Snabbkoll!
Om Snabbkoll!
Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.
Syfte
Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.
Dela
En jon är en laddad atom
eller molekyl.Positivt laddade joner
dras till negativt laddade joner.Det här kallas jonbindning.
Positivt laddade ammoniumjoner
och negativa kloridjoner--bildar på det här sättet tillsammans
ett salt som vi kallar salmiak.Ett annat känt salt är koksalt. Vi
kallar natriumklorid för just "salt".Det är natriumklorid som vi har i
maten och som vi har hittat i havet.Natriumklorid skapas av
att positivt laddade natriumjoner--och negativt laddade kloridjoner
dras till varandra.Sådana här jonbindningar som håller
ihop salter är mycket starka.Att de är starka betyder att det går
åt mycket energi för att få isär dem.Salt smälter inte förrän 801 grader.
Men salter är ofta
lätta att lösa i vatten.Det beror på vattnets polaritet,
den laddning vattenmolekylen har--med en lite positiv
och en lite negativ del.Natriumjonen i vanligt koksalt
är positivt laddad--och dras till
vattenmolekylens negativa sida.Kloridjonen är negativt laddad-
-och dras till
vattenmolekylens positiva sida.När det inte går att lösa mer salt
i vattnet är vattenlösningen mättad.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Jonbindningar
Avsnitt 5 av 22
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.
- Ämnen:
- Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
- Ämnesord:
- Fysikalisk kemi, Joner, Kemi, Naturvetenskap, Salt, Teoretisk kemi
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
Alla program i Snabbkoll!
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Atomer
Avsnitt 1 av 22
Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Syror
Avsnitt 2 av 22
Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Baser
Avsnitt 3 av 22
Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Joner
Avsnitt 4 av 22
På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Jonbindningar
Avsnitt 5 av 22
Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Metallbindningar
Avsnitt 6 av 22
Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Kvävets kretslopp
Avsnitt 7 av 22
Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Kolets kretslopp
Avsnitt 8 av 22
Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Förbränning
Avsnitt 9 av 22
Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Temperatur
Avsnitt 10 av 22
Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vattnets egenskaper
Avsnitt 11 av 22
Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vattnets kretslopp
Avsnitt 12 av 22
Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Energi
Avsnitt 13 av 22
Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Ström
Avsnitt 14 av 22
Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Dragningskraft
Avsnitt 15 av 22
Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
