Titta

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?Dela
  1. Om en kvinna inte har åderförkalkning
    har man skyddande effekter.

  2. Är man 15 år äldre och har byggt upp
    förändringar i kärlväggarna-

  3. -då verkar
    de negativa effekterna överväga.

  4. Roligt att så många är här.
    Jag inleder med att säga-

  5. -att vi ska prata om
    det manliga klimakteriet i dag.

  6. Anna sa att det kan vi inte göra.

  7. Jag får hålla kvar
    vid den här titeln.

  8. Men innan jag börjar prata om ämnet-

  9. -så tänkte jag nämna Hälsofonden-

  10. -som är en insamlingsverksamhet-

  11. -som Region Östergötland gör
    med medicinska fakulteten-

  12. -för att kunna dela ut medel
    till forskare i Östergötland-

  13. -vare sig de är knutna till
    sjukvården eller universitetet.

  14. Jag vill påminna om Hälsofonden-

  15. -som har jobbat enträget
    i flera decennier-

  16. -och där hela avkastningen delas ut
    som forskningsmedel.

  17. Hälsofonden är kopplad
    till föreläsningsserien-

  18. -då vi också får föreslå föreläsare
    för den kommande terminen.

  19. Nå. För att ge lite grundförståelse-

  20. -så har jag tagit med två bilder som
    jag använder på läkarutbildningen.

  21. Det här är livmodern,
    äggstockar och äggledare.

  22. Det här är en histologisk bild
    av livmoderslemhinnan-

  23. -endometrit,
    som klär insidan av livmodern.

  24. Äggstockarna bildar
    under kvinnans menstruerande liv-

  25. -under den delen av livet
    när hon är fertil-

  26. -så utvecklar hon
    varje månad folliklar, äggblåsor.

  27. I väggen på folliklarna bildas
    östrogen och gulkroppshormon.

  28. Samtidigt kommer den växande
    follikeln, den som växer fortast-

  29. -att så småningom mellan två
    menstruationer att släppa ut ett ägg-

  30. -som fångas av äggledartratten och
    ska efter en vecka nå in i livmodern.

  31. Har det befruktats finns det förut-
    sättningar för en graviditet.

  32. En av de förutsättningarna
    är att livmoderslemhinnan-

  33. -som i början av menscykeln är tunn
    och inte kan ta emot ett ägg-

  34. -att den har stimulerats
    av hormoner från äggstockarna-

  35. -som gör att slemhinnan växer till.

  36. Vid ägglossning tillkommer
    progesteron, gulkroppshormon-

  37. -från det som är resten av follikeln
    när den har brustit.

  38. Progesteronet gör slemhinnan
    förberedd att klara av-

  39. -att ta hand om ett befruktat ägg.

  40. Blir det ingen befruktning
    stöts slemhinnan ut-

  41. -och det blir en blödning.

  42. Samspelet mellan östrogen,
    progesteron och livmoderslemhinnan-

  43. -är några väsentliga faktorer.

  44. I själva verket
    styrs det inte av sig själv.

  45. Det är uppe i hjärnan som regleringen
    av äggstockarna sker-

  46. -från hypothalamus.

  47. Därifrån bildas ett litet hormon-

  48. -som skickas i blodkärl
    direkt till hypofysen-

  49. -som sitter på undersidan av hjärnan.

  50. Jag brukar säga långt bakom näsan.

  51. Det här GnRH får hypofysen att
    frisätta två viktiga hormoner-

  52. -som styr
    hur äggstocken utvecklar folliklarna-

  53. -och hur produktionen av östrogen
    och progesteron regleras.

  54. Fungerar äggstockarna som de ska
    så kommer hormoner från folliklarna-

  55. -att nå upp till hypofysen
    och hypothalamus-

  56. -och göra att det inte blir
    en överstimulering av signaler-

  57. -från hypothalamus. Man kallar det
    för ett feedbacksystem-

  58. -som hemma i sovrummet
    där vi har på elementet-

  59. -ett vred som vi kan ställa in.
    Om det är väldigt kallt-

  60. -så låter vredet varmvatten
    rusa in i elementet.

  61. Om det blir för varmt så stänger den
    igen sig. Det är ett liknande system.

  62. Östrogen bildas i äggstockarna-

  63. -från puberteten
    och under resten av livet-

  64. -fram till menopaus.

  65. Man ser redan 5-10 år innan menopaus
    att topparna i östrogennivåer-

  66. -inte är lika höga,
    och en del ägglossningar uteblir.

  67. När folliklarna som står för
    hormonproduktionen-

  68. -i princip har tagit slut, blir det
    för lite östrogenproduktion från dem-

  69. -så att livmoderslemhinnan
    inte växer till.

  70. Då finns det inget att stöta ut
    och det kommer ingen mer mens.

  71. Det händer i genomsnitt
    vid 51-52 års ålder.

  72. Det finns en liten andel
    som slutar redan före 45-

  73. -det är ungefär var 20:e kvinna,
    och kanske var 100:e före 40.

  74. Kring menopaus så kan,
    som Anna redan har lärt oss-

  75. -en rad olika symptom uppträda.

  76. Det första man märker som har
    en koppling till klimakteriet-

  77. -som är en period på kanske 10 år-

  78. -är att man får
    oregelbundna blödningar.

  79. Nio av tio kommer att ha en period
    med oregelbundna blödningar.

  80. De håller på en tre-fyra år
    innan mensen upphör helt.

  81. Det hänger samman med
    att varje menscykel-

  82. -inte leder fram till en ägglossning,
    utan ibland uteblir den.

  83. Så småningom upphör mensen
    och kring den allra sista mensen-

  84. -så är det vanligt
    att värmevallningar uppstår.

  85. Har man värmevallningar
    och vaknar fem gånger varje natt-

  86. -så är det inte så underligt
    att man har sömnproblem-

  87. -kopplat till just vallningarna.

  88. Har man sömnproblem
    och måste iväg till jobb och annat-

  89. -är det ofta så
    att humöret får känna på.

  90. Man har lättare att bli nedstämd-

  91. -och mer lättoroad.

  92. Ett ytterligare symtom
    som är viktigt att känna till-

  93. -är att när folliklarna tar slut, för
    de har inte gjort det vid menopaus...

  94. Man har några folliklar kvar
    i tre-fyra år som bildar östrogen.

  95. Inte tillräckligt
    för att framkalla mens-

  96. -men som skyddar slemhinnorna
    i underlivet.

  97. Efter några år till har de
    folliklarna också konsumerats-

  98. -och östrogennivåerna är lägre och
    det är vanligt med slemhinnebesvär-

  99. -med torrhetskänsla,
    sveda i slidan, kring slidöppningen-

  100. -och i urinblåsan och urinröret.

  101. Det är vanliga symptom som kan
    behandlas med låga doser östrogen.

  102. Det finns andra saker som ligger
    närmare Annas område på ett sätt-

  103. -nämligen att när
    östrogennivåerna minskar-

  104. -så kommer saker att hända
    i många olika system.

  105. När jag nämnde Anna
    ska jag peka på det direkt-

  106. -eftersom hon håller på
    med hjärt- och kärlsjukdomar.

  107. Man får förändringar i omsättningen
    av lipoproteiner och blodfetter.

  108. Man får andra förändringar
    i regleringen av blodkärlen-

  109. -som leder till att risken
    för hjärtinfarkt börjar öka.

  110. Jag kommer tillbaka till det senare.

  111. Man kan se
    en förändrad fettfördelning.

  112. Man för en viss relativ överskjutning
    från östrogendominans-

  113. -till att de manliga könshormonerna
    spelar lite större roll.

  114. Man fortsätter som kvinna
    att bilda manliga könshormoner.

  115. Minskningen i produktionen
    av manligt könshormon-

  116. -är inte lika drastisk
    som minskningen av östrogen.

  117. Det kan bidra till en viss förändrad
    kroppskonstitution.

  118. Högst upp är en annan viktig sak.

  119. Skelettet byggs upp i puberteten när
    vi upprätthåller en benstomme-

  120. -som hänger samman med ärftliga
    faktorer och hur våra hormoner-

  121. -har påverkat skelettet, och hur
    mycket vi rör oss, en viktig faktor.

  122. Hela tiden när vi byggt upp
    vårt skelett så omsätts det.

  123. Det finns celler som knaprar upp
    benvävnad, sen bygger celler på igen.

  124. Det där har en balans under många år.
    Men från 30-35-

  125. -så brukar balansen bli negativ,
    man tappar mer av benmassa-

  126. -än man bygger upp.

  127. Vid menopaus, när
    östrogenproduktionen faller raskt-

  128. -då kommer förlusten i benmassa
    att snabbas på-

  129. -och man har en risk för benskörhet,
    osteoporos.

  130. Det är olika frakturtyper
    som blir vanligare efter menopaus.

  131. Lite historik. När jag började arbeta
    inom kvinnosjukvård-

  132. -märkte man att många sökte
    för vallningar och svettningar.

  133. Man kunde läsa rapporter att från
    vårt sjukhus ser vi så och så många-

  134. -det är ett vanligt problem. Man
    visste inte hur många som hade det.

  135. Nu pratar jag sent 70-tal.

  136. Då vandrade jag och några kollegor
    ner till...

  137. ...taxeringsmyndigheten
    och fick tillgång till adresser-

  138. -till kvinnor med olika födelseår.

  139. Vi skickade så småningom ut...

  140. Det var första gången vi gjorde det,
    en enkät till 1 246 kvinnor-

  141. -som var 52-54 år.

  142. Det var ett manuellt arbete
    med klisterlappar och brev.

  143. Vi fick in svaren
    och det var intressant.

  144. Ett: 90 % svarade-

  145. -ofta med små krumelurer:
    "Äntligen nån som bryr sig."

  146. Det var väldigt kul. I dag
    får man aldrig 90 % svarsfrekvens-

  147. -i den här typen av enkäter.

  148. Det visar sig att 75 %
    av de som hade haft sin menopaus-

  149. -hade besvär med vallningar
    och svettningar.

  150. 30 % hade de urogenitala symtomen med
    sveda och torrhetskänsla i slidan.

  151. Om man tittar på i relation till
    hur lång tid som hade förflutit-

  152. -sen sista mens, så var det 30 %
    och upp mot 50 % efter några år.

  153. 1/3 rapporterade
    perioder med nedstämdhet-

  154. -och det var statistiskt säkerställt
    oftare hos de med svåra besvär.

  155. Ungefär 7 % använde hormonbehandling.
    Det var intressant.

  156. Under 70- till 90-talet kom området
    att få allt mer fokus-

  157. -och man såg fler positiva effekter
    hos de som hade hormonbehandling.

  158. T.ex. halverad risk för hjärtinfarkt
    hos de med hormonbehandling.

  159. Man såg andra saker som minskad risk
    för alzheimer, och så vidare.

  160. Allt fler kvinnor
    ville ha behandling.

  161. Vi nådde nivåer i västvärlden-

  162. -och vissa städer där nästan varannan
    kvinna hade hormonbehandling.

  163. Ändå visste man från 1990-

  164. -att de med hormonbehandling
    under lång tid-

  165. -hade den liten, men tydligt
    ökad risk för bröstcancer-

  166. -och att det finns en ökad risk
    för blodpropp-

  167. -om man använder hormontillskott
    via tabletter.

  168. Ändå ökade populariteten enormt.

  169. Man började ifrågasätta det,
    kan det vara så-

  170. -att de som väljer hormonbehandling-

  171. -är allmänt mer hälsomedvetna,
    rör sig mer, äter bättre-

  172. -röker i liten
    eller ingen utsträckning alls.

  173. Det skulle kunna vara så.
    Det kan man bara svara på-

  174. -om man gör en randomiserad
    kontrollerad studie.

  175. Det gjorde man i USA.

  176. Man lyckades rekrytera
    upp mot 20 000 kvinnor-

  177. -som lottades att få placebo
    eller hormonbehandling.

  178. Det var olika beroende på
    om man har livmoder eller ej.

  179. Om man inte har nån livmoder behöver
    man inget syntetiskt gulkroppshormon.

  180. Väldigt många kvinnor
    kom igång med behandling.

  181. När studien hade pågått och de hade
    exponerats i genomsnitt drygt sex år-

  182. -gjorde man en säkerhetsanalys
    som man gör vid stora studier.

  183. En oberoende kommitté bröt koderna
    och tittade på hur det hade gått.

  184. Det visade sig vara tvärtemot
    vad man hade förväntat sig.

  185. De som fått hormonbehandling
    hade en ökad risk-

  186. -för hjärt- och kärlhändelser,
    hjärtinfarkt i huvudsak-

  187. -i relation till de som fått placebo.

  188. Det var en enorm besvikelse.
    Det utbröt närmast panik-

  189. -runtom i läkemedelsmyndigheter
    i världen.

  190. Det kom alldeles nya behandlingsråd
    som sa:

  191. "Behandling behövs i en del fall,
    men bara vid svåra besvär"-

  192. -"och kortast möjliga tid."

  193. Och naturligtvis försöka hålla nere
    dosen. De blev de råd som kom.

  194. Hur blev det i Östergötland då?

  195. Eftersom vi hade så bra
    svarsfrekvens...

  196. Det här är studien jag pratade om,
    vi hade fått spännande data.

  197. Vi fortsatte att göra utskick
    lite då och då genom åren.

  198. Det råkade vara så
    att vi kunde följa ökningen-

  199. -i hormonanvändande.

  200. Upp till 35-40 %
    i en enkät som gjordes 1995.

  201. Vid millenniumskiftet
    hade det minskat-

  202. -och vid den senaste enkäten-

  203. -som Lotta Lindh Åstrand
    hade med i sin avhandling-

  204. -så var användandet nere i 6 %.

  205. Vi är tillbaka till det som gällde
    sent 70-tal och tidigt 80-tal.

  206. En enormt dramatisk förändring
    i användandet i Östergötland.

  207. Den här bilden visar både data
    från Sverige och Östergötland.

  208. Det är alltså uthämtade recept
    där vi ser en kraftig minskning-

  209. -från enheter 250 ner till 50,
    en minskning med en femtedel.

  210. Så kan man säga
    att det ser ut just nu, sannolikt.

  211. Vi har inte nån
    alldeles färsk undersökning.

  212. Användandet av hormon
    är väldigt förändrat.

  213. Jag kommer tillbaka till det.

  214. Om man har "flusher", alltså
    värmevallningar och svettningar-

  215. -då är faktiskt behandling med
    östrogen hos kvinnor utan livmoder-

  216. -eller kombinerat med ett syntetiskt
    gulkroppshormon, gestagen-

  217. -för att livmoderslemhinnan
    inte ska bli överstimulerad.

  218. Den behandlingen
    är den mest effektiva-

  219. -men vi måste fundera över
    alternativ, som Anna redan nämnt.

  220. Finns det alternativ? Jo, en del
    ska inte använda hormonbehandling-

  221. -som de som haft bröstcancer.

  222. Har man haft en blodpropp ska man
    inte använda hormoner som tabletter.

  223. Vi hinner inte gå in på det,
    men om man använder plåster-

  224. -så kommer man inte påverka
    koagulationssystemet.

  225. Det går nog ändå att ha.

  226. Har man haft hjärtinfarkt
    och är äldre-

  227. -så avråder vi fortfarande
    mot hormonbehandling.

  228. Det finns de som har biverkningar.

  229. Man kan få blödningar
    som inte kommer vid förväntad tid-

  230. -man får oregelbundna blödningar
    och då vill man inte fortsätta.

  231. Eller att inte vill
    tillföra hormoner.

  232. Jag kallar hormonbehandling MHT-

  233. -som är en ofta använd förkortning
    för menopausal hormonterapi.

  234. Okej, så alternativ behövs.

  235. Då får vi fundera...
    Ni ler åt bilderna.

  236. Det är Cecilia Torudd
    som har illustrerat en bok-

  237. -och där en del av bilderna kom till-

  238. -därför att författaren
    hade intervjuat oss.

  239. Jag har en bild som är väldigt
    specifikt Linköpingskopplad.

  240. Om vi ska förstå oss på, eller kunna
    utveckla alternativa behandlingar-

  241. -måste vi begripa vad det är som
    orsakar de här märkliga symtomen-

  242. -där man plötsligt
    blir varm och svettig.

  243. Om vi tittar på symtomen
    är det inte nån inbillning.

  244. Man kan påvisa ökad hudtemperatur
    genom att mäta på hudytan.

  245. Man kan på olika sätt
    påvisa ett ökat blodflöde-

  246. -i de ytliga kärlen i den övre delen
    av kroppen: armar, bröstkorgen-

  247. -upp i hals och ansikte. Det har man.

  248. Man får en ökad hudkonduktans,
    ledningsförmåga i huden-

  249. -då svettkörtlarna blir aktiverade.

  250. Svetten är lite salt, då blir det
    en bättre ledningsförmåga.

  251. Man får i samband med vallningarna
    en sänkt kroppstemperatur.

  252. Det är väldigt logiskt.
    De första fenomenen-

  253. -leder till
    energiförlust från kroppen.

  254. När huden blir varm så strålar energi
    ut till omgivningen.

  255. När man svettas behöver fukten
    avdunsta, det tar energi från ytan.

  256. Man sänker sin centrala kropps-
    temperatur. Som en reaktion på det-

  257. -när det har gått ett tag efter
    en vallning fryser och huttrar man.

  258. Det är ett sätt att spara energi.
    Att krypa ihop och huttra-

  259. -då jobbar man med muskulaturen
    och det blir en del överskottsvärme.

  260. Då återgår
    den centrala kroppstemperaturen.

  261. Det verkar som om vallningarna är ett
    sätt att minska kroppstemperaturen.

  262. Det vi vet är att när
    östrogenmängderna sjunker-

  263. -inne i hjärnan, den sjunker
    i hela kroppen förstås-

  264. -så leder det till förändringar i
    produktion av olika signalsubstanser-

  265. -som jag nämner några här.

  266. Minskning av de här
    och ökning av den där.

  267. De här signalsubstanserna är också
    med och påverkar termostaten.

  268. Vi har en termostat som klarar att
    hålla vår temperatur konstant-

  269. -vare sig vi är ute
    i tio graders kyla-

  270. -eller är i påtaglig värme,
    t.o.m. i princip i bastu-

  271. -så håller vi
    en rätt konstant kroppstemperatur.

  272. Det är de finurliga systemen som
    registrerar temperatur på kroppsytan-

  273. -men också i stora blodkärl,
    som parerar med olika signaler-

  274. -som svettning och kärlvidgning.

  275. Men när östrogenet sjunker
    verkar termostaten hamna i obalans.

  276. Det som man i dag börjar förstå mer-

  277. -är att när hjärnan känner av att
    äggstockarna inte bildar östrogen-

  278. -som vi såg på nån
    av de första bilderna-

  279. -då försöker hypothalamus och hypofys
    att piska på äggstockarna-

  280. -och ändå upprätthålla
    hormonbildningen.

  281. Det gör de förgäves,
    det finns inga möjligheter-

  282. -eftersom folliklarna har tagit slut,
    men det vet inte hjärnan om.

  283. Då spiller det över signaler
    till termostaten-

  284. -via signalsubstanserna
    som jag nämnde på förra bilden.

  285. Då kan man säga
    att termostaten löper amok-

  286. -den blir instabil
    och ställer in sig på en annan nivå.

  287. Det verkar vara mekanismerna bakom.

  288. Om endorfinnivåerna spelar roll, det
    är mycket så vi tänkt genom åren...

  289. Om orsaken
    till att flusher uppkommer-

  290. -hänger samman med att hjärnans
    produktion av endorfiner minskar-

  291. -som följd av östrogenminskning,
    det vet vi.

  292. När östrogenproduktionen minskar-

  293. -eller testosteronproduktionen
    hos en man-

  294. -så kommer ett förhormon till
    endorfiner att minska i produktion.

  295. Det verkar vara ett led
    som gör termostaten instabil.

  296. Kan man öka endorfinerna igen?
    Ja, genom att tillföra östrogen-

  297. -och det är det vi pratar om
    när vi använder hormontillskott.

  298. En sån behandling minskar
    vallningarna till en tiondel.

  299. Många blir helt besvärsfria,
    en del har enstaka vallningar kvar.

  300. Hur är det med träning då?

  301. Jag fick hålla ett föredrag för länge
    sen, på 90-talet, på Läkarstämman-

  302. -om mekanismerna
    bakom vallningar och svettningar.

  303. Jag läste och läste
    och började förstå-

  304. -att endorfinerna är inblandade.

  305. Då slog det mig att om man tränar
    så påverkar man endorfinerna.

  306. Det vet alla som tränar,
    man blir "addicted".

  307. Om man inte kan träna så känner
    man sig orolig och abstinent.

  308. Det kan man visa vetenskapligt
    att det finns en endorfinabstinens.

  309. Jag gick till
    en gymnastikförening i Linköping-

  310. -och gick igenom medlemsregistret.

  311. Det var inte i nån dator, det var
    kartongkort som man bläddrade i.

  312. Jag skrev upp namn och adress
    till de som var dryga 50-

  313. -och sen hade vi efter etikansökan-

  314. -också fått skicka enkäterna
    till två ålderskohorter i Linköping-

  315. -alltså kvinnor i allmänhet.

  316. Vi hittade 142 kvinnor som var
    postmenopausala i föreningen.

  317. Det visade sig att av
    Linköpingskvinnorna i allmänhet-

  318. -var det 44 % som rapporterade
    svåra eller måttliga vallningar.

  319. 25 % hade svåra vallningar.

  320. Av kvinnorna i gymnastikföreningen
    var det hälften så stor andel-

  321. -som hade måttliga
    eller svåra vallningar.

  322. Dessutom, de som tränade
    i gymnastikföreningen-

  323. -och inte hade några vallningar alls
    hade fler träningstimmar per vecka.

  324. Det var intressant. Kunde det vara så
    att träningen spelade roll?

  325. Vi gjorde om en liknande undersökning
    ett antal år senare.

  326. Där gick vi ut
    för att kartlägga andra saker-

  327. -men ställde ändå frågor om fysisk
    aktivitet till ca 1 300 kvinnor-

  328. -som var några år äldre. De fick
    svara på frågor också om träning.

  329. Där var det så att de
    som väldigt lite fysiskt aktiva-

  330. -eller inte alls, enligt vårt sätt
    att få uppfattning om det-

  331. -där var det ungefär 15 % som hade
    svåra eller måttliga vallningar.

  332. Men av de som var
    mera fysiskt aktiva-

  333. -var det bara 1/3 så många
    som hade vallningar.

  334. Det bekräftade egentligen samma sak.

  335. Man kan tänka sig
    att om man slipper vallningar-

  336. -så sover man bra,
    man är pigg och ids att gå och träna.

  337. Vad är orsak och verkan egentligen?

  338. Då ska man helst göra
    en randomiserad studie-

  339. -där man ändrar på nånting.

  340. Det gjorde vi också för många år sen,
    i början av det här årtusendet.

  341. Där visade det sig... För att vara
    med skulle man vara otränad.

  342. De började träna tre timmar i veckan
    på gymmet på US.

  343. Det var en
    alldeles misslyckad studie.

  344. Ambitionen var hög. Man ska vara
    otränad, och köra tre pass/vecka-

  345. -med ledare. Tufft.

  346. De flesta avbröt. Det var fel tänkt
    av undertecknad och medarbetare.

  347. Det var ca 1/3 som iddes hålla på
    och hos dem minskade besvären.

  348. Men det sa inte så mycket.

  349. Slutsatsen blev att det finns behov
    av en större interventionsstudie-

  350. -där vi ändrar på nånting
    för ett antal personer.

  351. Det roliga var att
    inom vetenskapen gör man ibland-

  352. -stora översikter över områden,
    s.k. Cochraneanalyser.

  353. Den första som gjordes över området
    fysisk aktivitet och vallningar-

  354. -den kokades ner till bara en studie
    som höll måttet - det var vår.

  355. Den baserar sig på vår enda studie
    som var åt skogen för liten.

  356. Det var ändå lite roligt.
    Idén att fysisk aktivitet-

  357. -spelar roll för övergångsbesvär
    lanserades från Linköping-

  358. -globalt sett. Ett annat sätt
    att påverka endorfinproduktionen-

  359. -är akupunktur. Det har liknande
    effekter i inåtgående signaler-

  360. -från de punkter som man stimulerar-

  361. -som leder till en ökad
    endorfinproduktion i hypothalamus.

  362. Därför satte vi igång såna studier.
    Vi var först med såna tokiga idéer.

  363. Det kom med i boken
    som Cecilia Torudd illustrerade.

  364. Den här bilden är orsakad
    av de studier vi nämnde i boken.

  365. Den är lite rolig, tycker jag.
    Han gillar inte det där, maken.

  366. I den första studien
    var det 24 kvinnor-

  367. -som fick elektrostimulerad
    akupunktur eller ytlig nålplacering.

  368. Antalet vallningar
    minskade signifikant-

  369. -till under hälften i båda grupperna.

  370. Men det var ingen skillnad
    mellan grupperna.

  371. Det var både kul och inte kul,
    kan man säga.

  372. Vi gjorde mer saker
    än bara behandla dem.

  373. De fick bl.a. samla dygnsurin-

  374. -sen undersökte vi utsöndringen
    av olika signalsubstanser-

  375. -i urinen.

  376. Det visade sig att en substans
    som heter CGRP minskade-

  377. -statistiskt säkerställt
    efter 8 veckor och kvarstod-

  378. -tre månader
    efter avslutad behandling.

  379. Det är en substans
    som är en kraftig kärlvidgare-

  380. -som bildas i både det perifera
    och centrala nervsystemet.

  381. Det spännande är att den har
    två effekter som är rimliga-

  382. -den aktiverar
    och stimulerar svettkörtlar.

  383. Den skulle kunna vara orsaken
    till båda reaktionerna-

  384. -med vidgade blodkärl
    och aktivering av svettkörtlar.

  385. Man hade provat substansen
    i en annan avsikt.

  386. Det var en plastikkirurg
    som i sin forskning-

  387. -ville testa om den kunde göra att
    lambåer tog bättre plastikkirurgiskt-

  388. -när man flyttade hud genom att vidga
    kärlen och få bättre genomblödning.

  389. De testade på friska
    manliga frivilliga-

  390. -sannolikt studenter, på KI.

  391. De beskriver att de blev röda
    och kände sig varma.

  392. De skrev inte att de fick vallningar,
    men det var vad de fick.

  393. Man kan skapa det med den substansen.

  394. Det där har vi publicerat
    lite här och var-

  395. -men här är akupunkturstudien där vi
    ser hur det såg ut före-

  396. -här är mediannivån.
    Sen efter 4-8 veckors behandling-

  397. -och sen uppföljning.

  398. Minskningen i utsöndringen
    av CGRP kvarstod.

  399. Det har vi tolkat som att CGRP
    möjligen kan vara en mediator-

  400. -i från termostaten ut i periferin
    för att sätta igång reaktionerna-

  401. -som ska sänka kroppstemperaturen
    när termostaten löper amok.

  402. Vi har gjort ett antal studier
    med akupunktur vid övergångsbesvär.

  403. Vi har gjort fyra hos friska kvinnor
    med flusher med olika design.

  404. Vi har gjort två för kvinnor
    med bröstcancer och flusher.

  405. Har man behandlats för bröstcancer
    och inte har igång äggstockarna-

  406. -så har man ofta ännu mer uttalade
    besvär än kvinnor i allmänhet-

  407. -av olika skäl
    som jag inte hinner gå in på.

  408. De kan inte få östrogen,
    så där känns det extra angeläget.

  409. Två såna studier har vi gjort.
    Jag har inte pratat om det-

  410. -det manliga klimakteriet.
    Det finns inte som sådant-

  411. -men när män får
    en plötslig hormonell förändring-

  412. -exempelvis hormonbehandling
    mot generaliserad prostatacancer.

  413. Då får 75 % av de männen
    värmevallningar i samma utsträckning-

  414. -och med samma mekanismer bakom,
    som hos kvinnor.

  415. Vi har gjort en pilotstudie
    och sen en större studie-

  416. -som visar att de svarar ungefär
    på samma sätt som kvinnor-

  417. -och halverar sina besvär.

  418. Man kan säga att alla våra studier-

  419. -visar ungefär
    en halvering av besvären-

  420. -med kvarstående effekt
    upp till som mest två år-

  421. -där man hos många
    har en kvarstående minskning.

  422. Man skulle vilja göra
    placeboakupunktur.

  423. En del av er vet att det finns
    nåt som efterliknar placebo.

  424. Det är som en nål i en trollerilåda-

  425. -en pinne att sticka i huden
    som sköts in som ett teleskop.

  426. En sån nål finns,
    men den är inte utan effekter-

  427. -för det ger en del stimuli
    mot huden.

  428. Det finns ingen placeboakupunktur.

  429. Jag ska inte prata om
    akupunktur i dag-

  430. -men akupunktur
    har effekter på många tillstånd.

  431. Man kan göra operationer
    i akupunktur.

  432. Det är ingen tvekan om att det
    framkallar effekter i hjärnan.

  433. Men om det är nålsticken
    eller om det är proceduren som sådan-

  434. -är inte helt klarlagt.
    Det är en procedur-

  435. -det är inte som att svälja
    en tablett, som ett sockerpiller.

  436. Det ska jag inte fördjupa mig
    i mer i dag.

  437. Jag har varit inne på några
    alternativ. Det finns läkemedel-

  438. -som är alternativ också.
    De som existerar i dag-

  439. -och som har fått mest genomslag
    är de mot nedstämdhet-

  440. -SSRI- och SNRI-preparat.

  441. Som bäst halverar de besvären.

  442. De kan också som biverkningar
    ge vallningar.

  443. Det har inte varit nån succé.
    Vi har skrivit ut det till kvinnor-

  444. -och jag har inte sett
    några fantastiska effekter.

  445. Tillbaka till hormonbehandlingen.

  446. Den där enorma paniken,
    var den berättigad?

  447. Har nåt förändrats efter den första
    rapporten efter WHI-studien-

  448. -som rapporterades 2002?
    Har nåt ändrats?

  449. Det visade sig när man följt upp den
    och benat ut den i minsta detalj-

  450. -så säger den författargrupp
    som kom med originalpublikationen-

  451. -att några saker kräver eftertanke.

  452. Till exempel hade redan
    en stor andel behandling-

  453. -så de som inkluderats i studien
    var i genomsnitt 65 år.

  454. Menopaus inträder vid 51-52.

  455. De kvinnor som söker för hormonell
    behandling är i den åldern.

  456. Men här inkluderade man kvinnor
    som var upp mot 15 år äldre.

  457. Många hade högt blodtryck,
    övervikt och diabetes.

  458. Är det den grupp kvinnor
    som söker hos oss? Det är det inte.

  459. Nu har det börjat komma
    långtidsuppföljningar.

  460. För 1,5 år sen kom
    en 18-årsuppföljning-

  461. -efter att kvinnorna
    hade startat sin behandling.

  462. Ni minns att jag sa att ett fynd
    var att det var en ökad risk-

  463. -för hjärtinfarkt i gruppen
    som fått hormon jämfört med placebo.

  464. Det man såg här
    var att totalmortaliteten-

  465. -efter 18 års uppföljning var samma
    i hormon- och placebogruppen-

  466. -sett över hela 20 000-gruppen.

  467. Men om man tittade på
    när de hade sin behandling-

  468. -såg man att de som börjat
    före 60 år-

  469. -vilket är sällsynt
    att vi sätter in behandling-

  470. -eller på den tiden då det var
    vanligt att starta en behandling-

  471. -efter 60 års ålder... De som vi
    har startat är i den åldern.

  472. Där var det en klar minskning,
    en minskad risk-

  473. -för mortalitet och hjärt-kärlsjukdom
    och hjärt-kärldöd.

  474. De hade en minskad risk.

  475. Om man tittade på de som startat
    när de var 60-70 år-

  476. -och de som var över 70
    var det ingen statistisk skillnad-

  477. -mellan placebo- och hormongruppen.

  478. Det verkar som den yngre gruppen
    hade skyddseffekter.

  479. Långvarig hormonbehandling
    påverkar risken för bröstcancer.

  480. Så är det.

  481. Den är statistiskt alldeles säker
    och klarlagd-

  482. -men den är inte jättestor.
    En livstidsrisk för en kvinna-

  483. -att drabbas av bröstcancer
    är ungefär 10 av 100.

  484. Av 100 kvinnor
    kommer ungefär 10 att drabbas.

  485. Om alla de 100 kvinnorna skulle
    använda hormonbehandling i 5-10 år-

  486. -så är det kanske 13 av 100
    i stället för 10 av 100.

  487. Det är ungefär den storleksordningen,
    som är statistiskt säkerställd.

  488. Det balanseras av att man skyddade
    många från hjärt- och kärlsjukdomar-

  489. -att man fick
    en minskad totalmortalitet.

  490. Även om hjärt- och kärldöd inte
    är vanlig före 60 hos kvinnor-

  491. -så börjar det ändå öka
    efter menopaus, som jag nämnde.

  492. Så det verkar som...

  493. ...den här paniken som kom
    inte var berättigad.

  494. I dag håller Svensk förening
    för obstetrik och gynekologi-

  495. -på att skriva nya råd
    som ska vara lite mer balanserade.

  496. Jag kommer alldeles strax till dem.

  497. Det här är samma sak
    som i förra bilden.

  498. Man såg färre hjärtinfarkter
    i behandlingsgruppen-

  499. -hos de som började
    inom 10 år efter menopaus.

  500. Lägre mortalitet totalt
    och i hjärtinfarkt.

  501. Sen såg man att de som hade
    en bortopererad livmoder-

  502. -och inte behövde gulkroppshormon-

  503. -hade ingen påverkan på bröst-
    cancerrisken, det var lite sänkt.

  504. Det har man sett i andra studier,
    om man bara har östrogentillförsel-

  505. -då verkar inte
    bröstcancerrisken påverkas.

  506. Om vi backar till hjärt/kärl...
    Den första analysen var så dramatisk.

  507. Om man ska förstå hur östrogen
    påverkar hjärt- och kärlrisken-

  508. -risken att få åderförkalkning
    och hjärtinfarkt-

  509. -så finns det ett antal
    positiva effekter av östrogen:

  510. Det sänker det onda kolesterolet,
    det verkar som antioxidant.

  511. Kolesterolet måste oxideras
    för att tas upp i kärlväggen-

  512. -och börja bygga upp
    åderförkalkningsplack.

  513. Har man ett ämne
    som verkar som antioxidant-

  514. -är risken att LDL tas upp mindre.

  515. Man har också kärlvidgande effekt
    av östrogen-

  516. -som ökar produktionen
    av ett kärlvidgande ämne.

  517. Men man har en ökad
    koagulationsbenägenhet-

  518. -och åderförkalkningsplacket
    blir skörare. Summa summarum:

  519. Om en kvinna inte har åderförkalkning
    har man skyddande effekter.

  520. När man är äldre, och har byggt upp
    förändringar i kärlväggarna-

  521. -då verkar
    de negativa effekterna överväga.

  522. Så de nya råden
    som har arbetats fram just nu-

  523. -kommer att vara mer generösa
    efter studierapporten-

  524. -där vi säger att behandling är
    insatt inom 10 år efter menopaus-

  525. -respektive före 60 års ålder,
    innebär mer fördelar än risker.

  526. Sen är det ett annat fynd också, om
    man slutar med en hormonbehandling-

  527. -så har man en ökad hjärt- och
    kärlrisk under det första året-

  528. -jämfört med om man fortsätter.

  529. Det finns ingen anledning
    att prova varje år att hålla upp.

  530. Det kan man göra för att se
    om besvären har försvunnit.

  531. Det ska man inte göra alltför ofta.

  532. Jag ska runda av
    med nåt om andra alternativ.

  533. Vi kan slå fast
    att pendeln inte har slagit tillbaka.

  534. Men vi tror och hoppas att den slår
    tillbaka när vi talar om-

  535. -att hormonbehandling inte är
    så farlig som man trodde-

  536. -om man börjar inom tio år
    efter sin sista mens.

  537. Det var vad vi sa,
    att vi skulle göra en större sån.

  538. En sak som faktiskt
    är väldigt intressant-

  539. -är att man har testat en blockare-

  540. -mot en av substanserna
    som reglerade-

  541. -hur äggstockarnas stimulans
    från hjärnan styrs-

  542. -som också spiller över
    på termostaten.

  543. En receptor till neurokinin B
    har man tagit fram en antagonist-

  544. -som är testad
    i en liten undersökning från England.

  545. Där ser man en minskning
    i placebogruppen, som alltid.

  546. Det är förändring i antal flusher.

  547. Men en klart starkare eller tydligare
    minskning som fick en blockare-

  548. -av den här receptorn.

  549. Det här var en första,
    preliminär undersökning-

  550. -och nu söker man kontakter.

  551. Anna-Clara Spetz har blivit kontaktad
    för att testa den i Sverige.

  552. En annan intressant grej
    är att det finns antydningar om-

  553. -att variationer i den gen som styr
    hur receptorn ska byggas upp-

  554. -kanske förklarar skillnaden i
    hur kvinnor drabbas av flusher.

  555. 75 % upplever dem, kanske 25-30 %
    har jättemycket besvär-

  556. -25 % märker inte av det, men alla
    genomgår samma hormonella förändring.

  557. Det kan finnas en genetisk känslighet
    som måhända förklaras av receptorn.

  558. Jag nämnde CGRP som inte utsöndrades
    i samma omfattning-

  559. -sen man fått akupunkturbehandling
    mot övergångsbesvär.

  560. Vi har testat den där
    i en djurmodell-

  561. -där vi har fått möss att utveckla
    nåt som liknar flusher-

  562. -om de har blivit av
    med sina äggstockar.

  563. Här ser vi hur ökningen i
    hudtemperatur hos de utan äggstockar-

  564. -i förhållande till de
    som har äggstockar-

  565. -efter en provokation, kan man säga.

  566. De reagerar som en kvinna
    med övergångsbesvär.

  567. Sen har vi givit en antagonist
    ett motmedel mot CGRP.

  568. Då ser vi att vid en låg dos
    hände inget med flusherna-

  569. -men i en hög dos
    så blockerade man flusherna.

  570. Uppenbarligen i musmodellen
    har CGRP påverkan på reaktionen.

  571. Det skulle kunna vara
    en läkemedelsutveckling-

  572. -att använda en blockare av CGRP.

  573. Vilket företag skulle ge sig på
    att skapa blockare mot CGRP?

  574. Jo, de som jobbar med migrän.

  575. Migrän verkar vara kopplat till
    förändringar i CGRP-nivåerna.

  576. Där finns det både framtagna
    substanser och antikroppar mot CGRP.

  577. Styrketräning eller fysisk aktivitet,
    jag ska säga några ord om det.

  578. Vi har gjort en studie där 60 kvinnor
    har deltagit i styrketräning.

  579. De första 3 veckorna är en försiktig
    anpassning till ett program-

  580. -så att de inte ska sluta
    inom ett par veckor.

  581. De har fått anpassa sig och har
    blivit starkare på 3 veckor.

  582. Vi gör noggranna mätningar.

  583. Sen har de jobbat på i 12 veckor
    med ett tufft program.

  584. Vi tror att styrketräning påverkar
    endorfinsystemet i hjärnan-

  585. -än mer än fysisk aktivitet
    i allmänhet.

  586. Vi tror att fysiskt aktiva kan
    omvandla det gula fettet till vitt-

  587. -som är mindre inflammations-
    framkallande och mindre skadligt.

  588. Muskelstyrka,
    muskelvolym i magnetkamera.

  589. Telomerlängd. I änden av kromosomerna
    finns som i plastbanden på skosnören-

  590. -jag har inga skosnören
    och kan inte visa...

  591. För varje celldelning
    förkortas ändarna.

  592. När de har blivit tillräckligt korta
    kan inte cellen delas mer.

  593. Det hänger ihop med åldrande.
    Data antyder att fysiskt aktiva-

  594. -har längre telomerer,
    deras celler kan delas fler gånger.

  595. Det kom vi också att mäta.

  596. Alla har gått igenom programmet
    och alla har följts upp i två år.

  597. De senaste blodproverna
    togs i förra veckan.

  598. Vi har massor av data att studera.

  599. Flusherna halverades
    hos de som tränade.

  600. Muskelstyrka och muskelvolym,
    styrkan mätte vi på gymmet-

  601. -och muskelvolymen i magnetkamera.
    Välbefinnandet har ökat-

  602. -och blodfetterna förbättrats
    i den tränande gruppen.

  603. Vi kommer att göra många mer
    analyser, analyserna är i sin linda.

  604. Det är spännande data som stärker
    att fysisk aktivitet är av värde-

  605. -vid övergångsbesvär, och man får
    andra positiva effekter.

  606. Jättemånga viktiga personer har varit
    med och jobbat genom åren.

  607. Längst tillbaka i tiden
    kunde Lars ha stått med.

  608. Det är i alla fall senaste decenniets
    medarbetare som jag vill tacka.

  609. Jag tackar er för ert tålamod
    att lyssna.

  610. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka behandlingar finns för olika, vanliga klimakteriebesvär och hur ser den senaste forskningen ut när det gäller hormonbehandlingar? Överläkare Mats Hammar berättar om behandling av vanliga besvär som värmevallningar och svettningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Gynekologi, Klimakteriet, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.