Titta

UR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

UR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?Dela
  1. Det finns en optimistisk grundton.
    "Gör vi mer utav det..."

  2. "Överför vi teknik till utvecklings-
    länder, kan de ta genvägar."

  3. "De kan göra smartare saker."

  4. Vad är det FN har bestämt?
    Är det möjligt att genomföra?

  5. Var finns konflikterna?
    Sånt är intressant-

  6. -om man forskar om politik och vill
    försöka förstå vart vi är på väg-

  7. -och vad som driver för och emot.

  8. Så jag tänkte fördjupa mig i
    FN:s beslut-

  9. -om att genomföra hållbarhetsmålen.

  10. Jag kallar dem för hållbarhetsmålen,
    som på engelska.

  11. I Sverige säger vi de globala målen
    och Agenda 2030.

  12. Skiftar jag, menar jag samma sak.

  13. Jag tänkte då först säga lite grann
    om vad de är för nånting.

  14. Hur ska man tolka dem? Man kan se det
    som att man ska göra exakt så här.

  15. Men om man kan tolka dem på ett annat
    sätt, blir de ännu intressantare.

  16. Jag kommer att dela in dem i grupper
    och visa-

  17. -hur de delvis kommer i konflikt
    men delvis också kan samverka.

  18. Många såna intressanta frågor.
    Är det konflikt eller synergi?

  19. Min huvudfråga är att jag har undrat:

  20. Finns det en strategi i målen eller
    är det bara ett förhandlingsdokument?

  21. Det var det här som först en stor
    förhandlingsgrupp kom fram till-

  22. -som sen regeringarna kunde enas om.

  23. Är det en kompromiss
    eller finns det nån djupare tanke?

  24. Jag tror att det finns en djupare
    tanke. Sen kan man dra slutsatser.

  25. Det som jag kommer att prata om
    bygger på en bok som jag har skrivit.

  26. Där har jag med en kenyansk diplomat
    som var med och förhandlade om det.

  27. Kenya och Ungern var ordförande
    i den här arbetsgruppen-

  28. -som tog fram
    de här hållbarhetsmålen.

  29. Vi har redan hört en hel del
    om vad de här är för nånting.

  30. Men bara för att vara tydlig. De är
    tänkta att gälla från 2016 till 2030.

  31. Det är bara elva år kvar.
    De här är omgång nummer två.

  32. Det fanns en omgång ett
    med millenniemål-

  33. -som var färre
    och fokuserade på sociala frågor.

  34. Det finns egentligen erfarenheter man
    skulle kunna dra från de tidigare.

  35. Hur gick det med millenniemålen?
    Jo, de uppnåddes ganska väl.

  36. Men inte helt och hållet. Man
    pratade mest om fattigdomsbekämpning.

  37. Man sa år 2000
    att man skulle utrota fattigdomen.

  38. Så blev det inte,
    men fattigdomen i världen halverades.

  39. Om man ska vara ofin:
    Det beror nog inte på själva målen.

  40. Det beror på utvecklingen
    i Kina och Indien.

  41. Man säger att de nya målen finns det
    realistiska möjligheter att uppnå.

  42. Och allt det här som Björn-Ola sa...
    Björn-Ola pekar på-

  43. -vilka enorma förändringar som behövs
    för att uppnå de svårare målen.

  44. Det är en svår resa framför oss.

  45. Men jag gillar också
    att vara optimistisk.

  46. Det var en lång förhandling.
    De är sjutton stycken.

  47. Men det finns också 169 delmål.

  48. Där dyker många intressanta saker upp
    när man tydligare säger vad man vill.

  49. De följer de tre dimensioner som man
    säger finns i hållbar utveckling.

  50. Ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

  51. Det betyder: De är bredare än Paris-
    avtalet som bara handlar om miljön.

  52. Här är miljön en komponent, och så
    ska det balanseras mot sociala mål.

  53. Där är den stora spänningen.

  54. Det finns en dimension som många
    ville föra in som en egen dimension.

  55. Att nämligen prata om
    hur det offentliga är organiserat.

  56. Det som på engelska kallas
    governance.

  57. Och det här... Mitt huvudintresse är
    vad man ska göra i utvecklingsländer.

  58. Där är det ett problem. I Sverige är
    vi vana vid en fungerande politik.

  59. Vi har visserligen svårt
    att bilda regering ibland-

  60. -men vi har myndigheter, kommuner
    och så vidare.

  61. Men utvecklingsländer har kanske
    inte ens ett demokratiskt system-

  62. -de har korruption o.s.v. Då ska de
    samtidigt göra nånting åt det här.

  63. Jag hör till dem som tycker
    att det här borde få större utrymme.

  64. För om man inte löser
    problemet med korruption-

  65. -blir det jobbigare
    med de andra omställningarna.

  66. Då försvinner resurserna
    på fel saker.

  67. Det behöver egentligen diktas upp.

  68. Finns det en inbyggd strategi?

  69. När jag började undersöka de här
    trodde jag att det finns ingen.

  70. Men jag tycker att jag har hittat en.

  71. Det finns heller inga sanktioner.

  72. Om länderna inte lever upp till
    det här-

  73. -då finns det inget annat
    än att man kan bua åt dem.

  74. Det är grupptryck. Jag brukar säga
    att det är som "Biggest loser".

  75. Man ska göra åtaganden.
    På engelska pledge and review.

  76. Man talar om vad man ska uppnå.

  77. En vecka senare får man se
    om man har gått upp eller ner i vikt.

  78. Naming and shaming på engelska.

  79. Går det dåligt: Bu.
    Går det bra: Applåder.

  80. Det är nästan så svagt
    det är uppbyggt.

  81. För det var det
    som länderna gick med på.

  82. Det finns en intressant historia-

  83. -om hur de självständiga regeringarna
    i världen förhandlat om det här.

  84. Vad har de kunnat gå med på? Ja,
    nånting med ganska svaga instrument-

  85. -där de inte kan säga åt varandra-

  86. -utan det är mycket grupptryck och
    det civila samhället som driver på.

  87. Det tror jag är ett hopp för att få
    ordning på politiken i dessa länder.

  88. Då skulle miljörörelsen kunna bli
    en tillgång för att lösa det.

  89. Det var inte planerat så,
    men det skulle kunna bli så.

  90. Det som jag tolkar lite annorlunda
    är att...

  91. Många säger att de här målen...
    "Så här ska man göra."

  92. Kritiker säger:
    "Så fyrkantig är inte världen."

  93. Men jag tror att man kan
    mildra tolkningar av målen-

  94. -och se dem som hypoteser.

  95. "Det här är en idé.
    Men vi ska inte nöja oss med det."

  96. "Utan vi ska regelbundet ompröva
    och fundera på om vi gör rätt saker."

  97. Så man ser det
    som ett pågående experiment.

  98. Det finns en ambition
    att varje år utbyta erfarenheter.

  99. Det borde man lägga mer krut på
    och göra det mer systematiskt.

  100. Är det några som lyckas bättre
    än andra? Vad gör de?

  101. Kan man använda det och dra
    slutsatser? Ja, på vissa sätt.

  102. Och då få råd till de övriga. "Gör
    på de här sätten så går det bättre."

  103. Så vi måste komma bort från det här
    att man säger ja eller nej.

  104. Det intressanta är
    varför det går bättre för några.

  105. Ta reda på det.
    Spela in det i diskussionen.

  106. Man kan kalla det en lärande politik.

  107. Så gör vi ibland i Sverige.
    Globalt är det känsligt.

  108. Inte vill högprestigeländer sitta
    i skolbänken och lära av varandra.

  109. Men vi måste se mer utav det.

  110. Då blir det intressant om det här är
    en startpunkt och vi ska lära oss.

  111. Låt oss titta på grupperna utav mål.

  112. Det här är de fyra
    som handlar om ekonomisk utveckling.

  113. De är lite överraskande
    för en svensk.

  114. Man kan dela in dem
    på lite olika sätt.

  115. De här fyra talar om tillväxt.
    Därför har jag satt dem i en grupp.

  116. Då står det
    att man ska utrota fattigdom-

  117. -och ha hållbar industri
    och infrastruktur.

  118. Rubrikerna säger inte så mycket-

  119. -men läser man sen
    de här utförligare undermålen-

  120. -om identifierade problem
    och vad man ska göra åt dem-

  121. -då visar det sig under punkten
    att utrota fattigdom-

  122. -att resonemanget handlar om
    att de fattiga är diskriminerade.

  123. De får inte äga resurser.

  124. De har små möjligheter att förbättra
    sin ekonomiska situation.

  125. Så på många av de här punkterna
    finns det ett tydligare budskap-

  126. -än bara
    att nåt problem ska åtgärdas.

  127. Det finns mycket analys om problemen.
    Då blir de här ännu intressantare.

  128. Sen kan man tycka
    att man håller med eller inte.

  129. Men jag har försökt ta dem på allvar-

  130. -och se
    vad de här 169 punkterna innehåller.

  131. Det mest överraskande var-

  132. -att under mål 8
    står det väldigt tydligt-

  133. -att det ska vara minst 7 % tillväxt
    i de fattigaste länderna.

  134. Det är en ganska klar markering.

  135. Man tänker sig en mix som är
    lite spännande och motsägelsefull.

  136. Miljö och det sociala kommer sen-

  137. -men man tänker sig en stark
    komponent av ekonomisk tillväxt.

  138. I alla de här är det beskrivet
    att det ska vara hållbart.

  139. Men det finns ändå
    ett tydligt stöd för-

  140. -att det är genom att sätta fart på
    tillväxten som det ska bli bättre.

  141. Det är en av de mer kontroversiella
    och intressantaste punkterna.

  142. Det här har en lång historia.

  143. För ända sen Stockholmskonferensen
    1972-

  144. -har det funnits en spänning
    mellan rika och fattiga.

  145. Fattiga länder är noga med den
    sociala och ekonomiska utvecklingen.

  146. Rika länder trycker på
    om miljödimensionerna.

  147. Och så försöker man hitta en balans
    som båda kan acceptera.

  148. Alla vill ha alltihop,
    men i vilka proportioner?

  149. I punkten minskad ojämlikhet
    lägger man till ytterligare...

  150. Inte bara att de fattigaste ska få
    det bättre. Ojämlikheten ska minskas.

  151. De fattigaste 40 %
    ska ha högre tillväxt.

  152. Man kommer tillbaka till
    att fattiga ska behandlas lika.

  153. Man ska ha en rättsstat.
    Alla ska behandlas på samma sätt.

  154. Som inte är fallet nu.

  155. Min sammanfattning
    av vad de här egentligen säger-

  156. -är nåt lite klatschigt:
    "Släpp loss de fattiga."

  157. "Sluta diskriminera dem, så kan de
    göra nåt och ta sig ur fattigdomen."

  158. Det var ett tema i millenniemålen där
    man hade en idé om fattigdomsfällor.

  159. De fattigaste har det väldigt svårt
    att odla sin mark och sälja grödor-

  160. -därför att de inte har el
    eller tillgång till annat de behöver.

  161. Deras tid fylls av
    att överleva från dag till dag.

  162. Då fanns idén: "Hjälper vi dem
    att komma i gång, blir det bättre."

  163. "Nu är de hindrade." Det var den
    ekonomiska dimensionen sammanfattad.

  164. Sen finns det en social dimension.

  165. Den är ganska annorlunda. Jag har
    satt "ingen hunger" i denna grupp.

  166. Men den pratar väldigt mycket
    om jordbruksproduktivitet.

  167. Man ska utveckla jordbruket
    så att fler kan försörja sig själva.

  168. Sen kommer det punkter som man ska
    uppnå som är självklara i Sverige.

  169. God hälsa, god utbildning
    och jämställdhet.

  170. Jag har satt rent vatten och sanitet
    här.

  171. Man kan föra dem till miljösidan.
    Energifrågan dyker upp två gånger.

  172. De här målen säger väldigt lite
    om hur det ska gå till.

  173. Några av dem har några såna punkter,
    men är väldigt tysta om det-

  174. -om man jämför med dem i gruppen
    innan. Där var det mycket om-

  175. -att vi ska ha hållbara industrier,
    det ska ge arbetstillfällen o.s.v.

  176. Här finns det ingenting sånt.
    Det blir väldigt spännande.

  177. Var står det hur man ska uppnå
    de här? Det kommer senare.

  178. Det är därför jag har skrivit
    här nere: "Hur ska det betalas?"

  179. För de beskriver hur man ska bygga
    upp välfärdssystem i fattiga länder.

  180. Det ska de huvudsakligen
    betala själva.

  181. Tillväxten ska ge nya resurser.

  182. Men den andra delen, som egentligen
    är knepigare, är att man tänker sig-

  183. -att man ska införa skattesystem
    som gör att man kan finansiera det.

  184. Man kan se framför sig en utveckling
    som i Sverige. Sverige var fattigt.

  185. Det gick i små steg framåt. Nån sån
    utveckling kan man läsa in i det här.

  186. Men det stora problemet är-

  187. -att människor i u-länderna
    är tveksamma till att betala skatt.

  188. Om man lever i ett land med en
    korrupt regim, vart går mina pengar?

  189. Så en vanlig situation i u-länder är-

  190. -att folk faktiskt lever
    på en rimlig nivå.

  191. Men man vill inte betala skatt.

  192. Så för att de ska kunna få
    god hälsa och god utbildning-

  193. -måste de ta itu med sina problem-

  194. -och bygga upp en offentlig sektor
    som gör det här med hög tilltro.

  195. Så många saker pekar mot-

  196. -att det här är
    ett underliggande problem.

  197. Den tredje dimensionen,
    miljöfrågorna...

  198. Nu har jag bara fyra utav målen
    i den här gruppen.

  199. Då är de också ganska försiktigt
    formulerade i FN:s hållbarhetsmål.

  200. I hållbar konsumtion och produktion
    står det en del.

  201. Men det står framför allt
    att man ska jobba med information.

  202. Det står väldigt svagt om
    subventioner till fossila bränslen.

  203. Smaka på det.
    Fossila bränslen vill vi få bort.

  204. Men i många länder
    subventionerar man fossila bränslen.

  205. Det kan vara oljeproducerande länder-

  206. -där man gett det som en favör
    till medborgarna.

  207. Då är det svårt politiskt
    att ta bort det.

  208. Men man kunde tänka sig som svensk
    när man läser det här:

  209. "Är inte det nåt man ska börja med?
    Är inte det en lågt hängande frukt?"

  210. "Här har vi nåt som borde avskaffas."

  211. "Låt oss börja med att ta bort sub-
    ventionerna till fossila bränslen."

  212. Men politiskt är det svårt. Titta på
    Frankrike med de gula västarna.

  213. Deras första fråga var att de
    var emot bensinprishöjningarna.

  214. Där var det en höjning av skatten.
    Här pratar vi om länder-

  215. -som behöver höja priset.

  216. Så det finns fläckar även i det här.

  217. Som svensk kan man tycka att här
    borde det ha stått nåt mer tvingande.

  218. Det säger nåt om
    vad kompromissen kunde uppnå.

  219. Då får man jobba med det man har.

  220. Att bekämpa klimatförändringarna
    är en viktig punkt.

  221. Den hänvisar till Parisavtalet. Det
    är ett smidigt sätt att lösa det på.

  222. Andra punkter hänvisar också till
    internationella överenskommelser.

  223. Men de innehåller fler substanskrav.

  224. Där upprepar man
    vad det är man ska uppnå för nånting.

  225. När man jämför
    de här kategorierna mål med de andra-

  226. -är det ganska få hypoteser
    om hur man ska göra det här.

  227. Man pekar på att man ska reglera-

  228. -så att vi gör saker
    som är bättre för miljön.

  229. Och man pekar på teknisk utveckling.

  230. Det finns en optimistisk grundton.
    "Gör vi mer utav det..."

  231. "Överför vi teknik till utvecklings-
    länder, kan de ta genvägar."

  232. "De kan göra smartare saker."

  233. Det finns en teknikoptimistisk fåra
    i hela det här dokumentet.

  234. En del menar att det inte finns
    nån fjärde dimension.

  235. Några ville kalla det för hållbar
    utvecklings fjärde dimension:

  236. Politiken.
    Så det här är mål 16 och 17.

  237. 16 är det som många ville ha som mål
    1, för det är så viktigt för resten.

  238. På svenska:
    Fredliga och inkluderande samhällen.

  239. Där står det ganska skarpa saker
    när man läser fortsättningen.

  240. Man ska bryta våld och korruption
    men också införa en rättsstat.

  241. Vad är en rättsstat? En offentlig
    sektor som fungerar enligt regler.

  242. Med domstolar och att lagstiftning
    kommer till på ett förutsägbart sätt.

  243. Det här lyfter vi statsvetare fram
    i vår forskning om u-länder.

  244. Det här är en oerhört viktig faktor
    som kanske har varit förbisedd-

  245. -som var viktig i moderniseringen
    av Sverige för 200 år sen.

  246. Sverige förändrades under 1800-talet.

  247. Det offentliga blev mer förutsägbart
    och så.

  248. Det har att göra med att det
    offentliga lade band på sig själv.

  249. Det funkar inte att ha diktatorer.
    Kanske under vissa omständigheter.

  250. Det är svårt med korrupta byråkratier
    som stoppar pengar i egna fickor.

  251. Man kan också läsa in saker som
    ett försiktigt stöd för demokratin.

  252. Det här är också en svaghet,
    skulle man kunna säga.

  253. Förhandlarna gick inte med på
    att skriva nåt tydligare.

  254. Det beror på att många länder
    som gjorde upp inte är demokratier.

  255. Det var en känslig fråga. Men man har
    lyckats packa in det elegant-

  256. -genom att kalla det för
    inkluderande institutioner.

  257. Då har man nästan sagt demokrati
    utan att använda det ordet.

  258. Om det är mesigt eller smart
    får man fundera på själv.

  259. Sen finns det ett sista mål, nummer
    17, som handlar om genomförandet.

  260. Där räknar man upp instrument
    som ska fixa det här.

  261. Man talar om pengar och teknisk
    utveckling. Handel dyker upp.

  262. Här är också
    en ekonomiskt optimistisk syn.

  263. Att världsekonomin är viktig
    för den här utvecklingen-

  264. -för att skapa resurser
    som ska kunna finansiera detta.

  265. Och den goda statsapparaten.

  266. Här har de smugit in
    punkten om nationella skatter-

  267. -som är bakgrunden till att man kan
    ha den sociala utvecklingen.

  268. Här är
    ett väldigt spännande budskap-

  269. -för alla oss som forskar om vad
    som driver utvecklingen i u-länder.

  270. Man säger tydligt att den goda
    statsapparaten är en förutsättning.

  271. På engelska heter det good governance
    och har varit ett tema under 20 år-

  272. -där man säger
    att det här är nyckelförutsättningar.

  273. Annars är det svårt
    att göra nåt annat.

  274. Många utav de fattiga länderna
    kommer inte att kunna göra-

  275. -mycket av det
    som Björn-Ola räknade upp.

  276. För de kommer att ha
    inhemska problem.

  277. Hur gör man för att utveckla det i
    länder som är fast i dessa problem?

  278. Det är tiotusenkronorsfrågan.

  279. Hur gjorde vi i Sverige? Sverige var
    ett korrupt u-land för 200 år sen.

  280. Vi förlorade ett krig. Det var
    ett tillfälle till förändring.

  281. Vi hade en statskupp. Jag brukar
    fråga mina studenter vilket året var.

  282. Det är sällan nån kommer att tänka på
    1809.

  283. De som forskar om de här sakerna
    brukar sätta 1809 som en brytpunkt.

  284. Sverige var berett
    att genomgå stora förändringar.

  285. Vi hade förlorat ett krig
    och det som i dag är Finland.

  286. En ny grundlag skrev om relationen
    mellan parlamentet och kungen.

  287. Det öppnade för en utveckling
    som ledde till fler saker.

  288. Det tog åtminstone till 1866
    när man sen ändrade grundlagen igen.

  289. Det är en lång process.

  290. Helst vill vi att u-länderna gör det
    inom den här femtonårsperioden.

  291. Det är elva år kvar.
    Hur ska det gå till?

  292. Här behövs det idéer
    om man tror att det här är viktigt.

  293. I Sverige hände de här sakerna
    100 år innan demokratin infördes.

  294. Helst ska u-länderna lösa
    båda de här situationerna samtidigt.

  295. Det blir en extra utmaning för dem.

  296. Kan man då lite elegant
    sammanfatta den inbyggda strategin?

  297. Om man stuvar om lite
    och försöker läsa in vad de säger-

  298. -så säger de att den goda
    statsapparaten skapar regler-

  299. -för hur vi ska ha tillväxt
    och samtidigt skydda miljön-

  300. -och hur vi ska införa skatter
    som folk tycker är okej-

  301. -där folk tycker att de får nåt
    för pengarna. Det är en bottenplatta.

  302. Det bidrar till att vi får tillväxt,
    handel och ny teknik-

  303. -men inom hållbarhetsramar.

  304. De sakerna behövs
    för att skapa resurser.

  305. Då kan man bygga ut välfärdssystem
    i de fattiga länderna.

  306. Det kan också minska belastningen
    på miljön. Det säger de inte här.

  307. Men i litteraturen står det-

  308. -att om u-länderna får ordning på
    sina livsvillkor i allmänhet-

  309. -kommer de också att göra färre saker
    som belastar miljön.

  310. T.ex. att väldigt fattiga människor
    eldar med kodynga.

  311. Kopplingen mellan fattigdom och
    miljöproblem skulle man kunna bryta.

  312. Och, tror jag-

  313. -då hamnar god miljö som
    det slutliga mål som man vill uppnå.

  314. De andra sakerna är tänkta att vara
    instrument för att uppnå det.

  315. Så jag tror att det finns en strategi
    inbyggd som säger de här sakerna-

  316. -som delvis är kontroversiella.
    Men man kan diskutera dem.

  317. Det finns en strategi.
    Lärandet behöver utvecklas.

  318. Rättsstaten är egentligen nyckeln
    som startar allt det här.

  319. Och så tror jag - det finns redan
    tecken som tyder på det-

  320. -att engagemanget för miljöfrågor i
    u-länder blir ytterligare en hjälp-

  321. -att få deras styrelseskick
    att fungera bättre.

  322. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

FN har satt upp 17 globala hållbarhetsmål som ska vara uppfyllda redan 2030. Lars Niklasson, biträdande professor i statsvetenskap, diskuterar möjligheterna och svårigheterna med de 169 delmålen som delvis samverkar men också delvis motverkar varandra. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.