Titta

Mitt judiska jag

Mitt judiska jagDela
  1. Tegelbacken?
    Vänta nu, var det verkligen rätt?

  2. Nej, det var fel.
    Kungsholmen? Är det här?

  3. Här, jag hittade den!
    Jag hittade den.

  4. Rebecka? Jag måste ta mina grejer.

  5. -Det är du efter. Efter det här.
    -Tio minuter.

  6. Tio minuter?
    Då har vi tjugo minuter innan repet.

  7. Ni måste skriva om man ska...

  8. Ni i loppisgänget måste skriva
    hur ni ska göra med allt.

  9. Bra. Känns det bra?
    Vi kan dra igenom det sen.

  10. -Hej!
    -Hur är det med dig?

  11. Hej, Astrid!

  12. Jag kollar hur det går där nere.

  13. Smör, socker, ägg.
    Det torra i. Eller tvärtom?

  14. Ska ni sjunga en sång eller flera?

  15. Vi sjunger med klassen
    "Om alla berg och dalar".

  16. Jag och Linnea ska sjunga "Valerie"
    med Amy Winehouse.

  17. Som ingen kan. Jag kan inte texten.

  18. Det är alltid så.
    Repetitionerna går jättedåligt.

  19. Sen blir det jättebra till slut.

  20. Jag har redan köpt matza
    lite tidigt. Kolla.

  21. Är det från i år eller förra året?
    Förra årets är inte kosher.

  22. Det står 2019. - Där är choklad
    som vi fick av Jonna.

  23. -Kan jag smaka?
    -Ja.

  24. Ni får inte äta den här innan pesach.

  25. -Är det då man ska rensa bort mjöl?
    -Ja.

  26. -Det brukar ju vi göra.
    -Det gör vi verkligen.

  27. -Alla tycker vi är så judiska.
    -Jag blir tolkad som den religiösa.

  28. Eller den som är mest jude. För att
    vi går i synagogan på stora helger.

  29. -Känner du dig religiös?
    -Nej, men mina kompisar ser mig så.

  30. -Känner du dig religiös?
    -Verkligen inte.

  31. Jag är inte jude
    för den judiska tron.

  32. Det är allt det andra. Jag gick
    på Hillelskolan och på dagis.

  33. Sen åkte man på Glämsta på kollo.

  34. Det kanske mer är det runt omkring.

  35. Jag vet inte hur det kom sig,
    men ju äldre jag har blivit-

  36. -har det judiska
    inte blivit en självklarhet.

  37. Som yngre hängde jag bara med judar,
    och var bara i judiska sammanhang.

  38. Men sen har jag träffat
    flera människor som inte är judar.

  39. Jag går inte i judisk skola längre.

  40. Det är inte självklart att man
    är jude. De flesta är inte det.

  41. Vad hemskt! Det är så grönt,
    skicka den här till mig.

  42. -Torget.
    -Nya huset.

  43. -Där är mitt rum!
    -Vad gör hon?

  44. -Det var 02:orna som gjorde saker.
    -Det var för att de var äldst.

  45. Vi får också göra sånt. Just det!
    De dansade till "5 fine frøkner".

  46. -Jag ligger faktiskt före dig.
    -Han är faktiskt före.

  47. -Kolla Rebeckas hår.
    -Skelar jag? Jag ser ut som en get.

  48. -Det är helt sjukt.
    -En jättecool bild.

  49. Det var ändå väldigt kallt.

  50. Jag har blivit mer intresserad
    och frågar mer.

  51. Om min släkthistoria.

  52. Det låter konstigt. Det låter hemskt-

  53. -men just att båda era släkter har
    varit med om Förintelsen. Eller i.

  54. -Ja, hela min släkt.
    -Hela min också.

  55. Det är därför jag inte har nån släkt.

  56. Jag vill få reda på
    var min släkt höll hus då.

  57. De var inte med i Förintelsen?
    Har de funnits i Sverige länge?

  58. På pappas sida sen 1700-talet.

  59. På mammas sida har det inte varit så
    länge. Jag vet inte så mycket om det.

  60. -Lite pesto, tack.
    -Godaste som finns.

  61. -Ska inte vi ha middag med...?
    -Precis. Då äter vi soppa.

  62. -Gör inte hon kneidlach?
    -Nej, bara kyckling.

  63. Vad heter friterat kycklingskinn?

  64. -Det känns inte lockande.
    -Gribenes.

  65. Det har vi inte gjort.

  66. Pappa, hade ni nåt judiskt hemma
    när du växte upp?

  67. Ja och nej.

  68. Firade ni nåt med farfar
    när du var liten? Nåt judiskt?

  69. -Nej.
    -Han växte ju upp religiöst.

  70. -Nej.
    -Inger var väl mycket i synagogan?

  71. Med dagens mått mätt
    levde de ett väldigt sekulärt och...

  72. -Vad är sekulärt?
    -Oreligiöst.

  73. -Gick de inte på stora helger?
    -Det måste de ha gjort.

  74. Men vår farfar... Inte sånt?

  75. -Jag har inga minnen av sånt.
    -Han var öppen med att han var jude.

  76. Han kände en stark solidaritet,
    och tillhörighet inte minst.

  77. Jag tror... Nej, jag vet.

  78. Inte bara tror, jag vet att han...

  79. ...också hade skuldkänslor
    efter Förintelsen-

  80. -över att ha blivit skonad.

  81. Pappa talade om att han var jude,
    men han lämnade inga seder efter sig.

  82. Han sa väl att han trodde
    att det judiska skulle dö med honom?

  83. Ja, han sa att ville vi
    hitta våra judiska identiteter-

  84. -fick vi leta upp dem själva.

  85. Jag tycker matte är jobbigast.
    Vi får det överstökat.

  86. Tänk så här:
    Om 24 timmar har du gjort det.

  87. -Ja, det är sant.
    -Då är det klart.

  88. Vad mer har vi?
    Engelska, svenska och lite franska?

  89. -Se det från den positiva sidan.
    -Exakt.

  90. Speciellt att läsa alla texterna.
    Som är verklighet.

  91. Det är inte nån berättelse,
    det är på riktigt.

  92. Att det är så nära.

  93. Det är jobbigt.

  94. Man kan heller aldrig förstå
    vad de var med om.

  95. Tänk att vara de här människorna.

  96. Jag undrar verkligen, på mammas sida,
    hur de kom hit. Och var de var.

  97. Alltså, jag har hört nåt om Ryssland,
    men jag är inte ens säker på det.

  98. Allt det där är oklart. Jag vet inte.

  99. Också hur det var på pappas sida.

  100. Hur judiska de var
    och vilket liv de levde.

  101. Det känns rätt konstigt för mig
    att jag är helt ovetandes.

  102. Om en så stor del av mig.

  103. Det där är min farfars farfar,
    alltså din farfars far.

  104. August Abraham Josephson.

  105. -Och de kom till Sverige?
    -De kom i slutet av 1700-talet.

  106. Då fanns det nåt
    som hette judereglementet.

  107. "Reglemente
    för dem av judiska nationen"-

  108. -"som vilja till riket inflytta
    och sig här nedsätta."

  109. "Städer dit juden sig förfoga vill"-

  110. -"i vilket pass införes att
    innehavaren under påstående resa"-

  111. -"varken i städer eller på landet
    må idka handel eller varubyte"-

  112. -"under vad förevändning vara må..."

  113. -De fick inte handla?
    -Inte hur som helst.

  114. -Var det inte det man jobbade med?
    -Jo, men bara på vissa...

  115. ...anvisade platser. Som Marstrand,
    Norrköping och Stockholm.

  116. Det var inte ghetton, men de var inte
    fria i sin rörlighet förrän 1871-

  117. -då de fick
    fulla medborgerliga rättigheter.

  118. "Judar må här ingå giftermål
    blott med sina religionsförvanter"-

  119. -"men ej med andra."
    Vad jag förstår av detta...

  120. De kunde inte gifta sig
    med icke-judar.

  121. Jag är på väg till Inger,
    det är min farfars syster.

  122. Det kommer bli skitintressant.
    Hon bodde ändå här under kriget.

  123. Hon är typ 90 år gammal.
    Hon har mycket att berätta-

  124. -om just hur det var att
    leva här i Sverige under kriget.

  125. -Din farfar kommer du väl ändå ihåg?
    -Jo då.

  126. -Honom kände jag tills jag var åtta.
    -Ja.

  127. Hur många år
    var det mellan dig och farfar?

  128. Det var fem kan man säga.
    Jag var minst.

  129. Tre bröder.
    Erland var yngst av bröderna.

  130. Sen tog det fem år
    och så kom jag.

  131. Dörren går åt fel håll.

  132. Pappa, mamma,
    Åke, Carl Olof och Erland.

  133. Det är ett ganska bra kort på Erland.

  134. Där är mammas systrar.

  135. Det är konstigt
    att min mamma är född på 1800-talet.

  136. Hur var det egentligen
    att växa upp som judinna-

  137. -i Sverige under kriget?

  138. I och med att din pappa var
    föreståndare i judiska församlingen-

  139. -var ni ändå ganska offentliga.

  140. Vi stod säkert på första plats
    på listan om tyskarna kommit hit.

  141. Det har nog egentligen
    präglat hela mitt liv.

  142. Jag var ju...
    -39 var jag ändå elva år.

  143. -Jag förstod ganska mycket.
    -Man förstod vad som hände.

  144. Jag var nog ofta väldigt rädd
    att tyskarna skulle komma hit.

  145. Stockholm upplevde
    en realistisk stridsövning.

  146. Luftlandsatta fientliga styrkor
    ryckte in i stan över broar-

  147. -mot Slussen och administrations-
    byggnader i Gamla stan.

  148. Till exempel
    hade man civilförsvarsövningar.

  149. Man skulle ha gardinerna nerdragna
    på kvällarna när man tände lampan.

  150. Vi hade övningar i skolan.
    Att springa ner i skyddsrum.

  151. Att det blev flyglarm. Man skulle
    springa ner och sitta i skyddsrum.

  152. Försvararna går till motangrepp.

  153. Taktiken med slagkraftig reserv
    firar den slutgiltiga triumfen.

  154. Fienden drivs ut ur huvudstaden.

  155. Såna där saker
    påminde hela tiden om att...

  156. ...det är krig. Vi var så omringade.

  157. Den rädslan...
    Jag kan fortfarande...

  158. ...även nu tänka ibland så där.

  159. Ja...
    "Kommer det stå nån bakom hörnet?"

  160. Jag tänkte ofta i din ålder så där.

  161. "Jag undrar om jag skulle våga gömma
    nån judisk om tyskarna kom hit?"

  162. Om jag skulle gömma mig som
    Anne Frank. Det var mycket fantasier-

  163. -som var lite svårt att prata om.

  164. Jag kommer ihåg
    hur plågad pappa var-

  165. -över att det var så svårt
    att få in judiska flyktingar.

  166. Under hela kriget
    bodde det en judisk flicka hos oss-

  167. -som kom från Berlin.
    Goda vänner till farmor.

  168. Hon hade två bröder som kom hit och
    bodde på barnhem. Hon kom till oss.

  169. Hon var judinna.
    De fick lov att fly, det var -39.

  170. Från Berlin.
    Då hade antisemitismen redan börjat.

  171. -Vad hette hon?
    -Lony. Som jag tyckte jätteilla om.

  172. Hur kommer det sig?

  173. Hon skulle ha allt som jag hade.
    Hon skulle dela rum med mig.

  174. -Men hon var inte snäll?
    -Jag ville inte ha henne där.

  175. Det var så svårt.
    Det var ju henne det var synd om.

  176. Det var bara de där åren.

  177. Det är påtagligt
    att jag skriver så lite om...

  178. Det är en sån här dagbok
    där det är fem år.

  179. -44, -45, -46, -47...

  180. 7 maj -45.

  181. "Fred i Europa. Underbart!
    Förstår ej att det är sant."

  182. "Stockholm fullkomligt jublade.
    Massor med folk."

  183. "Alla strålande glada.
    Tack gode Gud."

  184. "Lony och de for till Oslo,
    för att sedan fara vidare till USA."

  185. "Lony hemskt ledsen. Synd om henne."

  186. "Kändes underligt.
    En period i mitt liv avslutad."

  187. Jag skriver inte ens i dagboken
    att det var skönt att hon åkte.

  188. Även för dagboken skämdes jag.

  189. Meddelandet om fred
    mottogs med stormande jubel.

  190. Folk gick ut på gatorna, där glädje-
    yttringarna antog sydländska former.

  191. -Kanske lite ris?
    -Fan...

  192. Riset var där, ja.

  193. Snygg den där.
    Visst var den min från början?

  194. Är det nån som säger nåt om den?
    På stan, eller?

  195. Nej, inte riktigt.

  196. Ingen på tunnelbanan säger nåt.
    Eller vad menar du?

  197. Om du hade hört nåt negativt,
    eller nån som tittade.

  198. -Nej.
    -Det är bra.

  199. -Det behöver inte hända nåt.
    -Du är rädd för det.

  200. Det är klart.
    Det känns tråkigt att säga.

  201. Jag var med om några incidenter
    i din ålder.

  202. Folk som sa dumma saker.

  203. Man märker om några stirrar.
    Då har jag inte på mig den.

  204. -Är det så? Att du stänger igen?
    -Jag har aldrig varit med om det.

  205. Men jag är ju inte helt...

  206. Nej, det är inte det jag säger.
    Jag bara säger att ibland...

  207. Det är inte att man skäms
    för att vara jude, men...

  208. När man är ute i det offentliga vet
    man inte vad folk håller på med.

  209. Om jag känner att nån stirrar,
    då kanske jag stoppar undan den.

  210. Om du sitter på bussen och
    nån är obehaglig, så går du därifrån.

  211. Det är väl det du ska säga till mig
    i stället för att jag ska gömma den.

  212. Varför kan du inte tänka att du
    stoppar undan den när du är på stan?

  213. Du vet inte hur jag är på stan.

  214. Jag fattar att det kan hända nåt, jag
    tar bort den om jag känner mig hotad.

  215. -Men jag gör aldrig det.
    -Mormors generation...

  216. Det var absolut
    inte visa att man är jude.

  217. Eller prata om såna saker på stan.

  218. Inte min heller egentligen. Det
    kunde man vara hemma, och utanför...

  219. Av rädsla.

  220. Om du tänker helt logiskt.

  221. Det är skillnad på din generation och
    min. Vad har gjort den skillnaden?

  222. Om alla fortsatt att gömma sig,
    hade ingen fattat att de fanns.

  223. Jag har hört om folk som sagt
    "jag visste inte att judar fanns".

  224. Det är väl värre att inget vet
    att det finns judar. Ingen vågar.

  225. Nu sköljer jag de här tomaterna.

  226. Åh, solen!

  227. I morgon ska vi äta kneidlach.

  228. -Är det sån där deg?
    -Matzabollar. De är så goda.

  229. Hej! Det var sån liten signal,
    jag trodde det var stora klockan.

  230. -Vi såg Sonja på gatan.
    -Jaha, hon närmar sig. - Hallå!

  231. -Hej!
    -Hej!

  232. Tänk att det redan är pesach,
    det var ju nyss.

  233. Tre matza i den här.

  234. Är det helt fel om man äter matza
    innan man har läst?

  235. Det känns fel. Är du hungrig?

  236. -Du ska inte ha en matza nu.
    -En i varje fack. En, två, tre.

  237. -En där.
    -Vilken sjuk! Är den till för det?

  238. Jag brukar lägga där.

  239. -Mamma, vad fint du har dukat.
    -Tycker du det?

  240. Kläng inte.

  241. -Vad ska jag göra?
    -Hönan står och kokar.

  242. Maten står och väntar.
    Vi gör lite lagom av allt.

  243. Att vi samlas så här fint i dag,
    det är ju för att fira...

  244. -Minnas.
    -Vad ska vi minnas?

  245. Minnas uttåget ur Egypten. En gång
    var vi slavar, men nu är vi fria.

  246. Ja.

  247. Vad skiljer denna kväll från alla andra?

  248. Alla andra kvällar äter vi
    alla sorters chametz och matza

  249. Varför äter vi endast matza i kväll?

  250. -Vill du smaka?
    -Nej tack.

  251. Vi äter på tio minuter,
    det är bättre än ingenting.

  252. Det är ju intressant.
    Det är skillnad mellan...

  253. ...din pappa Luddes släkthistoria
    och min.

  254. De kom i olika perioder.

  255. Josephsönerna kom i slutet
    av 1700-talet. De har hunnit...

  256. ...komma in i svenska samhället.
    Det tar ju nån generation.

  257. De invandrade
    från Tyskland och Polen.

  258. Mina släktingar kom i början av
    1900-talet. De var fattiga från öst.

  259. Från Ryssland och Baltikum.

  260. Din morfar, inte min,
    bodde ju på Klippgatan.

  261. Det kallades för judehuset,
    ett fattighus, i Stockholm.

  262. Och...

  263. Du skulle kunna åka dit och titta.

  264. Prata med Ricki, vår granne.
    Hans mamma bodde också där.

  265. -Hur är läget?
    -Det är bra.

  266. Tjena!

  267. Här är Klippgatan 19.

  268. -Var det bara judar som bodde här?
    -Bara judar från Östeuropa.

  269. Bara judar som var fattiga,
    outbildade och religiösa.

  270. Vet du
    var morfar och hans familj bodde?

  271. De bodde förmodligen som min mamma.

  272. Hon växte upp med sju syskon.
    De hade ett rum och pentry.

  273. -Vad sjukt.
    -Vad konstigt att vara här.

  274. -Så här ute var de och lekte?
    -Precis.

  275. Varför byggdes det här judehuset?
    Jo, det var då...

  276. Ska vi kalla dem för gammeljudarna?
    De som kom till Sverige kring 1800.

  277. De kom från Tyskland och Danmark.
    Det gick jättebra för dem här.

  278. De blev rika,
    välutbildade, sekulariserade.

  279. De hade julgran
    samtidigt som de firade chanukka.

  280. Det blev en flyktingström
    från Östeuropa.

  281. När de ser anhopningen av en
    annan slags judar, vad känner de då?

  282. -De ville hjälpa till.
    -Integrera dem.

  283. Man vill hjälpa sina bröder
    och systrar, men också värna om-

  284. -det goda förhållandet
    med majoritetssamhället.

  285. Det gäller att få de här judarna
    som bara pratar jiddisch-

  286. -att bli svenska så fort det går.

  287. Då köper man den här tomten
    och bygger det här judehuset 1913.

  288. Tråkigt att morfar
    inte kunde berätta det här själv.

  289. God morgon!

  290. -GM!
    -Oh my fucking God.

  291. GM! Good morning!

  292. -Upp och hoppa.
    -Nej...

  293. -I dag ska vi fira dig.
    -Today we gonna celebrate you.

  294. Oj.

  295. Nu ska vi äta frukost.
    Klockan är sju på morgonen.

  296. Nej, upp och hoppa.

  297. -Jag ska gå snart.
    -Vi har ett tidsschema.

  298. Filmar du? Klockan är nio
    och vi har kidnappat Rebecka.

  299. Vi sitter i bilen.
    Vi är på väg till ett ställe-

  300. -som alla vet om förutom Rebecka.
    Rebecka har fått ögonbindel.

  301. Hon vet inte vart vi ska.

  302. Du kan titta.

  303. Jag måste berätta en sak. Rebecka...

  304. -Du kan titta på mig.
    -Jag vill inte.

  305. Du ska titta nu.

  306. Det är så här...

  307. -Vi ska till Dublin!
    -Hon ska få komma hem.

  308. Va? Skojar ni?

  309. Du ska få träffa
    dina riktiga föräldrar.

  310. -Nej!
    -Jo.

  311. -Vart ska vi?
    -Till Dublin. Till Irland.

  312. -Hörde du oss när jag råkade spoila?
    -Vi ska till Irland.

  313. -Ni är fan sjuka i huvudet.
    -Vi har planerat det sedan juni.

  314. Va?

  315. Vi är inte på terminal 5,
    vi är på terminal 2.

  316. Jag har varit på terminal 2.

  317. Vänta... Titta där.
    Vi ska först mellanlanda i London.

  318. Vi chillar i London först.

  319. De har då tagit mig till Arlanda.

  320. Vi ska till Dublin, det är så sjukt.

  321. Vi åker dit för att jag är "ginger".
    I Irland bor det många "gingers".

  322. Rödhåriga, rödtottar.

  323. Se upp för dörrarna. Dörrarna stängs.

  324. -Hallå?
    -Hej, hej.

  325. Hej!

  326. Jag har de här banden.
    Det är såna här gamla...

  327. ...DAT-band. Det var jättemodernt.

  328. 1993. Då hade jag en sån band-
    spelare, men det har jag inte längre.

  329. -Vi kan inte lyssna på dem.
    -Det fixar vi. Superlugnt.

  330. Det känns lite pirrigt. Jag har inte
    hört dem sedan jag spelade in dem.

  331. 1993, det är ju jättemånga år sen.
    Hur många år sen är det?

  332. Med morfar då, min pappa.

  333. Jag spelade in honom en gång hemma,
    och när vi gick till Klippgatan.

  334. -Ska jag börja här?
    -Ja, gör det.

  335. Jag försöker inte styra dig.

  336. Du kommer göra det som du vill.

  337. Jag har gjort några stolpar
    för vad jag vill säga.

  338. Det får bli en sammanfattning.

  339. I den mån du vill nyttja det
    så blir det din sak.

  340. Vi gick till Klippgatan sen,
    jag och morfar.

  341. Vi kanske kan hänga på här.
    Vi ska se.

  342. -Tack.
    -Vad bra.

  343. Här sprang man ut och in.

  344. Medan vi bodde på den här sidan
    så bodde vi tre trappor upp.

  345. Det var bara ettor.
    Stora ettor med användbara kök.

  346. Där bodde vi ganska länge.

  347. Kaj, jag, min syster
    och pappa och mamma.

  348. Hans pappa
    kom från Odessa i Ryssland.

  349. Många judar flyttade på sig,
    de hade det svårt där de bodde.

  350. Han hamnade i Manchester.
    Sen kom han till Sverige.

  351. Han skulle tillbaka till Ryssland.
    I Sverige träffade han farmor.

  352. De levde ett enkelt liv.

  353. De bodde på Klippgatan.
    Det var de som fick extra hjälp.

  354. Barnen fick åka på kollo på Glämsta,
    på barnens ö-

  355. -för att äta upp sig
    och vara ute i naturen.

  356. Han har varit död sedan 2000,
    det är ganska länge.

  357. Men så hör jag nya saker
    som han berättar.

  358. Då tänker jag på dig,
    och hur vi lever i dag.

  359. Saknar du tiden du bodde här?

  360. Jag tror inte jag saknar det,
    det kan man inte säga.

  361. Jag tycker inte att det...

  362. Hur ska vi säga,
    att det är en bra start för barn-

  363. -det liv som jag något så när
    har beskrivit.

  364. Jag är kanske känsligare
    för saker och ting än andra, men...

  365. Det är mycket som hade kunnat
    vara annorlunda och så vidare.

  366. Det är som det är. Jag har
    i alla fall två rara och snälla barn.

  367. Det är väldigt speciellt
    att liksom höra honom.

  368. Jag har aldrig träffat honom.
    Det var innan jag föddes.

  369. Det är kul att ni spelade in det.

  370. Det hade varit roligt
    att höra honom live, men...

  371. Han hade varit galen i dig förstås.

  372. -Hej!
    -Hola!

  373. Välkomna! Ni kan sätta er här typ.

  374. Oj, förlåt.

  375. Hallå!

  376. Vad roligt att du kom, älskling.
    Kom in i värmen.

  377. Jag tror jag hämtar kartbiten,
    så kan du få se lite närmare.

  378. Det är inte så långt från Sverige,
    men det var en helt annan värld.

  379. Här kan du se.
    Jag ringade in Leningrad.

  380. Och den där lilla platsen,
    Novorzjev.

  381. Den var 25 mil från Leningrad,
    närmare estniska gränsen.

  382. -Vem bodde där?
    -Där växte min pappa upp.

  383. Han flydde 1920 under revolutionen,
    min pappa.

  384. Min pappa flydde, och vågade aldrig
    åka tillbaka och hälsa på släkten.

  385. Han var desertör.

  386. -Vad är det?
    -Den som flyr sitt land som inkallad.

  387. Det är så allvarligt
    att ofta blir man skjuten av de egna.

  388. -Vår släkt kommer från Ryssland?
    -Ja.

  389. -Flydde de för att de var judar?
    -Ja...

  390. Jag vet inte.
    Det var nog mest revolutionen.

  391. Men min morfar Marcus,
    när han kom 1905-

  392. -var det pogromer som gjorde att...

  393. ...de kände sig oerhört förföljda
    och otrygga.

  394. -Vad var en pogrom?
    -Det är förföljelse av judar.

  395. Du har vaknat på nåt sätt senaste
    halvåret och blivit intresserad.

  396. Det tycker jag är vansinnigt roligt.

  397. Svenskarna måste gå ut
    och ta tillbaka vad som är vårt.

  398. Ort för ort, stad för stad.

  399. -Hej!
    -Hej, hej.

  400. Där kommer Dante.
    Jag funderade just på vad han hette.

  401. -Dante.
    -Han heter Dante.

  402. Det var lite galet.

  403. -Ni tog med er mat?
    -Mamma gjorde kycklingsoppa.

  404. -Vi har med oss de där.
    -Jaha, det är ni.

  405. Mamma sa: "Tack för inbjudan,
    ska jag göra nåt?"

  406. -"Du kan laga kycklingsoppa."
    -Hon sätter en i arbete på en gång.

  407. Chanukka betyder återinvigning.

  408. Sen finns det i berättelsen
    också en story om ett mirakel.

  409. Vad var det, då?

  410. Var inte det att oljan
    som skulle räcka några dagar...

  411. -...räckte i sju dagar?
    -Åtta dagar!

  412. Okej.

  413. -Ska vi köra allihopa?
    -Alla sjunger.

  414. Välsignad är du, vår Gud

  415. Universums härskare

  416. Vars budord oss heliga gjort

  417. Och som påbjöd oss
    att tända chanukkaljusen

  418. Öppna mitt tempel på nytt

  419. Vi ska ta med oss tacksägelsegåvor

  420. När du har förberett slakten

  421. Av den hädiska fienden

  422. Då låter jag en hymn fullborda

  423. Helgandet av altaret

  424. Jag hittade det!

  425. Jag har hittat det.

  426. -Vad sa du?
    -Minns du "Svenska folktyper"?

  427. "Bildgalleri, ordnat efter
    rasbiologiska principer." Från 1919.

  428. Här har vi släktingar på min sida.

  429. De har delat in det i sektioner
    med olika "svenska folktyper".

  430. "Svenska judar" har vi här.

  431. -Det är ju sjukt.
    -Ja.

  432. Det har begåtts hemska övergrepp
    även i Sverige.

  433. Det var många rasbiologer
    som skulle mäta skallar på...

  434. -...samer och sånt.
    -Det har jag sett en film om.

  435. Ja, just det.

  436. Det där är faktiskt
    Ludvig Josephson den äldre.

  437. Och här: "Skollärare,
    släkten Josephsons stamfader."

  438. -Vad hette han?
    -David Josephson.

  439. Det här kan se oskyldigt ut,
    men om man tittar på andra...

  440. Det är allt annat än oskyldigt.
    Här har du då en sektion-

  441. -som heter
    "Kriminella, vagabonder och dylika".

  442. Det här är riktiga "mugshots" alltså.

  443. "Socialt lågt stående kvinna
    av blandtyp."

  444. -Vem har skrivit det?
    -Det är avskyvärt, tycker man nu.

  445. Att det skulle vara forskning
    är helt sjukt.

  446. Att det här inte är människor.

  447. -Trodde folk på det här?
    -Ja...

  448. Uppenbarligen fanns det
    de som trodde på det så pass mycket-

  449. -att det inkräktade starkt
    på människors liv.

  450. Nazismen byggde ju på...
    Nazismens brott-

  451. -byggde mycket
    på en rasbiologisk princip.

  452. Det är helt sjukt.

  453. Har du tejp? Tack så jättemycket.

  454. -Varför behöver du tejp?
    -Mitt ljus har gått av.

  455. Vänta lite, Elsa.
    Jag hade två och båda var sönder.

  456. Tack för en "reason".

  457. Filma.
    Jag vill se om det ser rosa ut.

  458. Du är inte inne? Okej.

  459. Jävlar! En snabb bild.

  460. Man ska vara "dead serious".
    Jag ser så arg ut.

  461. Kolla! Han ser ut som en lämmel.

  462. Man var ändå lyckligt lottad
    att min släkt bodde i Sverige.

  463. Det finns många...

  464. ...saker som kunde ha lett
    till att jag inte fanns.

  465. Det är en ganska sjuk tanke.

  466. Judar långt tillbaka har fått stå ut
    med mycket för att de varit judar.

  467. För att deras barn
    ska kunna vara judar.

  468. För mig känns det viktigt
    att fortsätta...

  469. ...leda vidare det judiska.

  470. Jag har haft ett så roligt liv,
    tycker jag.

  471. Till stor del för att jag är jude.

  472. Det vill jag gärna
    att mina barn också ska få uppleva.

  473. Här, jag hittade den!
    Jag hittade den.

  474. Det här är alltså...

  475. ...David Josephson,
    din farfars farfars farfars far.

  476. -Var det den första som kom hit?
    -Ja.

  477. Död vid 88 års ålder.

  478. Han invandrade till Sverige
    i slutet av 1700-talet.

  479. Här vilar alltså
    din farfars farfars farfars far.

  480. Det är ganska galet.

  481. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mitt judiska jag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rebecka har en stor judisk släkt i Stockholm men vet inte särskilt mycket om hur de har haft det i Sverige genom olika tider eller varifrån de kommit. Själv funderar hon också mycket på vad det är att vara ung och judisk i Sverige idag. I samtal med sina föräldrar, judiska vänner och sin mormor får Rebecka en tydligare bild och många nya tankar. Och hur var det egentligen att vara ung judinna under andra världskriget, som gammelfaster Inger?

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia, Judendom, Nationella minoriteter, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.