Titta

Snabbkoll!

Snabbkoll!

Om Snabbkoll!

Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.

Syfte

Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.

Till första programmet

Snabbkoll! : SyrorDela
  1. Vi vet att citroner är sura
    och att ättika smakar surt.

  2. Det är många ämnen som vi pratar om
    utan att tänka på vad namnet betyder.

  3. Mjölksyra i benen
    och kolsyra i läsken.

  4. Men vad är egentligen en syra?

  5. Jo, en syra är ett ämne som förlorar
    en vätejon när man löser det i något.

  6. Bara själva vätejonen från syran
    far i väg. Elektronen blir kvar.

  7. Den molekyl som förlorar vätejonen
    blir negativt laddad.

  8. En negativt laddad jon.

  9. Nu finns även positiva vätejoner.

  10. Om syran är löst i vatten
    kan de lösa vätejonerna-

  11. -koppla ihop sig med vattenmolekyler
    och bilda en sur molekyl-

  12. -en positivt laddad oxoniumjon.

  13. Vätejonerna drar sig mot vatten-
    molekylerna, eftersom den är polär.

  14. Det betyder att de har en
    lite positivt laddad sida-

  15. -och en lite negativt laddad sida.

  16. De drar därför till sig,
    attraherar, jonerna.

  17. En syra kan reagera
    med oädla metaller-

  18. -som magnesium eller aluminium.

  19. Då kopplar de lösa vätejonerna
    ihop sig två och två-

  20. -och bildar vätgas som puffar i väg.

  21. Det finns syror som är starkare
    och sådana som är svagare.

  22. Saltsyra ger ifrån sig
    alla sina vätejoner i vattnet-

  23. -och är därför en stark syra.

  24. Svagare syror släpper bara ifrån sig
    en del av sina vätejoner.

  25. Lösningen innehåller inte
    så många sura oxoniumjoner.

  26. En riktigt svag syra
    är kolsyran som finns i läsken.

  27. Både starka syror
    och starka baser är frätande.

  28. Så därför - handskar på,
    och skyddsglasögon!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Syror

Avsnitt 2 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Kemi, Naturvetenskap, Syror
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Snabbkoll!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Syror

Avsnitt 2 av 22

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Baser

Avsnitt 3 av 22

Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kolets kretslopp

Avsnitt 8 av 22

Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Temperatur

Avsnitt 10 av 22

Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets egenskaper

Avsnitt 11 av 22

Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets kretslopp

Avsnitt 12 av 22

Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Energi

Avsnitt 13 av 22

Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Ström

Avsnitt 14 av 22

Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta NO-land

Syror och baser, del 1

Vad utmärker syror och baser? Gemensamt för alla syror är att de smakar surt, har ett lågt pH-värde och ofta är frätande. Gemensamt för alla baser är att de känns hala, har ett högt pH-värde och ofta är frätande. Men vad innebär det att syror har ett lågt pH-värde och baser har ett högt pH-värde?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vägen till Nobelpriset

Marie Curie

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.