  48. -att patienterna får en infektion.

  49. Men om antibiotikaresistensen
    fortsätter att öka-

  50. -och risken för att få
    en svårbehandlad infektion ökar-

  51. -så kanske vi inte längre vågar göra
    den här typen av operationer.

  52. Då får man helt enkelt fortsätta
    att leva med sin trasiga led.

  53. Ett annat exempel är nyfödda bebisar.

  54. Särskilt för tidigt födda barn
    är väldigt infektionskänsliga.

  55. För att vi ska kunna behålla den höga
    nivån på vården av nyfödda i Sverige-

  56. -så måste vi ha fungerande
    antibiotika att behandla med.

  57. Det gäller också
    många cancerpatienter-

  58. -där både behandlingen
    och cancern i sig-

  59. -kan trycka ner immunförsvaret och
    göra patienterna infektionskänsliga.

  60. Sammanfattningsvis så är vi...

  61. De flesta av de lite mer avancerade
    ingreppen i vår moderna sjukvård-

  62. -bygger på att det finns en fast
    grund av behandling med antibiotika.

  63. Utan den grunden så fungerar inte
    de här angreppen alls.

  64. Hur stort är problemet?
    Jag tänkte ge några exempel på det.

  65. Inom EU har man uppskattat att
    ungefär 33 000 patienter om året-

  66. -dör av resistenta infektioner,
    och det är ändå en region-

  67. -där hälsoläget är relativt gott.

  68. WHO har placerat
    antibiotikaresistens-

  69. -bland de tio största hoten
    mot global hälsa.

  70. Det är på samma nivå
    som hiv/aids, ebola-

  71. -eller klimatförändringarna.

  72. Världsbanken har tagit fram siffror
    som visar att redan i dag-

  73. -så påverkas länders ekonomier
    av antibiotikaresistens.

  74. Om det eskalerar så riskerar det
    att öka fattigdomen, och dessutom-

  75. -bromsa framstegen i utvecklingen
    av länders sjukvårdssystem.

  76. I Sverige har problemen med anti-
    biotikaresistens varit ganska små-

  77. -men det ökar även här. Förra året
    gjorde Folkhälsomyndigheten-

  78. -en prognos av hur resistensen
    kan utvecklas-

  79. -om det följer samma mönster
    som i dag. Som ni kan se så...

  80. ...kan vi få ungefär en dubblering
    av antalet personer-

  81. -som bär på resistenta bakterier
    till år 2030-

  82. -och en femdubbling
    fram till år 2050.

  83. Vi tittade också på kostnader
    relaterade till antibiotikaresistens-

  84. -för sjukvården och för samhället,
    och såg att det skulle leda till-

  85. -att kostnaderna ökar med 60 gånger
    fram till år 2050.

  86. Så vi måste anstränga oss
    ännu mer än i dag-

  87. -för att bromsa utvecklingen.

  88. Vad gör vi då åt saken?

  89. Det är viktigt att jobba med att
    förebygga smittsamma sjukdomar.

  90. Om vi kan minska
    hur snabbt de sprids-

  91. -så minskar vi konsekvenserna
    av att bakterier blir resistenta.

  92. Eftersom inte lika många drabbas.
    Och om vi kan förebygga infektioner-

  93. -så behöver vi inte behandla lika
    många. Då används mindre antibiotika-

  94. -och då blir inte bakterierna
    resistenta lika fort.

  95. Viktiga insatser för att förebygga
    infektioner är vaccinationer-

  96. -och inte bara mot sjukdomar som
    orsakas av resistenta bakterier-

  97. -utan även såna som gör
    att man blir extra känslig för dem.

  98. Som när man får lunginflammation
    i samband med en influensa.

  99. Nästa sak är att se till att
    infektioner inte sprids i sjukvården.

  100. För där samlas ju
    de allra allvarligaste fallen.

  101. Och att man ser till
    att mat produceras-

  102. -på ett sätt som gör att bakterier
    inte sprids den vägen.

  103. Då antibiotika gör att bakterier
    utvecklar resistens snabbare-

  104. -måste vi vara försiktiga med
    hur vi använder antibiotika.

  105. Både på människor och i djur.

  106. Målet är att alla ska ha tillgång
    till den bästa möjliga behandlingen.

  107. För att vi ska veta vad det är
    så måste läkaren veta-

  108. -vad det är som gör en sjuk.
    Är det ett virus eller en bakterie?

  109. Vilken sorts bakterie? Vilka
    antibiotika är den resistent mot?

  110. Och vad är den bästa behandlingen?

  111. Mycket av arbetet går ut på
    att ta fram nya tester-

  112. -som används i sjukvården för att
    kunna svara på de här frågorna.

  113. Att behandla rätt
    behöver inte betyda behandla-

  114. -utan det kan betyda att vi inte
    behandlar enklare infektioner-

  115. -som läker av sig själva, eller
    infektioner som orsakas av virus-

  116. -eftersom antibiotika
    då inte gör nån nytta.

  117. Kunskapen om vad som är den bästa
    behandlingen ökar hela tiden-

  118. -och görs tillgänglig för läkarna.

  119. Det här är ett problem som kräver
    att vi samarbetar på alla nivåer-

  120. -och att vi lär oss av varandra.

  121. Vi som jobbar
    med människors hälsa i Sverige-

  122. -samarbetar med veterinärer,
    matproducenter, forskare o.s.v.

  123. Men problemet är ju globalt-

  124. -så vi måste också arbeta
    över gränserna-

  125. -för om resistens uppstår
    på en plats i en bakterie-

  126. -så går det ganska snabbt för den
    att sprida sig till andra platser.

  127. Så vi måste hjälpa till
    att stärka andra länders kapacitet-

  128. -om de behöver stöd, och det gör vi
    tillsammans med de länderna-

  129. -och även tillsammans med EU och WHO.

  130. Nyligen har även FN tagit upp
    problemet på allra högsta nivå-

  131. -för att se till
    att alla drar åt samma håll.

  132. En sak har jag inte nämnt, nämligen
    utvecklingen av nya antibiotika.

  133. Det är inte
    för att det inte är viktigt-

  134. -utan för att det inte räcker i sig.

  135. Målet är inte att vi ska ta bort
    antibiotikaresistensen helt-

  136. -för det är nog omöjligt.

  137. Vi jobbar med att ta fram
    långsiktigt hållbara sätt-

  138. -att hantera smittsamma sjukdomar på.

  139. Där antibiotika är ett av verktygen
    för att göra det.

  140. Det ställer höga krav på oss
    att vi alltid gör rätt.

  141. Hela dagarna, alla dagar.
    Att vi är envisa, helt enkelt.

  142. Om vi hoppar tillbaka till
    vad var och en av oss kan göra-

  143. -för att stödja arbetet mot
    antibiotikaresistens, så kan vi-

  144. -t.ex. jobba för att minska
    spridningen av infektioner.

  145. Vi kan hålla god hygien,
    särskilt när det gäller mat-

  146. -och särskilt
    när vi är ute och reser-

  147. -för det är en stor risk för att bära
    hem antibiotikaresistenta bakterier.

  148. Vacciner är väldigt viktiga.

  149. Vi skyddar inte bara oss själva,
    utan även andra-

  150. -som kanske inte
    är lika friska och starka.

  151. Till exempel äldre
    eller nyfödda barn-

  152. -eller andra
    som är känsliga för infektioner.

  153. Antibiotika ska vi bara använda när
    vi får det förskrivet av en läkare-

  154. -och då
    enligt läkarens rekommendationer-

  155. -eftersom de baseras på den bästa
    kunskapen som vi har tillgänglig.

  156. Jag ska visa en video som vi har
    tagit fram med 24 andra myndigheter-

  157. -och organisationer, för vi är många
    som jobbar med det här problemet.

  158. Informationsmaterialet
    heter "Skydda antibiotikan"-

  159. -och ni hittar det på den här länken-

  160. -och även på Facebook.
    Då ska vi se om vi lyckas...

  161. Då tackar jag för inbjudan,
    och tack för att ni lyssnade.

  162. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Johan Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Antibiotika, Antibiotikaresistens, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Johan Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskare för framtiden

Att vika dna med papper

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.