Titta

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Om UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Föreläsningar om antibiotikaresistens. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till första programmet

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens : Bekämpa antibiotikaresistens med smartphonesDela
  1. Vi kan ge patienten
    exakt rätt läkemedel.

  2. Då får vi bort
    felanvändningen av antibiotika.

  3. Jag heter Felix och är doktorand
    vid Stockholms universitet.

  4. Jag ska prata om
    mobiltelefon-mikroskop.

  5. Man kan använda en smarttelefon
    för att skanna bakteriers "streckkod"-

  6. -och se om de är resistenta
    eller om någon har en infektion.

  7. Som den här teckningen visar:
    någon kanske är sjuk.

  8. Mamman gör ett hemtest och ser
    att det inte är en bakterieinfektion.

  9. Antibiotika hjälper inte mot virus,
    men kycklingsoppa är bra.

  10. Men först ska jag
    prata om antimikrobiell resistens.

  11. Antimikrobiell resistens finns överallt.
    Det här är siffror för 2050.

  12. Upp till 10 miljoner människor kan dö
    till följd av antimikrobiell resistens.

  13. Det här utgör ett stort hot.

  14. Speciellt i låg- och medelinkomstländer
    är det här ett stort problem.

  15. De drabbas mest av det här.
    De har inte tillgång till sjukvård.

  16. Men det finns tio saker vi kan göra.
    Vi kan öka medvetenheten, som här.

  17. Vi informerar, så att folk inte över-
    använder eller felanvänder antibiotika.

  18. Men jag vill prata om
    en annan viktig sak: snabba diagnoser.

  19. Hur kan vi med diagnostiska metoder
    förhindra felanvändning av antibiotika-

  20. -och bekämpa antimikrobiell resistens?

  21. Varför behövs det här? Jo, för att
    antibiotika oftast används felaktigt.

  22. Bara 1/3 blir hjälpta.
    2/3 blir inte hjälpta.

  23. Det leder inte bara till resistens.
    Patienterna får också biverkningar.

  24. Antibiotika är inga ofarliga läkemedel.

  25. Därför behöver vi snabba diagnoser.

  26. I dag har vi empiriska diagnoser
    och empiriska behandlingar.

  27. Läkaren
    gör en professionell bedömning.

  28. Vad kan patienten tänkas ha?
    Vilka är symptomen?

  29. Behandlingen beror på om han
    tror att det är bakterier eller virus.

  30. Det är ett dåligt sätt,
    för efter två-tre dagar har vi svaret.

  31. Om vi hade en snabb diagnosmetod,
    alternativet längst till höger-

  32. -skulle vi direkt veta om patienten
    behöver antibiotika eller inte.

  33. Om han behöver antibiotika vet vi vilka
    bakteriestammar som är resistenta.

  34. Hur går det till? Vi skannar den
    molekylära koden med smarttelefonen.

  35. Livets kod står skriven i DNA:t.
    Varje cell i allt levande har DNA.

  36. Det är paketerat i kromosomer
    och sen i nukleosomer.

  37. Och sen har vi koden
    med fyra bokstäver: G, C, T, A.

  38. De fyra bokstäverna bygger upp allt liv.

  39. Tänk om vi kunde skanna DNA-koden
    precis som en streckkod.

  40. Det är exakt det vi vill göra. Vi kan
    läsa av en bakteries DNA-sekvens-

  41. -och säga: "Här är en mutation
    som kan orsaka resistens"-

  42. -"så vi ska inte använda
    den här typen av antibiotika."

  43. Hur kommer vi dit?
    Jag pratade om DNA.

  44. DNA förhindrar inte resistens. Det
    handlar om proteinet eller uttrycket.

  45. Det här beror på informationsflödet
    som kallas den centrala dogmen.

  46. Vi går från DNA till RNA
    och sen till proteiner.

  47. Tänk er att DNA:t är en kokbok
    med många recept, som kallas gener.

  48. Om man vill uttrycka en gen
    plockar man ut den.

  49. Här är ett kanelbullerecept
    på antimikrobiell resistens.

  50. Man översätter det till kanelbullar
    - till proteinet-

  51. -som gör dig resistent
    mot ett visst läkemedel.

  52. Utifrån DNA:t kan vi säga-

  53. -om en bakterie är, eller kommer
    att bli, resistent mot något.

  54. Vi behöver inte göra en odling,
    vilket är mycket tidskrävande.

  55. Och nu: antimikrobiell resistens!
    Vad letar vi efter?

  56. Här är en bakteriepopulation.

  57. Vi letar efter sådana röda plasmider.

  58. De kan göra bakterien resistent.

  59. Om vi behandlar bakterierna dör inte
    alla - den röda överlever faktiskt.

  60. Det här en lurig sak.
    Skämtteckningen illustrerar det.

  61. De gillar att utbyta DNA.

  62. "Jag har DNA som gör dig resistent."
    Det vill bakterien förstås ha.

  63. Då får vi två olika bakterier.

  64. Nu har vi fått resistens. Populationen
    växer trots antibiotikabehandling.

  65. Och vi kan få superbakterier
    när de muterar.

  66. Vi får inte bara bakterier med
    röda plasmider utan även varianter-

  67. -så de är resistenta
    mot flera typer av antibiotika.

  68. Meticillin-resistent
    Staphylococcus aureus - MRSA-

  69. -är en superbakterie som är resistent
    mot flera typer av antibiotika.

  70. Vi vill hitta bakterier som kommer
    att orsaka problem eller redan gör det-

  71. -genom att läsa av DNA-koden, som
    en streckkod. Problemet är storleken.

  72. DNA är så litet
    - så jag gjorde en bild om det.

  73. Här är en centimeter,
    som ju består av tio millimeter.

  74. Tio millimeter är 10 000 mikrometer.
    Nu är vi nere på ett hårstrås tjocklek.

  75. DNA är ännu mindre. Vi pratar
    om en tiomiljondels centimeter-

  76. -alltså nanometer. Det är väldigt smått.

  77. Vi kan inte se det
    i våra vanliga ljusmikroskop.

  78. Vi måste hitta en metod
    för att kunna se det-

  79. -så vi använder DNA-amplifikation.

  80. Vi har en liten DNA-molekyl och gör
    en som är större. Det är amplifikation.

  81. I vår grupp använder vi
    i princip ett hänglås och en nyckel.

  82. Om hänglåset passar ihop
    med nyckeln, ser det ut så här.

  83. Vår sond, vårt DNA, binder till...
    Här har jag förberett lite.

  84. Här är bakterien som är resistent.
    Vi vill hitta den.

  85. Vi tar vår sond,
    och vi ser att de passar perfekt ihop.

  86. Nu är låset stängt. Nu kan vi
    amplifiera det - vi kan göra fler.

  87. Vi gör en massa sådana hänglås,
    en massa DNA, som är blått på bilden.

  88. Vi får en jättestor DNA-molekyl. Den är
    inte tio nanometer utan en mikrometer.

  89. En mikrometer är ganska stort
    inom biologin. Det går lätt att se.

  90. På bilden ser ni också att vi
    färgar DNA:t. Ni ser prickarna där.

  91. De är en mikrometer.
    Om vi har prickar vet vi-

  92. -att bakterien finns där, och om den
    är resistent. Det är en fiffig metod.

  93. Nu vet ni hur det går till.
    Nu är ni typ experter på vår metod.

  94. Men hur kan vi använda den här
    för att ställa en diagnos?

  95. Nu vill jag visa er hur kameror
    - och datorer - har utvecklats.

  96. Camera obscura-tekniken är 300 år.
    Man kunde inte ta bilder med dem.

  97. Men för 150-200 år sen tog man de
    första fotografierna. Här är ett hustak.

  98. Det är inte lätt att se,
    men det har gått framåt.

  99. Nu har vi väldigt avancerade kameror
    i våra smarttelefoner.

  100. De har CMOS-chips, högt pixelantal
    och många linser.

  101. Här ser ni en fin bild på
    körsbärsblommor i Kungsträdgården.

  102. Bildkvaliteten är förstås perfekt.

  103. Det är ett måste för oss
    när vi ska ställa diagnoser.

  104. Över till mobiltelefon-mikroskop.

  105. Inom vår vetenskap
    använder vi mikroskop.

  106. Vi har ett laserkälla - till vänster -
    ett stort mikroskop och en dator.

  107. Allt det kan få plats i en smarttelefon-

  108. -tack vare miniatyrisering
    och teknikutveckling.

  109. De huvudsakliga komponenterna är:

  110. Lasern,
    den 3D-utskrivna lådan, och filter-

  111. -och hållaren för provet. Man
    måste ju placera provet någonstans.

  112. Sen kan man se
    om patienten har en infektion.

  113. Bilden visar hur man ställer diagnos.
    Det är olika färger.

  114. Patienten är infekterad.
    Det vet vi när vi ser prickarna.

  115. Bakterierna har olika färg.

  116. Här finns tre sorters bakterier:
    blå, gula och ljusblå.

  117. Och vi har två resistensgener:
    OXA-48 och mecA.

  118. Vi gör en bildanalys.
    Sen vet vi vad patienten har.

  119. "Okej, han har en E. coli-infektion."

  120. "Den är meticillin-resistent, så vi
    använder inte det antibiotikumet."

  121. På det här sättet kan vi ställa
    mycket avancerade diagnoser.

  122. Målet är att det ska gå att göra
    vid sjuksängen, som ni såg i början.

  123. Men vi har inte löst alla problem än.
    Det är kanske något som ni vill göra.

  124. Som det här med provtagning.
    Man kan få infektioner överallt.

  125. Man kan få urinvägsinfektioner,
    diarréer och luftvägsinfektioner.

  126. Då måste man ta olika prover.
    Slemprov är lätta att ta.

  127. För blodprov krävs en kanyl,
    och den vätskan är annorlunda.

  128. Och avföringsprov, som i bästa fall
    är fasta, kräver en annan hantering.

  129. En annan utmaning är analysen.

  130. Vi vill få ett lika enkelt test
    som blodsockermätningen vid diabetes.

  131. Men i verkligheten
    blir det ofta som på bilden här.

  132. Vi har ett chip som gör många saker-

  133. -men alla slangar runtom gör att
    det inte går att använda utanför labbet.

  134. Ingenjörer måste lösa problemet
    med att det runtom är så otympligt.

  135. Och var är det här
    tänkt att användas?

  136. Är vi bara intresserade av Sverige?

  137. Karolinska institutet har steril miljö
    och högt utbildad personal.

  138. Eller vill vi att det används i Afrika
    där problemet finns?

  139. Eller i Indien,
    där det finns resistent tuberkulos?

  140. Laboratorierna ser annorlunda ut där.

  141. De har hög förekomst
    av resistenta bakterier-

  142. -så där behövs det här,
    och smarttelefonen gör det möjligt.

  143. Avslutningsvis vill jag visa er
    annan teknik.

  144. Det är inte bara
    biologi och smarttelefonkameror.

  145. Det finns mycket mer:

  146. Mikrofluidik -
    när man hanterar vätskor i mikroskala.

  147. Man vill inte bara göra datorerna
    mindre, utan allt inom diagnostik-

  148. -så lägg allt på ett chip,
    så att man kan ta det med sig.

  149. Det finns inte bara hos läkaren.

  150. DNA-sekvensering. Oxford Nanopores
    Smidgion kopplas till smarttelefonen.

  151. Sen kan man sekvensera hela DNA:t.
    Utvecklingen går framåt.

  152. Och 3D-skrivare.
    En del av er har kanske en hemma.

  153. Man kan skriva ut vad som helst.
    Vi använder den till prototyper.

  154. Och kreativt tänkande.
    Det gäller att tänka utanför ramarna.

  155. Använd papper och gör origami.

  156. Gör något helt annorlunda
    än det jag har visat er.

  157. Det leder oss in på lab-on-a-chip
    - ett laboratorium på ett chip.

  158. Alla steg: provinsamling, amplifikation,
    bildtagning och analys-

  159. -tänk om vi kunde ha allt på ett chip
    och få personligt anpassad sjukvård.

  160. Patienten kan snabbt få sin diagnos-

  161. -och vi kan ge patienten
    exakt rätt läkemedel.

  162. Då får vi bort
    felanvändningen av antibiotika.

  163. Jag vill nämna
    min grupp vid Stockholms universitet.

  164. Vi finns på SciLife i Mats Nilssons
    labb. Jättebra personer!

  165. Och mina doktorander...
    Jag menar förstås min doktorandgrupp.

  166. Vi jobbar med ett EU projekt om
    diagnostik av nya infektionssjukdomar.

  167. Och vi har fått medel från
    Bill & Melinda Gates Foundation.

  168. Tack.

  169. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Antibiotika, Antibiotikaresistens, Diagnoser (medicin), Elektrisk industri, Elektroteknik, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi, Radioteknik, Smartphones, Teknik, Teleteknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Johan Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskning pågår

Cellernas hemliga liv

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.